Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Transkript

1 Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler - konsonanter Ô Vokaler: homogen ljudklass Ô Konsonanter: heterogen ljudklass Ô Artikulatorisk sett, men detta återspeglas i de akustiska mönstren Vokaler Ô Homogen ljudklass Ô Klanger med samma karaktär Ô Tonande, lodrätt strimmighet Ô Energifördelning: akustisk tyngdpunkt upp till ca. 4KHz Ô Formantmönster med mycket energirika formanter, som har relativ smal bandbred Konsonanter Ô Heterogen ljudklass ÔKlangljud ÔBrusljud ÔPulsljud Ô tremulanter/vibranter Ô Energifördelning beroende på klass: - sonoranter tyngdpunkt i lägre frekvensområde - obstruenter i högre frekvensområde Konsonantklasser Ô Obstruenter: klusiler, frikativor & affrikator Ô Sonoranter: nasaler, approximanter & tremulanter Ô Approximanter: lateraler, glidljud (halvvokaler, övr.) Sonoranter Ô Tonande --> Periodisk vågform, lodrätta strimmor (i likhet med vokaler) Ô Energifördelning annorlunda än för vokaler, då hinder i ansatsröret --> dämpning, totalt mindre akustiskt energi, lägre amplitud Ô Formantmönster, men svagare ÔF1 starkast, men lägre än i vokaler 1

2 Tremulanter/Vibranter Ô Luftströmmen sätter en rörlig struktur i ansatsröret i vibrerande svängning (ca ggr/s) Ô Undergrupp till sonoranter och har därför alla dessa drag, men inte genomgående Ô Slag - tyst fas, låg energi, klusilliknande ÔTysta faser varvas med lika korta vokaliska faser ÔI vokalisk fas stark F1-F3 Glidljud Ô Halvvokaler och resterande approximanter Ô Besläktad med slutna vokaler: i - j, u - w & y - Ô Skiljer sig från vokalen i att artikulatoriskt gest utförs fortare --> formantrörelse hastigare (glidning) ÔF1 lägre och högre formanter svagare än i motsvarande vokal Ô Större förträngning --> ton. frikativa Glidljud (ff) Ô Trängre passage än approximant eller halvvokal --> turbulenser uppstår Ô Relativt rörligt/dynamiskt, icke-statiskt formant-mönster, tydlig för F1 Ô Vid ögonblicket av trängsta passagen är F1 lägst och högre formanter svagast Nasaler och lateraler Ô Stabilt/statiskt spektralmönster Ô Övergången till intilliggande ljud nästan skarp Ô Vågformen inte lika taggig som för t.ex. tonande frikativor Ô F1 högre än för approximanter, ca. 300Hz ÔHögre formanter svaga, men synlig när i stark ställning Nasaler Ô Övergången till intilliggande ljud nästan skarpare för nasaler än för lateraler --> snabb velumrörelse Ô Velum som oberoende artikulator (bilabial) Ô Intilliggande vokalers formantmönster avbryts under nasalens artikulation Ô Tillkoppling av näshålan förändrar resonansförhållande drastiskt Lateraler Ô Övergången till intilliggande ljud inte så skarp som för nasaler --> tungan är huvudartikulator Ô Intilliggande (t.ex.) vokalers formantmönster övergår i lateralens spektrala mönster Ô Även sidoled förändrar resonansförhållandet 2

3 Antiresonans ÔFörsvagning av F2 och F3 i lateraler och nasaler pga av antiresonans ÔPga av (minst) två parallela rör Ô För nasala konsonanter delas ljudvågen: en del går ut genom näsan direkt, en del går in i munhålan, stöter på ett hinder och studsar tillbaka ÔVandringen fram och tillbaka leder till att en del av fickans egenfrekvens förstärks Antiresonans (ff) ÔVandringen fram och tillbaka leder till att en del av fickans egenfrekvens förstärks, men stannar kvar i själva resonansrummet och följer inte ut genom näsan Ô Nasala konsonanternas ljudvåg är alltså berövad av munfickans resonansfrekvenser Ô Selektiv försvagning av vissa frekvenser --> antiresonans Antiresonans (3) Ô Träffar en antiresonans på resonans så tar de ut varandra Ô För nasaler: energilucka kring förväntad F2 Ô Ligger antiresonnansfrekvensen (antiformant) nära en formant så försvagas den Ô Antiresonans uppstår i alla fall där resonansrum inte endast förekommer sekventiellt utan parallelt, men mindre dämpning än för nasala konsonanter --> större totalintensitet och över 3kHz Obstruenter Ô För det mesta diskontinuerliga ljud: - brusljud/frikativor - pulsljud/klusiler - kombinerad puls- och brusljud/affrikator Frikativor (tonlösa) Ô Brusljud: luftströmmen trängs genom en trång passage, turbulenser/virvlar uppstår --> oregelbunden finstruktur Ô I vågformen: lågintensiva och operiodiska maxima och minima, taggig Ô För det mesta breda energiplatåer utan specifika toppar Ô För vissa frikativor tydliga formanter, om även något dämpad --> bakre Frikativor (tonande) Ô Ljud med två ljudkällor: luftströmmensätter först stämmläpperna i periodisk svängning och trängs sedan genom en trång passage, där turbulenser/virvlar uppstår --> periodisk grundstruktur med oregelbunden finstruktur Ô I vågformen: lågintensiva perioder med taggig pålägg Ô Se också glidljud/approximanter 3

4 Frikativor (tonande, ff) Ô I spektrogrammet visar sig stämläpparnas periodicitet med lodrätt strimmighet och brusljudets karaktär dessutom med oregelbunden finstruktur Ô För det mesta breda energiplatåer utanspecifika toppar, för andra dessutom formantliknande mönster Ô I lågfrekvensområde stark intensitet, som liknar en första formant, men återspeglar F0 Frikativor (allmänt) ÔNågra frikativor har mer än en bruskälla Ô Sibilanter: såväll i den trånga passagen och vid tänderna Ô Bakre förträngningar tillåter inblandning av främre resonansrums filteregenskap och därför formantmönster Ô För främre förträngningar dämpning av tillbaka liggande resonansrum Ô Detsamma för främre förträngningar med dubbel bruskälla --> energiplatåer Klusiler (tonlösa) Ô Pulsljud, diskontinuerligt ljud med flera faser: - okklusionsfasen med tystnad - kort lösningsfas (ca. 10ms) (knäppljud) - evtl. aspiration Ô Olika faser synliga i vågformen: - ingen amplitude för tystnaden - en puls/ett utslag (transient) för lösningen - frikativisk taggig oregelbundenhet för asp. Klusiler (tonlösa, ff) Ô I spektrogram alla faser synliga Ô Ocklusionen: ingen energi alls, ingen svärtning, helt vitt Ô Lösningen: puls som svart lodrätt streck, ca. 10ms Ô Aspiration med frikativiskt mönster, liknande en frikativa på samma artikulationsställe som klusilen Klusiler (tonlösa, 3) Ô Enstaka faser kan saknas men klusilen känns igen ändå Ô Finalt kan lösningen/pulsen saknas --> outlösta klusiler Ô Då själva ocklusionen är tystnad, kan denna fasen saknas helt initialt, pulsen tillräcklig för identifikationen Ô Pulsens längd konstant även i långsamt tal, annars ingen klusil Klusiler (tonande) Ô Liknar den tonlösa, men vanligtvis utan aspirationsfasen Ô Ocklusionen med avtagande stämbandssvängningar --> lågintensiv periodicitet Ô Svagare lösning --> svagare puls Ô Stämtonsinsats (VOT) relativt snabbt efter lösningen --> periodicitet med efterföljande ljudets intensitet 4

5 Klusiler (tonande, ff) Ô I spektrogram lågfrekvent energi under ocklusionsfasen Ô Formantliknande, men återspeglar grundtonen --> voice bar Ô Lodrätt strimmighet Ô Pulsen mindre tydligt, då oftas övergående i följande ljud Klusiler (tonande, 3) Ô Avtagande av periodiciteten under ocklusionsfasen fysiologiskt betingad Ô Luften sammlas i ansatsröret Ô Lufttryck höjs ovanför glottis Ô Svängningar av stämläpparna inte längre möjlig 5