Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av FonoMix Munmetoden"

Transkript

1 Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet inriktade mot läs-och skrivsvårigheter. Från år 1996 tjänstgjorde jag under ca fyra år som dyslexipedagog med läs-och skrivutredningar vid EMIR (Eve Malmqvist Institute for Reading) i Sävsjö. Stipendium till USA År 1998 fick jag ett stipendium från Svenska Dyslexistiftelsen och reste till USA för att lära mig mer om hur man där hjälper elever i behov av särskilt stöd i sin läsinlärning. Jag kom då i kontakt med ett antal olika läsmodeller och upptäckte till min förvåning att man i USA hjälpte dessa elever genom träning med ljudmetod, det vill säga genom att koppla samman bokstav och ljud. I Sverige hade vid denna tid helordsmetoder till stor del tagit över i läsundervisningen, trots att vårt skriftspråk har en betydligt större överensstämmelse mellan bokstav och ljud än det engelska språket. D-uppsats Jag påbörjade år 2000 en D-uppsats ( Du kan väl bokstäverna i alla fall! En studie av år 3-elevers medvetenhet om språkljuden och deras koppling till bokstäverna), där jag undersökte svenska elevers kunskaper om språkljuden och deras bokstäver. Som erfaren lågstadielärare och speciallärare var min uppfattning att många elever får kämpa hårt dels för att minnas och särskilja de olika ljuden och dels för att själva kunna producera och koppla dessa ljud till rätt bokstav, d v s automatisera ljudens koppling till bokstäverna. Eleverna fonemiskt omedvetna Redan tidigt i intervjuerna inför uppsatsen fann jag stöd för min tidigare hypotes - att elever har uppfattningen att man enbart använder ögonen när man läser.,under flera år hade jag lagt märke till hur elever allt oftare blev både förvånade och generade när jag försökte påpeka vikten av att forma munnen rätt för att få fram rätt ljud (fonem) vid läsningen. När jag sedan också insåg att såväl de goda läsarna som de mindre goda läsarna hade i stort sett lika svårt att skilja på begreppen bokstav och ljud, klarnade bilden allt mer. Jag insåg att ljuden/ fonemen var mer eller mindre okända för eleven och därför svåra att uppleva och greppa. De var inte aktivt medvetna om att läsning handlar om såväl bokstäver som ljud och hade därför svårt att förstå vad munnen hade i sammanhanget att göra. De var fonemiskt omedvetna. Med denna insikt började jag utveckla en läsmetodik med ljudet och munnen i centrum. Forskningens inverkan på metodens utveckling Hösten 2002 under den Nordiska Dyslexikonferensen i Stockholm lyssnade jag till läsforskaren Jörgen Frost, som fick mig att inse vikten av att redan i sex-årsgrupperna påbörja språkljudsinlärningen, något som då var ifrågasatt ute på skolorna. Men framför allt tog jag vid denna konferens intryck av forskaren J. K. Torgesen, Florida, vars forskning jag hört mycket om redan i USA. Han talade om sin senaste forskning, där han jämförde två läsinlärningsprogram, av vilka det ena var Lips av Lindamood-Lindamood. Utifrån detta föredrag fick jag ytterligare bekräftelse på att jag var på rätt väg i utvecklandet av FonoMix-metodiken, med fokus på just munnen och ljuden/ fonemen.

2 Behov av ord för ljuden och deras egenskaper Jag fördjupade mig under 2003 i fonetikstudier och insåg alltmer att såväl elever som lärare behöver ett språk för att kunna samtala om de abstrakta ljuden och deras olika sätt att produceras i munnen/talorganet. Mina observationer visade att lärare ofta har svårt att explicit redogöra för eleverna hur läsning faktiskt går till och att få eleven att skilja på ljud och bokstav/bokstavsnamn. Min tolkning var att detta till stor del berodde på att vi inte har ett tydligt språk med ord där vi kan samtala om ljuden och deras egenskaper. Samtliga ljud försågs därför med namn (Rundmun /o/, Tandväsare /s/ etc.), namn som hänvisar till uttal och hur ljuden produceras i munnen/talapparaten. Genom elevernas upprepade koppling av munbilderna och deras namn till respektive bokstäver medvetandegörs de om hur deras egen mun ska göra/producera ljuden till de olika bokstäverna. Eftersom ord - i detta fall namnen - hjälper oss att tänka och samtala runt olika begrepp, ges eleverna här möjlighet att få upp medvetenheten om ljuden till en högre nivå. De blir fonologiskt/ fonemiskt medvetna. Tillkomsten av den strukturerade vokaltavlan Under sommaren 2003, efter mycket grubblande över fonetikens vokalfyrsiding, utformade jag en vokaltavla, även benämnt vokal-pussel eftersom eleven pusslar samman ljuden (vilka visas som munbilder) med sina motsvarande bokstäver. Det tog mig mycket tid och tankearbete att från fonetikens vokalfyrsiding där samtliga vokalljud visas, omvandla denna till en för eleven begriplig, schematisk framställning, som ger hjälp att få en visuell och strukturerad bild av hur och var i munnen vokalljuden görs. Min vokaltavla har allt sedan dess varit en av grundstenarna i FonoMix-metodiken. Den har gett lärare ett konkret sätt att hjälpa elever att såväl skilja mellan de 18 olika vokalljuden som att också kunna producera/artikulera dessa ljud korrekt. Träningen sker bl a genom att eleverna pusslar samman munbild - ljud och vokaltavlan kallas därför också för Vokalpussel. Konsonanttavlan Även konsonanterna fick en strukturerad placering på delvis liknande sätt. De för många elever besvärliga näraliggande ljuden v-f, p-b, t-d, g-k, etc där två olika ljud görs med samma munställning (endast stämbanden utgör skillnaden) placerade jag tillsammans på konsonant-tavlan/ pusslet. Detta för att ge eleven visuell förstärkning av att se dessa ljud tillsammans och därmed lättare minnas såväl likheter som skillnader dem emellan. Detta artikulatoriska stöd av såväl vokal- som konsonantljud, som FonoMixmetoden ger, är viktigt för att alla elever ska lyckas i sin läsinlärning. Inte minst viktigt är detta stöd för artikulation av svenska vokaler för alla de elever/studerande oavsett ålder, som har en annan språkbakgrund än svenskan. Med metodens multimodala och konkreta arbetssätt får dessa studerande ett stort stöd i att lära såväl svenskt uttal som läsning och skrivning på svenska.

3 Ljud- och Bokstavsalfabetet År 2003 gav jag ut en sammanställning av alla de svenska ljuden, deras bokstäver och deras alternativa stavningssätt på en och samma affisch, FonoMix Ljud- och Bokstavsalfabet. Detta för att hjälpa eleverna att få en tydlig bild av alla våra svenska ljud och deras olika stavningssätt. Här får eleverna t ex hjälp att se och lära tj- och sj-ljudens alla olika stavningssätt. I samband med utgivning av denna affisch startade jag företag (Gullow Förlag). Egen utvärdering av metoden Läsåret genomförde jag en egen utvärdering av metoden, som jag då ansåg var tillräckligt färdig för att utprövas. Jag gav en FonoMix-lektion varje vecka under ett år i tre olika klasser och i en av klasserna spelade jag också in lektionen varje vecka. Klasserna var F-1-2-or men endast 1-2:orna deltog och f-klassen tränades och utvärderades för sig -se nedan. Med hjälp av det visuella stödet av munbilderna, som strukturerat placerades i vokal- och konsonanttavlor, svarade eleverna på mina frågor om ljuden, dess namn och dess bokstäver (frågemetodik) för att sedan också göra ord eller ordslingor med hjälp av munbilder, bokstavskort och spegel. Spegeln är viktig för att eleven ska se munnen säga ljuden i orden som de sedan ska göra med munbilder och bokstäver från vokal- och konsonanttavlan. Resultatet av projektet var positivt för samtliga elever. Utvärderingen visade att de fonologiskt medvetna barnen blev nu också fonemmedvetna och visste vad de gjorde när de läste, medan de fonologiskt osäkra lärde ljuden och att koppla samman ljuden med rätt bokstav och att göra / skriva ord. FonoMixmetodiken var och är fortfarande engagerande och inkluderande (via frågorna) liksom strukturerad, visuell och fonologisk (via vokal- och konsonattavlor som visar på var och hur ljudet görs i munnen). Metoden engagerar alltså många sinnen samtidigt som träningen sker på många olika sätt och är således både multisensorisk och multimodal. FonoMix i F-klass Samtidigt som jag genomförde denna egna utvärdering, utvecklade jag metoden ytterligare genom en berättelse i fem kapitel om två barn som uppfinner skriftspråket/bokstäverna ( Den fantastiska uppfinningen del1 ). Denna har till syfte att hjälpa eleverna i F-klass att tidigt förstå skillnaden mellan bokstav och ljud. Berättelsen kom till under tiden jag gick in till F-klassens elever, vilka precis likt eleverna i år 1-2, fick träning i att göra ord eller ordslingor med munbilder, bokstäver och speglar. Erfarenheterna från arbetet med dessa F-klassens elever visade, att de med hjälp av materialet snabbt lärde sig att koppla samman ljud- bokstav och att göra ord med munbilder och bokstäver. Den multisensoriska metodiken där de bl a lätt kunde hitta rätt bokstav genom att endast se sin mun säga ljudet i spegel - gav dem trygghet i inlärningssituationen, en trygghet som är extra viktig för att bibehålla självförtroendet hos elever som har betydande fonologiska svårigheter. Den fantastiska uppfinningen kom sedan att få ytterligare 24 kapitel, ett kapitel om varje bokstav och ingår nu i FonoMixmaterialet för åk 1 ( Den fantastiska uppfinningen del 2).

4 Forskarutbildning Året före min fil mag-examen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter 2004, deltog jag i en forskarutbildning i Gävle ( ) i syfte att få fördjupa mina kunskaper och ta del av det senaste inom läs- och skrivforskningen inför utgivandet av min metodik. Under den här perioden presenterade jag metodiken för de deltagande i den aktuella utbildningen liksom professor Mats Myrberg, som var en av dem som organiserade denna forskarutbildning och som uppmuntrade mig att fortsätta forska inom läs- och skrivområdet. Jag gjorde dock inte detta utan mitt intresse var i första hand att fortsätta arbeta bland eleverna och där utveckla en alltmer färdig läs och skrivinlärningsmetodik. Kapitel av prof em Ingvar Lundberg 2006 fick professor emeritus Ingvar Lundberg ta del av min FonoMix-metodik då jag besökte honom på Göteborgs universitet. Han påtalade metodikens multisensoriska och systematiska utformning samt att principerna för metodiken har en stark förankring i aktuell forskning om språkutveckling och läsning. Av detta skäl menade han att det i handledningen borde finnas ett kapitel om detta ett kapitel som Ingvar Lundberg erbjöd sig att skriva och också skrev i handledningen för skolsatsen (för skolans åk 1-2- spec- tal- sva-undervisning). Kapitlet finns under rubriken forskning på hemsidan: RAFT Samma år påbörjades vid Göteborgs universitet interventionsstudien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs-och skrivsvårigheter). I studien, som leddes av forskaren Ulrika Wolff, användes FonoMix Munmetoden, dess laborativa material med munbilder, namn på munnarna samt bokstäver liksom metodens böcker (bl a arbetsböckerna som på den tiden hette FonoLäs (numera SkrivLäs 1-5). Specialpedagogerna och speciallärarna som ingick i projektet fick en dags utbildning i FonoMix-metodiken av mig och en av mina medarbetare på universitetet i Göteborg år 2007 och av mig också år 2008 innan de två omgångarna av projektet startade. Forskningsresultatet var mycket positivt och har följts upp, bl a år Leka med Pratljud för förskolan. År 2011 gav jag ut FonoMixmaterialet Leka med Pratljud för förskolan. Materialet kom till efter att både lärare och föräldrar till barn med dyslexi hört av sig ett antal gånger för att de menade att deras barn hade behövt bli medvetna om ljuden tidigt. Det stämde ju naturligtvis och jag utvecklade då ett program för förskolan, med samma munbilder och metodik som i f-klassen- men här utan bokstäver. Forskning med FonoMix i förskoleklass Läsåret har FonoMix Munmetoden åter varit med i en forskningsstudie nu gällande förskoleklass. Det är forskare vid universiteten i Växjö och Linköping som håller i studien. För mig känns det både glädjande och viktigt att FonoMixmetoden för förskoleklass får möjlighet till denna noggranna utvärdering som en forskningsstudie utgör. Appar med FonoMix Senaste året har jag arbetat med att framställa en FonoMix-app med övningar för dels förskolan och dels f-klassen där endast 6 ljud respektive kopplingen mellan dessa 6 ljud+ deras bokstäver tränas (likt övriga Fonomix-materialet för dessa grupper). Orsaken till att övningarna endast omfattar ord med 6 ljud är att få samtliga barn/elever som är i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter att tidigt och på ett enkelt och tryggt sätt klara att knäcka koden och komma igång med sin läsning. Appen passar även äldre elever och vuxna som inte knäckt läskoden.

5 Sva, Sfi och nyanländas undervisning För närvarande anpassar vi FonoMix Munmetoden att ännu bättre passa in i de nyanländas läsundervisning och hoppas att snart ha en sats helt avpassad för dem. Min förhoppning är att FonoMix Munmetoden även i framtiden ska få vara ett effektivt redskap för pedagoger som har som sin uppgift att lära elever att läsa och skriva. Denna uppgift är en av vår tids viktigaste! Alla elever oavsett språkbakgrund måste få tidig och effektiv hjälp för att så snabbt som möjligt nå fram till en säker och automatiserad avkodning av orden! Detta för att frigöra hjärnkapacitet till att i stället tänka över innehållet i texten, d v s till läsförståelsen, som är målet för läsningen och är nödvändig för att vi alla ska kunna fungera i samhället och klara att leva i en demokrati!

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,

Läs mer

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklasser, Fritidshem Läsår 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten

Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten Lärarutbildningen för förskola och förskoleklass Examensarbete GO1173, 15 hp Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten Institutionen

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1. Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Förskolan Myrstacken Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) 2015-02-10 Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015 För stöd i arbetet med kvalitetsredovisningen använd dokumentet Systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet

Läs mer

Kundutvärdering (Björn Hörvallius)

Kundutvärdering (Björn Hörvallius) Kundutvärdering (Björn Hörvallius) Avresedatum: 2016 05 22 Destination: Portugal, Constancia Uteritter och lektioner, vecka Hur många deltagare var ni i gruppen? Hur blev du mottagen vid ankomsten? Hur

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet 1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet Ordet organ kommer från grekiskan och betyder verktyg, redskap. Undervisningskonsten att organisera handlar om att skapa redskap för undervisning och lärande,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Informationsbrev februari 2016

Informationsbrev februari 2016 Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Innehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44

Innehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44 Innehåll Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21 Övningar Kalkera bilder 24 Urskilja figurer 27 Spatiala relationer 30 Formkonstans 32 Begrepp 33 Känslor

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Skolans kvalitetsredovisning

Skolans kvalitetsredovisning År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Mälarskolan Skolans kvalitetsredovisning Grundskola 6-9 Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Mälarskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk) Ingela Nyberg,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Nyckeltal för verksamhet, F-3 Färingtofta Fklass: 10 barn; 0,85 pedagog;8,50 lärare/100elever;

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer