Sundberg: Kap 4 Röstkällan

Transkript

1 Sundberg: Kap 4 Jag håller helt med Sundberg när han säger: Terminologin för register är helt förvirrad. Men han föreslår att vi ändå måste enas om några termer om vi alls ska kunna prata om register och då föreslår han följande grundläggande indelning: Mansröster: modalregister falsettregister Kvinnoröster: bröstregister mellanregister huvudregister Ytterligare ett register som det ibland kan finnas anledning att tala om är knarregister, dvs fonation vid så låga frekvenser att knarr uppstår. Knarr är vanligt hos både män och kvinnor, men är mera perceptuellt märkbart hos den manliga rösten. Därför är det en vanlig föreställning att män knarrar mer, men det är troligen inte sant. Enligt Titze är knarr åtminstone delvis en perceptuell kategori. Vi ska återkomma till det. En speciell typ av knarr uppstår när stämläpparna gör dubbelslag, ofta med varannan amplitud starkare. Denna typ kallas ibland diplofoni. Knarr kan tyda på någon form av röstpatologi, men behöver inte göra det. Jag har tyckt mig observera att vissa företagsledare och politiker använder knarr på ett sätt som snarare verkar medvetet, kanske ett sätt att ge sken av auktoritet. Vi kan ju här påminna oss Ohalas teori om The frequency code. s egenskaper bestäms av det transglottala trycket (som styrs av andningsapparaten) och stämbandens egenskaper (som styrs av larynxmuskulaturen). Det är i huvudsak tre egenskaper hos röstkällan som är intressanta: 1. fontionsfrekvensen 2. fonationsstyrkan 3. klangegenskaperna (källspektrum) Fonationsfrekvensen kontrolleras främst av spänningen (framför allt längden) och tjockleken hos stämläpparna. De kan också förstyvas genom att vokalismuskeln spänns vilket också påverkar fonationsfrekvensen i höjande riktning. Låt oss påminna oss hur kontrollmekanismerna ser ut.

2 Larynxmuskler Larynxmuskler Arytenoidmuskeln Bakre cricoarytenoidmuskeln TA/VOC LCA Icke-sångare Sångare Förlängning av stämbanden som funktion av den sträckande kraften. Vi kan se att förlängningen är kraftigt olinjär. I början ger en relativt liten kraftökning en stor förlängning, mot slutet nästan ingen alls Sambandet mellan stämbandslängd och fonationsfrekvens. Här är sambandet i stort sett linjärt, men variationen mellan de sex olika talarna är betydande. Maximala hastigheten med vilken män ( ) och kvinnor ( ), med och utan sångutbildning kan ändra fonationsfrekvensen. Sångare snabbare än icke-sångare, kvinnor snabbare än män. Sambandet mellan uppfattad ljudstyrka och subglottalt tryck. Som vi talat om tidigare kan det starka sambandet bero på att vi faktiskt omtolkar ljudstyrkan i termer av subglottalt tryck. Naturligtvis samverkar andningen, som är motorn i tal eller sång, med aktiviteten i larynx som producerar röstkällan. Man har tex. visat att de muskler som kontrollerar adduktionen av stämläpparna börjar stänga någon tiondels sekund innan det subglottala trycket höjs för tonande ljud, men efter det att trycket höjs för t.ex. ett h-ljud. Att detta samspel fungerar med stor precision är särskilt viktigt för sångare och brukar refereras till som välkontrollerad tonansats.

3 Under tal eller sång måste detta samspel fungera i ständiga förändringar som ibland måste ske mycket snabbt. För detta krävs någon form av återkoppling där tex. tillståndet i larynx rapporteras till det motoriska system som styr lungornas aktivitet och vice versa. Avkänningen av tillståndet sker med s.k. mekanoreceptorer som finns i larynxmuskulatur och brosk och i vävnaderna under larynx. Mekanoreceptorer som finns i vävnaderna under larynx stimuleras av det subglottala trycket och hjälper oss att reglera lungrycket så att det anpassas till vad som krävs för en viss röstkälleaktivitet. Man har visat detta genom att bedöva slemhinnorna och detta resulterar då bl.a. i att talaren ökar det subglottala trycket för tills återkopplingssignalerna från de bedövade receptorerna ger samma signaler tillbaka som de skulle gjort obedövade. 100 cent = 1 halvton Men när vi talar om återkoppling får vi naturligtvis inte glömma bort den auditiva återkopplingen. Vi hara i andra sammanhang sagt att personer som får allvarliga hörselnedsättningar gradvis talar kontrollen över röstproduktionen. Tillfällig nedsättning tex. pga störande omgivningsljud får inte så påtagliga konsekvenser men det minskar precisionen i tex. fonationsnivåstyrningen. Detta är naturligtvis särskilt viktigt för sångare att försöka behärska. Genomsnittligt fonationsfrekvensfel för sångare (S) och amatörer (A) när de fick sjunga med normal auditiv återkoppling (ofyllda staplar) och i starkt brus som skärmade av den auditiva återkopplingen (fyllda staplar) Principen för stroboskopfotografering. En ljusblixt fyras av med en frekvens som är aningen långsammare än stämläpparnas och en bild tas varje gång blixten kommer. Man får då en serie bilder som visar rörelsen i långsammare tempo. Hur långsamt bestäms av tidsskillnaden mellan periodtiden för stämläppsfrekvensen och ljusblixtfrekvensen. Metoder för att studera den glottala vågformen Olika mätmetoder visar olika aspekter luftflödet flödesglottogram grad av stämläppskontakt elektroglottogram glottisöppningens area fotoglottogram stämläpparnas rörelser i detalj stroboskopfotografering röntgenfilmning

4 Olika glottogram Flödesglottogram maximum vid maximal flöde = max. öppning Fotoglottogram maximum vid maximal ljus = max. öppning Elektroglottogram maximum vid maximal stämläppskontakt = början av sluten fas används också omvänt Rothenbergmask Flödesglottogram Fotoglottogram (EGG) Elektroglottografi Stämläpparnas kontakt mäts genom att en svag ström sänds genom struphuvudet Elektroder är placerade på ömse sidor av sköldbrosket Strömmen är proportionell mot stämläpparnas kontaktarea Elektroglottogram (EGG) Sp Lx Flow Den s.k. glottisvågen. Ser man stämläppsrörelsen i genomskärning blir det tydligt att de inte precis rör sig som några strängar utan har en mycket mer komplex rörelse. EGG/Laryngograph signal in relation to acoustic and Lx & flow airflow waveforms

5 Stämläpparnas deformering under en glottisvåg Schematisk framställning av höljets och ligamentets rörelse under glottisvågen 98 Hz 196 Hz Successiva former på den ena stämläppen under den deformering den genomgår under glottisvågen Maximal glottisvidd registrerad med höghastighetskamera. I den högra bilden är grundtonen en oktav högre. Vi kan se att glottisvidden är mindre än hälften när stämläpparna är mera utsträckta och därmed tunnare vid den högre fonationsfrekvensen. 196 Hz a b c d Maximal glottisvidd som funktion av fonationstypen. Slutenfasen är lång i pressad fonation, kortare i neutral och ännu kortare i flödig. I läckande fonation sluter inte stämläpparna alls. Maximal glottisöppning vid a) modal röst b) knarr, c) läckande och d) falsettröst Spektrums utseende är också nära förknipat med klangfärgen. Med spektrum menas i första hand deltonernas relativa amplituder. Man brukar säga att spektrumlutningen är c:a 12 db per oktav, men lutningen varierar förstås med en rad olika faktorer. Diagrammet visar ett idealiserat spektrum. Relativa källspektra för en manlig ( ) och en kvinnlig ( ) ickesångare. Nollinjen markerar ett normalspektrum med lutningen 12 db/oktav. Kurvorna anger avvikelsen från normalspektret. Det är en ganska betydande skillnad i spektrum, bl.a. är grundtonen mycket starkare i kvinnorösten.

6 Genomsnittliga relativa källspektra för ett antal toner sjungna av två altar och två tenorer. Grundtonen och vokalkvaliteten är desamma i alla framförandena. Även här kan vi se att grundtonen är starkare i kvinnorösterna Relativa källspektra för ett antal toner sjungna av manliga sångare och för vokaler uttalade av ickesångare. Sångarna har kraftigare grundton. Relativa källspektra för några toner sjungna på samma fonationsfrekvens av tre manliga sångare i modal- och falsettregistret. Vi kan se hur grundtonen dominerar i falsettregistret. Spektra för några toner sjungna på samma fonationsfrekvens av en sångerska i bröst- och mellanregister. Det högre registret har högre grundton. Sångare med mörk röstklang Sångare med ljus röstklang Spektra för ett antal toner sjungna av en sångare med mörk och en med ljus röstklang. Här kan vi se hur den mörkare klangen främst karaktäriseras av att grundtonen är starkare. Spektra för ett antal toner sjungna med varierande styrka.

7 Sångare med mörk röstklang Sångare med ljus röstklang Spektra för ett antal toner sjungna med varierande fonationsfrekvens Typiska förändringar av spektra som funktion av fonationsstyrkan. När fonationsstyrkan ökas så ökar amplituden för de högre deltonerna. Detta känner vi igen från studien av Traunmüller och Eriksson som gällde olika grader av talstyrka. Variation av subglottalt tryck vid konstant grundton Variation av grundton tryck vid konstant subglottalt tryck Flödesglottogram Typiska flödesglottogram från en ickesångare. Slutningshastigheten ökar när trycket ökar Fonation med mycket låga subglottala tryck. I mittendiagrammet syns spår av knarr med diplofoni Variation av adduktionskraften men med relativt konstant tryck Typiska flödesglottogram för en ickesångare. Flödesglottogram som funktion av ändrad fonationsstyrka till vänster och fonationssätt till höger.

8 Glottogramamplituden som funktion av fonationsstyrkan. Den heldragna linjen visar hur kurvorna skulle luta om glottogramamplituden ökade i takt med ljudnivån. Glottogramamplitudens beroende av fonationsfrekvensen för olika fonationsstyrka. Slutningshastigheten som funktion av ljudtrycksnivå och fonationsfrekvens. Flödesglottogram för falsett- och modalregister hos tre sångare. Långsammare slutning och lägre amplitud i falsett. Flödesglottogram för otränade röster i bröst- resp. mellanregister. Slutningsfasen är för det mesta längre i bröstregister och pulsen ofta mer rundad. En möjlig förklaring till att pulsen är mer rundad i falsett- och mellanregister än i bröst- och modalregister är den tidsförskjutning som uppstår mellan den övre och nedre delen av stämläpparna fram för allt i modalregistret. I falsett är stämläpparna mer utdragna och därmed tunnare och då blir fasskillnaden mellan över- och underdelen mindre.

9 Principskiss över hur subglottala trycket påverkar flödesglottogrammens egenskaper och röstkällans grundtonshalt för professionella barytonsångare. När trycket ökar växer pulsamplituden och slutningshastigheten. Flödesglottogram beräknade ur Titzes modell av röstkällan som visar att en ändring i någon av parametrarna får konsekvenser för både frekvens och vågform. jbdwljb