Att fånga den akustiska energin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att fånga den akustiska energin"

Transkript

1 Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte bara luften och olika organismers trumhinnor som vibrerar. ALL materia som kommer i dess väg kommer i olika grad att vibrera med i ett mönster som liknar ljud-vågens. Som vi sett är ljud en sorts rörelse och och därmed en sorts rörelse-energi. Ljud beskrivs inom fysik ofta som akustisk energi och det beter sig i enlighet med de principer som gäller för naturens olika energi-former. En av dessa principer är att de olika energi-formerna har analoga beteenden. Med detta menar vi att en energi-forms olika egenskaper har sina motsvarigheter hos de andra energi-formerna. Det är denna princip som gör oss i stånd till att spela in ljud. Det är 2 energiformer involverade i denna process: Akustisk energi och Elektromagnetisk energi. För Akustisk energi gäller: Akustisk energi genereras när något vibrerar i ett fast, repeterande mönster i hög hastighet i luft. För elektromagnetisk energi gäller: Elektromagnetisk energi genereras när ett magnetiskt objekt rör sig i ett magnetfält. Som vi ser är det stora likheter mellan dessa meningar och man kan anta att om ett magnetiskt objekt vibrerar i luft och ett magnetfält samtidigt så vill det vara någon sorts samband mellan den akustiska och den elektromagnetiska energin som genereras. Detta antagande är FULLSTÄNDIGT KORREKT! Om vi tänker oss 2 objekt som båda är magnetiska och placerade i luft och magnetfält men där det första sätts i vibration av luft medan det andra sätts i vibration av elektromagnetisk energi. Vi placerar dessa objekt i varsitt rum rum A och rum B och kopplar ihop deras respektive magnetfält med ett objekt av tillräcklig längd som kan leda elektromagnetisk energi (en så kallad kabel ). I rum A genererar vi en ljudvåg genom att t.ex klappa med händerna*. Luften sätts i rörelse och därmed också objektet i rum A som genom sin rörelse i magnetfältet genererar en elektromagnetisk signal ( ström ) som rör sig genom kabeln till magnetfältet runt objektet i rum B och sätter detta i rörelse. Luften i rum B sätts i rörelse och klappet från rum A hörs nu i rum B: Fig 2.1 *Vi kunde ju i och för sig också springa fram och tillbaka mellan 2 punkter i rummet med en hastighet som överstiger 20 gånger per sekund men jag menar: Varför slita ut sig...

2 Objektet i rum A är det vi kallar en mikrofon medan objektet i rum B är en högtalare. Det är intressant att observera hur likt konstruerade de båda objekten är: de är båda kort och gott magnetiska objekt placerade i ett magnetfält och luft. Både objekt A och Objekt B är det man kallar membran. Man kan undra över vad det är som gör det ena till en mikrofon och det andra till en högtalare? Svaret på detta är att det är riktningen som energin rör sig i som avgör detta. Om vi suttit i rum B och klappat hade rollerna varit ombytta. Men är det då så att en högtalare kan användas som mikrofon och omvänt? Ja, det kan man och det är inte alls ovanligt att man spelar in genom en högtalare. Det är bara att koppla högtalarens ingång till en mikrofon-förstärkare. Att använda en mikrofon som högtalare är fullt möjligt men ganska poänglöst eftersom ljudet blir så svagt. Jag har också en känsla av att det i en del fall kan vara direkt skadligt för mikrofonen utan att jag helt kan backa upp detta påstående. Det är också viktigt att veta att ovanstående bara är en beskrivning av principerna som ligger till grund. I verkligheten kommer det in en mängd konstruktions-mässiga faktorer som gör att en idealisk mikrofon är ganska olik en idealisk högtalare. Processen när en energiform omvandlas till en annan kallas med ett annat ord för Transduktion och mikrofoner och högtalare samlas under det engelska samlings-begreppet Transducers. Lagringsmedia Ovanstående konstruktion är tillräcklig i situationer där vi vill att ljudet ska spelas upp samtidigt som det spelas in som t.ex vid konsert-framföranden eller telefon-kommunikation. När vi arbetar med musik-produktion och liknande vill vi dock kunna spela upp och bearbeta det inspelade ljudet senare och vi behöver därför en plats där det kan sparas. En sådan plats kallar vi ett lagringsmedia eller kort och gott media. Det finns 2 huvudgrupper av lagringsmedia: Digitala och Analoga. Exempel på digitalt lagringsmedia är t.ex hård-diskar, CD, DVD och Minidisc medan Analogband och Vinylskivor är exempel på analogt. Jag ska här koncentrera mig på den digitala sfären. Digitalt Lagringsmedia Gemensamt för alla digitala lagrings-median är att ljudet lagras som en sekvens av binära tal, en så kallad binär-kod. Ett binärt tal är bara ett annat sätt att uttrycka vilket som helst tal på och som passar en dators processor bättre eftersom man i det binära talsystemet bara använder sig av 1 och 0. Att förstå det binära talsystemet är dock inte nödvändigt för att förstå hur digital lagring fungerar. Det blir mindre abstrakt om man ersätter de binära talen med sina motsvarigheteter i vårt vanliga tiotals-system. Det som sker när akustisk energi omvandlas till elektromagnetisk energi är att membranets rörelse i magnetfältet genererar en elektrisk ström som varierar i styrka på ett sätt som motsvarar ljudvågens rörelse i luften. Denna variation kan grafiskt beskrivas på samma sätt som vi tidigare beskrivit ljudvågor: Fig 2.2

3 Skillnaden är att begreppet amplitud får en annan betydelse. När vi beskriver en akustisk vågform motsvaras amplitud av vilken mängd luft som sätts i rörelse medan det när vi beskriver en elektrisk vågform motsvaras av ström-styrka. Ström-styrka kan även den uttryckas i decibel men jag kommer här att använda den vanligare enheten volt. Låt oss ta utgångspunkt i en 100hz elektromagnetisk sinus-våg med en maximal amplitud på 1 volt. En sådan våg har en period på 0.01 sekund: Fig 2.3 För att lagra denna våg digitalt använder vi oss av en så kallad AD-Konverter som är en signal-processor som kan omvandla en elektrisk signal till digital kod. En elektrisk signal kallas också en analog signal och AD står för analog till digital. En AD-konverter tar med jämna mellanrum stickprov på den analoga signalens ström-styrka och lagrar denna information som binärkod. Hur ofta konvertern tar stickprov anges i antal-per-sekund precis som en vågforms svängningar och det är därför helt korrekt att tala om stickprovs-frekvens. Det har dock blivit standard att använda det engelska ordet för stickprov som är sample och termen samplings-frekvens (Engelska: Sample-rate) är vanligast. Eftersom vi talar om en sorts frekvens så är hertz grund-enhet. Vi väljer nu samplingsfrekvensen 1000hz, d.v.s 1000 samplingar i sekunden. Under 0.01 sekund hinner konvertern ta 10 samples (sample 11 ligger efter 0.01 sekund): Fig 2.4 En analys av dessa samples ger: SAMPLE: STYRKA: 0v +0.47v +0.87v +0.87v +0.47v 0v -5.3v -9.3v -8.7v -4v 0v Dessa värden lagras som binärkod och vi har nu företagit en AD-Konversion, d.v.s. vi har omvandlat en elektrisk signal till digital kod. För att kunna lyssna på detta måste vi gå åt andra hållet och omvandla den digitala koden till elektrisk signal, d.v.s. DA-Konversion. En DA-Konverter är en enhet som genererar ström-stötar i samma tempo som den samplingsfrekvens den är inställd på. För att den ska kunna läsa informationen vi lagrade korrekt måste den vara inställd på samma samplings-frekvens som informationen blev lagrad med. Vi ställer därför in den på 1000hz och låter den rekonstruera vår signal. Vid denna samplings-frekvens

4 motsvarar 1 sample sekund (1000 samples per sekund = 1 sample per sekund) och följande sker: den genererar först 0v i 0.001s, sedan +0.47v i 0.001s, sedan i 0.001s och så vidare tills den läst igenom koden. Grafiskt skulle informationen som konvertern läser kunna uttryckas som: Fig 2.5 På grundlag av detta skapar den följande variation i strömstyrka och därmed vågform: Fig 2.6 Som vi ser är detta ingen bra rekonstruktion av den ursprungliga vågformen (Fig 2.3) och den kommer heller inte att låta bra. För att få en bättre rekonstruktion måste vi ta fler stickprov, d.v.s. vi måste höja samplingsfrekvensen. Om vi fördubblar den till 2000hz får vi följande: Fig 2.7: AD-Konversion Fig 2.8: DA-Konversion Detta är bättre men inte alls bra nog. Vi måste upp i samplings-frekvenser på över hz innan vi börjar få tillfreds-ställande resultat. Ljudet på dagens CD-skivor har en samplingsfrekvens på 44100hz (förkortas ofta 44,1 khz) och det är vanligt att själva inspelningsprocessen görs med ändå högre frekvens.

5 Som vi ser är samplings-frekvensen avgörande för kvaliteten på det digitala ljudet. Det är dock ytterligare en faktor som spelar in: den digitala kodens upplösning. Upplösningen avgör hur många siffror vi kan använda för att beskriva ett värde vilket i sin tur avgör hur precist detta värde blir registrerat. Grundenheten är Bit där 1 bit svarar till 1 siffra. Vilka konsekvenser får så detta för ljud-kvaliteten? Om vi tänker oss 3 samples som ligger intill varandra och vars exakta strömstyrka uppmäts till 8-siffriga värden där Sample 1 = volt, Sample 2 = volt och Sample 3 = volt. För att kunna återge dessa värden exakt krävs minst 8-bits upplösning annars måste värdena avrundas. Så här blir resultatet vid 4, 6 respektive 8 bits upplösning: Sample nr. Strömstyrka 4-bits kod 8-bits kod 8-bits kod v 0.135v v v v 0.135v v v v 0.135v v v Som vi ser försämras precisionen när upplösningen blir mindre. Vid 4-bits upplösning får våra samples samma värde och kommer att leda till en rak horisontal linje i vågformen vilket kan ge gott hörbara resultat. Vid ljud-bearbetning bör koden ha minst 16-bits upplösning för att ge tillfredsställande resultat. Vanligt CD-ljud har denna upplösning men det är även här vanligt att produktions-arbetet föregår vid högre värden. 24-bit eller 32-bit är numera vanligast i sådana sammanhang. Det är också viktigt att veta att ju svagare elektrisk signal en ADkonverter analyserar desto färre bitar kan den registrera strömstyrkan med. När man spelar in på t.ex 24-bit är det bara signaler med en strömstyrka som närmar sig det nivå som konvertern maximalt kan hantera som får full 24-bits kod. Ju svagare analog-signal, desto kortare kod. Man bör därför undvika att spela in alltför svagt. Personligen försöker jag att hålla max-nivået ovanför -10db. I detta sammanheng är det också på sin plats att nämna att man vid digital inspelning definierar maximal volym som 0db och man bör vara mycket försiktig med att låta ingångs-signalen passera detta värde eftersom man då riskerar mycket obehagliga bi-effekter.

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Introduktion och övningar

Introduktion och övningar Introduktion och övningar 1. Inspelning av ljud Denna övning kommer att visa dig hur ljudinspelning fungerar i Sound Studio. Övningen visar hur man ändrar bitdjup och samplingsfrekvens vid ljudinspelning

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Faltningsreverb i realtidsimplementering

Faltningsreverb i realtidsimplementering Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP 10 ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN

PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP 10 ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN HANINGE 999 PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP Projektrapport TEMA: TITEL: GRUPP: INFOMET 3p Analys av digital talmaskin

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Högtalare och riktat ljud

Högtalare och riktat ljud Högtalare och riktat ljud Jonas Lagergren! 1 Innehållsförteckning Ordlista! 3 Syfte och mål! 4 Inledning! 4 Högtalare! 5 Elektromagnetiska högtalare! 5 Piezoelektriska högtalare! 6 Varför riktade högtalare?!

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Tentamen 23 oktober 2008 em 14:00-18:00 Tid: 4 timmar. Lokal: "Väg och vatten"-salar. Lärare: Nikolce Murgovski, 772 4800 Tentamenssalarna besöks efter ca 1 timme

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN. Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och

Läs mer

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna.

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna. 5:8 CD och DVD Introduktion LP-skivan blev mycket populär när den introducerades i mitten på 1950-talet. Tänk att kunna spela in musik som varar mer än 20 minuter på en skivsida. Fantastiskt! På 60-talet

Läs mer

Principen för den dynamiska mikrofonen är att en. Optimal kompromiss för bästa ljud FAKTA MIKROFONKONSTRUKTION

Principen för den dynamiska mikrofonen är att en. Optimal kompromiss för bästa ljud FAKTA MIKROFONKONSTRUKTION Optimal kompromiss för bästa ljud TEXT: HÅKAN LINDBERG, MIKROFONEN SVERIGE AB FAKTA MIKROFONKONSTRUKTION För att öka förståelsen för mikrofonernas möjligheter och begränsningar kan det vara intressant

Läs mer

Användarinstruktion TIDSMASKINEN FÖRUTSÄTTNINGAR STARTA APPEN LADDA NER RUNDA

Användarinstruktion TIDSMASKINEN FÖRUTSÄTTNINGAR STARTA APPEN LADDA NER RUNDA Användarinstruktion TIDSMASKINEN Tidsmaskinen tar dig tillbaka i historien. Genom historiska ljudfönster kan du höra en kreatursmarknad eller ljuden från en smedja. Medan du lyssnar på ljuden kan du gå

Läs mer

HDMI, Displayport och USB. Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar

HDMI, Displayport och USB. Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar HDMI, Displayport och USB Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar 1 HDMI 2 2 HDMI versioner HDMI versioner har olika specifikationer och stödjer olika funktioner. Alla nya specifikationer är bakåtkompatibla

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Inspelningen. Samplingsinfo

Inspelningen. Samplingsinfo Allmänt PoM Piano är den första kommersiella samplingen från PoM Ljudproduktion. Vi hoppas att du ska tycka lika mycket om ljudet från pianot som vi gör. När detta skrivs finns samplingen tillgänglig i

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier BE1411 Knappar och anslutningar Test / programmering Statuslampor 3,5 mm extern mikrofoningång Intern mikrofon BE9199 / BE9200 Extern mikrofon Tryckknapp för dörrklocka Extern triggeringång Teknisk information

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Metoder för rörelsemätning, en översikt.

Metoder för rörelsemätning, en översikt. Metoder för rörelsemätning, en översikt. Metoder för mätning av rörelser kan delas in i följande grupper: 1. Mekaniska metoder. 2. Elektromagnetiska metoder. 3. Akustiska metoder. 4. Optiska metoder. Nedan

Läs mer

Resultatet av ditt hörseltest

Resultatet av ditt hörseltest Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3

Läs mer

Vad har du för högtalare hemma och hur fungerar de?

Vad har du för högtalare hemma och hur fungerar de? Vad har du för högtalare hemma och hur fungerar de? Naturvetenskap med didaktisk inriktning 1-20p VT 2001 Johan Schröder ll99jsc@du.se 2001-03-07 1 Sammanfattning Denna uppsats ger en kort beskrivning

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:

Läs mer

Datorer och musik. CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14. Mats Sandvik Wendy Castellanos

Datorer och musik. CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14. Mats Sandvik Wendy Castellanos Datorer och musik CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14 Mats Sandvik Wendy Castellanos Sammanfattning Denna rapport är tänkt att ge läsaren en översikt av hur datorer och musik och fungerar

Läs mer

Ljudteknik 5p

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Innehåll Introduktion Presentation av lärare Praktiska detaljer Kursplanering Examination Presentera fyra låtar ur ljudteknisk synvinkel Dugga Mixa ned två låtar ur ett färdiginspelat

Läs mer

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409 1 Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad sagitta@sagitta.se Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 www.sagitta.se Inledning Byggsatsen består av en radiomottagare, en

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

Soundforce Soundforce Användarhandbok. Version 1.0

Soundforce Soundforce Användarhandbok. Version 1.0 Soundforce 1200 Användarhandbok Version 1.0 Tom sida Copyright Inga delar av denna handbok får reproduceras, överföras via några som helst medium vare sig elektroniska eller mekaniska, inbegripet kopiering,

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Avancerad ljudmätare CIM8922

Avancerad ljudmätare CIM8922 Avancerad ljudmätare CIM8922 (ver. 1.0. injektor solutions 2005) web: www.termometer.se 2005-09-16 Introduktion Ljudmätaren CIM8922 från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett

Läs mer

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna

Läs mer

Ström- och Effektmätning

Ström- och Effektmätning CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University

Läs mer

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet: Räkneövning 3 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Problem 16.5 Givet: En jordbävning orsakar olika typer av seismiska vågor, bland annat; P- vågor (longitudinella primär-vågor) med våghastighet

Läs mer

Ljudteknik 1. Ljudkedja. Kablar och kontakter. Ljudkällor och utrustning

Ljudteknik 1. Ljudkedja. Kablar och kontakter. Ljudkällor och utrustning Ljudteknik 1 Ljudkällor och utrustning Ljudkedja Kablar och kontakter 1 Dynamik Analog utrustning ca 60 db Digital utrustning ca 98 db Brum elektromagnetiskt Distortion Överstyrd utrustning Mäts i % Svaj

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

ALC ( Automatisk Ljudnivåkontroll ). Sändaren justerar automatiskt volymen till ljudsignalen. Detta ger en jämn signal och därmed pålitlig sändning.

ALC ( Automatisk Ljudnivåkontroll ). Sändaren justerar automatiskt volymen till ljudsignalen. Detta ger en jämn signal och därmed pålitlig sändning. ANVÄNDARMANUAL Användarinstruktioner TACK FÖR ATT DU VALT SENNHEISER! EGENSKAPER IS 380 infrarött stereosystem, bestående av TI 380 infraröd sändare och HDI 380 infraröd hörlursmottagare är utvecklad för

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Elektronik Elektronik 2017

Elektronik Elektronik 2017 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson AD/DA Laboration flyttad 1 Februari -> 9 Februari 3 Februari -> 16 Februari 7 Februari Labförberedelser i handledningen (nästa vecka) Dugga! Analoga

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Snabbmanual till ZOOM H1

Snabbmanual till ZOOM H1 Snabbmanual till ZOOM H1 Förberedelse Slå på/av Starta enheten och Stänga av är enkelt. 1. För att sätta På(ON) enheten skjuter du POWER nedåt i ca 1 sekund. 2. För att stänga av enheten skjuter du POWER

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA. Din musik + vår passion

USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA. Din musik + vår passion USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA Din musik + vår passion Innehåll Anslutningar...3 Användarinstruktioner...4 LED-färger/blinkar...4 LED-färger...4 USB Class...4 För Mac...4 För Windows...5 Tekniska specifikationer...6

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud

Läs mer

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn) DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Innehåll Ljudintryck, mikrofonteknik och stereofoni Hörandet Örats känslighet för ljud Örats förmåga att uppfatta riktningar Stereofoni Lyssningsplats Uppfattbara riktningar

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Diasonic DDR-5300 Svensk kom i gång manual.

Diasonic DDR-5300 Svensk kom i gång manual. Diasonic DDR-5300 Svensk kom i gång manual. Översikt 1. Hörlursuttag 8. Högtalare 2. Handlovsrem 9. Minneskortplats, micro-sd 3. Uttag för extern mikrofon 10. Spela in / Paus 4. Intern mikrofon 11. Volym

Läs mer