Spektrogram att göra ljud synligt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spektrogram att göra ljud synligt"

Transkript

1 Spektrogram att göra ljud synligt Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna gasblandning trycks mot jordens yta av jordens gravitation. o Gasen utövar ett konstant tryck på alla föremål som finns i gasen. o Detta tryck kallar man för atmosfäriskt tryck. Vad våra öron förnimmer som ljud är avvikelser från det atmosfäriska trycket. Föremål som vibrerar i gasblandningen gör att det växelvis bildas förtätningar och förtunningar i gasen. o En förtätning innebär att luftrycket höjs en kort stund. o En förtunning innebär att lufttrycket sänks en kort stund. Dessa förtätningar och förtunningar fortplantar sig utåt, som ett expanderande klot, ifrån källan. o Det är dock inte en förflyttning av materia som äger rum. I stället är det energi som fortplantar sig utåt genom att knuffa luftmolekylerna fram och tillbaka. o o o Jämför detta med människor på en idrottsläktare som bildar en mexikansk våg. En mexikansk våg kan röra sig runt hela läktaren. Trots det behöver varje enskild människa på läktaren bara stå upp och sedan sätta sig ned igen vid rätt tidpunkt. o o Varje enskild luftmolekyl behöver således inte röra sig mera än någon hundratusendels millimeter för att en förtätning/förtunning ska förflytta sig långa vägar. Vad är frekvens för någonting? Frekvens är ett mått på hur ofta någonting händer under en bestämd tid. Man brukar ange frekvens i Hz (Hertz), vilket innebär ggr per sekund. o Ljud med låg frekvens upplever vi som dova/mörka/djupa. o Ljud med hög frekvens upplever vi som gälla/vassa/pipiga. Frekvensomfånget för mänskliga öron sträcker sig från 20 Hz till Hz. o Det riktigt djupa mullrandet i en åska ligger under 50 Hz i frekvens. o En basröst har en grundtonsfrekvens på under 100 Hz. o Ett bi skapar ett surr på ungefär 200 Hz med sina vingslag. o En stickmyggas inande ligger på sådär 600 Hz. o Ett knott inar på ca 1000 Hz. o Genom att vissla kan man skapa toner mellan sådär 500 och 3000 Hz. o En del elektroniska apparater (teve, t.ex.) kan ge upphov till pipande ljud som kan ligga mellan 5000 och Hz i frekvens. Sidan 1 (7)

2 Omfånget för frekvensuppfattning är olika för olika individer, men för alla gäller att det minskar med åldern, i synnerhet känsligheten för de högsta frekvenserna. o 10-åring hör ljud på frekvenser upp till Hz. o En 25-åring hör ljud upp till Hz. o En 45-åring hör ljud upp till Hz. Spektrogrammet att göra ljud synligt Ljud kan göras om till visuell information genom att man analyserar ljudets frekvenssammansättning. Denna process kallas för Fourieranalys. Resultatet framställs i en graf som har tid på x-axeln och frekvens på y-axeln. En sådan graf kallas för spektrogram. En enkel ton på ett spektrogram En sinuston är den enklaste typen av ljud en ren ton med en bestämd frekvens och en konstant styrka. När man visslar frambringar man en ton som är ganska lik en ren sinuston. o Nedan har vi ett spektrogram som visar en vissling på 1000 Hz. o För de som vill koppla till musiklära motsvarar detta tonen B5 på ett ungefär. o Y-axeln visar oss vilken/vilka frekvenser är inblandade. o X-axeln visar hur frekvensen ändras över tid. o I det här fallet blir det ingen förändring över tid tonen är konstant på 1000 Hz. Visslingens frekvensomfång varierar mellan individer. o En lägsta ton på Hz är inte ovanligt. o En högsta ton på Hz är inte ovanlig. o Testa ditt eget visselomfång nästa gång du har laboration! Sidan 2 (7)

3 En melodi på spektrogram Man kan vissla en melodi, och då syns tonbyten tydligt på spektrogrammet. o Nedan har vi början på Blinka lilla stjärna: Varje streck representerar en ton i melodin. o Varje nota (förutom den sjunde och den fjortonde) upprepas två gånger. Den sjunde och den fjortonde är i stället dubbelt så långa som de andra. o Frekvensen för den lägsta tonen (de två första och den sista) är ungefär 1100 Hz. o Frekvensen för den högsta tonen (femte och sjätte) är ungefär 1800 Hz. Dova/djupa/mörka toner. Mycket dova toner ( Hz) kan man inte frambringa med vissel. o Tonen i spektrogrammet nedan har gjorts genom att blåsa över en flaskmun. Sidan 3 (7)

4 Komplexa ljud på spektrogram Hittills har vi bara tittat på enkla toner nu tittar vi på mera komplexa ljud. Ett komplext ljud är ett ljud som har flera frekvenskomponenter samtidigt. o De flesta ljud både i naturen och i människans mindre naturliga omgivning är komplexa. o Till och med visslingarna som vi har tittat på är egentligen inte rena sinustoner, utan innehåller en del andra frekvenskomponenter (som dock är ganska svaga). Det ljud som vi åstadkommer med rösten är ett komplext ljud låt oss titta närmare på det. I spektrogrammet nedan har en manlig talare uttalat vokalen [ɛ] (som i lät). o Vi ser sinustoner på många olika frekvenser samtidigt. o Tonerna kommer med jämna mellanrum. o Det är som om man har tiotals tomtar i halsen som står och visslar. Det är stämbanden som skapar detta regelbundna mönster. o Den lägsta frekvensen (150 Hz) återspeglar hur ofta stämläpparna slår ihop per sekund det kallar vi för grundtonsfrekvens eller f0 (läses f-noll). o I det här fallet hålls grundtonsfrekvensen helt konstant på 150 Hz, d.v.s. stämläpparna slår ihop 150 ggr per sekund. o Strecken ovanför grundtonen kallas för övertoner. o Gemensamt kallas grundtonen och övertonerna för deltoner. o Varje överton är ett helt multiplikat av grundtonen det betyder att första övertonen är 300 Hz, den andra 450 Hz, den tredje är 600 Hz o.s.v. o Sådana harmoniska frekvensmönster är typiska för periodiska ljudkällor i naturen. Själva röstkällan om vi inte hade något huvud. o Det ljud som skapas av stämbanden formas när det åker upp igenom talröret. o Själva stämbandsljudet, röstkällan, är ganska rått och strävt ljud det låter egentligen artificiellt eller metalliskt på något sätt. Sidan 4 (7)

5 Olika vokaler ut på spektrogram Talröret formar det ljud som röstkällan producerar till olika vokaler o Vi kan alltså ställa in talröret på olika sätt för att skapa olika vokaler vokalklangen bestäms av hur vi ställer in talröret, inte vad vi gör med stämbanden. o På följande spektrogram uttalas vokalsekvensen [ i a u i ] med en konstant grundtonsfrekvens (f-noll = 137 Hz). i a u i o De olika deltonerna som ingår i rösten ändras i styrka (svärta på spektrogrammet) när vi byter vokal. Hos [i] har deltonerna mest styrka vid ungefär 300 och 2200 Hz; hos [a] har de mest styrka vid ungefär 700 och 1300 Hz; hos [u] är de starkast vid ungefär 400 Hz och 800 Hz. o Spektrogrammet kan ställas in så att detta framgår på ett något tydligare sätt. i a u i Sidan 5 (7)

6 Det första spektrogrammet på föregående sida är ett smalbandsspektrogram. o Smalbandsspektrogrammet gör en noggrann analys av sådant som händer i frekvensled man kan se precis vilka frekvenser är inblandade. o Det är däremot svårt att se vad som händer över tid p.g.a. dålig tidsupplösning. Det senare spektrogrammet är ett bredbandsspektrogram. o Bredbandsspektrogrammet gör en noggrann analys av det som händer i tidsled man kan t.ex. se varje gång stämläpparna klappar ihop. o Frekvensledet är däremot suddigare fast detta är en fördel när man vill analysera talrörets effekt på röstkällan, eftersom dessa effekter ofta flera deltoner samtidigt. o När det gäller språkljud är man oftast mest intresserad av den grova frekvensstrukturen då är det alltså bättre att visa ljudet som bredbandsspektrogram. Det som skapar vokalklang är de breda frekvensbanden som vi ser i bredbandsspektrogrammet. Sådana band kännetecknar vokaler och kallas för formanter. o Första formanten i [i] är runt 300 Hz, den andra är på 2200 Hz och den tredje på knappt 3000 Hz. o För [a] är första formanten runt 700 Hz, den andra runt 1300 Hz och den tredje ungefär 2300 Hz. o För [u] är första formanten ungefär 400 Hz och den andra ungefär 800 Hz. Den tredje formanten i [u] brukar vara mycket svag, och det är den här också. (Notera att [u] låter som vokalen i bod och dos, inte som vokalen i bud och hus.) Periodiska och operiodiska ljud Hittills har vi tittat enbart på periodiska ljud. o Periodiska ljud skapas av regelbundna svängningar eller vibrationer, t.ex. av stämläpparnas svängningar. o Periodiska ljud kännetecknas av en regelbunden frekvensstruktur, med en grundton och övertoner som är hela multiplikat av grundtonen. Operiodiska ljud brus och skrap o Operiodiska ljud blir till när oregelbundna svängningar äger rum. o T.ex. brukar ett operiodiskt ljud uppstå när man skrapar två föremål mot varandra eller när man skapar turbulens i en luftström. o Det finns ingen grundton eller övertoner i operiodiska ljud. o I operiodiska ljud är frekvensstrukturen alltså oregelbunden. o Svärtan i spektrogrammet har därför en oregelbunden spridning. Vitt brus o Brus som sprider sig jämnt över hela det hörbara frekvensområdet (från 20 till Hz) kallas för vitt brus. o Det brus som man hör i sin omgivning är dock ofta format på ett eller annat sätt, så att det inte sträcker sig över hela frekvensområdet. Vissa typer av språkljud är brusiga o Frikativor skapas genom att man gör en förträngning i munhålan. Man trycker ut luft genom förträngningen, luften blir turbulent och ger upphov till ett brusigt ljud. o Explosionsfasen i klusiler skapas på ett liknande sätt. När man upphäver klusilens tillslutning rusar luften snabbt ut genom öppningen, blir turbulent och skapar ett brusljud. Sidan 6 (7)

7 Operiodiska ljud (brusljud) på spektrogram Nedan har vi två spektrogramexempel på frikativor. o Till vänster har vi [f] i sekvensen [ɐfɐ] och till höger [s] i sekvensen [ɐsɐ]. ɐ f ɐ ɐ s ɐ Jämfört med [s] är [f] svagt och sprider sig över en stor del av frekvensområdet. o [f] är det språkljud som mest liknar vitt brus detta eftersom brusljudet inte utsätts för någon filtrering i talröret. o [s] är ljudstarkt (mycket svärta i spektrogrammet) och har mest styrka i området runt 6000 Hz. o Dessa olikheter i brusets frekvensstruktur är det som avgör klangförnimmelsen. Sidan 7 (7)

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4) Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och

Läs mer

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/

Läs mer

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Sundberg: Kap 4 Artikulation

Sundberg: Kap 4 Artikulation Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN. Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön?

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 52 53 Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 54 55 Vilken/vilka av växterna på Mundus behöver

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra

Läs mer

PORTABEL MP3 / CD-SPELARE

PORTABEL MP3 / CD-SPELARE PORTABEL MP3 / CD-SPELARE MANUAL Art nr: 080315 FÖRKLARING AV KNAPPAR 1. Display 2. Uttag för batterieliminator 3. Recharge switch 4. ESP / Sök katalog (gäller endast MP3 uppspelning) 5. Batterilucka 6.

Läs mer

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier BE1411 Knappar och anslutningar Test / programmering Statuslampor 3,5 mm extern mikrofoningång Intern mikrofon BE9199 / BE9200 Extern mikrofon Tryckknapp för dörrklocka Extern triggeringång Teknisk information

Läs mer

Namn: Klass: Musikteori

Namn: Klass: Musikteori Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Sök var för sig naturföremål som beskriver er själva. Visa sedan föremålen för varandra och berätta varför ni

Läs mer

Fotografera mera! Carita Holmberg

Fotografera mera! Carita Holmberg Fotografera mera! Carita Holmberg Gyllene snittet - harmoni Gyllene snittet är ett sätt att dela in en sträcka eller en yta i harmoniska proportioner. Gyllene snittet: fi= φ = a/b = 1,618... En sträcka

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov 1. En kylmaskin som drivs med en spänning på 220 Volt och en ström på 0,50 A kyler vatten i en behållare. Kylmaskinen har en verkningsgrad på 0,70.

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Huvudrörelser och deras relation till grundtonskonturen vid fokal accent

Huvudrörelser och deras relation till grundtonskonturen vid fokal accent Huvudrörelser och deras relation till grundtonskonturen vid fokal accent Emelie Gardelin emelie@stp.ling.uu.se Examensarbete i datorlingvistik Språkteknologiprogrammet Uppsala universitet Institutionen

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

DANA R. Felsökningsguide

DANA R. Felsökningsguide DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9. Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen. Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital

Läs mer