Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Transkript

1 Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska

2 Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål Bakgrund och projektidé Bidrag till strategiska mål Projektmål Plan Beslutspunkter, milstolpar Projektkalkyl Organisation... 5 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P Underlag för godkännande, BP3 P Justeringar/kommentarer av programledare Fastställd version Basfakta Godkännande Beställare/Projektägare: Elin Holmsten

3 Sida: 3 (5) 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé Bakgrund Min forskning ingår även i ett internationellt projekt om inlärares franska uttal, InterPhonologie du Français Contemporain. Detta projekt startade 2009 med inlärare (av franska) med modersmålen japanska och spanska och utökas efter hand med fler språk. I nuläget ingår ett tiotal språk. Jag ansvarar för inlärare med svenska som modersmål och bygger upp en korpus med deras franska uttal. Denna korpus kommer att ligga till grund för fonetiska studier. Jag planerar närmast att färdigställa korpusen samt att studera inlärares perception av den franska prosodin, dvs. fransk rytm och intonation. Huvudsyftet med studierna är att ta fram ett vetenskapligt underlag för utveckling av undervisningsmetodik och läromedel, såsom datorbaserade träningsmetoder för studenterna. Jämfört med t.ex. talad svenska, engelska och tyska, har ordet en svag fonologisk ställning i talad franska eftersom det inte bara är underordnat stavelsen utan även rytmgruppen (se t.ex. Léon 1992). Svårigheterna att förstå ett främmande språk beror enligt Lhote (1995) till stor del på svårigheten att ändra lyssningsrytm. Hon menar att lyssnande i ett språk går ut på att lyssna enligt en viss rytm, och att man i franskan bör fästa sin uppmärksamhet på slutet av rytmgruppen, medan man i språk med ordbetoning bör fokusera lyssnandet på betonade stavelser (se undersökningen av Cutler, Mehler, Norris & Segui, 1986). Enligt Cutler (2000) är det möjligt att lära sig att undertrycka sitt modersmåls lyssningsstrategier när man lyssnar på ett annat språk där dessa strategier inte är effektiva. Jag planerar att utföra ett perceptionstest med svenska franskstuderande på universitetets grundnivå, med syfte att ta reda på i vilken utsträckning dessa använder sig av lyssningsstrategier som bygger på svensk prosodi när de lyssnar på franskt tal. I detta test kommer jag att låta olika grupper av testdeltagare få lyssna på olika versioner av en inspelning franskt tal. En av dessa versioner kommer att bestå av originalinspelningen, medan jag i de andra versionerna kommer att modulera olika franska prosodiska drag så att de liknar svensk prosodi. En jämförelse av de olika gruppernas testresultat kan sedan visa i hur hög grad och på vilket sätt fransk prosodi försvårar inlärarnas uppfattning av talad franska. Jag är mycket intresserad av didaktiska tillämpningar av forskningsresultaten. Under arbetet med min avhandling (Stridfeldt 2005) etablerade jag kontakt med en forskargrupp i Paris som arbetar med en datorbaserad metod för att förbättra talperceptionen hos inlärare av franska. Jag har besökt dessa forskare och deltagit i deras projekt, bl.a. genom att vara med och utarbeta ett antal övningar för inlärare med svenska som modersmål. Jag kommer att presentera resultaten på på en konferens i Paris (för projektet InterPhonologie du Français Contemporain ) samt på högre seminariet vid avdelningen för språk, HDa. Referenser: Cutler, A Listening to a second language through the ears of a first. Interpreting 5: Cutler, A., Mehler, J., Norris, D. & Segui, J The syllable s differing role in the segmentation of French and English. Journal of Memory and Language 25: Léon, P Phonétisme et prononciations du français: avec des travaux pratiques d'application et leurs corrigés. Paris: Nathan. Lhote, E Enseigner l oral en interaction. Percevoir, écouter, comprendre. Paris: Hachette. Stridfeldt, M La perception du français oral par des apprenants suédois. Doktorsavhandling i franska, Umeå universitet.

4 Sida: 4 (5) 1.2 Bidrag till strategiska mål Jag anser att mitt projekt har koppling till följande av NGL-programmets effektmål: Högre kvalitet på utbildningen vid Högskolan Dalarna: Mitt forskningsprojekt har språkdidaktisk inriktning och har som syfte att utveckla och förbättra undervisningen i franskt uttal och hörförståelse och därigenom höja kvaliteten på utbildningen. Högskolan Dalarna präglas av en god, kritisk högskolepedagogisk miljö, pedagogisk utveckling samt pedagogisk innovation: Mitt projekt förväntas i förlängningen leda till innovativa webbaserade pedagogiska metoder för inlärning av franskt uttal och hörförståelse. Tydlig identitet som ledande i Nästa generations lärande: Mitt projekt är tänkt att utmynna i nyskapande webbaserade inlärningsmetoder för talad franska. Det ligger alltså helt i linje med högskolans satsning på att bli ledande i Nästa generations lärande. Stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL: Mitt projekt rör vetenskaplig forskning och är kopplat till delprojektet Forskning och utveckling inom nätbaserad språkinlärning. 1.3 Projektmål Tidpunkt: Resultat: Kostnad: Det projekt som beskrivs här ska vara klart i december Det kommer att utgöra basen för fortsatta studier och didaktiska tillämpningar. Mål 1: En korpus med inspelningar av inlärares franska uttal vilken kommer att ligga till grund för fortsatta studier. Mål 2: En perceptionsstudie som visar i hur hög grad och på vilket sätt franskans prosodi försvårar inlärares uppfattning av talad franska kr 2 Plan 2.1 Beslutspunkter 1, milstolpar 2 Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 3 MS Beskrivning BP3-4 4 Projektplan fastställs av projektägaren, dvs. akademiledningen 1 Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet. Alternativt fortsätt/gör om arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet

5 Sida: 5 (5) April 2013 MS2 Kommit en bra bit på väg med en korpus med inspelningar av inlärare April 2013 MS3 Påbörjat utformningen av perceptionstest (som ska genomföras med inlärare) April 2013 BP5 5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) Aug MS4 Skapat en korpus med inspelningar av inlärare Aug MS5 Utformat perceptionstest (som ska genomföras med inlärare) Sept BP5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) Okt MS6 Färdig med genomförande av perceptionstest Dec MS7 Färdig med analys av perceptionstest Dec BP7 6 Slutrapport lämnas och till projektägaren som fattar beslut om hur resultatet av projektet på bästa sätt förvaltas Dec MS8 Presentation av resultat vid konferens i Paris och på högre seminarium vid HDa 2.2 Projektkalkyl Kalkylpost Timmar Kostnad Monika Stridfeldt 340 klt kr Summa: 340 klt kr 3 Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Akademin Språk och mediers ledningsgrupp Ulf Magnusson /uma@du.se Projektledning Monika Stridfeldt , mst@du.se 5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet.