Ultraljudprovning. Inspecta Academy

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26"

Anita Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1

2 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2

3 Ultraljudprovning 3

4 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet genom att partiklarna vibrererar kring sina jämnviktslägen Frekvensen hos ljudet beror på svängningens storlek (våglängd) Ultraljud har en så hög frekvens att vi ej kan höra det 4

vibrererar kring sina jämnviktslägen Frekvensen hos ljudet beror på

5 Grundläggande principer Måttet mellan två vågtoppar bestämmer våglängden (λ, lambda) Den tid det tar för ljudet att förflytta sig en hel våglängd är lika med den tid det tar för en komplett vibrationrörelse Våglängden är omvänt proportionell mot frekvensen, λ = 1/f Flera olika typer av vågrörelser används för ultraljudprovning t ex longitudinella, transversella 5

komplett vibrationrörelse Våglängden är omvänt proportionell mot frekvensen, λ = 1/f Flera

6 Alstring av ultraljud Ultraljud skapas med hjälp av en sökare Sökaren kan både avge och mottaga ljudvågor En piezoelektrisk kristall omvandlar elektrisk energi till mekaniska svängningar (ljud) och vice versa 6

ljudvågor En piezoelektrisk kristall omvandlar

7 Grundläggande principer Ultraljudvågorna fortplantar sig i materialet i en rak linje med konstant hastighet tills de träffar en reflektionsyta Vid en reflektionsyta kommer en del av ljudvågorna att reflekteras och en del att fortsätta vidare Mängden reflekterat ljud kan bland annat ge information om storleken och typ av reflektor Ljudvågens restid kan mätas och ge information om den sträcka ljudet tillryggalagt 7

reflekteras och en del att fortsätta vidare Mängden reflekterat ljud kan bland annat ge information om

Pulseko-metoden start puls botten eko sprick eko spricka 0 2 4 6 8 10 plåt Vid pulseko-metoden sänds i ena ögonblicket ut mekaniska ljudvågor och i det andra tas reflekterade ljudvågor emot

8 Pulseko-metoden start puls botten eko sprick eko spricka plåt Vid pulseko-metoden sänds i ena ögonblicket ut mekaniska ljudvågor och i det andra tas reflekterade ljudvågor emot Reflektionerna tillbaka orsakas av eventuella diskontinuiteter och motstående ytor hos provobjektet. Mängden reflekterat ljud och dess läge på skärmen som beror på löptiden ger information om storlek och placering 8

Reflektionerna tillbaka orsakas av eventuella diskontinuiteter och motstående ytor hos provobjektet.

9 Pulseko-metoden Digital display som visar en signal från baksidan Digital display som visar förekomsten av en reflektor halvägs ned i objektet samt ett botteneko med lägre ampltud. 9

10 Normal sökare och vinkelsökare Normalsökare Ljudet skickas vinkelrätt mot objekets yta 90 (longitudinella ljudvågor) Vinkelavsökning Ljudet skickas med annan vinkel in i objektet Longitudinella eller transversella vågor Valet av sökare och vinkel beror på eftersökta feltyper Man vill träffa eftersökt fel så vinkelrätt som möjligt för maximal återreflektion 10

Longitudinella eller transversella vågor Valet av sökare och vinkel beror på eftersökta

11 Tjockleksmätning En av de vanligaste tillämpningarna är ren tjockleksmätning med en 90 -sökare och ofta en digital apparat för att upptäcka och fastställa korrosion/erosion 11

12 Lamineringskontroll Felfritt område med botteneko Område med laminering 12

13 Ultraljudinstrument Instrument för så kallad A-bilds visning är idag oftast digitala men analoga förekommer och föredras av vissa tekniker 13

14 Kalibreringsblock IIW DSC DC Rhompas SC Det finns ett antal olika typer av kalibreringsblock och referensblock för att ställa in ljudvägar och känslighet Block kan ha olika typer av reflektorer sidoborrade hål (CBH) flatbotten hål (FBH) notchar andra typer av reflektorer ASME Pipe Sec. XI 14

känslighet Block kan ha olika typer av reflektorer sidoborrade hål (CBH)

15 Inställningar K1, V1, IIW typ 1 Utpunkt på sökaren Faktiska vinkeln Mätområde Upplösnings förmåga Kontroll av utpunkt Kontroll av sökarvinkel Kalibrering av tidbasen Kontroll av normalsökares upplösning 15

Kontroll av utpunkt Kontroll av sökarvinkel

16 Inställningar K2, V2 Utpunkt på sökaren Faktiska vinkeln Mätområde 16

17 Provning med vinkelsökare p fp s d s 17

18 Material Ytan Frekvens på sökare Låg frekvens = bättre genomträngningsförmåga 18

19 Sökare Dubbelkristall sökare mm, grov yta, liten död zon Enkelkristall sökare - >50mm, 19

20 Avsökningsmetoder DAC (Distance Amplitude Correction) Referenskurva som byggs upp av referensfel i bestämd storlek enligt en given standard eller procedur. AVG (Abstand Verstärkung Grösse) Teoretiskt konstruerad referenskurva 20

storlek enligt en given standard eller procedur.

21 Inställningar Referenskropp innehållande referensfel CBH, FBH, Naturliga defekter. Kan behöva tillverkas Känslighetsinställning Anges i standard eller procedur (storlek på referensfel) Material Olika material har olika ljudhastighet 21

22 Standard Standard, Instruktion, Procedur Ex. EN-ISO, ASME Acceptanskrav Feleko, Botteneko Ex. Storlek, antal fel, utbredning 22

23 23

Relevanta dokument

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll