NUCLEAR SAFETY BOARD OF rhe SWEDISH UTILITIES LC CONSEIL POUR LA SCCURITt NUCLEAIRE SICHCRHEITSRAT DER SCHWEDISCHEN 4ERNKRAFTGCSELLSCHAFTEN
|
|
- Lena Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NUCLEAR SAFETY BOARD OF rhe SWEDISH UTILITIES LC CONSEIL POUR LA SCCURITt NUCLEAIRE SICHCRHEITSRAT DER SCHWEDISCHEN 4ERNKRAFTGCSELLSCHAFTEN RADETFÖR KÄRNKRAFTSÄKERHET RKS ULTRALJUDTEKNIK Begrepp och egenskaper vid provning av austenitiska svetsar RKS Sammanställd av: Gunnar Edman Anders Egerbo AB STATENS ANLÄGGNINGSPROVNING Kärnkraftavdelningen Sektionen för Anläggningskontroll * BOX 5884 S-10248STOCKHOLM "*<VALHALLAVA6EN 104 STOCKHOLM "" T «««13108 SKBF mt»«
2 INNEHALLSFÖRTECKNING Sid 1. INLEDNING 1 2. ULTRALJUDPROVNINGENS PRINCIP 2.1 Impuls-ekometoden Utrustning Mätparametrar Kalibrering av längdskala Känslighetsinställning Utvärdering PÅGÅENDE UTVECKLING Utrustning Sökare Direktregistrerande utrustning Metodutveckling Amplitud Indikering av sprickans topp Sprickans avskärmning av ljudvägen REPRODUCERBARHET OSÄKERHETSFAKTORER SVAGHET/STYRKA 28
3 1. INLEDNING Att med ljudets hjälp finna felaktigheter i material är en sedan gammalt använd metod, man provar t ex fortfarande hjulen på järnvägsvagnar genom att knacka på dem. Högfrekventa vågors (ultraljud) fortplantning i olika media började man utforska i slutet på 1920-talet, men det är först under de senare årtiondena som utvecklingen tagit fart, dels inom materialprovningen och dels inom sjukvården. Det återstår dock många problem att lösa innan man uppnått tillfredsställande resultat när det gäller t ex storleksbestämning av felaktigheter. Ultraljud används inom stålindustrin för provning av bl a smidesdetaljer, gjutgods, plåt, rör och svetsfogar med avseende på in- och utvändiga felaktigheter. Ultraljud kan även användas för bestämning av tjocklek, elastiska egenskaper, bedömning av struktur m m. Metoden har växt fram som ett komplement till röntgenprovningen (och har i vissa fall blivit dess "överman"). Följande rapport beskriver svetsprovning msd impulsekometoden (en puls sänds ut och en eventuell defekt reflekteras som ett eko) medelst kontaktteknik (ultraljudsökaren har direktkontakt med provföremålet, i motsats till immersionsprovning där sökare och provföremål är åtskilda av och nedsänkta i en vätska). Principen för all ultraljudprovning är dock densamma.
4
5 2. ULTRALJUDPROVNINGENS PRINCIP 2.1 Impuls-ekometoden Ultraljudtekniken bygger på den piezoelektriska effekten: Genom att utsätta en kristall, t ex bariumtitanat, för strömpulser alstras högfrekventa vibrationer som vidarebefordras som ultraljudvågor i det material med vilket kristallen (=ultraljudsökaren) har kontakt. Fenomenet används i omvänd ordning om ultraljudvågen reflekteras tillbaka till sökaren, strömpuls kristall. provobjekt Om den utsända ultraljudvågen "träffar" en reflekterande yta erhålls en indikation, dvs ett eko på bildskärmen, (=katodstrålerör). material/provobjekt Reflekterande yta
6 En reflekterande yta är en gräns mellan två material med olika densitet. När en ljudstråle träffar en yta med en annan densitet kommer en del av ljudenergin att reflekteras medan en del passerar gränsytan. Reflektionsyta* Kolstål Austenitiskt stål Maximal reflektion ges vid övergång från stål till luft (luftspalter i form av sprickor, bindfel m m». Om ljudstrålen dessutom träffar vinkelrätt mot ytan erhålls totalreflektion. Bandfel (luftspalt) Om ljudstrålen triffar snett emot en yta (stål mot luft/vatten e dyl) "studsar" ljudet vidare (infallsvinkel = reflektionsvinkel).
7 2.2 Utrustning För att genomföra en manuell kontaktprovning behövs följande utrustning:
8 Ultraljudaggaratens funktion vid impuls-ekometoden är att göra det möjligt att mäta skillnader mellan sänd signal (puls) och mottagen signal (eko). Den sända signalen förändras inte under provningen, medan den mottaona signalen varierar med avseende på styrka (amplitud) och tid (ljudväg). Då det är små tidsskillnader (ca 10~ sek) och korta mottagna signaler som skall mätas används ett speciellt katodstrileoscilloskop med möjlighet att sända och ta emot korta strömpulser. Tidsskillnaden mellan sänd puls och mottaget eko uppstår då den elektriska pulsen övergår till ljud' trycksvåg i provobjektet. Ljudets hastighet i stål: Transversella ljudvågor Longitudinella ljudvågor 3250 m/s 5940 m/s ultraljudsignal elektrisk signal Reflektionsyta Då ljudhastigheten i provobjeket är konstant och sträckan = hastigheten x tiden, kan man kalibrera så att tiden för ljudet att tillryggalägga en sträcka i provobjektet (B) avläses i mm på bildskärmen (längdkalibrering).
9 Den sträcka som ultraljudet rör sig i sökaren (A) är konstant för varje sökare och kan läggas utanför bildskärmen, nollpunktkalibrering. Sträckan i provobjektec (B) mätbar på bildskärm. Den horisontella axeln på bildskärmen kallas tidsaxel och används för längdkalibrering. Informationen som erhålls på den vertikala axeln anger hur stor ljudenergi som den mottagna signalen har och är ett sätt att ange hur god reflektor ett fel är. Den mottagna signalen förstärkas olika mycket beroende på vilken känslighet som är önskvärd vid provningen. Sökaren är den del av utrustningen som anpassas till provobjektet och de typer av felaktigheter som kan förväntas. Parametrar hos sökare: Frekvens * Den frekvens kristallen svänger med när den utsätts för strömpuls 0,5-20 MHz (1MHz» 10 6 svängningar/sek). Kristallstorlek * Storleken på kristallen ex 8 x 9 mm. Infallsvinkel 3 Vinkeln den infallande ljudstrålen har i provobjektet.
10 ökare Infalls- i Provobjekt vinkel ' Val av frekvens och kristallstorlek påverkar ljudstrålens möjlighet till inträngning i materialet och dess divergensvinkel (spridning). Val av infallsvinkel styrs av provningsobjektets utformning och förväntade fel. Vinkeln väljs så att det eventuella felet träffas så vinkelrätt som möjligt, vilket ger maximal reflektion. Vid provning av ett objekt väljs flera olika vinklar, vanligtvis två, 45 och 60 eller 45 och 70. Ljudvågorna utbreder sig i tre olika former: Transversellt Partikelrörelsen (partiklarnas mekaniska svängningar i det provade materialet) vinkelrätt mot ljudets utbredningsriktning. Partikelrörelsen försiggår i ljudets utbredningsriktning. Ytvågor (Rayleigh- Har dock liten praktisk betydelse i vågor) det här sammanhanget.
11 v (I) <-\ v «a u O \ Utbredningsriktning Transversella svängningar. Riktning på \ partikelrörttlse J ' "1 Utbredningsriktning < Longitudinella svängningar
12 10 Typer av sökare: Infallsvinkel 0. Används vid provning av fel parallella med avsökningsytan, t ex skiktningar i plåt/ och vid tjockleksmätning. Samtliga normalsökare använder sig av longitudinalvågor, som har den bästa inträngningsförmågan. Vinkelsökare Vanligast vid provning av svets. Vinkel sökare använder sig av både longitudinella respektive transversella vågor. Transversalvågor har bättre detekterbarhet för små fel. Kristallen i sökaren sänder endast longitudinella vågor som vid behov omvandlas till transversalvågor i sökaren. Ovanstående typer finns som: Sändare och mottagare av ljudvågor i samma kristall. Har den nackdelen att de inte kan indikera fel som ligger nära sökaren. För fel nära sökaren finns tvåkristallsökare där"in"icriställ"fungérar som sändare och en annan som mottagare.
13 Mätparametrar Det finns två typer av mätparametrar; dels för lä gesbestämning av ett fel och dels för storleksbestämning. Hed kännedom om följande parametrar; 1. Ljudväg (fås från bildskärm) 2. Sökarens avstånd från centrumskarv (uppmätes med linjal) 3. Infallsvinkel (sökarkonstant) 4. Godstjocklek 5. Fogform går det att lägesbestämma ett fel. (felets amplitud) Den information som ges på vertikala axeln på bildskärmen (felets amplitud) utnyttjas vid storleksbestämning. Det anger inte storleken i dess egentliga mening utan anger felets egenskaper som reflektor för ljudstrålen. Felets amplitud anges i procent av en känd reflektor (referensfel).
14 Kalibrering av längdskala För att bestämma lokaliseringen av eventuella indikationer mäts avståndet från sökaren till reflektionsytan. Detta kräver att utrustningen först kalibreras mot ett känt avstånd för att erhålla en längdskala på bildskärmen. Skalans längd beror på den ljudväg som maximalt krävs för att avsöka provobjektet. Eftersom ljudstrålens vinkel är känd kan lokalisering av indikationen göras i längd- och djupled, grafiskt eller med hjälp av trigonometri. A Kalibreringsblock
15 Känsljghetsinställning Det finns olika sätt att kalibrera känsligheten, det grundläggande är dock att man i förväg har bestämt sig för en viss accegtansgräns = storlek på ett konstgjort fel ( f ensfel). Det vanligaste sättet är att upprätta en DAC = Distance Amplitude Curve mot den i förväg bestämda referensfelstorleken. Låt oss därför simulera en kalibrering, där specifikationen föreskriver referensfel CBH (»cylinderborrhål) mm, steg för steg. S_ ISE QSlSE2EE < av samma material och godstjocklek som provobjektet) med borrhål, mm tillverkas. Kalibrering av längdskala skärmen, t ex 0-50 m. (se avsnitt 2.4) på bild- Känslighetsinställning (»förstärkning av ljudvågen) mot referénsfelet. Eftersom känsligheten (dämpning: en funktion av spridning och absorption) avtar med avståndet krävs det flera referensfel på olika avstånd för att få fram en kurva. 1. Det närmaste referensfelet förstärks (mäts i db) så att inp.lituden (=höjden på "ekot") når upp till ungefär Övre kanten av bildskärmen. Högsta punkten markeras på skärmen och förstärkningen antecknas (t ex 12 db).
16 14 2. Nästa fel (30 mm:s ljudväg) detekteras med bibehållen förstärkning. På grund av den längre ljudvägen (=avståndet från ultraljudsökaren till reflektionsytan) blir amplituden lägre. 2 / 7 12 db Det tredje felet markeras på motsvarande sätt. Markeringarna förbinds och DA<>skalan är klar Kurvan motsvarar nu (vid 12 db:s förstärkning). Hänsyn till eventuella skillnader mellan referenskroppen och provobjektet måste också tagas: Dämpning Transferförlust Den "ljudförlust" som blir i materialet på grund av grov struktur, (korngränser, mikroslägger o dyl), a Den förlust som blir i övergången mellan ultraljudsökare och provobjekt på grund av ojämn yta, rost m m. Eventuella skillnader kompenseras med förstärkningen. Amglitud (som anges i procent av referensnivå) och förstärkning har följande samband: För att fördubbla höjden av ekot på skärmen (amplituden) krävs en förstärkningshöjd av 6 db.
17 15 Både amplitud (% DAC) och förstärkning (db) används för att ange indikationsstorlekar. T ex 1000% DAC motsvarar +20 db (räknat från referensförstärkningen), dvs man har fått sänka förstärkningen 20 db för att den skall motsvara 100% DAC. Det finns även av sökarfabrikanten framtagna skalor (och diagram) för varje sökartyp, som är teoretiskt och experimentellt framtagna (t ex Krautkrämers AVG-skalor - Abstand Verstärkung Grösse). Förstärkning och längdskala kalibreras mot ett standardiserat block. Kompensation för eventuella transferförluster måste också göras. Felstorlek (flatbottenhål) och läge kan sedan läsas av på de prefabricerade skalorna.
18 Utvärdering Vid provning förs sökaren fram och tillbaka i ett zig-zag mönster så att hela provobjektets volym avsöks. Snittet på 3kissen visar exempel på ljudstrålarnas väg vid olika sökarlägen. Både direkta ljudstrålar och studsade ljudstrålar används vid avsökning. Provning sker från bägge sidor av svets. När man får ett eko från ett fel på bildskärmen flyttas sökaren så att max. eko erhålles. Detta maximala eko kallas felets_amglitud och anger hur stort ekot är i procent av en känd reflektor (referensfel). Felets amplitud anger inte direkt storleken på det verkliga felet, utan endast dess egenskaper som reflektor för ljudstrålen.
19 Faktorer som påverkar ekot är felets vinkel mot ljudstrålen, utbredning samt geometriska form. Om max. ekot överstiger rapporteringsnivå (vanligtvis 50% av referensnivån) längdbestämmes felet enligt någon av följande metoder. Förutom att jämföra felindikation mot ett konstgjort fel, som är ett sätt att bedöma storleken, vill man även bedöma längden på felet. För höjd - (*djup) bestämning finns för närvarande ingen pålitlig metod. ^' _ _ 2E 00% sänkning av max. eko) kallas också halvvärdesmetoden. Sökaren flyttas så att ett max. eko erhålles. Sedan flyttas sökaren i sidled längs felet tills 50% av max. ekot fås på bildskärmen. Detta utgör felets ändpunkter då halva ljudstrålen reflekteras tillbaka, 17 ÉMÖMOJO 30% Fellängd * Sökarförflyttning i sidled. 2 * 22-31L3E2E sänkning av max. eko, 10% kvar). Som i föregående fall maximeras ekot från felet, och för att bestämma felets ändpunkter flyttas sökaren så att 10% av max. eko fås på bildskärmen, men här måste man ta hänsyn till strålknippets bredd (strålknippets bredd definieras som den bredd där det reflekterade ekot är 10% av det
20 18 1 från centrumstrålen, och kan upprättas för varje sökare). Fellängd * Sökarförflyttning i sidled minus strål bredd 3 Ej vedertagna metoder för längdbestämning av fel utan variationer på föregående metoder. 4 Fellängden bestäms som den sökarförflyttning i sid led längs ett fel där ekot hela tiden ligger över 50% av referensfelets eko. Metoden kan ses som en variant av 6 db drop där man istället för verkliga fel (med varierande max. amplitud) har ekot från referensfelet (100%) som utgångsvärde för halvering av ekohöjden. Med kännedom om de lägesparametrar som ges under mätparametrar, samt provobjektets utformning kan felets läge i svets bestämmas. När ett fel är lägesbestämt finns det en möjlighet att avgöra vilken typ av fel det är, med utgångspunkt från felets läge i svetsen.
21 19 A B C Fel vid fogytor: Bindfel Fel i svets: Slagg, Slaggstråk Fel i rotområde: Rotfel Detta område är svårbedömt då det finns möjlighet att få ekon från rotvulster, valv och kantförskjutningar som är acceptabla, men som med ultraljud ger ekon över acceptansnivå. Ex Valv Lägesbestämning visar att felen ligger åtskilda.
22 20 Vulst Som föregående^ men ekona ligger omlott. Kantförskjutning Ger endast eko från en sida. Xven om det teoretiskt är möjligt att skilja acceptabla' och icke acceptabla diskontinuiteter i rotområdet kan det i praktiken vara omöjligt/ och kan ge upphov till felaktig utvärdering. Vid utvärdering av typ av fel finns möjlighet att avgöra ett fels riktningskänslighet. 2-dimensionella fel (sprickor, bindfel och rotfel) är riktningskänsligare än 3-dimensionella fel (slagg, slaggstråk, porer). Riktningskänsligheten kontrolleras så att sökaren föres i cirkelbåge runt felet och man ser hur snabbt amplituden avtar på bildskärmen.
23 21 Spricka i I Slagg För 3-dimensionella fel kan man röra sökaren i en större cirkelbåge innan ekot försvinner.
24 22 3. PÅGÅENDE UTVECKLING Utveckling pågår främst på utrustningssidan (sökare, automatiserad avsökning, direktregistrering m m) men även metodutveckling pågår (höjdbestämning av sprickor m m). 3.1 Utrustning Sökare För att förbättra provbarheten av austenitiska material har ett antal typer av vinkelsökare med longitudinella ljudvågor tagits fram. Longitudinella ljudvågor har större förmåga att "tränga" igenom grova strukturer dock på bekostnad av känsligheten. Sökare med sin brännpunkt på ett visst avstånd, s k fokuserande sökare, kan underlätta felstorleksbedömningen av funna defekter eftersom man ej "luras" av det divergerande (»spridna) ljudfältet. Fokuseringsavståndet väljs samma som det avstånd på vilket en eventuell defekt är detekterad Direktregistrerande^utrustning Alla indikationer oavsett storlek spelas in på magnetband; referensnivån kan sedan väljas i efterhand. Svejsecentralen i Danmark har en typ kallad P-scan, vilken redovisar resultatet tredimensionellt på papperskopior. De direktregistrerande utrustningarna har ofta en automatiserad avsökning (sökarna löper exempelvis på en kedja som kopplas runt provningsobjektet) Metodutveckling Den metodutveckling som pågår är främst inriktad på typbedömning och storleksbestämning av fel. Fel som uppkommer vid tillverkning av komponenter åtgärdas
25 23 vid tillverkningen. Fel som uppkommer under drift ges inte samma klara acceptanskrav som vid tillverkning, utan här är det önskvärt med ett underlag för hållfasthetsberäkningar. För att kunna utföra beräkningarna krävs att felets verkliga storlek är känd. När det gäller erosions- och korrosionsskador är det provningstekniskt inga problem. Problem uppkommer emellertid vid storleksbestämning av sprickor/ varvid längden går att bestämma ganska exakt medan sprickdjupet med dagens metoder är omöjligt att entydigt bestämma. Nedan följer några av de idéer man arbetar efter vid bestämning av sprickdjup Tanken är att jämföra amplitudhöjden från en spricka med den från ett känt spår. En bra metod att längdbestämma sprickor med, men sprickdjupbedömningen blir osäker Med fokuserad raksökare får man ett eko från sprickans topp. Med olika fokuserande vinkelsökare (fokuserade på olika djup) får man ett eko från sprickans topp Sgrickans_ayskärmning_ay_l}udvägen Provas med två 3ökare, en sändare och en mottagare. Skillnaden i amplitud mellan felfritt objekt och objekt med fel utvärderas.
26 24 Felfri Spricka Försök görs även att anpassa utrustning för medicinska ändamål till materialprovning. I dessa fall används mikrodatorstyrda system, där ljudstrålens form (fokuseringsdjup) och infallsvinkel varieras på elektronisk väg med hjälp av mikrodatorn, Ultrasonic Phased Array.
27 25 4. REPRODUCERBARHET Reproducerbarhet = Förmåga att kunna utföra flera provningar likartat och därmed kunna jämföra resultaten. Strävan efter reproducerbarhet innebär inte enbart användandet av konstgjorda fel (referensfel) utan också att utrustning, längdbestämningsmetod, sökartyp, frekvens, vinkel ra m, är samma vid olika provningstillfällen. Detta ställer krav på en detaljerad procedurbeskrivning som fastställer alla provningsparametrar. Dessutom krävs en rapportering som innehåller alla nödvändiga fakta. Eftersom det är omöjligt att beskriva den verkliga storleken av en defekt så jämförs alltid felindikationer mot konstgjorda fel (med storleken på referensfelen avpassar man även toleransnivån * acceptansnivån), De vanligast använda referensfelen är: 1. CBH * Cylinderborrhål 2. PBH = Flatbottenhål 3. Notch/Spår Deti är viktigt att tänka på vilken typ av referensfel som har använts, t ex CBH 0 10 mm; låter väldigt stort men har i verkligheten en relativt liten reflektoryta, medan däremot t ex FBH 0 3 mm reflekterar ljud med hela ytan.
28 26 Även notch/spår är en "bra" reflektor. Kravet på reproducerbarhet får väl anses vara tilxgodosett vid nutidens provningar inon t ex kärnkraftindustrin, där provningarna styrs av ";\GAB-reglerna" (Arbetsgruppen för återkommande besiktning) respektive "SKI-momenten", när det gäller nyroontage. De saker som fastläggs i SKI-momenten respektive AGÅB-reglerna är bl a provningsomfattning och acceptånsnivå. Det föreskrivs vidare att en detaljerad procedurbeskrivning skall framtagas för olika typer av provningsobjekt som i sin tur beskriver utrustning, kalibreringsmetod m m.
29 27 5. OSÄKERHETSFAKTORER Eftersom metoden bygger på ett antal måttangivelser; på ritning, avläst på bildskärm, mätning på provobjektet osv, som sedan används för trigonometrisk eller grafisk bestämning av feltyp, läge/lokalisering ställs det höga krav på exakthet. Mätning av sökarens vinkel är också en viktig faktor liksom tjockleksmätning av provobjektet. Vid svetsprovning är kännedom om fogform nödvändig för att kunna göra en riktig tolkning av resultatet. Graden av åtkomlighet kan också inverka på resultatet, det är vanligt att man på grund av svetsrågen inte kan röra sökaren så nära svetsen som önskvärt vore. Materialets struktur (dämpning) måste bestämmas liksom provobjektets yta (transferförluster) för att kunna kompensera avsökningskänsligheten. Möjlighet finns ofta till att göra en kompletterande provning med t ex radiografering eller magnetpulver för att verifiera ultraljudprovningens resultat. Ovannämnda faktorer ligger oftast inom operatörens möjlighet att minimera, med andra ord är operatören själv oftast den stora osäkerhetsfaktorn på grund av bristande utbildning, ovana vid provningsobjekttypen och bristande uppmärksamhet.
30 28 6. SVAGHET/STYRKA Ultraljudprovningens styrka: - Tillsammans med radiografering är ultraljudprovningen den enda OFP-raetod (oförstörande provning) som kan finna felaktigheter inneslutna i material (volymetrisk provning). - Metoden har god detekterbarhet av de flesta typer av fel. - Provningen kräver lite utrustning, varför den kan utföras nästan överallt. - Metoden går att använda även på vätskefyllda provobjekt, dvs tankar och rörsystem behöver ej dräneras ur vid provning. - Stora materialvolymer såsom sraiden, plåt och gjutgods provas relativt snabbt. - Metoden kan automatiseras för t ex rörprovning (oftast immersionsprovning). - Tjockleksmätning kan utföras med stor exakthet. Ultraljudprovningens svaghet: - Funna felaktigheter går ej alltid att storleksbestämma. - Typ av felaktigheter svårt att ange. Svårt att skilja geometriska indikationer (rotvulst, svetsråge, oregelbundenheter i ytan m m) från verkliga fel.
31 29 Provning av austenitiska material har vissa begränsningar på grund av den stora kornstorleken samt graden av elastisk anisotropi. Metoden är oftast helt beroende av operatörens skicklighet att avläsa/tclka provningsresultatet. Någon direktregistrering av provningen är svår att erhålla, det är alltså upp till operatören att tolka resultaten under provningens gång och senare rapportera dem.
Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26
Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet
Läs merOförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy
Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll
Läs merAvancerad UT Phased Array Magnus Sandström
Avancerad UT Phased Array Magnus Sandström Innehåll Allmänt Phased Array Provning av svets avsökning och utvärdering Användningsområden. Sammanfattning Introduktion Phased array teknik är förmågan att
Läs merOFP metoder. Inspecta Academy
OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs mer3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner
3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merLaborationsinstruktion för Ultraljudsensorer
Laborationsinstruktion för Ultraljudsensorer Tadeusz Stepinski januari 003 Namn Handledarens kommentarer Årskurs/Inskrivningsår Godkänd den . Inledning Att ett material är piezoelektriskt betyder att det
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merSFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merDenna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs mer2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst
2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser
Läs merNon-destructive testing Ultrasonic examination Part 2: Sensitivity and range setting
SVENSK STANDARD SS-EN 583-2 Fastställd 2001-01-26 Utgåva 1 Oförstörande provning Ultraljudprovning Del 2: Känslighet och mätområdesinställning Non-destructive testing Ultrasonic examination Part 2: Sensitivity
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merGrundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
Läs merVåglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com
Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper
Läs merDelprojekt 3: Bestämning av defektstorlek med ultraljud
NORDTEST NDT-PROGRAM Delprojekt 3: Bestämning av defektstorlek med ultraljud Tommy Zetterwall SA/FoU - RAPPORT 89/08 AB STATENS ANLÄGGNINGSPROVNING The Swedish Plant Inspectorate Box 49306 S-100 28 Stockholm
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud
Läs mer= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm
Bok Vågrörelse Fysik 3 Fysik 3, Vågrörelse Mekanisk vågrörelse Ljud Ljus Harmonisk kraft Ex [ F] [ k ] N / m [ x] Fjäder F -kx F -kx [ F] k fjäderkonstanten [ k ] [ x] - kraften riktad mot jämviktsläget
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merSkräddarsydd helautomatiserad provning av stång Joakim Andersson DEKRA Borlänge, 2014-11-05
Skräddarsydd helautomatiserad provning av stång Joakim Andersson DEKRA Borlänge, 2014-11-05 Helautomatiserad inspektion av stång Uddeholm strävar efter att leverera verktygsstål av mycket hög kvalitet.
Läs mer1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse
1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip
Läs merImproved inspection of boiler tubes with phased array ultrasonic testing. Boiler Technology Conference , Mats Bergman
Improved inspection of boiler tubes with phased array ultrasonic testing Boiler Technology Conference 2018-12-06, Mats Bergman Bakgrund Tider för underhållsstopp och montage blir alltmer pressade och man
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merGrundläggande Akustik
Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten
Läs merRepetitionsuppgifter i vågrörelselära
Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor
Läs merMäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i
Läs merDopplerradar. Ljudets böjning och interferens.
Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Förberedelser Läs i vågläraboken om interferens (sid 60 70), svävning (sid 71 72), dopplereffekt (sid 83 86), ljudreflektioner i ett rum (sid 138 140), böjning
Läs merOförstörande provning av kapselkomponenter och svetsar Sammanfattning
Öppen Rapport DokumentID 1179633 Författare Ulf Ronneteg Granskad av Version 3.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2009-02-27 Granskad datum Sida 1 (47) Godkänd av Håkan Rydén Godkänd datum 2011-02-22 Oförstörande
Läs merParabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merF8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.
Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merOFP av plaströr med UT och RT Dan Tengberg COMMITTED TO SAFETY
OFP av plaströr med UT och RT Dan Tengberg 2015-10-21 COMMITTED TO SAFETY DEKRA - Historia 1895 Ångpanneföreningen 1925 DEKRA Deutscher Kraftfahrzeugsüberwachungs verein 2010 DEKRA förvärvar ÅF-Kontroll
Läs merSvängningar och frekvenser
Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att
Läs mer1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.
Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten
Läs merOFP utmaningar i PED Mats Bergman, FOP Vårkonferens
OFP utmaningar i PED Mats Bergman, FOP Vårkonferens 2016 1 Innehåll Tillverknings-/installationskontroll av trycksatt utrustning rörledningar, tryckkärl och pannor enligt PED Möjlighet att använda ny teknik
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merAtt fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Läs merE-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten
Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande
Läs merVävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud
Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud Jonas Brink, Marcus Holm, Trygve Sjöberg, Nils-Gunnar Holmer Avdelningarna för medicinsk teknik och thoraxkirurgi Universitetssjuk huset i Lund Målsättning
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merP R O V N I N G S R A P P O R T S L O F E C T M
P R O V N I N G S R A P P O R T S L O F E C T M Norsk gjenvinning AS / Forsvarsbygg Objekt Drivstof tank3 Rapport nr Revision nr INSPECTA SWEDEN AB NEONGATAN 4 B 431 53 MÖLNDAL TEL 085011 3400 FAX 085011
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merOlga Motorina / 2014-11-05. DEKRA Industrial Mekaniserad provning
Olga Motorina / 2014-11-05 DEKRA Industrial Mekaniserad provning OFP-metoder Ultraljudsprovning (UT) Radiografering (RT) Magnetpulverprovning (MT) Induktiv provning (ET) Visuell kontroll (VT) Penetrantprovning
Läs merKapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merINLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...
Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX
Läs merDokumentID 1492827 Författare. Version 1.0
Öppen Rapport DokumentID 1492827 Författare Version 1.0 Fredrik Bultmark Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Claes Johansson (SG) Roger Ingvarsson (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2013
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merProblem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:
Räkneövning 3 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Problem 16.5 Givet: En jordbävning orsakar olika typer av seismiska vågor, bland annat; P- vågor (longitudinella primär-vågor) med våghastighet
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merUtfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.
Stämpel/Etikett Security stamp/lable ULTRALJUDPROVNING AV SVETSSKARVAR I FERRITISKA STÅL GODSTJOCKLEKAR 4 50 MM ULTRASONIC TESTING OF WELDED JOINTS IN FERRITIC STEELS FOR MATERIALS OF THICKNESSES 4 50
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 24 januari 2013 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Ljudhastigheten i is är 180 m 55 10 3 s 3,27 103 m/s. Ur diagrammet avläser vi att det tar 1,95
Läs merF8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik
F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merDiffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Läs merLjudnivåmätare C.A 832
Ljudnivåmätare C.A 832 SVENSKA Användarmanual 1 Symbolens betydelse Varning! Läs igenom användarmanualen innan instrumentet används. Instruktioner som i manualen är märkta med symbolen ovan måste följas
Läs merUppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Läs merPolarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
Läs merSamtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät
Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna
Läs merGYLT/GYLS. Manual. Sid 1(6) Smidig och enkel anslutning med M12-kontakten. Mekanisk specifikation
Sid 1(6) GY-serien från Regal Components erbjuder givare som möter de absolut högsta kraven på marknaden, producerade av ledande givartillverkare i Japan. Årtionden av erfarenhet borgar för högsta kvalitet.
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Läs merThe nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
Läs merInstitutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Läs merVågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.
Vågrörelselära Christian Karlsson Uppdaterad: 161003 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [14] 1 Elasticitet (bl.a. fjädrar)
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merPenetrantprovning. Inspecta Academy
Penetrantprovning Inspecta Academy 1 Penetrantprovning Inspecta Sweden AB 2 3 Penetrantprovning Penetrantprovning Denna presentation är avsedd att ge en grundläggande information om hur penetrantprovning
Läs mer