Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys"

Transkript

1 Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns bra gratisprogram för akustisk analys av tal, t ex : wavesurfer: wavesurfer/ praat: Under lektionerna om akustisk fonetik och akustiska elementa ska vi prata om ljudvågor, olika typer av ljud, ljudvågors egenskaper (frekvens, periodtid, våglängd, amplitud och fas). Vi ska prata lite om analysmetoder och speciellt då sådana som är relevanta för talanalys. Vi ska också något beröra filter och den akustiska modell för talproduktion som brukar kallas källa-filter-modellen

2 Ljudvågor Vad är ett ljud? Ljud är tryckförändringar över tid i något medium, oftast luft, men ljud utbreder sig även i andra medier som t ex i vatten Tryckförändringarna orsakas av variation i luftmolekylernas medelhastighet Svängningar i lufttryck över och under det atmosfäriska trycket Tryckförändringarna breder ut sig i rummet!de skapar tryckvågor, eller om man vill ljudvågor Ljudvågors egenskaper Det finns lite olika slags ljud Låt oss först bekanta oss med det som brukar kallas enkla ljud för att se hur de kan beskrivas med egenskaperna frekvens, amplitud och fas. Frekvens och amplitud

3 Ljudvågors egenskaper Tryck Tid Ljudvågors egenskaper Periodiska vågor, perioder, periodtid, frekvens 4 perioder T=,1 s Periodisk våg = mönster som upprepar sig Period = det mönster som upprepar sig Periodtid T = tiden det tar för ett mönster att upprepa sig, mäts i sekunder Frekvens f = antalet perioder på en sekund, mäts oftast i Hertz (Hz) f = 1/T för denna våg är f=1/,1=1 Hz

4 Olika frekvenser och periodtider Hz 2 Hz 3 Hz 4 Hz 5 Hz Frekvens och periodtid Matematiskt kan sambandet uttryckas så här: f = 1/T där f = frekvensen (i Hz) och T = periodtiden (i s). eller om det är periodtiden man är ute efter: T = 1/f Några exempel: T =.5 s! f = 1/.5 = 2 Hz f = 125 Hz! T = 1/125 =.8 s

5 Pitch (Hz) Frekvens, uppfattad tonhöjd, halvtoner Uppfattad tonhöjd förhåller sig inte linjärt i förhållande till frekvens Detta innebär bl a att en förändring från 1 Hz till 2 Hz upplevs som större än en från 2 Hz till 3 Hz (eller från 3 till 4 Hz) trots att förändringarna är lika stora mätt i Hz. och omvänt, att en tonhöjdsförändring från 5 Hz till 1 Hz upplevs som lika stor som en från 1 Hz till 2 Hz, trots att förändringarna är olika stora mätt i Hz Frekvens, uppfattad tonhöjd, halvtoner Tonhöjd uppfattas på en logaritmisk skala mycket lik den halvtonsskala som används inom musiken En fördubbling (eller halvering) av frekvensen motsvarar en förändring med en oktav Psykoakustik! Amplitud Amplitud = våghöjden räknat från medelnivån Den enhet som normalt används för att ange lufttryck är Pascal (Pa). Det motsvarar ett ganska litet tryck. Normalt lufttryck är ungefär 1 Pa. I väderrapporter använder man ofta enheten hektopascal (1 Pa) för att det ska överensstämma med den gamla enheten millibar (mb) där normalt luftryck är 113 mb vilket motsvarar 113 hektopascal.

6 Ljudvågors egenskaper Olika amplituder Ljudvågors egenskaper Normalt atmosfärstryck Ljudtryck 1 Pa.2 Pa 2 Pa Det svagaste ljud vi kan uppfatta Det starkaste ljud vi kan uthärda Amplitud, ljudtryck och decibel Amplitud = hur mycket ljudvågen avviker (uppåt eller neråt) från det atmosfäriska trycket Lägsta uppfattbara ljudtryck är.2 Pascal (Pa). Högsta uppfattabara ljudtryck!smärttröskeln är 2 Pa. Dvs att högsta uppfattbara ljudtryck är 1!miljon gånger starkare än det lägsta. Inte heller förhållandet mellan tryckets amplitud och uppfattad ljudstyrka är linjär, en viss förändring i Pa kan upplevas mycket olika beroende på vilket tryck förändringen utgår från.

7 Ljudvågors egenskaper Hörseltröskeln Amplitud, ljudtryck och decibel Den logaritmiska skalan decibel db stämmer bättre med hur den mänskliga hörseln uppfattar ljudstyrka En fördubbling av ljudtrycket motsvarar en ökning av den uppfattade ljudstyrkan med 6 db En tiodubbling motsvarar en ökning med 2 db. Smärttröskeln ligger 12 db över hörseltröskeln. Smärtgränsen 1 Olika faser (överkurs) Fas º 18º 27º 1.2

8 Ljudvågors egenskaper Frekvens och våglängd Frekvens, våglängd # = c/f några exempel Våglängd! = hur långt en ljudvåg hunnit (i meter) under tiden för en period T Ljudets hastighet i luft c " 34 m/s! = c/f f = c/! Samband mellan frekvens och våglängd: förutsättning: c = 34 m/s om f = 1Hz! = 34m/s / 1Hz = 3.4m om f = 2Hz! = (34m/s) / (2Hz) = 1.7m om f = 5Hz! = (34m/s) / (5Hz) =.68m

9 Olika typer av ljud Olika typer av ljud Enkla periodiska toner (sinustoner) Kan beskrivas med 3 egenskaper: frekvens, amplitud och fas Komplexa (sammansatta) periodiska toner Kan analyseras som sammansatta av enkla periodiska toner Kan beskrivas med de ingående tonernas frekvenser, amplituder och faser Ett spektrum är ett frekvens-amplitud-diagram Sinustoner och komplexa/ sammansatta toner Komplexa vågor 4 perioder Sinuston = bara en grundton, inga övertoner Komplexa toner = grundton plus övertoner, dvs en grundsvängning och överlagrade övertoner. Kallas även klang..1.2

10 Deltoner, övertoner Fourieranalys Deltoner: grundtonen F = första deltonen, första övertonen = andra deltonen En harmonisk komplex ton har deltoner/ övertoner på jämna avstånd Dvs om F/d1 (grundtonen/första deltonen) = 1 Hz så är d2 (andra deltonen) på 2 Hz, d3 på 3 Hz, d4 på 4 Hz, d5 på 5 Hz, d6 på 6 Hz osv Den akustiska analys som tar fram deltoner ur en komplex ton kallas Fourieranalys och förekommer t ex i spektrogram och spektrumsnitt Olika typer av ljud Aperiodiska (dvs icke periodiska) ljud Brus Transienter (eller impulser) Kan också beskrivas i termer av amplituder vid olika frekvenser Olika typer av ljud Vitt brus = samma amplitud vid alla frekvenser Färgat brus = olika amplituder vid olika frekvenser Transienter = kort ljud med samma amplitud vid alla frekvenser

11 .5 Vitt brus (ljudvåg, spektrum) 2 Vitt och färgat brus (glättade spektra) Ljudkällor i tal Ljudkällor i tal Tal består av klanger, brus och tystnader Klanger är periodiska signaler, de akustiska mönstren upprepar sig Brus är aperiodiska signaler, mönstren upprepar sig inte Tystnader är avsaknad av akustisk aktivitet

12 Ljudkällor i tal Ljudkällor i tal Vokaler är ett exempel på talljud som bygger på klanger Frikativor är ett exempel på talljud som bygger på brus Klusiler är ett exempel på talljud som bygger på tystnad följd av ett kort brus Ljudkällorna kan kombineras. Till exempel finns det tonande frikativor och tonande klusiler som är kombinationer av klanger och brus, eller affrikator som är kombinationer av tystnad och ett kort brus följda av ett längre brus en frikativa Ljudkälla Resonator Ljud Typ Exempel Vokaler /i/ /u/ Diftonger /ai/ /ou/ Stämläpparna Talröret Periodiskt Halvvokaler /w/ /y/ Amplitudfrekvensdiagram Talröret Talröret Aperiodiskt Nasaler Klusiler Frikativor Affrikator /m/ /n/ /p/ /k/ /s/ /f/ /tj/ Tonande klusiler /b/ /g/ Stämläpparna och talröret Talröret Blandat periodiska och aperiodiska Tonande frikativor /v/ /z/ Tonande affrikator /dj/

13 Grundton Grundtonens frekvens bestämmer tonhöjden Om F stiger ökar tonhöjden korta perioder - hög F och vice versa Avståndet mellan intilliggande deltoner = F Källa-filter-modellen Vokalklanger, resonanser och formanter Alla rör förstärker vissa frekvenser och försvagar andra prata genom ett hoprullat papper så ska ni se att det låter annorlunda än utan rör. Dvs alla rör har resonansegenskaper Rörets form påverkar dess resonansegenskaper om man förändrar rörets form ändras dess resonansegenskaper Artikulationen används för att ändra talrörets form och därigenom dess resonansegenskaper

14 Vokalklanger, resonanser och formanter Källa-filter-modellen De frekvenser som förstärks av talröret kallas formanter En vokals klangfärg eller vokalkvalitet bestäms av dess formantfrekvenser 4 4 Sound pressure level (db/hz) 2 Sound pressure level (db/hz)

15 Formantfrekvenser 5 Sound pressure level (db/hz) 4 4 [i] [!] F4 F3 2 [u] 3 F3 F4 F3 F F1 F2 F2 F1 F1 Spektrogram Spektrogram 1.629

16 Spektrogram glottal vokal dental bilabial lateral vokal frikativa frikativa klusil Spektrogram Spektrogram De tre första formanterna i tre vanliga vokaler. [i] [e] [$] F 3 F 2 F 1

17 Vokalfyrsidingen igen Några vanliga vokaler. [i] [e] [$] [o] [u] Samband mellan F1, F2 och artikulation längs dimensionerna öppen-sluten och främre-bakre F2 Främre vokaler har högre F2 än bakre Öppna vokaler F1 har högre F1 än slutna Kan man koppla detta till vokalfyrsidingen på något sätt? Pitch (Hz)

18 Icke tonande ljud Hittills har vi enbart behandlat tonande ljud, men som vi vet innehåller talet även andra typer av ljud som har en annan ljudkälla än stämbandston. Det gäller då fram för allt frikativa ljud som tex. [s], [%], [f] och [h]. Dessa ljud följer förstås precis samma lagar som de tonande, men har andra egenskaper. Ljudkällan är här brus som uppstår genom turbulens då luftströmmen från lungorna tvingas genom en trång passage eller då den träffar en kant av något slag, t ex tänderna, med relativt hög hastighet. Icke tonande ljud Bortsett från denna skillnad bildas resonanser av precis samma skäl och på precis samma sätt som för tonande ljud och dessa resonanser ger även de frikativa ljuden sin karaktär. För [h], vars ljudkälla är friktionsbrus vid stämbanden, är resonansrummet detsamma som för vokaler men för alla andra frikativa ljud är det mindre och annorlunda format. Det betyder att det resonansmönster (formanter) man ser är ganska radikalt annorlunda än vokalernas. Brus och brusspektra Brus bildas när luft passerar genom en trång passage Friktionen som uppstår leder till virvelbildning eller turbulens

19

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/

Läs mer

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/

Läs mer

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

Spektrogram att göra ljud synligt

Spektrogram att göra ljud synligt Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna

Läs mer

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4) Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser Vokaler Mattias Heldner heldner@kth.se Talrörets resonanser Källa-filter teorin gör det möjligt att beräkna talrörets resonansegenskaper för ett rör där tvärsnittsarean är densamma längs hela rörets längd

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet: Räkneövning 3 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Problem 16.5 Givet: En jordbävning orsakar olika typer av seismiska vågor, bland annat; P- vågor (longitudinella primär-vågor) med våghastighet

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för

Läs mer

Ljudsignalers budskap

Ljudsignalers budskap Message of everyday sound signals - Interaction between sound physics and sound perception Ljudsignalers budskap Osvalder, A-L., Osvalder L., Holmqvist, H., Thunberg, A. Division of Design, Chalmers University

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen. Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

F2 Beskrivning av ljud. Ljud = vågrörelse. Tryckvariation Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

F2 Beskrivning av ljud. Ljud = vågrörelse. Tryckvariation Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 F2 Beskrivning av ljud Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft Partiklarna svänger kring sina respektive jämviktslägen Tryckvariation

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning 1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INNEHÅLL

LÄRARHANDLEDNING INNEHÅLL Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Materialet... 3 Målgrupper... 3 Upplägg... 3 Aktiv Lyssning... 4 Testa själv... 4 Linjenotskrift... 4 2. KOMMENTARER AVSNITT 1 9...

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter

Läs mer

Sundberg: Kap 4 Röstkällan

Sundberg: Kap 4 Röstkällan Sundberg: Kap 4 Jag håller helt med Sundberg när han säger: Terminologin för register är helt förvirrad. Men han föreslår att vi ändå måste enas om några termer om vi alls ska kunna prata om register och

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Tre lagar Vid ljudinspelning är det avgörande att känna till tre viktiga lagar: Ljudvågors spridning. Ljudvågors dämpning och reflektion. Ljudkvot.

Tre lagar Vid ljudinspelning är det avgörande att känna till tre viktiga lagar: Ljudvågors spridning. Ljudvågors dämpning och reflektion. Ljudkvot. Ljudteknik Ljudet i en film är ofta mycket viktigt. Vissa påstår att ljudet utgör halva filmen. Om ljudet låter fel märker publiken det omdelbart och hela filmen kan vara förstörd! Därför är det viktigt

Läs mer

NYNÄSHAMNS GYMNASIUM El-programmet

NYNÄSHAMNS GYMNASIUM El-programmet NYNÄSHAMNS GYMNASIUM El-programmet 1996 FÖOD Denna skrift har tillkommit främst av två skäl: Det ena är att decibelbegreppet är mycket användbart om el- och teletekniken där det underlättar beräkngar och

Läs mer

Källorienterat ljud Del 1

Källorienterat ljud Del 1 Källorienterat ljud Del 1 Alf Berntson I musikaler och teaterföreställningar med förstärkt ljud är det snarare regel än undantag att ljudet kommer från fel håll. Källorienterad förstärkning gör det nu

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Sundberg: Kap 4 Artikulation

Sundberg: Kap 4 Artikulation Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

INLEDNING. Översikt. Bakgrund

INLEDNING. Översikt. Bakgrund INLEDNING 1 Översikt 1 Materialet 1 Bakgrund 1 Musik kontra naturvetenskap 2 Psykoakustik 2 Ämnesintegrering 2 Internet 2 MUSIKAKUSTIK 1 3 MUSIKAKUSTIK 2 6 Sammansatta toner (frekvens) 6 Harmoniska deltoner:

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Hörselorganens fysiologi. Rekommendation. Introduktion. Hertz vs Bark

Hörselorganens fysiologi. Rekommendation. Introduktion. Hertz vs Bark Hörselorganens fysiologi Mattias Heldner heldner@kth.se Rekommendation Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Introduktion Hertzskalan ingen bra skala

Läs mer

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Introduktion till begreppet ortsfrekvens Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man

Läs mer

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:

Läs mer

Vågfysik. Superpositionsprincipen

Vågfysik. Superpositionsprincipen Vågfysik Superposition Knight, Kap 21 Superpositionsprincipen Superposition = kombination av två eller fler vågor. Vågor partiklar Elongation = D 1 +D 2 D net = Σ D i Superpositionsprincipen 1 2 vågor

Läs mer

Lite grundläggande aerodynamik

Lite grundläggande aerodynamik Men först en liten vetenskapsfilosofisk utvikning Lite grundläggande aerodynamik Avsnittet bygger i hög grad på Kapitel 3, The aerodynamic phase i Catford, John C. 1977. Fundamental Problems in Phonetics.

Läs mer