Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se"

Transkript

1 Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

2 Vad består talet av? Ett ytterst intrikat planerande från talintention till artikulation. En uppsättning distinktiva språkljud Villkor för språkljudens kombinerande En prosodisk organisation som strukturerar talet temporalt och tonalt Ett intrikat muskelarbete för att producera Ett intrikat muskelarbete för att producera språkljuden och ge talet rätt struktur

3 Inte säkert att det är viktigt att lära sig bara för att det är svårt

4

5 Vid andraspråkstal kan uttalet låna drag från förstaspråket Det kallas utländsk brytning eller utländsk accent Brytningen kan vara allt från knappt märkbar till helt obegriplig. Brytningen kan ofta avslöja talarens förstaspråk Brytningen består av L1-drag i kombination med universella fenomen

6

7 BT vill lägga till: Vilka uttalsavvikelser?

8 Vi antar att vissa uttalsavvikelser stör kommunikationen och andra är mer skönhetsfel Avvikelser i ordbetoning gör det svårt för den svenska lyssnaren att känna igen orden. Avvikelser i tonfall och vokalkvalité gör oftast att talaren låter annorlunda men går bra att förstå. Det typiskt sådant som skiljer dialekter från varandra.

9 Idealiska och mindre idealiska stavelser och ord Idealisk = konsonant + vokal (CV) Lite svårare: CCV eller CVC Ännu svårare: CCCV eller CVCC Några svenska ord spänst CCVCCC text CVCCC skriva CCCVCV skratta CCCVC:V

10 Konsonantkombinationer inkl. enstaka finala konsonanter (finala är värst) Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk mat sås grabb lag sol tuff tupp ask läsk asp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt finskt svenskt franskt / skälmskt västkustskt blå spår kniv mjöl bra smet skriva skräp spruta skruva skvaller skvätta

11

12 Meningar att jobba med (gör jobbet meningsfullt) 1. Vilken text hade ni i hemläxa? 2. Jag har min lägenhet på andra sidan stan. 3. Det finns svenskar som läser arabiska. 4. Bosse jobbar på högskolan i Falun 5. Slå upp sidan trettiosex tti i läseboken. 6. Jag åt kex med mjukost och drack te. 7. Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. 8. Om det blir åskväder har vi lektion som vanligt. 9. Jag har tappat mina solglasögon. l 10.Det var hemskt att se det där TV-programmet.

13 Arbetsgång med övningsmeningarna Ta ställning till satsbetoningen. Vilka ord bör betonas? Vilka grader? Vilka olika möjligheter finns? Allmän diskussion i Betoning och längd i de valda betonade orden. Allmän diskussion Segmentella finesser. Allmän diskussion Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän diskussion

14 Vilken tekst hade ni i hemläksa? Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i text? Vad ska man tänka på i hemläxa? P t i d Presentera en version med markerad längd

15 Jag har min lägenhet på a(n)dra sidan stan Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i jag har min? Vad ska man tänka på i lägenhet? P t i d Presentera en version med markerad längd

16 Det finns svenskar som läser arabiska. Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Presentera en version med markerad längd

17 Bosse jobbar på högskolan i Falun Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila) Vad ska man tänka på i högskolan? P t i d Presentera en version med markerad längd

18 Slå upp sidan trettioseks i läseboken. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i trettiosex? Presentera en version med Presentera en version med markerad längd

19 Jag åt keks med mjukost och drack te. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i kex och mjukost? Presentera en version med markerad längd

20 Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ord- gränserna (lila)? Vad ska man tänka på i lastbilschaufför? Presentera en version med markerad längd

21 Om det blir åskväder har vilektion som vanligt Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i åskväder? Presentera en version med markerad längd

22 Jag har tappat t mina solglasögon l Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i solglasögon? Presentera en version med markerad längd

23 Det var hemskt att se det där TeVe- programmet Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i hemskt och i TVprogrammet? Presentera en version med markerad längd

24 Prioritering inom uttalsundervisning Prioritering i i sker antingen vi vill eller ej, eftersom vi inte hinner med allt. Bättre med en medveten prioritering. Det vi vet om vad som gör svenska begriplig eller obegriplig är ca 90% erfarenhet och 10% forskning. Erfarenheten och forskningen är samstämmiga: betoning är avgörande på svenska.

25 Prioriteringen avspeglas i språkbeskrivningen Vilka egenskaper tar man med i en beskrivning? Alla? Presenteras alla som lika viktiga? Hur långt ner i fonetisk detalj är det rimligt att gå, t.ex. i en lärobok?

26 Ibland prioriterar man sådant som är svårt att lära sig Typexempel; akut o grav accent, ett visst sort sj-ljud, j exakta (centralsvenska) vokalkvalitéer. Tänk om dessa svåra, intressanta och exotiska uttalsdrag inte spelar så stor roll för kommunikationen Tänk om man lägger ner stor möda på att korrigera en uttalsavvikelse som finns i regionala varianter av svenska

27 Betoning och konsonantljud: två viktiga uttalsmoment Infödda svenskar verkar känna igen ord mycket med stöd av deras betoningsstruktur (rytm). Det finns dubbelt så många konsonantfonem som vokalfonem, vilket ungefär avspeglas i talet. Konsonanter kan uppträda flera i rad och är svårare att förutsäga än vokalerna

28 Vad är betoning för något? Betoning är ett sätt att framhäva en stavelse En framhävd stavelse kan framhäva hela ordet Alla språk betonar inte på samma sätt en del betonar inte alls.

29 Betoning på olika sätt Med skärpt artikulation av vokaler Med intonation: huvudsignal i många språk, hjälpsignal på svenska Förlängning av betonade stavelser: huvudsignal på svenska

30 En utgångspunkt: Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

31 Eller: Svenska är ett språk med obligatorisk i förlängning av betonade stavelser

32 Eller: SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlännngning av betooonade STAAAvelser

33 Vi behöver en striktare definition iti av ordet betoning, i detta sammanhang Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok. Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm). Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.

34 Betoning är tajming Tre trestaviga ord med olika betoning: Sakerna potatis telefon B O O O B O O O B Sakerna potatis telefon

35

36

37 Grundprinciper för svensk språkrytm I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser. En betonad stavelse har längre varaktighet och är mer framträdande än omgivande obetonade stavelser. Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant. Exempel Kalle och Lena ska åka karusell

38 Ljudexempel Jag var lite envis och försökte och sökte om och om. Lyssna på chiman_ vok Jag var lite envis och hförsökte ökt och sökte om och om Lyssna på chiman_langrevok

39 Ljudexempel När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_kons När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_längrekons k

40 Hur gör man när man prioriterar betoning? Man låter den vara med hela tiden Man illustrerar den på alla tänkbara sätt Man ser till att den förknippas med längd (varaktighet hos rätt språkljud) Man övar perceptuellt och produktivt Man överdriver den (med hjälp av längd) Man lär sig skilja mellan betoning (temporal) och ordaccent (tonal, acc1 o 2) och fokus (tonal)

41 Forts. hur prioriterar man Man lär sig skilja mellan vanlig betoning (mest grammatiskt styrd) och fokusintonation (innehålls-styrd, temarema ) Man korrigerar temporala avvikelser med större iver än avvikelser i vokalkvalité Man lär sig höra när/hur/var det fattas längd i elevernas e tal.

42 Fonologisk struktur i prosodin hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obetonat

43 Vi tittade också på hur markering av långa och korta ljud i svenska speglar typisk förstaspråks- respektive andraspråksperspektiv Se nästa serie bilder

44

45 Diskutera detta i par eller smågrupper. Vad menar karln?

46

47 Pekar ut ett av flera korta ljud varför just detta ljud? Pekar ut ordets enda långa ljud Att peka ut ett kort ljud i betonad stavelse antyder att inläraren har det svenska systemet i ryggmärgen att det är just i betonad stavelse som något kan vara långt.

48

49 Obs om konsonantlängd Klusiler /b d g p t k/ ocklusionsfas, ej paus. PA(p)- ----Pa Ti(t) ----Ta /f/ /j/ /l/ /m/ /n/ /r/ /s/ /v/, håll ut längre; KAFFFe, KALLLe, MAMMMa, KASSSta etc. De pedagogiska överdrifterna ska förstärka befintliga egenskaper, inte ändra något.

50 Egen forskning (BT) En infödd svensk lyssnare kategoriserar mat-matt, vit-vitt, söt-sött, våt-vått mer efter duration (hos vokal och konsonant) än efter klangfärg. Vid tvetydig vokalduration i ord som ovan, kategoriserar en infödd svensk lyssnare med hjälp av konsonantduration. Många inspelningar av L2-talare som uttalade ord med möjlig uppfattning av den andra minimal-par-medlemmen

51 Forts BT-forskning Alla otvetydiga versioner hade tillämpad komplementär längd; /VːC/-/VCː/, dvs både vokal- och konsonantdurationer hade L1-liknande durationer En studie visade att svenskar förlänger konsonanter enligt /VCː/-mönster när de talar tyska och engelska. Läs om experimenten på min hemsida se

52 Terminologi Betoning: ger prominens åt en viss stavelse, styrs mest grammatiskt. Realiseras med ökad varaktighet. Fokus: ges åt frasens viktigaste ord, medför en tonuppgång Resyllabifiering: låtsas att en stavelsegräns flyttas. Detta sker när man tillämpar liaison. Man lånar en slutkonsonant från ett ord och låter den inleda ett ord som annars skulle börja på vokal. Se övningsmeningarna

53 Litteratur om svenskt uttal och uttalsundervisning Abrahamsson, Niclas; Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund [artikel om forskningsrön och mekanismer som underlättar eller försvårar inlärningen av ett andraspråksuttal] Bannert, Robert : På väg mot svenskt uttal. Studentlitteratur, Lund [Forskningsresultat och pedagogiska hypoteser, sammanställda till en lärobok för lärare i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Boken innehåller en katalog med typiska uttalssvårig-heter för 25 invandrarspråk. Till boken hör en CD med prov på svenska med utländsk brytning] Bruce, Gösta: Allmän och svensk prosodi. Institutionen för lingvistik vid Lunds universi-tet [Mycket ingående orientering om prosodi, huvudsakligen inriktad på att förklara den svenska, men även med exempel från andra språk.] Engstrand, Olle: Fonetik light [lajt]. Studentlitteratur 2007 [Grundbok i fonetik] Garlén, Claes: Svenskans fonologi. Studentlitteratur 1988 [Noggrann genomgång av svensk fonologi + översikter över fonologin hos några invandrarspråk] Kjellin, Olle: Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala [Borde vara obligatorisk för alla som sysslar med svenskt uttal inom svenska som främmande språk eller svenska som andraspråk. Pedagogiskt fungerande förklaringar och övningar på svensk prosodi, passar både lärare och studerande som kommit en bit på väg] Kjellin, Olle: Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Hallgren & Fallgrens förlag [Fascinerande läsning om språkinlärning i lingvistiskt, neurologiskt, biologiskt, fysiologiskt och pedagogiskt g perspektiv. p Dessutom presenteras en handfast metod för uttalsundervisning] Littman Catarina: Så ska det låta. Interaktiva uttalsövningar på CD-rom. Bilda förlag (Persson numera): [Övningar på allt man kan tänka sig inom svenskt uttal. Mycket användbart]. Rosenqvist Håkan: Uttalsboken Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur [Praktisk, handfast och kunnig handleding för inlärare och lärare] Slagbrand & Thorén: Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden [Lärarhandledning i prosodiundervisning + systematiskt utbyggda satsbetoningsövningar. Alla exempel och övningar på kassettband] Thorén, Bosse: Betoningshandboken. BT Bättre svenska, Stockholm :a reviderade upplagan [Kortfattad prosodihandbok för lärare. Tillgänglig digitalt, kontakta författaren] Thorén & Pettersson: Uttalsanvisningar, ingår i Svenska utifrån. Svenska institutet, Stockholm [Genomgång av svensk uttalslära; beskrivningar, exempel och övningar, kassett finns.] Några hemsidor: (Bosses info och reklam) (bra introduktion till fonetik) (Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk)

54 Tack för uppmärksamheten På min hemsida, länken Uppsala finns en mängd material som det går bra att titta på och använda Lycka till!

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,

Läs mer

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid

Läs mer

Om uttal och uttalsundervisning

Om uttal och uttalsundervisning Om uttal och uttalsundervisning Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Vad är brytning?

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp Swedish BA (A), Swedish as a Second Language A1, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk

Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade

Läs mer

Specialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson

Specialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andra språk UTTAL OCH SPRÅKLIG KOMPETENS Jämförande analys av två nybörjargrupper inom Svenska för invandrare, sfi Pia Adams och Elisabeth

Läs mer

Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi

Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi Institutionen för konst, kommunikation och lärande Svenska och lärande C C-uppsats 15hp, VT 2011 Camilla Persson Handledare: Anders Öhman Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi 2 Sammanfattning

Läs mer

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore

Läs mer

Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv

Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Thorén 2009 Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stokholms universitet Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Bosse Thorén Högskolan Dalarna Inledning

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,

Läs mer

UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande

UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande Jenna Heikkilä Kandidatavhandling i nordisk filologi Humanistiska

Läs mer

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Hur lär sig SFI-elever svenskt uttal?

Hur lär sig SFI-elever svenskt uttal? Hur lär sig SFI-elever svenskt uttal? Några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal en intervjuundersökning Rebecka Bodemar Institutionen för pedagogik och didaktik Självständigt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30 Credits

Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30 Credits 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

Kursplan. Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum

Kursplan. Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum 2003-03-13 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Svenska som andraspråk

Läs mer

Uttalsundervisning inom sfi

Uttalsundervisning inom sfi STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Uttalsundervisning inom sfi En studie om dess ställning och innehåll samt skillnader beroende på lärarens förstaspråk Petter Mild Självständigt arbete (15 hp) Höstterminen

Läs mer

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter

Läs mer

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan

Läs mer

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten

Läs mer

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24 Välkomna till Seminarium om Dictogloss Eskilstuna 14 09 24 Dictogloss - ett (av flera) redskap för arbete med interaktion och språklig medvetenhet i undervisningen för inlärare med svenska som andraspråk

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket. I övrigt gäller de förväntade studieresultaten enligt nedan.

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket. I övrigt gäller de förväntade studieresultaten enligt nedan. Dnr: UGA 2013/2276 3.1.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket 1SSÄ01 Svenska som andraspråk I inriktning mot arbete i årskurs 7 9, 30 högskolepoäng Swedish as a

Läs mer

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

Uttalsundervisning Förhållningssätt i svenskundervisning för invandrare (SFI)

Uttalsundervisning Förhållningssätt i svenskundervisning för invandrare (SFI) Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation UÖÄ007 15 hp Vårterminen 2011 Uttalsundervisning Förhållningssätt i svenskundervisning för invandrare (SFI) Teaching pronunciation Approaches

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt. Camilla Persson

EXAMENSARBETE. Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt. Camilla Persson EXAMENSARBETE Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt Camilla Persson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen 270/300/330 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

US133U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), 30 hp (1 30 hp) ingår i Lärarlyftet

US133U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), 30 hp (1 30 hp) ingår i Lärarlyftet Kurslitteratur 1 (6) US133U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), 30 hp (1 30 hp) ingår i Lärarlyftet Delkurs 1: Introduktion. Svenska som andraspråk för vuxna i ett omvärlds-

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna?

Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna? Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna? En didaktisk betraktelse via intervjuer och klassrumsobservationer How Deliberate are Teaching Methods Used

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SAU118, Praktisk svenska för studenter med finska som modersmål, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Swedish as a Foreign Language for Students from Finland, 7.5 higher education

Läs mer

Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk.

Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk. Estetisk-filosofisk fakulteten Svenska Angelica Björkman Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk. Pronunciation difficulties in Swedish as a second language

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.

Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar. Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Talapparaten - flera oberoende delsystem Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Prosodi för akademiska studier?

Prosodi för akademiska studier? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C-uppsats Svenska som andraspråk C Vt 2009 Cecilia Rosenbecker Sättragatan 23 E 741 96 KNIVSTA tfn 018 38 55 70 cecilia.rosenbecker@bredband.net Prosodi

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning.

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning. Kursplan Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum 1999 05 26 Engelsk benämning Ämne Sociolinguistics Nordiska språk Nivå 41 80 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Rätt betoning gör dig förstådd

Rätt betoning gör dig förstådd Rätt betoning gör dig förstådd Inte mycket krävs för att vi ska begripa bruten svenska. Men med rätt betoning kan den bli betydligt mer lyssnarvänlig. TEXT: BOSSE THORÉN Har du hört Karin Fransson prata

Läs mer

Svenska som andraspråk 1B, GY Swedish as a Second Language 1B. G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Svenska som andraspråk 1B, GY Swedish as a Second Language 1B. G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Kurskod Kursens titel Engelsk titel Nivå Huvudområde ÄSS A13 Svenska som andraspråk 1B, GY Swedish as a Second Language 1B G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Svenska Högskolepoäng 30

Läs mer

Studiehandledning för vuxenutbildning

Studiehandledning för vuxenutbildning Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,

Läs mer

Spanska GR (A), 30 hp

Spanska GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Spanska GR (A), 30 hp Spanish BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SP003G Spanska Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng 30.0

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING Susanne Rex Leg. logoped Motorisk talstörning 2 Kärnsvårigheten att planera och programmera temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna resulterar i avvikande uttal och

Läs mer

Svenskt uttal i Sundbyberg

Svenskt uttal i Sundbyberg Svenskt uttal i Sundbyberg Vem är Johan Flygare? Varför är det så viktigt att undervisa i uttal? Hur gör vi i Sundbyberg? Hur kan undervisningen se ut? Pedagogiska tips Boktips mar 9 10:16 1 Vem är Johan

Läs mer

Fonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet

Fonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se

Läs mer

2

2 Bilaga 1 1 2 3 4 5 6 Bilaga 2 Frågor till studenterna i SFBX04 inför den muntliga examinationen 1. Hur länge har du vistats/bott i Sverige? 2. Varifrån kommer du? Vilket är ditt modersmål? 3. Vilken är

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12

Läs mer

Prosodiska särdrag i finlandssvenska

Prosodiska särdrag i finlandssvenska Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska

Läs mer

Filologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra

Filologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra Filologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra inhemska språket Ronda Sjöblom Pro gradu-avhandling Nordisk

Läs mer

UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER. Elina Ahonen

UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER. Elina Ahonen UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER Elina Ahonen Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Hösten 2013 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig

Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig Du e la go, keeeka rekor och tösera på brua. Lär dig mer om svenska dialekter! När vi arbetat klart med området ska du känna till: Varför dialekter finns. Några varianter av regionala skillnader i talad

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten. LINGUS32 Handledning Anne Börjesson Introduktion Lingus32 är ett program som främst är avsett att användas för att göra multimedia-baserade språkövningar. Programmet är skrivet för PC. Det finns möjlighet

Läs mer

Svenska i arabisk mun. Arabiska modersmålstalares uttal av svenska och uttalets betydelse inför inträdet på svensk arbetsmarknad - Monica Kannisto

Svenska i arabisk mun. Arabiska modersmålstalares uttal av svenska och uttalets betydelse inför inträdet på svensk arbetsmarknad - Monica Kannisto GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska i arabisk mun. Arabiska modersmålstalares uttal av svenska och uttalets betydelse inför inträdet på svensk arbetsmarknad - Monica Kannisto

Läs mer

Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer

Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Lunds universitet Institutionen för lingvistik Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Olof Sandgren C-uppsats i fonetik Höstterminen

Läs mer

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete

Läs mer

En presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet

En presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet En presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet Klara färdiga läs är ett skriv- och läsinlärningsmaterial för elever

Läs mer

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning ViTal Talsyntes Användarhandledning Introduktion ViTal är ett program som utvecklats för att med hjälp av artificiellt tal vara ett stöd vid läsning och skrivning. ViTal kan användas både i undervisning

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Svenska är ett sjungande språk

Svenska är ett sjungande språk Svenska är ett sjungande språk utveckling av svenska som andraspråk genom sång och musik Författare: Nathalie Stark Handledare: Per Lagerholm Examinator: Sofia Ask Termin: VT14 Ämne: Svenska som andraspråk

Läs mer