Fonetiklabb för FFG VT05

Transkript

1 Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna) sedan Save to list. 3. Sound sound dyker då upp i menyn. Lyssna på det genom att trycka Play. 4. Tryck sedan Modify välj Reverse. 5. Är ordet nu en- eller tvåstavigt? Varför? Det låter för de flestas uttal som tvåstavigt. Man avslutar inte artikulationen abrupt i slutet av ett ord utan har en liten bromssträcka. I vokaler blir det ofta en aspiration som t.ex. får ordet nolla att låta som hallon om man spelar det baklänges. Det är också väldigt vanligt med ett schwaliknande ljud i slutet av ord och det är detta vi hör här. Om man skulle lyssna väldigt noga på uttalet av äng så låter det ofta som [ N ]. Spelar man upp det baklänges så blir det förstås [ N ] som då låter tvåstavigt. Några har skrivit att ordet slutar med en aspiration som var fallet med tex. anna, men det är nog inte förklaringen i just det här fallet. 6. Rensa listan genom att markera objektet och välj Remove (längst ner till vänster). 7. Spela in skal enligt ovan och välj sedan Edit och ett nytt fönster öppnas. Under Spectrum markera Show Spectrogram. Markera /k/-ljudet genom att klicka (håll inne) och dra - välj Cut under Edit-menyn i det nya fönstret (ta alltså bort det). Hur låter det? Det låter ungefär som ordet sal 8. Upprepa 7 men ta bort /s/ istället. Vad händer? Och varför? [s] påverkar ofta efterföljande ljud. Kommer det en tonande konsonant efter så blir denna oftast tonlös. I ordet smak blir [m] avtonat och i ordet svek blir [v] avtonat. En tonlös, aspirerad klusil, t.ex. [k], blir oaspirerad efter ett [s]. I svenskan är initiala klusiler normalt aspirerade. Därför låter oaspirerade klusiler i denna position närmast som sin tonande motsvarighet som (nästan) alltid är oaspirerad. Det som blir kvar av ordet skal när [s] klippts bort kommer då närmast att låta som gal. Men observera att detta gäller för svenska öron. Det finns gott om språk i världen som har oaspirerade klusiler initialt och för talare av sådana språk skulle det förstås låta som kal.

2 9. Spela in sal enligt ovan. Observera på nytt var /s/ finns. Klipp bort en liten bit i början av /s/. Fortsätt sedan i små steg tills /s/ försvunnit. Vad händer? Vilka nya ljud uppstår? Varför? Det vanligaste är att man hör tsal tal dal allt eftersom man klipper mer och mer. tsal hör man när man bara klippt bort början. S-ljudet som normalt startar gradvis kommer då istället att starta abrupt på ett sätt som ungefär motsvarar explosionen i en klusil. Tillsammans med den efterföljande resten av [s] kommer då ordet att mest likna tsal. Klipper man så mycket att bara en kort bit av [s] finns kvar kommer det som är kvar att likna en tonlös klusil där den abrupta starten liknar explosionen och det efterföljande s-bruset en aspiration. Att man uppfattar artikulationsstället för klusilen som just [t] beror på att [s] och [t] artikuleras på samma ställe. Detta sätter spår i ljudets akustiska karaktär och sådant är vi känsliga för och kan avkoda fonologiskt. Klipper man bort hela s-ljudet får man egentligen bara kvar [al]. Att det ändå åter som dal beror på att den akustiska informationen i början av vokalen säger oss att föregående ljud var en dental (eller alveolar). Det som ligger närmast till hands (eftersom ingen aspiration finns) är då [d]. 10 a) Spela in ett uthållet främre tremulantiskt /r/-ljud (ett par sek). Hur kan man förklara utseendet på oscillogramet? Det blir en topp och en dal i oscillogrammet varje gång tungspetsen studsar mot tandvallen. b) Mät ut en sekunds uttal av /r/. Hur många ggr hinner tungan slå? Det brukar normalt bli mellan 20 och 30 gånger. 11. a) Spela in upprepade snabba uttal av /d/-ljud. Hur många ggr/sek hinner man uttala /d/? Mellan 7 och 12 gånger brukar det bli b) Förklara skillnaden av resultaten i 10 och 11. Vibrationerna i r-ljudet är en helt passiv process. Med muskelkraft håller man bara tungspetsen mot tandvallen. Tungspetsen kommer då att fladdra i vinden och hur snabbt den gör det beror fram för allt på dess massa och den kan man ju inte påverka. I de upprepade d-ljuden styrs tungspetsens rörelser däremot av nervimpulser som kontrollerar muskelrörelserna i tungan. Det finns en gräns för hur snabbt detta kan ske och den ligger någonstans där som era resultat hamnade. Prosodi 12. Spela in Stina kommer. Välj Edit, markera sedan ordet kommer och välj sedan Cut under Edit. Sätt sedan markören före Stina och välj Paste

3 after selection under Edit (ev. sedan knappen all längst ner till vänster). Lyssna sedan på det igen. Blev påståendet en fråga? Varför? Nej. Åtminstone ingen särskilt typisk sådan. Ordföljden är den som gäller för en fråga men prosodin blir oftast helt fel. 13. a) Tala in ljuden /s/ /i:/ /l/ var för sig men i samma inspelning. Klipp sedan bort mellanrummen mellan ljuden. Hur låter det? (Låter det som ett vanligt sil?) Nej inte heller i detta fall brukar det bli särskilt naturligt. Man får inga naturliga övergångar mellan ljuden som det skulle bli om man artikulerade dem i en följd. b) Varför? I all neuromotorisk aktivitet (som ju tal är ett exempel på) samordnar vi våra muskelrörelser så att övergångarna mellan dem ska bli så smidiga som möjligt. En av orsakerna är att det helt enkelt är minst energikrävande att göra så. Det gäller alla någorlunda inövade rörelser t.ex. sådana som hör till idrott som tennisspel eller höjdhopp. I fonetiken kallas detta för samartikulation eller koartikulation. Något exempel på prosodi (som det står i rubriken) är det däremot inte. 14. a) Spela in vas. Spela upp segmentet baklänges. (se Reverse i 4 ) Hur låter det (i jämförelse med vanligt sav )? Två saker blir särskilt fel segmentdurationerna och vokalens intensitetsenvelopp. Det finns ett fenomen i talet som man i fonetiken brukar kalla final förlängning. Det innebär att de sista segmenten i ett isolerat ord eller en fras får längre duration än de skulle ha i andra positioner (ofta dubbelt så lång eller mer). s-ljudet blir alltså betydligt längre i final position än i t.ex. initial. När man vänder på vas blir därför det initiala s-et alldeles för långt och det finala v- et alldeles för kort. När det gäller en vokal så ökar dess intensitet snabbt i början och når sin största styrka ganska snart. Sedan klingar den av. Spelar man då upp detta baklänges så innebär det att vokalen kommer igång gradvis och ganska långsamt medan den istället slutar mer abrupt än den normalt skulle göra. Detta låter då alldeles fel jämfört med normal artikulation. Det är inte ovanligt att man påbörjar en tonande konsonant genom att starta tonen lite tidigare, innan man ställt in artikulatorerna för den rätta konsonanten. Lyssnar man väldigt noga på början kan man då höra ett schwaliknande ljud. I en mycket noggrann transkription skulle man i sådana fall kanske transkribera ordet

4 vas som [ v s]. De av er som har detta uttal hör då den omvända inspelningen som [s v ] b) Varför? Se föregående svar! c) Gör Reverse igen så att ni kommer tillbaka till utgångspunkten ( vas ). Testa nu istället att flytta ett segment åt gången för att få till uttalet av sav (se 12 ), alltså vas baklänges. Hur låter det? Durationerna blir fel av samma skäl som ovan. Dessutom blir koartikulationen fel. Koartikulationsfelen blir inte så dramatiska därför att skillnaden i artikulationsställe mellan s och v inte är så stor. Men effekten blir i alla fall oftast tillräcklig för att vara hörbar. d) Varför? Se svaret under a)! 15. a) Spela in meningen I Reval sitta ni i natt i slaveri. Spela upp det baklänges. Vad händer? Det låter så pass annorlunda att om man inte visste vad det skulle föreställa så skulle det nog vara mycket svårt att höra det trots att segmenten kommer i samma ordning baklänges som framlänges. Men precis som i exemplen ovan gör koartikulationen att segmenten låter ganska dramatiskt annorlunda när de spelas upp baklänges. Även prosodin (frasens melodi) blir fel. b) Vad kallas denna typ av yttrande? palindrom c) Vad finns det för skillnader mellan att tala baklänges och skriva baklänges? I skriften finns inget som motsvarar talets koartikulation och melodi och segmenten, dvs. bokstäverna, är inte beroende av kontexten. Frågan är lite olyckligt formulerad, vilket förvirrat en del. Om man med skriva baklänges menar skrivstil där man spegelvänder bokstäverna så blir det ju väldigt svårläst. En annan sak som blir fel i en palindrom är att mellanslagen kommer på fel ställen och även det gör texten svårläst. Så den enda poängen med frågan är egentligen att bokstäver är kontextoberoende i motsats till språkljuden.

5 Dessutom är det ju inte alls fråga om att tala baklänges utan att spela upp baklänges och det är något helt annat. Att tala baklänges är det en del som kan, men de problem och fel som då uppstår är av en helt annan karaktär. 16. Spela in ett yttrande som ni väljer själva (en mening). Välj sedan Convert Lengthen (PSOLA), välj sedan (skriv in) Factor 3. Ett nytt objekt dyker då upp i listan. Lyssna på det. Hur låter det? Det låter närmast som om talaren är berusad. Det bror på att graden av koartikulation är beroende av talhastigheten. I vanligt taltempo måste vi ofta förenkla uttalet (reducera) ganska kraftigt eller t.o.m. helt eliminera vissa segment för att få flyt i talet. Vid långsamt tal har man tid att artikulera varje segment mycket tydligare. När man då spelar upp tal som lästs in i normalt taltempo på en långsammare hastighet låter det ofta sluddrigt på grund av detta. En del har observerat att ljudkaraktären förändras och beskrivit detta med att det låter metalliskt eller surrande. Det är säkert helt korrekt, men har inget med den förändrade talhastigheten att göra utan är ett resultat av den metod man använt (PSOLA) för att återsyntetisera det manipulerade yttrandet. Det brukar vara särskilt framträdande om man gör stora förändringar på inspelade kvinnoröster. 17. Tala in ordet vit. Klipp bort en del av /i/ och försök få det att låta som vitt. Funkar det? Varför? Det fungerar någorlunda hyggligt. Om man skulle vara tvungen att välja mellan vin eller vinn skulle man nog luta åt vinn. Det beror på att vokalkvaliteten inte skiljer sig så mycket mellan kort och långt /i/. Exemplet är därför kanske inte helt lyckat. Hade man istället valt ett ordpar som skiljer sig åt med avseende på kort och långt / /, t.ex. Rut och rutt, skulle det vara omöjligt att klippa ner den långa vokalen så att den motsvarar den korta på ett rimligt sätt. Skillnaden i vokalkvalitet mellan lång och kort vokal beror alltså i hög rad på vilken vokal det gäller. I perceptionstest har man visat att för vokaler med liten kvalitetsskillnad förlitar sig lyssnare mer på längd än kvalitet och omvänt för vokaler där kvalitetsskillnaden är stor. 18. Spela in ordet anden (ankan). Välj sedan Manipulate (i huvudmenyn) och tryck OK. Ett nytt objekt kommer då upp i listan. Markera det och välj Edit. En F0 (grundtons-) kurva kommer då upp med punkter markerade. Grundtonsfrekvensen kan manipuleras genom drag-and-drop ( dra-å-klicka ). Men kurvan innehåller alldeles för många punkter för att man ska kunna manipulera den på ett bekvämt sätt. Så många punkter behöver man inte heller för att få det att låta naturligt. Man kan förenkla kurvan så att den blir lättare att manipulera genom att använda sig av alternativet Stylize pitch under Pitch

6 ovanför diagrammet. Välj det alternativet och tryck på OK när dialogrutan kommer upp. Du får nu en kurva med bara ett fåtal punkter men som följer originalkurvan ganska bra. Försök manipulera F0 så att vi istället för en akut accent får en grav, alltså ordet anden ( den helige ). Spela gärna in detta också och studera grundtonen i ett edit-fönster genom att där välja Pitch Show Pitch ) och använd den kurvan som förebild. Lyssna genom att klicka på pelarna nedanför fönstret eller Play (PSOLA) i menyn. Funkar det? Svårigheter? Om man läst in grundorden med någorlunda neutral prosodi brukar det fungera ganska bra. Det betyder, att det då fram för allt är tonkurvans form som signalerar accentkontrasten. Men man ska inte glömma bort att för de flesta fonologiska kontraster gäller att flera ledtrådar samtidigt är inblandade. I fallet med distinktionen mellan akut och grav accent är inte bara tonkurvan inblandad utan även vokalkvalitet, duration och intensitet. Extraövning (speciellt för datalingvister) Skriv G2P (grapheme-to-phoneme), eller LTS (Letter-to-Sound), -regler på Johan Frids hemsida och syntetisera. Skriv regler för att kunna syntetisera meningen jag har en bil. Svårigheter? Vad kan man tänka sig blir problem med om man utökar det? Testa med fler meningar om ni har tid och lust.