Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling
|
|
- Elisabeth Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion och talperception Eftersom talet är analogt men vi vill använda oss av datorer tvingas vi handskas med talet digitalt Dagens lektion kommer ta upp grunder I akustik om ljud samt hur det går till att konvertera en analog talsignal till digitala parametrar Litteratur till dagens lektion J&M Kapitel 4 fram till 4.3 (exkl) Speech sounds and Phonetic Transcription The phoneme and Phonological Rules J&M Avsnitt 7.5 Acoustic processing of Speech DON: , Akustisk Fonetik Artikulatorisk Fonetik: studiet av hur språkljud bildas genom att mun, hals och näshåla modifierar luftströmmen från lungorna Fon: språkljud p IPA: International Phonetic Alphabet Inom talteknologi används ofta andra alfabet såsom ARPAbet som bara använder ASCIIsymboler Talproduktion Vi kan producera både språkljud och extralingvistiska ljud med talapparaten De flesta språkljud produceras genom att alstra en luftström från lungorna genom strupröret ut genom mun och/eller näshåla. Luftströmmen passerar förbi larynx och stämbanden som kan sättas I svängning eller inte (tonande vs tonl ösa ljud) Konsonater:förträngd eller avspärrad väg Vokaler:fri väg genom svalget, munhålan och munöppning
2 Konsonanters Artikulationställe Konsonanters Artikulationssätt Hur bildas konsonantljudet? Frikativor (och affrikativor) Klusiler Nasaler Approximanter Likvidor (vibranter och lateraler) Vokaler Beskrivningstermer Sluten-öppen Främre-bakre Orundad-rundad Oral-nasal (franska) Lång-kort (svenska) Diftonger Vokaler där tungposition ändras under produktionen Hake [ei] Stavelser (syllables) Vokaler är stavelsebildande I kombination med konsonanter [pen.sla] [ba.da] [stra.ma] Lexical stress: den stavelse som är starkast eller längst uttalad har lexical stress. Ex [ pen.sla] Detta kan påverka betydelsen hos ett ord Ob.ject vs ob.ject Dessa ord är homografer Allofoner /fonem/: abstrakt klass som fångar olika uttal av vad vi uppfattar som samma betydelseskiljande ljud [allofon]: en realisering av ett fonem Aspirerat vs oaspirerat t: tår [t h ] vs står [t] allofoner av /t/ Scuse me, while I kiss the sky (Jimi Hendrix) Scuse me, while I kiss this guy Talteknologi behandlar Talspråk $C: så tretti{o}åtta kroner blir de{t} då $M: (han där) (...) $B: va e0 de{t} här då // e0 re0 en hjul < nisse < name > $S: ne{r} de{t} e0 (gamla) $B: vaffö köpe ru gamla [6 fö{r} ]6 $S: [6 men ]6 varför har ni tryckt priserna på dom här då $C: e0 för vi har så många av dom $S: ni ha [7 (...) ]7 $C: [7 (...) ]7 vi har inte så många av $S: okej < > < >
3 Talperception Hörsel: Hz Känsligast för Hz Icke-linjär uppfattning av frekvensintervaller Hz stor skillnad Hz liten skillnad Örat kan uppfatta separata språkljud men tar ofta språkljudskontexten till hjälp för avgöra Tar hänsyn till akustiska signalen men också artikulationsmöjligheter enhet för ljudstyrka är decibel 0 hörseltr öskel Viskning 30 Konversation 60 Jetplan Nu gör det ont Perception Inre örats membran sätts I vibration Talsignal delas upp I frekvenskomponenter genom att olika delar av hörsnäckan reagerar på olika frekvenser Igenkänningen och perceptionen sker dels av fonem eller språkljud sedan av ord Ljud Ljud är en vibration av luftpartiklar som kan sätta örats trumhinna i vibration vilket ger en auditorisk förnimmelse En ljudvåg är en fortskridande förändring av lufttrycket Förtunningar och förtätningar av luftpartiklar fram å tillbaka i ljudvågens fortplantningsriktning Ljudvåg Talljudvåg För att analysera ljud behöver vi karakterisera vibrationens mönster För tonande talljud är det luftströmmen genom larynx som är ljudkällan Det är en komplex våg som ser ut så här: Periodtid Tonande ljud = periodiska, lufttrycksvariationerna har ett regelbundet mönster (periodicitet) i tiden. Tonande talljud: Vokaler, nasaler, lateraler Period= Tiden som krävs för en rundtripp (oscillation, cycle) Mönstrets minsta sammanhängande återkommande delar kallas perioder och tiden för en hel period - periodtid - T Mätenhet för T inom akustiken - ms (millisekunder)
4 Frekvens Lång periodtid = dovt ljud Kort periodtid = gällt, ljust ljud Detta kan uttryckas istället genom att ange antal perioder per sekund: Frekvens = 1/periodtid (T) Frekvens Frekvens betecknas f, mätenheter: P/s = Perioder per sekund Hz = samma, efter tysken Hertz C/s = cycles per second (eng.) För högre frekvenser ofta khz Sambandet mellan T (periodtid) och f: f = 1/T, eller - antalet perioder per sekund = 1 dividerat med periodtiden i sekunder Frekvens beror på Vibrationssystemets fysiska egenskaper Längden på stämbanden En springas hårdhet Hörselupplevelse av frekvens är tonhöjd Ju högre frekvens desto högre tonhöjd Känsligast för Hz Hörsel: Hz Våglängd Betecknas ofta med lambda (?)- den sträcka ljudet tillryggalägger under tiden för en hel period. Ljudets hastighet (c) = 340 m/sek (normalt)? = c x T, eller - våglängden = ljudhastigheten gånger periodtiden Amplitud Vibrationens lodrätta utslag kallas för amplitud Amplituden avspeglar intensiteten av svängningen (vibrationen, oscillationen) av ett objekt, som förnimmas som ljudvolymen Större utslag (= kraftigare rörelse) påverkar intensiteten av ljudet, men inte frekvens! Extent of motion during each cycle; amount of displacement from equilibrium position.
5 Amplitud beror på Hur objektet sattes I rörelse Hur långt ifrån mittpunkten det förflyttar sig Med vilken styrka objektet sätts igång Intensitet Intensitetens enheter mäts som (ljudtrycks-) effekt/ytenhet Intensitet I = P/A [W/cm 2 ] Ju större energiflöde per ytenhet desto större kraft per ytenhet, som är samma som tryck per ytenhet Decibel [db] är ett annat mått Relaterar akustiska styrkan hos två olika ljud (ändå: 0dB=10-16 W/cm 2 ) Elementärt om spektrum Viktigaste egenskaperna för en periodisk ton: Amplituden Periodtiden En ljud våg kan representeras som ett: AT-diagram med amplituder vid olika tidpunkter. Annat vanligt sätt att avbilda en sinuston är som ett spektrum Spektrum Angerperiodtiden omräknad till frekvens längs en frekvensaxel. Amplituden visas då med hjälp av höjden på stapeln. Till höger spektrum av ett vokalljud med fundamental frekvens på 100 Hz Enkla vs. Komplexa ljudvågor Hittills: enkla ljudvågor, rena ljud, s.k. sinustoner, syntetiska toner Naturtoner är klang, dvs en ansamling av toner I första hand deltoner I andra hand påverkas tonbildning av omgivningens resonanskaraktär Fourier Bara en sinuston kan framställas med EN stolpe. Franske matematikern Fourier säger: varje vågform kan ses som ett antal sammansatta sinusvågor En komplex våg är summan av ett nummer av sinusvågor Den sammansatta vågens sinuskomponenter kallas DELTONER (Harmonics) Lättare att avläsa en massa deltoner i spektrum än i AT-diagram
6 Spektrum av en komplex våg Fundamental Frekvens (Grundton, f0) När det gäller tonande talljud så motsvarar grundtonen stämtonsbildningen I struphuvudet eller stämbandens antal öppnings och slutningscykler per sekund stämläpparnas regelbundna svängningar 1/period av repetition av en komplex våg, egenfrekvensen Fourier Analys Alla komplexa vågor kan analyseras som summan av dess enkla vågor med deras amplitud och frekvens Enkla deltonskomponenter uppträder alltid som multiplar av grundtonen 2ra deltonsfrekvensen = 2f0. 3dje deltonsfrekvensen = 3f0. Amplituden sjunker med deltonsordning Operiodiska signaler brusljud (frikativor) enstaka pulser (klusiler) Inget förlopp upprepas i dessa ljud Brusljud (frikativor): luftströmmen stöter på en trång passage, luftströmmen trycks ihop och genom passagen, luften breder ut sig mot alla håll, oregelbunden virvelbildning (turbulenser) Pulser (klusiler): explosionen ger ett enda utslag som inte upprepas Periodiska och operiodiska signaler Tonande frikativor innehåller båda komponenter: - dels grundtonens periodicitet - dels frikativans operiodiska karaktär Signalen har därför ett regelbundet mönster i botten med pålägg av taggar Spektrum av periodiska och operiodiska signaler Ett spektrum av periodiska signaler består av enstaka spikar i jämn avstånd med varierande amplitud Ett spektrum av operiodiska signaler består av en genomg ående linje där andelar av alla frekvenser med varierande amplitud är med
7 Resonans Objekt som sätts i svängning har vanligtvis flera egenfrekvenser I ett rör finns en luftpelare som har vissa likheter med en spänd sträng (som man lätt kan få att svänga). Frekvenskomponenter av ett objekt som ligger nära excitationsfrekvensen blir då förstärkta Egenfrekvensen förstärks mest och förstärkningen minskar med ökande avstånd Resonans och filter En resonator fungerar som ett filter Vissa frekvenser släpps genom, medan andra blir försvagade eller släpps inte alls genom Olika storlekar gynnar olika frekvensområden Olika material medför olika förstärkningsgrader för samma frekvensområde forts Materialvariation påverkar formen av förstärkningskurvan --> bandbredd Bandbredd: alla frekvenser som blir förstärkta ner till 3dB under toppen (centerfrekvensen) Helmholtzresonatorer: - en glaskula har smalare bandbredd - en kula med mjukare väggar har större bandbredd (t ex munhålan) Filter Resonanskaraktär (= filteregenskap) kan beskrivas med en kurva Filterkurvor (transferfunktioner) är inte nödvändigtvis symmetriska Lågpassfilter: sl äpper genom frekvenser nedanför en definierad nivå Högpassfilter: släpper genom frekvenser ovanför en definierad nivå Bandpassfilter: släpper genom frekvenser mellan en lägre och en högre frekvens --> inom ett band Talapparatens (ansatsrörets) filteregenskap har symmetriska toppar Källa-Filter Formanter Formanter: Resonanser som talrörets filter ger i olika konfigurationer Den spektrala motsvarigheten (korrelatet) till ljudidentifikation är deltonernas amplitudfördelning längs frekvensaxeln. Ett rörs inverkan på ljudkaraktären är beroende av rörets längd och form (Helmholtz typ). Dvs talapparatens olika konfigurationer påverkar Samt individens storlek på talapparaten
8 forts Alla rör har en serie resonanser vars frekvenser är beroende av rörets längd och form. Röret fungerar som ett slags filter Filtret släpper igenom (förstärker) deltoner vars frekvenser överensstämmer med rörets resonansfrekvenser, medan det försvagar (hindrar) deltoner med frekvenser som är skilda från rörets resonansfrekvenser. Resonanser för en relativ öppen talapparat (17 cm): 500 Hz 1500 Hz 2500 Hz 3500 Hz etc. Spektrogram Ett spektrum kan ses I tidsperspektiv genom att visa det med vad som kallas ett ljudspektrogram Spektrum förändras kontinuerligt för att spegla artikulatorernas rörelser -> därför bättre att ha en representation av spektrum över tid Spektrogram Den horisontala axeln motsvarar tid Den vertikala frekvens Färgstyrka (mörkhet) visar amplituden Visar tydligt formanterna (svarta band) forts Gjort för att effektivt spegla spektrala amplituden inom en given ram Spektrogram är ett sätt att visa spektrumförändringar över tiden Waveform vs Spektrogram Formanttransitioner För en klusil konsonant är talröret helt stängt I slutningskede och inte ljud kommer ur munnen Men när öppningen sker så ändras resonanser I talröret snabbt. Dessa förändringar kallas formanttransitioner Första formanter ses som en stigande transition efter en klusil Riktning på andra och tredje formanternas transitioner beror på vilken klusil det gäller (artikulationstället) samt på vilken vokal som följer
9 Formanttransitioner Digital Signal Processing Datorer och tal Hur kommer ljudet in i datorn? Analog till digital konvertering av den akustiska signalen Vad kan man göra med datorn rörande tal? Talanalys Talsyntes Taligenkänning Osv. Analoga och digitala signaler Ljudvågor är analoga, kontinuerliga signaler (även magnetbandspelare) Datorer använder bits (bitar) - så för att kunna använda ljudet måste det digitaliseras, stegvisa signaler Sampling - mätning av amplituden med jämna tidsmellanrum Kvantifiering - Hur många amplitudsteg ska man ha? A/D omvandling Den analoga talsignalen ska omvandlas till en digital signal (till siffror) som en dator kan behandla Omvandlingen av en kontinuerlig signal till diskret signal sker genom: Sampling Kvantifiering Den digitala representationen (siffrorna) modifieras sedan för att normalisera ljudvolymen och ta bort bakgrundsljud/brus Sampling Tar värden längs tidsaxeln (x). uppdelning av signalen i diskreta punkter i tiden. Begränsar antalet decimaler på tidsaxeln Delar upp signalen i tidsfönster
10 Sampling rate Vi hör mellan Hz Hur ofta måste vi sampla för att fånga signalens info? Dubbelt så många värden som Nyquist-frekvensen i signalen för att kunna fånga periodiciteten Nyquist-frekvensen är signalens högsta frekvens (mest cykler per sekund) cd-skivor 44kHz 8 khz vanligt för tal via telefoni, ger 4khz Nyquist dvs 4khz är högsta frekvensen som fångas Rate 8khz 8000 samplingar per sekund! Idealt för tal 20 khz (normalt 16) Kvantifiering När vi har samplat ljudet vet vi var på tidsaxeln (x) vi befinner oss, men för att kunna återge ljudets amplitud måste vi veta var längs y-axeln vi ska rita in det Avläsning av amplituden vid varje samplingspunkt, med mer eller mindre noggrannhet begränsa antalet decimaler på amplitudaxeln Beroende av bitsnumret som väljs för lagring Ju fler nivåer (y-värden) desto bättre kan ljudets amplitud efterliknas (precis som när man väljer frekvens för sampling). Som alltid - ju högre precision desto mera informationsmängd -> mera utrymme Väl digitaliserat Vanligt - 8 el. 16 bitar (dvs. 1 el. 2 byte per sample) -> kallas ofta upplösning eller bitdjupet. 8 bitar ger 256 nivåer (-128 till +127), 16 bitar nivåer ( till ) Telefon - 8bits/sample 2 kan man göra en massa grejer med det. Filtrera Analysera Förändra det Från signal representation kan vi försöka härleda: formanter svarta linjer I spektrogram Visar Starka frekvenskomponenter Hjälper oss att Karakterisera vokaler Hjälper oss att avgöra talarens kön pitch fundamental frequency (f0) Hjälper oss att avgöra talarens kön Grund för att avgöra formanter Frekvensdistributionsförändringar Karakteristika för till exempel klusiler Det finns olika sätt att behandla den digitaliserade signalen Vi vill konvertera det till någon typ av spektrala parametrar Separera ut frekvenskomponenter FFT (Fast Fourier Transform) spectrogram Andra frekvensbaserad representationer: LPC (linear predictive coding), Cepstrum Frekvensanalys (DFT och FFT) Discrete Fourier Transform Används för att göra frekvensanalys av diskreta operiodiska signaler, FFT är en annan metod med mer ekonomiska uträkningar som ger samma resultat. Fast FourierTransform (Tukey and Cooley1965) Organiserar uträkningen så att man återanvänder data i de komplicerade multiplikationerna - mängden uträkningar blir färre -> snabbare Eftersom signalen har en finit längd (duration) kan man inte både ha bra tids- och frekvensupplösning
11 forts Eftersom signalen är samplad blir frekvensanalysen från 0 till Nyquist (maximala frekvensen i signalen) - alltså med jämna avstånd enligt samplingsfrekvensen. FFT kräver att antalet spektrala punkter och samplingspunkter har en potens av 2 (fönsterlängden har en potens av 2) Egentligen ett fönster med 64, 128, 256 eller 1024 punkter forts FFT frekvenserna kan alltså enbart inträffa vid separata frekvenser: En samplad vågform vid 44,1 khz med 2048 punktsfönster (23,2 ms) har värden vid 43, 86.1, 129.2, osv. Hz. Inga värden emellan, men dessa kan läggas till LPC (linear predictive coding) Waveform and LPC Spectrum for Vowel ae (Figs. 7.21, 7.22) Istället för Fourier transform spektrum som sätter ut alla frekvenskomponenter av en våg så används ofta LPC spektrum som är en smoothad utjämnad version. LPC är ett kodningssätt av spektrum som gör det enklare att se var de spektrala topparna ligger X-axel visar frekvensen och Y-axel visar en mätning av frekvenskomponentens styrka (i decibel) Ett LPC-spektrum representeras av en vektor av parametrar, varje formant motsvarar två parametrar plus två extra parametrar. 5 formanter ger 12 parametrar (5*2+2) Principen för LPC-algoritmen bygger på att vilken punkt som helst kan definieras som summan av ett antal tidigare punkter, som i sin tur blivit multiplicerade med passande positiva eller negativa nummer. Amplitude/ Pressure Energy Formants Time Frequency Andra parametermängder Prosodisk modifiering av tal Cepstrum: En typ av parametermängd som används är cepstral koefficienter som beräknas från LPC koefficienter PLP är en analys som tar LPC parametrar och modifierar dem efter teorier om hörseln Sämre spektral lösning på höga frekvenser Ett ljuds förnimmade styrka är relaterat till intensiteten 3 Det finns osckså olika signalbehandlingsmetoder för att modifiera prosodin och durationen hos en signal (används bl a inom talsyntes): PSOLA: pitch-synchronously overlap and add MBROLA.Mer om detta när vi kommer in på talsyntes!
Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling
Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion
Läs merAkustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)
Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merTalets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merLjudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:
Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig
Läs merDigital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merAtt fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Läs merSpektrogram att göra ljud synligt
Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merTPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur
TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/
Läs merPraktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa
T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merMEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Läs merTalakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud
Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,
Läs merGrundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merEXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
Läs merSamtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät
Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna
Läs merVocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Läs merFöreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.
Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs merAkustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan
Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning
Läs merSampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or)
Analog - digital Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Digitalt intakt trots kopiering analogt slits och kvaliteten degraderar Sampling Sinuston vågdiagram (AT) antal mätpunkter/samplingspunkter Samplingsfrekvens
Läs merUlrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merUlrik Söderström 19 Jan Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merLab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.
Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Kurssammanfattning Fyra kärnkoncept Sampling Faltning Poler och nollställen Fouriertransform Koncept #1: Sampling En korrekt samplad signal kan rekonstrueras exakt, dvs ingen information
Läs merUppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Fouriertransformer Fourier Gif mig en wågform och jag skola skrifva den som en summa af sinuswågor! Jean-Baptiste Fourier 1768-1830 Fouriertransformen Transformerar kontinuerliga
Läs mer2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen
F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad
Läs merKapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 6 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merAnalys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs merProv i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag
Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela
Läs merRekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Läs merÖrat. Johnson, Kap 3. Basic audition
Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna
Läs merDT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen
DT Spektrala transformer för Media Tentamen 77 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: 3:9 p, 4: 3 p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare,
Läs merAudio & Videoteknik 2D2021, 2D1518
TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Fouriertransformer Fourier Gif mig en wågform och jag skola skrifva den som en summa af sinuswågor! Jean-Baptiste Fourier 768-830 Fouriertransformen Transformerar kontinuerliga signaler
Läs merFrekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys
Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 3 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merSIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET
SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET Fourierserie och Fouriertransform Föreläsning 4 Mätsystem och Mätmetoder, HT-2016 Florian Schmidt Department of Applied Physics and Electronics Umeå University LECTURE OUTLINE
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs mer2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Läs merGRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merLjudteknik. Digital representation. Vad är ljud?
Ljudteknik Digital representation Vad är ljud? 1 3 grundstenar för ljud» Alstring» Överföring» Mottagning Örat Hörseln» Lufttrycksvariationer ger mekaniska vibrationer i trumhinnan» Hörselbenet växlar
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merDIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merLjudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.
Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp
Läs merLab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.
Lab 1 1970 lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merVokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
Läs merAnaloga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
Läs merMODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2
B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra
Läs merDenna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden
Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1
Läs merSvängningar och frekvenser
Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merTSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning
Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna
Läs merResttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Läs merTentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merTaligenkänning. Hur datorer känner igen talat språk. 729G43 Artificiell Intelligens. Charlie Forsgren, Linköpings Universitet. chafo246 2014-01-09
Taligenkänning Hur datorer känner igen talat språk 729G43 Artificiell Intelligens Charlie Forsgren, chafo246 2014-01-09 Charlie Forsgren Innehållsförteckning Inledning..3 Språk och Ljud 4 Elektronisk Inspelning
Läs merKompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi
Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter & Giampiero Salvi Komplex analys Om man endast använder den reella tallinjen är det inte
Läs mer1. Mekanisk svängningsrörelse
1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.
Läs merVad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.
LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna
Läs merGrundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merInledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet)
Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet) WaveSurfer är ett program för analys av tal utvecklat vid Centrum för talteknologi, Institutionen för tal, musik
Läs merHörselkontroll Bullerskydd med öronproppar
Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med
Läs mer