Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig

Transkript

1 Du e la go, keeeka rekor och tösera på brua. Lär dig mer om svenska dialekter! När vi arbetat klart med området ska du känna till: Varför dialekter finns. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Var i Sverige olika dialekter talas. Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig Vi tränar på: Att delta i, bredda och fördjupa diskussioner. Att plocka ut relevant fakta ur en text för att sedan, med egna ord, skriva en faktatext om språkbruk och dialekter i Sverige. Vi utvecklar: Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Projektet pågår mellan och Skulle du inte hinna klart under någon lektion, eller bli sjuk, tar du hem och arbetar alternativt stannar kvar efter lektionstid i skolan. 1

2 Arbetsgång Onsdag, 26/11 1. Klistra in alla papper i din gula skrivbok, se till att du får sidorna i rätt ordning. 2. Sätt in begrepp i lucktexten, sidorna 3 och Genomgång om varför dialekter finns samt av begreppen och vad de betyder. Skriv av från tavlan i din gula skrivbok. 4. Fyll i VÖL-tabellens två första kolumner, sidan 5. Vad vet du om dialekter och språkbruk i Sverige? Vad vill du veta? Tisdag, 2/12, 8:00-9:30 5. Vi läser tillsammans lucktexten, sidorna 3 och 4, och lyssnar på några olika dialekter. Du antecknar viktiga ord i din gula skrivbok. Onsdag, 3/12, 12:15-13:00 6. Genomgång av matrisen för samtal, sidan Diskutera era ord två och två, sätt ihop meningar och sedan texter. Ta hjälp av samtalsmatrisen så ni vet vad ni ska tänka på. 8. Värdera själv din insats i diskussionen genom att markera i matrisen, sidan 6, på vilken nivå du tycker att du låg. Torsdag, 4/12, 11:20-11:45 9. Genomgång av matrisen för textskrivande, sidan Jämför era texter i grupper om fyra, bearbeta, förbättra och lämna din text till Madelene. Måndag 8/12, 8:00-8: Skriv rent din text så fint du kan, på ett randigt papper, hålen ska vara på vänster sida. OBS! Nu ska du inte skriva i din skrivbok eftersom texten ska klistras in i din Sverigebok. Glöm inte att ange källan: Ta hjälp av matrisen för textskrivande, sidan. Tisdag 9/12, 8:00-9: Läs noga igenom din text, gör eventuella förändringar och lämna sedan in den. 13. Fyll i den tredje kolumnen i VÖL-tabellen, sidan 5, vad har du lärt dig? 2

3 Lucktext Använd orden i rutan och fyll i luckorna i texten! mål, betona, skorrande, påverkats, obegripliga, påminner, centrum, dialekt Du e la go, keeeka rekor och tösera på brua. Lär dig mer om svenska! Det finns massvis med olika sätt att prata på i Sverige. Vissa pratar med r, vissa byter ut ä mot e och vissa säger bara halva ordet. De svenska dialekterna delas in i fyra olika grupper: sydsvenska, götamål, sveamål och norrländska mål. Sydsvenska mål Sydsvenska mål pratas i Skåne, Småland, Blekinge och södra Halland. Eftersom Skåne var danskt ända till 1658 har dialekten av danskan, en del ord inte om svenskan alls. Potatis kan till exempel kallas pantofflor eller päror. Det som är mest känt för sydsvenska mål är deras skorrade r. Men på 1800-talet var det fortfarande väldigt ovanligt att prata så. I vissa delar har man aldrig pratat och pratar fortfarande inte med skorrande r, faktiskt. Götamål Du e la goo är ett känt Göteborgsuttryck. Göteborg och Västergötland är centrum för götamålet! Där är det vanligt att byta ut i mot e, så det blir fesk i stället för fisk, till exempel. Det är också vanligt i andra götamåls-dialketer byts o ut till u. I stället för ko så säger man ku. När det pratas om en specifik sak så läggs det ofta till ett a på slutet, så kossan blir kua och bron blir brua. När det pratas om flera av någonting så läggs det till ett -era eller -ara på slutet. Så precis som kossan blir kua så blir hästarna ofta hästara och töserna blir tösera. Töserna på bron hämtar kossorna blir alltså tösera på brua hämtar kossera!det är vanligt att verkligen bokstaven r. 3

4 Sveamål för sveamålet är Uppland och därför kallas sveamål ibland för uppsvenska. I det här området skiljer sig dialekterna väldigt mycket åt men det de har gemensamt är att ä brukar uttalas med e, så det blir lepp (läpp) och kepp (käpp). I Stockholm pratar de som har riktigt tydlig dialekt med långa e. En sådan person säger till exempel keeeka reeekor (käka räkor)! Ord med or i slutet byts även ut mot er, så det blir fluger i stället för flugor. Eller eta myrer i stället för äta myror. Norrländska målde norrlänska målen ligger ovanför mittersta Hälsingland. Det mest typiska för dessa dialekter är försvinnandet av er i slutet på ord. Till exempel jag sitt i stället för jag sitter. Dialekterna i norra Sverige är väldigt olika andra dialekter. Överkalixmål räknas som en av Sveriges mest dialekter! Förstår du vad de säger? 4

5 VÖL-tabell Vet Önskar veta Lärt mig 5

6 Matris för samtal Samtala Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Jag kan med stöd av en vuxen samtala om ett bekant ämne, genom att lyssna, ställa frågor och turas om. Jag kan ofta samtala om ett bekant ämne, genom att lyssna, ställa frågor och turas om. Jag kan samtala om bekanta ämnen, genom att lyssna, ställa frågor och turas om. Jag kan samtala om bekanta ämnen, genom att intensivt lyssna, ställa passande frågor och i samtalet bidra till en turtagning där samtalet flyter. Jag kan med stöd av en vuxen föra samtalet framåt. Jag kan ofta föra samtalet framåt. Jag kan föra samtalet framåt genom att fördjupa och bredda det. Jag kan föra samtalet framåt. Jag kan föra samtalet framåt genom att fördjupa och bredda det. Hålla dig till ämnet Jag kan med stöd av en vuxen hålla mig till Jag kan ibland hålla mig till Jag kan oftast hålla mig till Jag kan hålla mig till 6

7 Matris för textskrivande Skriva Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Jag kan skriva faktatexter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Jag kan skriva faktatexter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Jag kan skriva faktatexter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. Sammanställningar Mina sammanställningar innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ord som hör till Mina sammanställningar innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ord som hör till Mina sammanställningar innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ord som hör till Stavning regler för stavning med viss säkerhet. regler för stavning med relativt god säkerhet. regler för stavning med god säkerhet. Skiljetecken (till exempel.,!?) regler för skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. regler för skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. regler för skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. 7