Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se"

Transkript

1 Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

2 Vad består talet av? Ett ytterst intrikat planerande från talintention till artikulation. En uppsättning distinktiva språkljud Villkor för språkljudens kombinerande En prosodisk organisation som strukturerar talet temporalt och tonalt Ett intrikat muskelarbete för att producera Ett intrikat muskelarbete för att producera språkljuden och ge talet rätt struktur

3 Inte säkert att det är viktigt att lära sig bara för att det är svårt

4

5 Vid andraspråkstal kan uttalet låna drag från förstaspråket Det kallas utländsk brytning eller utländsk accent Brytningen kan vara allt från knappt märkbar till helt obegriplig. Brytningen kan ofta avslöja talarens förstaspråk Brytningen består av L1-drag i kombination med universella fenomen

6

7 BT vill lägga till: Vilka uttalsavvikelser?

8 Vi antar att vissa uttalsavvikelser stör kommunikationen och andra är mer skönhetsfel Avvikelser i ordbetoning gör det svårt för den svenska lyssnaren att känna igen orden. Avvikelser i tonfall och vokalkvalité gör oftast att talaren låter annorlunda men går bra att förstå. Det typiskt sådant som skiljer dialekter från varandra.

9 Idealiska och mindre idealiska stavelser och ord Idealisk = konsonant + vokal (CV) Lite svårare: CCV eller CVC Ännu svårare: CCCV eller CVCC Några svenska ord spänst CCVCCC text CVCCC skriva CCCVCV skratta CCCVC:V

10 Konsonantkombinationer inkl. enstaka finala konsonanter (finala är värst) Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk mat sås grabb lag sol tuff tupp ask läsk asp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt finskt svenskt franskt / skälmskt västkustskt blå spår kniv mjöl bra smet skriva skräp spruta skruva skvaller skvätta

11

12 Meningar att jobba med (gör jobbet meningsfullt) 1. Vilken text hade ni i hemläxa? 2. Jag har min lägenhet på andra sidan stan. 3. Det finns svenskar som läser arabiska. 4. Bosse jobbar på högskolan i Falun 5. Slå upp sidan trettiosex tti i läseboken. 6. Jag åt kex med mjukost och drack te. 7. Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. 8. Om det blir åskväder har vi lektion som vanligt. 9. Jag har tappat mina solglasögon. l 10.Det var hemskt att se det där TV-programmet.

13 Arbetsgång med övningsmeningarna Ta ställning till satsbetoningen. Vilka ord bör betonas? Vilka grader? Vilka olika möjligheter finns? Allmän diskussion i Betoning och längd i de valda betonade orden. Allmän diskussion Segmentella finesser. Allmän diskussion Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän diskussion

14 Vilken tekst hade ni i hemläksa? Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i text? Vad ska man tänka på i hemläxa? P t i d Presentera en version med markerad längd

15 Jag har min lägenhet på a(n)dra sidan stan Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i jag har min? Vad ska man tänka på i lägenhet? P t i d Presentera en version med markerad längd

16 Det finns svenskar som läser arabiska. Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Presentera en version med markerad längd

17 Bosse jobbar på högskolan i Falun Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila) Vad ska man tänka på i högskolan? P t i d Presentera en version med markerad längd

18 Slå upp sidan trettioseks i läseboken. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i trettiosex? Presentera en version med Presentera en version med markerad längd

19 Jag åt keks med mjukost och drack te. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i kex och mjukost? Presentera en version med markerad längd

20 Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ord- gränserna (lila)? Vad ska man tänka på i lastbilschaufför? Presentera en version med markerad längd

21 Om det blir åskväder har vilektion som vanligt Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i åskväder? Presentera en version med markerad längd

22 Jag har tappat t mina solglasögon l Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i solglasögon? Presentera en version med markerad längd

23 Det var hemskt att se det där TeVe- programmet Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i hemskt och i TVprogrammet? Presentera en version med markerad längd

24 Prioritering inom uttalsundervisning Prioritering i i sker antingen vi vill eller ej, eftersom vi inte hinner med allt. Bättre med en medveten prioritering. Det vi vet om vad som gör svenska begriplig eller obegriplig är ca 90% erfarenhet och 10% forskning. Erfarenheten och forskningen är samstämmiga: betoning är avgörande på svenska.

25 Prioriteringen avspeglas i språkbeskrivningen Vilka egenskaper tar man med i en beskrivning? Alla? Presenteras alla som lika viktiga? Hur långt ner i fonetisk detalj är det rimligt att gå, t.ex. i en lärobok?

26 Ibland prioriterar man sådant som är svårt att lära sig Typexempel; akut o grav accent, ett visst sort sj-ljud, j exakta (centralsvenska) vokalkvalitéer. Tänk om dessa svåra, intressanta och exotiska uttalsdrag inte spelar så stor roll för kommunikationen Tänk om man lägger ner stor möda på att korrigera en uttalsavvikelse som finns i regionala varianter av svenska

27 Betoning och konsonantljud: två viktiga uttalsmoment Infödda svenskar verkar känna igen ord mycket med stöd av deras betoningsstruktur (rytm). Det finns dubbelt så många konsonantfonem som vokalfonem, vilket ungefär avspeglas i talet. Konsonanter kan uppträda flera i rad och är svårare att förutsäga än vokalerna

28 Vad är betoning för något? Betoning är ett sätt att framhäva en stavelse En framhävd stavelse kan framhäva hela ordet Alla språk betonar inte på samma sätt en del betonar inte alls.

29 Betoning på olika sätt Med skärpt artikulation av vokaler Med intonation: huvudsignal i många språk, hjälpsignal på svenska Förlängning av betonade stavelser: huvudsignal på svenska

30 En utgångspunkt: Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

31 Eller: Svenska är ett språk med obligatorisk i förlängning av betonade stavelser

32 Eller: SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlännngning av betooonade STAAAvelser

33 Vi behöver en striktare definition iti av ordet betoning, i detta sammanhang Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok. Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm). Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.

34 Betoning är tajming Tre trestaviga ord med olika betoning: Sakerna potatis telefon B O O O B O O O B Sakerna potatis telefon

35

36

37 Grundprinciper för svensk språkrytm I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser. En betonad stavelse har längre varaktighet och är mer framträdande än omgivande obetonade stavelser. Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant. Exempel Kalle och Lena ska åka karusell

38 Ljudexempel Jag var lite envis och försökte och sökte om och om. Lyssna på chiman_ vok Jag var lite envis och hförsökte ökt och sökte om och om Lyssna på chiman_langrevok

39 Ljudexempel När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_kons När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_längrekons k

40 Hur gör man när man prioriterar betoning? Man låter den vara med hela tiden Man illustrerar den på alla tänkbara sätt Man ser till att den förknippas med längd (varaktighet hos rätt språkljud) Man övar perceptuellt och produktivt Man överdriver den (med hjälp av längd) Man lär sig skilja mellan betoning (temporal) och ordaccent (tonal, acc1 o 2) och fokus (tonal)

41 Forts. hur prioriterar man Man lär sig skilja mellan vanlig betoning (mest grammatiskt styrd) och fokusintonation (innehålls-styrd, temarema ) Man korrigerar temporala avvikelser med större iver än avvikelser i vokalkvalité Man lär sig höra när/hur/var det fattas längd i elevernas e tal.

42 Fonologisk struktur i prosodin hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obetonat

43 Vi tittade också på hur markering av långa och korta ljud i svenska speglar typisk förstaspråks- respektive andraspråksperspektiv Se nästa serie bilder

44

45 Diskutera detta i par eller smågrupper. Vad menar karln?

46

47 Pekar ut ett av flera korta ljud varför just detta ljud? Pekar ut ordets enda långa ljud Att peka ut ett kort ljud i betonad stavelse antyder att inläraren har det svenska systemet i ryggmärgen att det är just i betonad stavelse som något kan vara långt.

48

49 Obs om konsonantlängd Klusiler /b d g p t k/ ocklusionsfas, ej paus. PA(p)- ----Pa Ti(t) ----Ta /f/ /j/ /l/ /m/ /n/ /r/ /s/ /v/, håll ut längre; KAFFFe, KALLLe, MAMMMa, KASSSta etc. De pedagogiska överdrifterna ska förstärka befintliga egenskaper, inte ändra något.

50 Egen forskning (BT) En infödd svensk lyssnare kategoriserar mat-matt, vit-vitt, söt-sött, våt-vått mer efter duration (hos vokal och konsonant) än efter klangfärg. Vid tvetydig vokalduration i ord som ovan, kategoriserar en infödd svensk lyssnare med hjälp av konsonantduration. Många inspelningar av L2-talare som uttalade ord med möjlig uppfattning av den andra minimal-par-medlemmen

51 Forts BT-forskning Alla otvetydiga versioner hade tillämpad komplementär längd; /VːC/-/VCː/, dvs både vokal- och konsonantdurationer hade L1-liknande durationer En studie visade att svenskar förlänger konsonanter enligt /VCː/-mönster när de talar tyska och engelska. Läs om experimenten på min hemsida se

52 Terminologi Betoning: ger prominens åt en viss stavelse, styrs mest grammatiskt. Realiseras med ökad varaktighet. Fokus: ges åt frasens viktigaste ord, medför en tonuppgång Resyllabifiering: låtsas att en stavelsegräns flyttas. Detta sker när man tillämpar liaison. Man lånar en slutkonsonant från ett ord och låter den inleda ett ord som annars skulle börja på vokal. Se övningsmeningarna

53 Litteratur om svenskt uttal och uttalsundervisning Abrahamsson, Niclas; Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund [artikel om forskningsrön och mekanismer som underlättar eller försvårar inlärningen av ett andraspråksuttal] Bannert, Robert : På väg mot svenskt uttal. Studentlitteratur, Lund [Forskningsresultat och pedagogiska hypoteser, sammanställda till en lärobok för lärare i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Boken innehåller en katalog med typiska uttalssvårig-heter för 25 invandrarspråk. Till boken hör en CD med prov på svenska med utländsk brytning] Bruce, Gösta: Allmän och svensk prosodi. Institutionen för lingvistik vid Lunds universi-tet [Mycket ingående orientering om prosodi, huvudsakligen inriktad på att förklara den svenska, men även med exempel från andra språk.] Engstrand, Olle: Fonetik light [lajt]. Studentlitteratur 2007 [Grundbok i fonetik] Garlén, Claes: Svenskans fonologi. Studentlitteratur 1988 [Noggrann genomgång av svensk fonologi + översikter över fonologin hos några invandrarspråk] Kjellin, Olle: Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala [Borde vara obligatorisk för alla som sysslar med svenskt uttal inom svenska som främmande språk eller svenska som andraspråk. Pedagogiskt fungerande förklaringar och övningar på svensk prosodi, passar både lärare och studerande som kommit en bit på väg] Kjellin, Olle: Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Hallgren & Fallgrens förlag [Fascinerande läsning om språkinlärning i lingvistiskt, neurologiskt, biologiskt, fysiologiskt och pedagogiskt g perspektiv. p Dessutom presenteras en handfast metod för uttalsundervisning] Littman Catarina: Så ska det låta. Interaktiva uttalsövningar på CD-rom. Bilda förlag (Persson numera): [Övningar på allt man kan tänka sig inom svenskt uttal. Mycket användbart]. Rosenqvist Håkan: Uttalsboken Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur [Praktisk, handfast och kunnig handleding för inlärare och lärare] Slagbrand & Thorén: Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden [Lärarhandledning i prosodiundervisning + systematiskt utbyggda satsbetoningsövningar. Alla exempel och övningar på kassettband] Thorén, Bosse: Betoningshandboken. BT Bättre svenska, Stockholm :a reviderade upplagan [Kortfattad prosodihandbok för lärare. Tillgänglig digitalt, kontakta författaren] Thorén & Pettersson: Uttalsanvisningar, ingår i Svenska utifrån. Svenska institutet, Stockholm [Genomgång av svensk uttalslära; beskrivningar, exempel och övningar, kassett finns.] Några hemsidor: (Bosses info och reklam) (bra introduktion till fonetik) (Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk)

54 Tack för uppmärksamheten På min hemsida, länken Uppsala finns en mängd material som det går bra att titta på och använda Lycka till!

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,

Läs mer

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,

Läs mer

Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk

Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare

Läs mer

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

EXAMENSARBETE. Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt. Camilla Persson

EXAMENSARBETE. Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt. Camilla Persson EXAMENSARBETE Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt Camilla Persson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen 270/300/330 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna?

Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna? Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna? En didaktisk betraktelse via intervjuer och klassrumsobservationer How Deliberate are Teaching Methods Used

Läs mer

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24 Välkomna till Seminarium om Dictogloss Eskilstuna 14 09 24 Dictogloss - ett (av flera) redskap för arbete med interaktion och språklig medvetenhet i undervisningen för inlärare med svenska som andraspråk

Läs mer

UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER. Elina Ahonen

UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER. Elina Ahonen UTVECKLING AV UTTAL HOS SVENSK- OCH TYSKSTUDERANDE UNDER UT- LANDSSTUDIER Elina Ahonen Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Hösten 2013 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen

Läs mer

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Prosodiska särdrag i finlandssvenska

Prosodiska särdrag i finlandssvenska Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande

Läs mer

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING Susanne Rex Leg. logoped Motorisk talstörning 2 Kärnsvårigheten att planera och programmera temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna resulterar i avvikande uttal och

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten. LINGUS32 Handledning Anne Börjesson Introduktion Lingus32 är ett program som främst är avsett att användas för att göra multimedia-baserade språkövningar. Programmet är skrivet för PC. Det finns möjlighet

Läs mer

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som

Läs mer

This is an electronic reprint of the original article. This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail.

This is an electronic reprint of the original article. This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail. This is an electronic reprint of the original article. This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail. Author(s): Kuronen, Mikko Title: Tonaccenterna i avancerade finska

Läs mer

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Titelblad Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Författare: Sofie Henricson Recension i: Harling-Kranck,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Allmän fonetik (och fonologi)

Allmän fonetik (och fonologi) Allmän fonetik (och fonologi) Med övningar på www.wordalist.com Gå med och gör övningarna under sökordet fonetik 2010 Milan Bílý Stockholm universitet Slaviska institutionen Sida 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

En ny terminologi för svenskans prosodi 1

En ny terminologi för svenskans prosodi 1 Olle Kjellin En ny terminologi för svenskans prosodi 1 Beskrivningen av svenskans betoningssystem och accenter i den traditionella terminologin är ganska förvirrande för användare utanför den akademiska

Läs mer

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Några utgångspunkter Samarbete är alltid tillåtet Här gäller learning

Läs mer

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD SVENSKA OCH MODERSMÅL Svenska med något utländskt ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD I Sverige talas i dag svenska i flerspråkiga miljöer, där många inte har svenska som modersmål eller som enda modersmål. Men

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Snacket går vidare av Catarina Littman Persson och Carin Rosander. Det är ett nyskapande övningsmaterial för den Grundläggande vuxenutbildningen och sas A + B. Snacket går vidare

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Dictogloss - ett språkutvecklande arbetssätt Kristina Asker Kompetensutveckling för sfi lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling www.lhs.se/ruc/sfi

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Fonologikollokviet. 2013 vt Institutionen för svenska och flerspråkighet (fr.o.m. 2013)

Fonologikollokviet. 2013 vt Institutionen för svenska och flerspråkighet (fr.o.m. 2013) Fonologikollokviet Kollokvieledare: Tomas Riad. 2014 vt 20/3 Tomas Riad: Metrik och prosodisk morfologi i Tashlhiyt Berber. 2013 ht 20/9 Chigusa Kurumada, postdoctoral reseracher at the Department of Brain

Läs mer

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning?

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning? Språkinlärning: mänsklig och datorstödd Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Språkteknologikursen KTH Innehåll Några olika typer av system för datorstödd språkinlärning Vad handlar språkinlärning om? Språkteknologins

Läs mer

Produktion och perception av ordaccenter hos femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling

Produktion och perception av ordaccenter hos femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Logopedprogrammet, 160 p Vårterminen 2007 ISRN LIU-INR/SLP-D--07/005--SE Produktion och perception av ordaccenter hos femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop Introduktion Kursen ger alla med intresse av att utforma och leda workshops (arbetsmöten) en uppsättning metoder, verktyg och tips i hur man på bästa sätt förbereder

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Victoria Johansson Humlabbet, SOL-center, Lund IT-pedagog@sol.lu.se 28 mars 2006 1 Inledning Audacity är ett program som kan användas för att spela in

Läs mer

Språngbrädan till högre kompetens

Språngbrädan till högre kompetens På vår arbetsplats har vi många nationaliteter och vi ska alla prata ett språk; svenska. Rana Saduk, vårdbiträde, Vällingby hemtjänst Språngbrädan till högre kompetens SPRÅKET språngbrädan till högre kompetens

Läs mer

År 7 - Tema Kommunikation

År 7 - Tema Kommunikation År 7 - Tema Kommunikation Mål i svenska år 7 Mål att läsa minst en valfri bok att skriva klart påbörjad berättelse med deckarens berättarteknik att skriva en argumenterande text att lära dig vissa grammatiska

Läs mer

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK FRÄMMANDE SPRÅK SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se

Läs mer

Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2014/2015. Dnr UKK 2.1.2-40/14 Programschema för 2014/2015 GAM02

Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2014/2015. Dnr UKK 2.1.2-40/14 Programschema för 2014/2015 GAM02 Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp Programkod: Gäller för läsåret 2014/2015 Programschemat är granskat av utbildningsledare och godkänt av akademichef vid akademin för utbildning,

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar. Kandidatavhandling Anu Turunen

ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar. Kandidatavhandling Anu Turunen ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar Kandidatavhandling Anu Turunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 12.04.2011 TIIVISTELMÄ

Läs mer

Ett pedagogiskt koncept

Ett pedagogiskt koncept Projektrapport Talutveckling hos små barn med cochleaimplantat; en interventionsstudie Ett pedagogiskt koncept Karolinska Universitetssjukhuset Sektionen för cochleaimplantat December 2006 2 Ett stort

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa

Läs mer

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3.

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3. Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FRA101 Dnr 02:34 D Beslutsdatum 2002-05-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Franska, allmän kurs French, general course Franska Poängtal 20 Nivå 1-20

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Webbskribent @ Tjörn. Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19. Tjörn Möjligheternas ö

Webbskribent @ Tjörn. Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19. Tjörn Möjligheternas ö Webbskribent @ Tjörn Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19 Tjörn Möjligheternas ö Grundutbildning för skribenter på hemsidan och/eller intranätet Upplägg: Vi tar en titt på hur hemsidan

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme)

Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme) 1(8) Växjö universitet Dnr: 908/2002-510 Ekonomihögskolan Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme) 1.1 Beslut om inrättande av

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Hur lär du dig tala svenska på bästa sätt?

Hur lär du dig tala svenska på bästa sätt? Hur lär du dig tala svenska på bästa sätt? Fyra kontexter för muntliga övningar Shirley Gerhardsson 2011 B-uppsats Avdelningen för svenska språket SVAS B, HLS24B Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer