Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv?
|
|
- Anders Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv? Bosse Thorén Inledning Svenska har en möjlighet till kvantitetsdistinktion i betonad stavelse. Vi skiljer i alla dialekter på mat-matt, söt-sött, vägen-väggen m.m. Distinktionen benämns traditionellt vokallängd, men förutom fysisk längd (duration) hos vokalen, finns det dels en klangfärgsskillnad mellan lång och kort vokalallofon, och dels en komplementär konsonantlängd, /V C/ eller /VC /. Det senare avspeglas bland annat i vårt sätt att dubbelteckna konsonanter i skrift. Det komplementära förhållandet i betonade stavelser i svenska, där antingen vokal eller konsonant är lång, innebär även att betonade stavelser är längre än omgivande obetonade. Detta bekräftas av flera studier, t.ex. Strangert (19), Eriksson (1991) och Thorén (19). Fant & Kruckenberg (199) menar t.o.m. att just ökad duration hos betonade stavelser är det säkraste akustiska korrelatet till betoning i svenska. Med hjälp av olika tekniker har man provat att ändra durationen hos vokaler och konsonanter i s.k. minimala par för att utröna om ett ord med ursprunglig lång vokal kan uppfattas som om det hade kort vokal och vice versa. Hadding- Koch &Abramson (19) och Behne et al. (199) manipulerade vokal- och konsonantduration var för sig, och fann att det via ändring av vokalens duration var möjligt att få lyssnare att uppfatta t.ex. stöta som stötta. Vid försök med de svenska vokalfonemen /a/ och / / har nämnda studier visat att dessa är betydligt svårare att få att låta som icke ursprunglig längdtyp med ändring av enbart vokaldurationen. Hadding-Koch &Abramson (19) kunde inte få lyssnare att uppfatta ursprungligt ful som full genom att förkorta -segmentet, trots att det gavs ännu kortare varaktighet än originalversionen av full. Ändring av enbart konsonantlängd har inte fått lyssnare att ändra uppfattning om längdtyp. Behne et al. (199) menar att adjustments of post-vocalic consonant duration in Swedish productions may be temporal artefacts of the preceding vowel quantity rather than an acoustic cue for linguistically relevant information. Om en betonad stavelse som innehåller kort vokal ska kunna bli lång, är ju ökad konsonantlängd ett behändigt sätt realisera förlängningen av stavelsen. En slutsats av de studier som manipulerat segmentlängder är att durationen hos vokalen i allmänhet är en starkare perceptuell ledtråd till den fonologiska kvantitetsdistinktionen än formantspektrum (klangfärgen). Undantag från detta
2 är vokalfonemet / /, som Hadding-Koch &Abramson (19) ville placera utanför det övriga vokalsystemet, med två separata fonem / / och /P/ som skiljs åt av enbart kvalité. Även /a/ är starkt spektrumberoende och distinktionen långkort vokal för /a/ upprätthålls enligt Behne et al. (1997) av duration och formantspektrum i kombination. Så här skriver Eva Gårding (197) om kvantitet: Jämförelser mellan olika språk försvåras i allmänhet av att analyseringsprinciperna inte är enhetliga. Detta gäller i hög grad kvantiteten. En och samma vokal kan i en beskrivning uppträda som lång, i en annan som diftong, i en tredje som spänd. I en fjärde, generativ beskrivning har den långa vokalen kanske en underliggande kort vokal som går igenom ett system av regler och den fonetiska slutprodukten kan nu i sin tur bli lång, spänd, diftongisk etc. beroende på reglernas utformning. I ett uttalspedagogiskt sammanhang svenska som andraspråk eller som främmande språk är det värdefullt att ha en språkbeskrivning som kan leda till begripligt och naturligt tal, och många lärare i ämnet (personliga kontakter) samt läromedelsförfattare (t.ex. Fasth & Kannermark 199, Kjellin 197, Slagbrand & Thorén 1997, Thorén 19) tar fasta på en språkbeskrivning där den fonologiska längden utgår från den betonade stavelsen och hamnar på antingen vokal eller postvokalisk konsonant. Längden blir då inte i första hand en egenskap hos vokalen, utan ett sätt att realisera betoning av en viss stavelse, med möjligheten till lång vokal som i vila [vi la] eller lång konsonant som i villa [vil a]. Erfarenheten hos många lärare (personliga kontakter) är att uttalsresultatet hos inlärarna blir starkt förbättrat när uttalsundervisningen tar fasta på den temporala organisationen dvs. förlängning av fonologiskt långt ljud i betonad stavelse. Denna prioritering bör i enlighet med refererade rön gynna både förmedling av ordbetoning (armen armén, kallas kalas m.fl.) och kvantitetsdistinktionen (mat-matt, söt-sött m.fl.). Thorén (1) visade att digitalt ökade durationer hos fonologiskt långa ljudsegment i svenska med utländsk brytning, i de flesta fall uppfattades som förbättrat uttal av infödda svenska lyssnare. Den utländske talaren i den studien var polsk och polska är ett språk som saknar fonologisk kvantitet. Den aktuella studien är ett led i att testa effektiviteten hos längd (perceptuell och fysisk) som pedagogiskt instrument, och det specifika målet är att utröna huruvida den komplementära konsonantlängden är en ren durationsbuffert för att ge den betonade stavelsen dess rätta längd, eller om den är en viktig ledtråd för diskriminering mellan /V C/ and /VC / i svenska. Både Hadding-Koch &Abramson (19) och Behne et al. (199) studerade effekterna av ändrad vokalduration och ändrad postvokalisk konsonantduration som isolerade egenskaper, men då Thorén (3) provade längdändring med kombinerad vokal+konsonantduration, kunde även långt / / i hut fås att uppfattas som kort vokal (hutt). De ursprungliga /V C/-orden gavs gradvis
3 kortare vokalduration kombinerat med ökad konsonantduration, och de ursprungliga /VC /-orden gavs gradvis längre vokalduration kombinerat med minskade konsonantdurationer. Ingen ändring av formantspektrum (klangfärg) gjordes. infödda svenska lyssnare bedömde för varje stimulus om de uppfattade det som /V C/ eller som /VC /. I den studien bedömde alla lyssnare ett ursprungligt hut [h t] som hutt [hpt ] när vokalen blev tillräckligt kort och konsonanten tillräckligt lång. Vid vokalförlängning och konsonantförkortning från ett ursprungligt hutt [hpt ], för att efterlikna hut [h t], gick endast hälften av lyssnarna med på att det var hut [h t] de hörde. Det kan konstateras att de komplementära manipulationerna i Thorén (3) kunde få ett antal lyssnare att ändra uppfattning om längdtyp hos / /, och detta kan tolkas så att konsonantlängden hjälpte till. Det finns alternativa förklaringar till denna skillnad i resultat; dels hade talarna i Hadding-Koch &Abramson (19) sydsvensk dialekt, vilket betyder andra egenskaper för vokalallofonerna, både temporalt och spektralt. Dels sades orden i Hadding-Koch &Abramson (19) i bärfraser, i Thorén (3) isolerat. För att säkrare kunna utvärdera den postvokaliska konsonantlängdens roll, jämför den aktuella studien manipulationsserier av enbart vokalduration med serier av kombinerad manipulation av vokal- och konsonantduration, och genom att hålla formantspektrum konstant vet vi att det ej påverkar resultatet. Talmaterialet från Thorén (3) utgör grunden för den aktuella studien, där en serie komplementära manipulationer jämförs med en serie av endastvokal-manipulationer. Hypotes 1: Komplementära durationsändringar, dvs. förkortad vokalduration parad med förlängd konsonantduration, eller förlängd vokalduration parad med förkortad konsonantduration, hjälper lyssnaren att uppfatta avsedd kvantitetstyp effektivare än ändring av enbart vokalduration. Hypotes : Testorden med komplementär duration (/V C/ eller /VC /) kommer att bedömas som mer naturliga än testorden med rätt vokalduration och fel konsonantduration (/VC/ eller /V C /) Metod Testorden i den aktuella studien är omarbetningar av materialet från Thorén (3), som spelades in i studion tillhörande avdelningen för fonetik vid institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Talare var en drygt - årig kvinna uppväxt i Stockholm. Åtta enstaviga ord, som samtidigt utgjorde fyra minimala par med avseende på kvantitet, användes i den aktuella studien. Orden var mat [ma t], matt [mat ], hut [h t], hutt [hpt ], tät [te t] tätt [tet ], söt [so t], sött [søt ]. I alla dessa ord manipulerades vokal och postvokalisk konsonant med hjälp av dataprogrammet Praat (Boersma & Weenink 1),
4 vilket tillåter durationsändring som är jämnt fördelad över ett valt avsnitt. Detta i sin tur gör att diftonger och andra processer är intakta även vid kraftig förkortning. Manipulationerna resulterade i sex stimuli per ursprungligt ord, dvs. totalt testord. Varje ord fick sin vokalduration ändrad till ett typiskt värde för det andra ordet i den minimala paret, samt ett värde millisekunder (hädanefter ms) längre och ett värde ms kortare än det typiska värdet. Originaldurationerna i orden som lästs från en lista var så enhetliga att det var rimligt att använda samma durationsvärden för alla i studien ingående vokalfonem. Ursprungliga /V C/-ord fick vokaldurationer på 1, 1 och ms och ursprungliga /VC /-ord fick vokaldurationer på, 3 och 3 ms. Ena uppsättningen stimuli behöll originalordets konsonantduration och den andra uppsättningen fick konsonantdurationer som var typiska för den andra kvantitetstypen i det minimala paret. Den andra uppsättningen stimuli fick således alltid en total duration för hela V+C-sekvensen på ms. Durationer hos manipulerade stimuli illustreras i tabell 1. Tabell 1. Vokal- och konsonantdurationer för stimuli iden aktuella studien. Ursprungligt /V C/-word Ursprungligt /VC /-word Ändring av endast vokalduration (ms) Komplementär ändring av vokal- och konsonantduration (ms) V dur C dur V dur C dur infödda svenskar lyssnade på de testorden och markerade om de uppfattade ordet som ett /V C/- eller som ett /VC /-ord. Lyssnarna var mellan 3 och 71 år gamla, och hade olika regionala varianter av svenska, varav två finlandssvenska. Ingen av dem hade några kända hörselnedsättningar som skulle kunna påverka deras uppfattning av normalt tal. De testorden presenterades i slumpmässig ordning, föregångna av inläst stimulusnummer. Det var sekunders paus mellan stimulus och nästa nummerangivelse, och det var 1,3 sekunders paus mellan nummerangivelse och testord. Testet presenterades från dator eller CD-spelare via hörlurar, och lyssnarna fick först höra -3 testord utan att markera, medan hörvolymen justerades. Lyssnarnas svar markerades på ett svarsformulär där stimulusnummer och de båda svarsalternativen presenterades. Lyssnarna var tvungna att välja endera alternativet, det fanns inget vet ej -alternativ. Efter diskrimineringstestet fick lyssnarna bedöma naturligheten hos varje stimulus, på en skala från 1 (totalt onaturligt eller osannolikt uttal för en infödd svensk) till
5 1 (totalt naturligt uttal för en infödd svensk, oavsett regional variant). Presentationsordning i naturlighetsbedömningen var den samma som för diskriminerningstestet, men pausen mellan stimulus och nästa nummerangivelse var sekunder (då naturlighetsbedömningen ansågs mer kognitivt krävande än diskrimineringsuppgiften), och ordet som respektive lyssnare valt i diskrimineringstestet var skrivet intill markeringsskalan. Resultat Resultatet av diskrimineringstestet presenteras i figur 1 nedan. Både i serierna med förlängning och förkortning av vokalduration, verkar den komplementära konsonantlängden ha mycket lite påverkan på lyssnarnas val av tät, tätt, söt och sött. Enda undantaget är tät, när vokalen kortats till 1 ms (1e). För mat, matt, hut och hutt, som innehåller de två vokalfonem som är mest spektrumberoende (Hadding-Koch & Abramson 19, Behne et al. 1997, Thorén 3), verkar den komplementära konsonantdurationen ha större effekt, särskilt vid vokaldurationer på 1 och 3 ms. Dessa durationsvärden motsvarar V/Ckvoter på, respektive 1, och är typiska för icke ursprunglig längdtyp. Skillnaden i resultat mellan enbart vokaldurationsändring och komplementär ändring är statistiskt signifikant (p<,) endast vid vissa lokala jämförelser, t.ex. vid ändring av /a/ och / / från kort till lång (fig. 1b+d). Figur och 3 visar hur de svenska lyssnarna skattade naturligheten hos testorden, som en funktion av vokalduration med eller utan justering av konsonantlängden. Ingen systematisk skillnad i naturlighetsbedömning som funktion av manipulationstyp kan utläsas av resultatet. Diskussion Trots att resultatet är statistiskt osäkert, kan det vara meningsfullt att diskutera lokala mönster i utfallet. Den postvokaliska konsonantlängden verkar främst ha påverkat lyssnarnas bedömning av längdtyp i orden innehållande /a/ och / /, de två vokalfonem som var svårast att få lyssnarna att uppfatta som icke ursprunglig längdtyp. /a/ och / / har större spektral skillnad mellan lång och kort vokalallofon än /E/ och /O/, och det kan förklara svårigheten att med endast durationsförändring få dem uppfattade som icke ursprunglig längdtyp, men det kan inte förklara varför den postvokaliska konsonantens duration hade mindre inverkan på orden innehållande /E/ och /O/. Man kunde förvänta sig att konsonantdurationen skulle göra mest nytta vid de durationsvärden då lyssnarna började byta uppfattning om vilken längdtyp de hörde, och då har kurvan för tät med successivt förkortad vokal (figur 1e), det närmast idealiska utseendet.
6 1a Ursprungligt mat (V:C) 1b Ursprunglig matt (VC:) vokalduration vokalduration 1c Ursprunglig hut (V:C) 1d Ursprungligt hutt (VC:) vokalduration e Ursprunglig tät (V:C) 1f Ursprunglig tätt (VC:) vokalduration vokalduration 1g Ursprungligt söt (V:C) 1h Ursprungligt sött (VC:) V+C V Figur 1 a-h. Antal responser som icke-ursprunglig kvantitetstyp för varje värde av vokalduration. Heldragen linje med fyllda kvadrater representerar manipulation av både vokal- och konsonantduration. Streckad linje med ofyllda kvadrater representerar manipulation av enbart vokalduration.
7 a Ursprungligt mat /V:C/ uppfattat som matt /VC:/ b Ursprungligt matt /VC:/ uppfattat som mat /V:C/ 3 3 c Ursprungligt hut /V:C/ uppfattat som hutt /VC:/ d Ursprungligt hutt /VC:/ uppfattat som hut /V:C/ e Ursprungligt tät /V:C/ uppfattat som tätt /VC:/ f Ursprungligt tätt /VC:/ uppfattat som tät /V:C/ g Ursprungligt söt /V:C/ uppfattat som sött /VC:/ h Ursprungligt sött /VC:/ uppfattat som söt /V:C/ V+C V Figur a-h. Lyssnarnas skattning av naturlighet (medelvärden) för testord när de uppfattats som icke-ursprunglig kvantitetstyp. Heldragen linje med fyllda kvadrater representerar stimuli med manipulation av både vokal- och konsonantduration. Streckad linje med ofyllda kvadrater representerar manipulation av enbart vokalduration. En asterisk vid värdet indikerar mindre än observationer.
8 1 3a Ursprungligt mat /V:C/ uppfattat som mat /V:C/ 1 1 3b Ursprungligt matt /VC:/ uppfattat som matt /VC:/ c Ursprungligt hut /V:C/ uppfattat som hut /V:C/ 3d ursprungligt hutt /VC:/ uppfattat som hutt /VC:/ e Ursprungligt tät /V:C/ uppfattat som tät /V:C/ f Ursprungligt tätt /VC:/ uppfattat som tätt /VC:/ 3 3 Ursprungligt söt /V:C/ uppfattat som söt /V:C/ 3h Ursprungligt sött /VC:/ uppfattat som sött /VC:/ V+C V Figur 3 a-h. Lyssnarnas skattning av naturlighet (medelvärde) för testorden, då de uppfattades som ursprunglig kvantitetstyp. Heldragen linje med fyllda kvadrater representerar stimuli med manipulation av både vokal- och konsonantduration. Streckad linje med ofyllda kvadrater representerar manipulation av enbart vokalduration. En asterisk vid värdet indikerar mindre än observationer. Man kunde här efterlysa en manipulationsserie som tog med vokaldurationer på och ms, för att bättre se vad som händer inom övergångsintervallet. Diagrammet för /O/ (1g+h) kan tolkas på liknande sätt, nämligen att de flesta
9 lyssnare vid alla tre durationsvärden redan gått över till att uppfatta stimuli som icke ursprunglig längdtyp. Resultaten för /E/ och /O/ pekar mot att det aktuella försöket har missat kritiska områden. Ett nytt försök pågår för att kasta mer ljus över fenomenet. För orden innehållande /a/ och / / är bilden en annan. Diagrammen i figur 1ad visar åtminstone för vokalförkortningsserierna att i stort sett hela övergångsområdet finns med, alltså de durationsvärden där lyssnarna började byta uppfattning om längdtyp. De största skillnaderna mellan manipulationsserierna, för både förlängning och förkortning av vokalduration, finns i mitten av kurvan, dvs. inte där lyssnarna började ändra uppfattning om längdtyp, utan vid ett värde typiskt för icke ursprunglig längdtyp. Jämför man resultatet av all durationsförändring utan komplementär justering av konsonantlängd med all durationsförändring med komplementär justering av konsonantlängd, för endast /a/ och / / och endast de nämnda durationsvärdena 1 respektive 3 ms, är signifikansen hög (p<,1). Vi kan så här långt konstatera att durationen hos den postvokaliska konsonanten hade annan inverkan på lyssnarna efter vokalfonem som har stor spektral skillnad mellan lång och kort allofon (/a/ och / /), än efter de vokalfonem som har liten spektral skillnad mellan lång och kort allofon (/E/ och /O/). Effekten verkar tämligen enhetlig inom respektive grupp, och antyder dels att det finns ett intrikat samspel mellan duration och formantspektrum, men även att det kan finnas fler fonetiska korrelat till den fonologiska kvantiteten än de båda nämnda. En tänkbar sådan egenskap är gränsen mellan vokal och konsonant i relation till den tonala gesten. En studie av detta skulle kräva kontroll av prominensnivå hos de undersökta orden, då det kan finnas positioner där kvantitetskontrasten upprätthålls, men där ingen speciell tonal gest förekommer (Bruce 1977). Vad gäller lyssnarnas bedömning av naturligheten hos stimuli, uppvisar de inget enhetligt mönster. Då orden uppfattats som icke ursprunglig längdtyp (se figur ) kunde man förvänta sig att orden skulle låta mer naturliga ju närmre de låg typiska värden för uppfattad längdtyp, och att justering av konsonantlängden skulle förstärka naturligheten för alla stimuli uppfattade som icke ursprunglig längdtyp. Denna förväntning infrias ingenstans, men en positiv effekt av komplementär manipulation, som ökar med ökad manipulationsgrad, syns då ett ursprungligt mat uppfattats som matt (figur a). För orden innehållande /a/ och / / kunde man förutom ovannämnda förvänta en allmänt lägre skattning av naturligheten, då ursprungliga spektrala egenskaper borde uppfattas som mer främmande vid ändrad längdtyp, än för (/E/ och /O/. Detta syns i figur om man jämför gruppen a-d (medelvärde,13) med gruppen e-h (medelvärde,9). I de fall testorden uppfattats som ursprunglig längdtyp (figur 3) kunde man förvänta sig allmänt sjunkande naturlighetsbedömningar ju längre bort från ursprungliga durationsvärden vi kom. Den komplementära justeringen av
10 konsonantduration kunde förväntas försämra naturligheten ytterligare, då den var avsedd att passa till icke ursprunglig längdtyp. Att naturlighetsbedömningen faller med ökad manipulationsgrad syns i diagrammen 3 a, c, d och f. En orsak till att den komplementära konsonantlängden inte påverkade naturligheten i denna studie kan vara det faktum att testorden var enstaviga och uttalades isolerat. Detta kan ha försvårat både diskrimineringsuppgiften och naturlighetsbedömningen, då endast de i testorden ingående segmenten (3 per ord) fanns att relatera de undersökta segmentens durationer med. Även detta problem kan belysas bättre i det pågående försöket, som använder tvåstaviga ord i bärfras. Litteratur Behne, Dawn, M., Czigler, Peter, E. and Sullivan, Kirk, P. H. 1997: Swedish quantity and quality: A traditional issue revisited Reports from the Department of Phonetics, Umeå University, PHONUM, : 1-. Behne, Dawn, M., Czigler, Peter, E. and Sullivan, Kirk, P. H. 199: Perceived Swedish vowel quality: effects of postvocalic consonant duration International Conference on Spoken Language Processing, December 199, Sydney, NSW, Australia Boersma, Paul & Weenink, David, 1: Praat a system for doing phonetics by computer. Bruce, Gösta, 1977: Swedish word accents in sentence perspective. Gleerup, Lund. Eriksson, Anders, 1991: Aspects of Swedish Speech Rhythm. Department of Linguistics. University of Göteborg. Fant, Gunnar & Kruckenberg, Anita, 199: Notes on stress and word accent in Swedish STL- QPSR -3/199 Fasth, Cecilia & Kannermark, Anita, 199: Goda grunder Svenska för invandrare. Kursverksamhetens förlag, Lund. Gårding, Eva, 197: Kontrastiv prosodi. CWK Gleerups bokförlag, Lund. Hadding-Koch, Kerstin & Abramson, Arthur, 19: Duration versus spectrum in Swedish vowels: Some perceptual experiments. I Studia Linguistica Kjellin, Olle, 197: Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren. Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse, 1997: Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Strangert, Eva, 19: Swedish Speech Rhytm in a Cross-Language Perspective. Acta Universitatis Umensis. Umeå Thorén, Bosse, 19: Svenskans rytm. Om betonade stavelsers förlängning i två spansktalande invandrares svenska. Opublicerad C-uppsats vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Thorén, Bosse, 19: Betoningshandboken. BT Bättre svenska, Stockholm. :a upplagan 199, Sundsvall. Thorén, Bosse, 1: Vem vinner på längden. Opublicerad D-uppsats. Institutionen för lingvistik. Umeå universitet. Thorén, Bosse, 3: Can V/C-ratio alone be sufficient for discrimination of V:C/VC: in Swedish? A perception test with manipulated durations. Phonum 9 (Department of Phonetics, Umeå University), pp 9-.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,
Läs merInte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv
Thorén 2009 Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stokholms universitet Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Bosse Thorén Högskolan Dalarna Inledning
Läs merFunderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk
Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning
Läs merUttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se
Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?
Läs merProsodi Talets rytm och melodi II
Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först
Läs merHan låter svensk. En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal
Han låter svensk En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal Författare: Johanna Eriksson Handledare: Helge Räihä Examinator: Jenny Rosén Ämne: Svenska som andraspråk
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merProsodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi
Prosodi talets rytm och melodi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Prosodi och prosodiska drag Vokaler och konsonanter brukar kallas för segment eller segmentella drag och är naturligtvis
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merBetoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Olof Sandgren C-uppsats i fonetik Höstterminen
Läs merUttalsundervisning: mål, medel, möjligheter
Skolporten 23 mars 2017 Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter Föreläsningen kommer att följa denna presentation i stort, men smärre avvikelser kan förekomma Bosse Thorén, fil dr i fonetik, universitetslektor
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merVad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merVOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG
MIKAEL REUTER VOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG Det finlandssvenska vokalsystemet är vad foneminventariet beträffar identiskt med
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Läs merTalapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.
Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Talapparaten - flera oberoende delsystem Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200 Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs (nivå 31-60): Analys och textbedömning, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Continuation
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merEtt perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi
Institutionen för konst, kommunikation och lärande Svenska och lärande C C-uppsats 15hp, VT 2011 Camilla Persson Handledare: Anders Öhman Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi 2 Sammanfattning
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merName: Swedish as a Second Language, 11-20 points
SSA122 - Swedish as a Second Language, 11-20 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa122.html Code: SSA122 Date: End of January - Beginning of June Name: Swedish as
Läs merSvenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska
Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs merDelat projektledarskap * SWEDIA 2000 - De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (RJ) 1998-2003.
Curriculum vitae Anställningar vid Umeå universitet Bl a amanuens, lektor, forskarassistent sedan 1969. Oavlönad docent i fonetik 1992. Biträdande professor i fonetik 1995. Professor i fonetik 1999. Egna
Läs merUttalsutveckling med hjälp av IT-teknik
Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare
Läs merProsodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merOm uttal och uttalsundervisning
Om uttal och uttalsundervisning Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Vad är brytning?
Läs merAtt sätta uttalet på plats
Svenska språket Handledare: Ulla Strümpel Examinator: Sofia Ask G3 GO1193 15 hp 2010-06-04 G2 G3 Avancerad nivå Att sätta uttalet på plats Uttalsträning i andraspråksundervisning Veronica Erlandsson Sammanfattning
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merProsodiska särdrag i finlandssvenska
Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska
Läs merAtt lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se
Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade
Läs merSvenska studenters uppfattningar av tonerna i kinesiska tvåstaviga ord
Svenska studenters uppfattningar av tonerna i kinesiska tvåstaviga ord Guohua Hu Centrum för tvåspråkighetsforskning Masteruppsats, 30 hp Masterprogram i språkvetenskap med inriktning mot tvåspråkighetsforskning
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merKursplan. Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum 2003-03-13 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Svenska som andraspråk
Läs merDigitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merNyanländas språkutveckling
Nyanländas språkutveckling Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern har en kognitiv nivå som motsvarar deras ålder, men de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa undervisningen
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för utlandslektorer på Tjörn augusti 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid Högskolan
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merDenna beskrivning är gjord på uppdrag av Specialpedagogiska institutet, för nätversionen av Hej skärm!. 2003-07-14, logoped Bitte Rydeman.
Lexia 4 Författare/producent: Olle Gunnilstam, Martti Mårtens, Stiftelsen Stora Sköndal Syfte: Lexia är ett träningsprogram för personer med dyslexi, afasi, läs- och skrivsvårigheter, grammatiska svårigheter
Läs merFAKTORER SOM PÅVERKAR VÅR BEDÖMNING AV KVINNLIGA OCH MANLIGA TALARES ÅLDER Susanne Schötz
FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅR BEDÖMNING AV KVINNLIGA OCH MANLIGA TALARES ÅLDER Susanne Schötz Inledning Åldrandet är en komplex process som påverkar alla levande varelser på en mängd olika vis. Hos oss människor
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs mer, by University of Jyväskylä
Copyright, by University of Jyväskylä ABSTRACT Leinonen, Kari The Finland-Swedish /S/, /tç/ and /s/ in a Contrastive Perspective Jyväskylä: University of Jyväskylä, 2004, 274 pp. (Jyväskylä Studies in
Läs merMätningar med Talsignal. Tomas Tengstrand
Mätningar med Talsignal s Hz db Tid Frekvens Nivå 2 Signalidentifikation Omvandling Analys Fonetisk tolkning Informationsbearbetning Språklig tolkning Kognition/Upplevt handikapp 3 Ljudtrycksnivå db SPL
Läs mer3. Analys och resultat Längdförhållanden inom stavelsen Vokalkvalitet Dominanta drag?...24
Innehållsförteckning 1.Introduktion...1 1.1 Inledning och ämnesval...1 1.2 Syfte...1 1.3 Förväntade resultat...1 1.4 Definition av kvantitet...2 1.5 Bakgrundslitteratur/Tidigare studier...2 1.6 Kortfattat
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merVERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING
VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING Susanne Rex Leg. logoped Motorisk talstörning 2 Kärnsvårigheten att planera och programmera temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna resulterar i avvikande uttal och
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merAnmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.
Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer
Läs merPROSODISK UTVECKLING HOS AVANCERADE FINSKA INLÄRARE AV RIKSSVENSKA. Ossi Kaski
PROSODISK UTVECKLING HOS AVANCERADE FINSKA INLÄRARE AV RIKSSVENSKA Ossi Kaski Pro gradu-avhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk- och kommunikationsstudier Våren 2017 JYVÄSKYLÄN
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merLäromedelsförteckning
1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår
Läs merHandledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent
C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merTalförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.
LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför
Läs merAtt läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet
Läs merFram till och med Läsövning 11 i Läsebok 1 tränas läsning med både versaler och gemener. Därefter sker läsningen med bara gemener.
I Arbetsbok 1 följs läsebokens läsövningar upp i sjok, se hänvisningen på varje sida i Arbetsbok 1. Hänvisningarna finns också här i lärarmanualen. Orden i läsövningarna i Läsebok 1 bearbetas i övningar
Läs merMed fokus på uttalet
Estetisk-filosofiska fakulteten Ann-Britt Westerberg Med fokus på uttalet Elever lär tillsammans Focusing on pronunciation Students learn together Svenska som andraspråk C-uppsats Datum/Termin: 2012-06-04
Läs merFörord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar
Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande
Läs merDialektal variation i svensk ordmelodi - sammansatta ord Schötz, Susanne; Bruce, Gösta; Segerup, My
Dialektal variation i svensk ordmelodi - sammansatta ord Schötz, Susanne; Bruce, Gösta; Segerup, My Published in: Svenskans beskrivning : 31, Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans
Läs merPå väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden
På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs mer7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Läs merDel 1 Volatilitet. Strukturakademin
Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merSignalbehandling Röstigenkänning
L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merIntroduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp
Introduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp 21 januari, 2008 Lunds Universitet Språk- och Litteraturcentrum: Lingvistik PROGRAM 10:00 Välkomsthälsning: Merle Horne (Ämneskoordinator) Presentationsrunda-Registreringsblanketter,
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merUtrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller
Läs merPerception och produktion av intonation och rytm hos barn med flerspråkig bakgrund
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2010 LIU-IKE/BSLP-G--10/007--SE Perception och produktion av intonation och rytm hos barn med flerspråkig
Läs merVad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?
Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper
Läs mer