Utvecklingen av FonoMix Munmetoden
|
|
- Anton Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet inriktade mot läs-och skrivsvårigheter. Från år 1996 tjänstgjorde jag under ca fyra år som dyslexipedagog med läs-och skrivutredningar vid EMIR (Eve Malmqvist Institute for Reading) i Sävsjö. Stipendium till USA År 1998 fick jag ett stipendium från Svenska Dyslexistiftelsen och reste till USA för att lära mig mer om hur man där hjälper elever i behov av särskilt stöd i sin läsinlärning. Jag kom då i kontakt med ett antal olika läsmodeller och upptäckte till min förvåning att man i USA hjälpte dessa elever genom träning med ljudmetod, det vill säga genom att koppla samman bokstav och ljud. I Sverige hade vid denna tid helordsmetoder till stor del tagit över i läsundervisningen, trots att vårt skriftspråk har en betydligt större överensstämmelse mellan bokstav och ljud än det engelska språket. D-uppsats Jag påbörjade år 2000 en D-uppsats ( Du kan väl bokstäverna i alla fall! En studie av år 3-elevers medvetenhet om språkljuden och deras koppling till bokstäverna), där jag undersökte svenska elevers kunskaper om språkljuden och deras bokstäver. Som erfaren lågstadielärare och speciallärare var min uppfattning att många elever får kämpa hårt dels för att minnas och särskilja de olika ljuden och dels för att själva kunna producera och koppla dessa ljud till rätt bokstav, d v s automatisera ljudens koppling till bokstäverna. Eleverna fonemiskt omedvetna Redan tidigt i intervjuerna inför uppsatsen fann jag stöd för min tidigare hypotes - att elever har uppfattningen att man enbart använder ögonen när man läser.,under flera år hade jag lagt märke till hur elever allt oftare blev både förvånade och generade när jag försökte påpeka vikten av att forma munnen rätt för att få fram rätt ljud (fonem) vid läsningen. När jag sedan också insåg att såväl de goda läsarna som de mindre goda läsarna hade i stort sett lika svårt att skilja på begreppen bokstav och ljud, klarnade bilden allt mer. Jag insåg att ljuden/ fonemen var mer eller mindre okända för eleven och därför svåra att uppleva och greppa. De var inte aktivt medvetna om att läsning handlar om såväl bokstäver som ljud och hade därför svårt att förstå vad munnen hade i sammanhanget att göra. De var fonemiskt omedvetna. Med denna insikt började jag utveckla en läsmetodik med ljudet och munnen i centrum. Forskningens inverkan på metodens utveckling Hösten 2002 under den Nordiska Dyslexikonferensen i Stockholm lyssnade jag till läsforskaren Jörgen Frost, som fick mig att inse vikten av att redan i sex-årsgrupperna påbörja språkljudsinlärningen, något som då var ifrågasatt ute på skolorna. Men framför allt tog jag vid denna konferens intryck av forskaren J. K. Torgesen, Florida, vars forskning jag hört mycket om redan i USA. Han talade om sin senaste forskning, där han jämförde två läsinlärningsprogram, av vilka det ena var Lips av Lindamood-Lindamood. Utifrån detta föredrag fick jag ytterligare bekräftelse på att jag var på rätt väg i utvecklandet av FonoMix-metodiken, med fokus på just munnen och ljuden/ fonemen.
2 Behov av ord för ljuden och deras egenskaper Jag fördjupade mig under 2003 i fonetikstudier och insåg alltmer att såväl elever som lärare behöver ett språk för att kunna samtala om de abstrakta ljuden och deras olika sätt att produceras i munnen/talorganet. Mina observationer visade att lärare ofta har svårt att explicit redogöra för eleverna hur läsning faktiskt går till och att få eleven att skilja på ljud och bokstav/bokstavsnamn. Min tolkning var att detta till stor del berodde på att vi inte har ett tydligt språk med ord där vi kan samtala om ljuden och deras egenskaper. Samtliga ljud försågs därför med namn (Rundmun /o/, Tandväsare /s/ etc.), namn som hänvisar till uttal och hur ljuden produceras i munnen/talapparaten. Genom elevernas upprepade koppling av munbilderna och deras namn till respektive bokstäver medvetandegörs de om hur deras egen mun ska göra/producera ljuden till de olika bokstäverna. Eftersom ord - i detta fall namnen - hjälper oss att tänka och samtala runt olika begrepp, ges eleverna här möjlighet att få upp medvetenheten om ljuden till en högre nivå. De blir fonologiskt/ fonemiskt medvetna. Tillkomsten av den strukturerade vokaltavlan Under sommaren 2003, efter mycket grubblande över fonetikens vokalfyrsiding, utformade jag en vokaltavla, även benämnt vokal-pussel eftersom eleven pusslar samman ljuden (vilka visas som munbilder) med sina motsvarande bokstäver. Det tog mig mycket tid och tankearbete att från fonetikens vokalfyrsiding där samtliga vokalljud visas, omvandla denna till en för eleven begriplig, schematisk framställning, som ger hjälp att få en visuell och strukturerad bild av hur och var i munnen vokalljuden görs. Min vokaltavla har allt sedan dess varit en av grundstenarna i FonoMix-metodiken. Den har gett lärare ett konkret sätt att hjälpa elever att såväl skilja mellan de 18 olika vokalljuden som att också kunna producera/artikulera dessa ljud korrekt. Träningen sker bl a genom att eleverna pusslar samman munbild - ljud och vokaltavlan kallas därför också för Vokalpussel. Konsonanttavlan Även konsonanterna fick en strukturerad placering på delvis liknande sätt. De för många elever besvärliga näraliggande ljuden v-f, p-b, t-d, g-k, etc där två olika ljud görs med samma munställning (endast stämbanden utgör skillnaden) placerade jag tillsammans på konsonant-tavlan/ pusslet. Detta för att ge eleven visuell förstärkning av att se dessa ljud tillsammans och därmed lättare minnas såväl likheter som skillnader dem emellan. Detta artikulatoriska stöd av såväl vokal- som konsonantljud, som FonoMixmetoden ger, är viktigt för att alla elever ska lyckas i sin läsinlärning. Inte minst viktigt är detta stöd för artikulation av svenska vokaler för alla de elever/studerande oavsett ålder, som har en annan språkbakgrund än svenskan. Med metodens multimodala och konkreta arbetssätt får dessa studerande ett stort stöd i att lära såväl svenskt uttal som läsning och skrivning på svenska.
3 Ljud- och Bokstavsalfabetet År 2003 gav jag ut en sammanställning av alla de svenska ljuden, deras bokstäver och deras alternativa stavningssätt på en och samma affisch, FonoMix Ljud- och Bokstavsalfabet. Detta för att hjälpa eleverna att få en tydlig bild av alla våra svenska ljud och deras olika stavningssätt. Här får eleverna t ex hjälp att se och lära tj- och sj-ljudens alla olika stavningssätt. I samband med utgivning av denna affisch startade jag företag (Gullow Förlag). Egen utvärdering av metoden Läsåret genomförde jag en egen utvärdering av metoden, som jag då ansåg var tillräckligt färdig för att utprövas. Jag gav en FonoMix-lektion varje vecka under ett år i tre olika klasser och i en av klasserna spelade jag också in lektionen varje vecka. Klasserna var F-1-2-or men endast 1-2:orna deltog och f-klassen tränades och utvärderades för sig -se nedan. Med hjälp av det visuella stödet av munbilderna, som strukturerat placerades i vokal- och konsonanttavlor, svarade eleverna på mina frågor om ljuden, dess namn och dess bokstäver (frågemetodik) för att sedan också göra ord eller ordslingor med hjälp av munbilder, bokstavskort och spegel. Spegeln är viktig för att eleven ska se munnen säga ljuden i orden som de sedan ska göra med munbilder och bokstäver från vokal- och konsonanttavlan. Resultatet av projektet var positivt för samtliga elever. Utvärderingen visade att de fonologiskt medvetna barnen blev nu också fonemmedvetna och visste vad de gjorde när de läste, medan de fonologiskt osäkra lärde ljuden och att koppla samman ljuden med rätt bokstav och att göra / skriva ord. FonoMixmetodiken var och är fortfarande engagerande och inkluderande (via frågorna) liksom strukturerad, visuell och fonologisk (via vokal- och konsonattavlor som visar på var och hur ljudet görs i munnen). Metoden engagerar alltså många sinnen samtidigt som träningen sker på många olika sätt och är således både multisensorisk och multimodal. FonoMix i F-klass Samtidigt som jag genomförde denna egna utvärdering, utvecklade jag metoden ytterligare genom en berättelse i fem kapitel om två barn som uppfinner skriftspråket/bokstäverna ( Den fantastiska uppfinningen del1 ). Denna har till syfte att hjälpa eleverna i F-klass att tidigt förstå skillnaden mellan bokstav och ljud. Berättelsen kom till under tiden jag gick in till F-klassens elever, vilka precis likt eleverna i år 1-2, fick träning i att göra ord eller ordslingor med munbilder, bokstäver och speglar. Erfarenheterna från arbetet med dessa F-klassens elever visade, att de med hjälp av materialet snabbt lärde sig att koppla samman ljud- bokstav och att göra ord med munbilder och bokstäver. Den multisensoriska metodiken där de bl a lätt kunde hitta rätt bokstav genom att endast se sin mun säga ljudet i spegel - gav dem trygghet i inlärningssituationen, en trygghet som är extra viktig för att bibehålla självförtroendet hos elever som har betydande fonologiska svårigheter. Den fantastiska uppfinningen kom sedan att få ytterligare 24 kapitel, ett kapitel om varje bokstav och ingår nu i FonoMixmaterialet för åk 1 ( Den fantastiska uppfinningen del 2).
4 Forskarutbildning Året före min fil mag-examen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter 2004, deltog jag i en forskarutbildning i Gävle ( ) i syfte att få fördjupa mina kunskaper och ta del av det senaste inom läs- och skrivforskningen inför utgivandet av min metodik. Under den här perioden presenterade jag metodiken för de deltagande i den aktuella utbildningen liksom professor Mats Myrberg, som var en av dem som organiserade denna forskarutbildning och som uppmuntrade mig att fortsätta forska inom läs- och skrivområdet. Jag gjorde dock inte detta utan mitt intresse var i första hand att fortsätta arbeta bland eleverna och där utveckla en alltmer färdig läs och skrivinlärningsmetodik. Kapitel av prof em Ingvar Lundberg 2006 fick professor emeritus Ingvar Lundberg ta del av min FonoMix-metodik då jag besökte honom på Göteborgs universitet. Han påtalade metodikens multisensoriska och systematiska utformning samt att principerna för metodiken har en stark förankring i aktuell forskning om språkutveckling och läsning. Av detta skäl menade han att det i handledningen borde finnas ett kapitel om detta ett kapitel som Ingvar Lundberg erbjöd sig att skriva och också skrev i handledningen för skolsatsen (för skolans åk 1-2- spec- tal- sva-undervisning). Kapitlet finns under rubriken forskning på hemsidan: RAFT Samma år påbörjades vid Göteborgs universitet interventionsstudien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs-och skrivsvårigheter). I studien, som leddes av forskaren Ulrika Wolff, användes FonoMix Munmetoden, dess laborativa material med munbilder, namn på munnarna samt bokstäver liksom metodens böcker (bl a arbetsböckerna som på den tiden hette FonoLäs (numera SkrivLäs 1-5). Specialpedagogerna och speciallärarna som ingick i projektet fick en dags utbildning i FonoMix-metodiken av mig och en av mina medarbetare på universitetet i Göteborg år 2007 och av mig också år 2008 innan de två omgångarna av projektet startade. Forskningsresultatet var mycket positivt och har följts upp, bl a år Leka med Pratljud för förskolan. År 2011 gav jag ut FonoMixmaterialet Leka med Pratljud för förskolan. Materialet kom till efter att både lärare och föräldrar till barn med dyslexi hört av sig ett antal gånger för att de menade att deras barn hade behövt bli medvetna om ljuden tidigt. Det stämde ju naturligtvis och jag utvecklade då ett program för förskolan, med samma munbilder och metodik som i f-klassen- men här utan bokstäver. Forskning med FonoMix i förskoleklass Läsåret har FonoMix Munmetoden åter varit med i en forskningsstudie nu gällande förskoleklass. Det är forskare vid universiteten i Växjö och Linköping som håller i studien. För mig känns det både glädjande och viktigt att FonoMixmetoden för förskoleklass får möjlighet till denna noggranna utvärdering som en forskningsstudie utgör. Appar med FonoMix Senaste året har jag arbetat med att framställa en FonoMix-app med övningar för dels förskolan och dels f-klassen där endast 6 ljud respektive kopplingen mellan dessa 6 ljud+ deras bokstäver tränas (likt övriga Fonomix-materialet för dessa grupper). Orsaken till att övningarna endast omfattar ord med 6 ljud är att få samtliga barn/elever som är i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter att tidigt och på ett enkelt och tryggt sätt klara att knäcka koden och komma igång med sin läsning. Appen passar även äldre elever och vuxna som inte knäckt läskoden.
5 Sva, Sfi och nyanländas undervisning För närvarande anpassar vi FonoMix Munmetoden att ännu bättre passa in i de nyanländas läsundervisning och hoppas att snart ha en sats helt avpassad för dem. Min förhoppning är att FonoMix Munmetoden även i framtiden ska få vara ett effektivt redskap för pedagoger som har som sin uppgift att lära elever att läsa och skriva. Denna uppgift är en av vår tids viktigaste! Alla elever oavsett språkbakgrund måste få tidig och effektiv hjälp för att så snabbt som möjligt nå fram till en säker och automatiserad avkodning av orden! Detta för att frigöra hjärnkapacitet till att i stället tänka över innehållet i texten, d v s till läsförståelsen, som är målet för läsningen och är nödvändig för att vi alla ska kunna fungera i samhället och klara att leva i en demokrati!
Barn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merTAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN
2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs mer2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merKundutvärdering (Björn Hörvallius)
Kundutvärdering (Björn Hörvallius) Avresedatum: 2016 05 22 Destination: Portugal, Constancia Uteritter och lektioner, vecka Hur många deltagare var ni i gruppen? Hur blev du mottagen vid ankomsten? Hur
Läs mer17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg
Läs mer3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt
11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 7 6 5 4 3 1 11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 1=helt 4=helt 12. Rektor tar itu med uppkomna problem 6 5 4 3 1 12. Rektor tar itu med uppkomna
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merSpråkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17
Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merSinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklasser, Fritidshem Läsår 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merLÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering
ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merBokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten
Lärarutbildningen för förskola och förskoleklass Examensarbete GO1173, 15 hp Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten Institutionen
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merInnehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44
Innehåll Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21 Övningar Kalkera bilder 24 Urskilja figurer 27 Spatiala relationer 30 Formkonstans 32 Begrepp 33 Känslor
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merSkriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Läs merInformationsbrev februari 2016
Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merSkolans kvalitetsredovisning
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Mälarskolan Skolans kvalitetsredovisning Grundskola 6-9 Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Mälarskolan
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merSilviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet
Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merVi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Läs merKvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015
Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Förskolan Myrstacken Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr
Läs merVallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) 2015-02-10 Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015 För stöd i arbetet med kvalitetsredovisningen använd dokumentet Systematiskt
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merAllmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merKattmodellen. Kan. få det att lossna för dyslektiker
Annika Henke Lärarlyftet vt 2009 Skriftspråksutveckling i ett Specialpedagogiskt perspektiv (äldre åldrar), 10 hp Kursledare: Karin Forsling Studiegrupp 7 Kan Kattmodellen få det att lossna för dyslektiker
Läs merRapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13
Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs mer