INLEDNING. Översikt. Bakgrund

Transkript

1

2 INLEDNING 1 Översikt 1 Materialet 1 Bakgrund 1 Musik kontra naturvetenskap 2 Psykoakustik 2 Ämnesintegrering 2 Internet 2 MUSIKAKUSTIK 1 3 MUSIKAKUSTIK 2 6 Sammansatta toner (frekvens) 6 Harmoniska deltoner: naturtontonsserien 6 Sinustoner 6 Oharmoniska deltoner 6 Tonansater 7 Resonans 7 Röstens formanter 7 Örats resonanser 7 Reflektioner 8 Direktljud 8 Tidiga reflektioner 8 Efterklang/reverb 8 Hinder 8 Riktning 8 Kyrkan 8 LJUDTEKNIK 1 Inspelningsteknik 9 Akustisk (analog) teknik 9 Analog elektrisk inspelning 10 Stereo 10 Digital teknik 10 LJUDTEKNIK 2: Sampling MIDI Modellering 12 Sampling 12 MIDI 12 Modellering 12 LJUDTEKNIK 3: Filmen om Summertime 13 Summertime 13 Tempo & tonart 13 Groove 13 Arrangemang 14 Inspelning 14 Mixning 14 Grunden 14 Sång 15 Billie Holiday 15 Reverb 15 Hela låten 15 INSPELNINGSTEKNIKEN - hur den kom till idag 19 BONUSMATERIAL 20 Piano Tooners (Tom & Jerry) 20 Cliche Family in Television land 20 Gags & Gals 20 Summertime (musikvideo) 21 Källor (urval) 21 INLEDNING Översikt MUSIKAKUSTIK 1-2 Grunderna i akustik och musikakustik. LJUDTEKNIK 1-3 Grunderna i inspelningsteknik, digital bearbetning och modern musikproduktion. INSPELNINGSTEKNIKEN - HUR DEN KOM TILL Kortfattad översikt över inspelningsteknikens historia, där även foto, film, radio, TV och elinstrument berörs. BONUSMATERIAL Syftet med bonusmaterialet är bl.a. att påvisa konsekvenser av den tekniska utvecklingen (reklam-stereotyper i Cliche Family) har sexismen inom musikindustrin ökat eller minskat (Gags and Gals)? En minskning vore ju logisk med tanke på den förändrade kvinnosynen visa exempel på ljudets betydelse för vad vi ser (Tom & Jerry, animerad film). Materialet Till DVD3 hör denna lärarhandledning och ett elevmaterial på 21 sidor som får distribueras fritt till elever på skolor som köpt DVD 3. Elevmaterialet kommer att uppdateras allt eftersom: var noga med att se till att Du har den aktuella versionen. Lärarhandledningen består i första hand av speakertexterna och kortfattade sammanfattningar om filmernas innehåll och syfte. I boken retro.nu finns ytterligare information om i första hand elinstrumentens historia (kapitel 7). Där finns ävern tidslinjer etc. som kan göra det lättare att få överblick. Bakgrund Sedan hundra år tillbaka har musik och teknik i allt högre grad kommit att utgöra en helhet. Det beror på inspelningsteknikens utveckling och det faktum att elinstrument fått en alltmer betydande roll i musiklivet. Därför ter det sig naturligt att integrera ljudteknik med musikämnet. Ljudteknik bygger på akustik (ljudlära) och hur hörseln fungerar. Därför måste även denna aspekt tas upp för att helheten ska bli begriplig. 1

3 Musik kontra naturvetenskap Inom naturvetenskapen används ofta matematik och formler för att förklara detta. Här förklaras det ur ett musikperspektiv. Det förekommer varken formler eller beräkningar, utan pråket är det som används när man arbetar med sådana här saker i musiksammanhang. Det ena är inte bättre än det andra, utan det handlar i grund om botten om olika syften: musikperspektivet är ytterst ett lyssnarperspektiv. Eftersom människor är olika är det viktigt att skolan erbjuder olika förklaringsmodeller. I annat fall är risken stor att många lämnas utanför. att finnas gratisprogram, så eleverna själva kan experimentera med ljud och musik i datorer. Detta innebär inte att jag anser formler etc. onödiga, utan det är något som hör hemma i naturvetenskapliga ämnen. Musikperspektivet är ett annat. Det ersätter inte det naturvetenskapliga perspektivet, utan är ett komplement och ett alternativ, eftersom människor fungerar olika. Man är inte dum bara för att man inte begriper sig på formler och matematik. Lika litet som en omusikalisk människa är allmänt korkad. Psykoakustik Jag har i hög grad undvikit begreppet psykoakustik, eftersom jag anser begreppet missvisande. För en stor del av det som avses med psykoakustik sker inte i psyket, utan i hörselorganen. D.v.s. det är lika fysiskt som övrig akustik. Ämnesintegrering Musikämnet betraktas ofta som mindre viktigt. Ett sätt att höja ämnets status är integration med andra ämnen, i detta fall i första hand med naturvetenskapliga ämnen. Även naturvetenskapen kan vinna på samarbete. Många har svårt att ta till sig naturvetenskapliga förklaringsmodeller - en del blir blockerade bara av att se en formel. Man känner sig dum och utanför. På DVD 3 presenteras elementa i akustik på ett annat sätt, vilket förhoppningsvis kan vara en ingång för den som inte känner sig hemma med formler och matematik. När ett ämne beskrivs ur olika perspektiv och på olika sätt når man fler, och förståelsen fördjupas. Internet En resurssida avseende musik, akustik och teknik är under uppbyggnad, och beräknas vara färdig i februari Vid sidan av länkar kommer där bl.a. 2

4 MUSIKAKUSTIK 1 TID: 23,5 min Komplettering Jag har utelämnat bl.a. följande för att inte filmen ska bli alltför tung: Hur gärna vi än skulle vilja, kan vi inte höra ljud som de låter utanför oss. För hörseln är inte linjär. Det betyder att den återger inte ljudvågor exakt som de är, utan allt ljud omformas eller filtreras i hörselorganen. Därför är ljudupplevelser alltid subjektiva! Därför finns det en särskild del av akustiken som handlar om människans upplevelse av ljud. Den brukar kallas psykoakustik. Ordet är inte så lyckat, eftersom det tyder på att det är psyket som gör ljudupplevelser subjektiva. I själva verket beror det på hörselorganens konstruktion. Hörselgången förstärker ljud med ungefär 10 db, d.v.s. ljudnivån fördubblas. Hörseln är så konstruerad att vi alltid hör ljud när vi är vakna, även om vi inte är medvetna om det. Människan är helt enkelt inte skapad för faktisk tystnad, utan med tystnad menar vi väldigt låg ljudnivå. Inte ens i ett helt ljudisolerat rum kan vi uppleva tystnad, eftersom man då hör andning, blodomlopp och luftmolekyler studsa mot trumhinnan. Tystnad är en myt. Speakertext Ljud är ljudenergi i form av vågrörelser som sprids via media, oftast luft. När vågrörelserna når örat och tolkas av hjärnan, hör vi ljud. Läran om ljud kallas akustik. I den här filmen går jag igenom: Hur ljud uppstår. Vad ljud är. Hur ljud sprids. Hur hörseln fungerar. Ljudkällan Vi börjar där ljud uppstår eller alstras. Det kallas ljudkällan. Jag använder musikinstrument som exempel. Men principerna gäller alla ljud. Musikinstrument fungerar så att dom omvandlar energi som tillförs dem till ljudvågor eller ljudenergi. Så här går det till på stränginstrument. En sträng är en elastisk kropp. Den är alltså tillräckligt mjuk för att böjas, och tillräckligt fast för att sträva efter att återta sin ursprungliga form. Man tillför energi genom att dra i strängen. När den släpps, kommer den att återta sin ursprungliga form. Under tiden uppstår ljud. Men strängar kan tillföras energi på många sätt. På stråkinstrument dras en stråke över strängen. Stråkens tagel är lite kladdigt för att öka friktionen mot strängen. Så när stråken dras över strängen, dras strängen med en liten bit i stråkriktningen tills den halkar tillbaka. Då tar taglet tag i strängen igen. Detta upprepas ideligen när man drar en stråke över en sträng. På ett piano tillförs energi genom att en klubba slår till strängen. Trummor fungerar ungefär som ett piano. För på trummor omvandlas den tillförda energin till ljud genom att trumskinnet får en liten buckla när man slår till det. Det låter när bucklan rätas ut. Ljud kan också uppstå när en luftström stöter på hinder. Det är principen bakom luftdrivna instrument, som människorösten. Så här fungerar det. Luftinstrument tillförs energi i form av luft, antingen från lungorna eller en luftbälg. Kyrkorglar drivs med luft. Det här är en gammal orgelpipa som finns i kyrkorglar. När man tillför luft börjar det tunna metallbladet vibrera. I ena ytterläget stängs luftströmmen av under bråkdelen av en sekund. Resultatet blir att pipan släpper igenom en snabb serie luftpuffar som låter. Principen kallas pulserande luftström. Människorösten fungerar på samma sätt. Där är det stämbanden som vibrerar och släpper igenom luftpuffar. Det ser ut så här. På brassinstrument alstras ljudet genom att läpparna pressas samman så att dom fungerar på i princip samma sätt som stämband. På flöjtinstrument uppstår en pulserande luftström genom att en luftström formas till ett smalt band som sätts i rörelse när den träffar en kant. Så fungerar bl.a. tvärflöjt och blockflöjt och många orgelpipor. Det är lätt att förstå när man ser hur flöjtstämmor i orglar är konstruerade. Den här orgelpipan får luft genom det här lilla hålet. Luften kommer ut på andra sidan genom en liten springa, som omformar luftströmmen till ett smalt band. Den smala luftstrålen bryts mot den här vassa kanten, d.v.s. labiet. Då börjar luftström- 3

5 men pulsera, och ljud uppstår. Vad är ljud? Vad är då ljud? Ljud är vågrörelser. Eftersom det här handlar om musikakustik är det i första hand den typ av vågrörelser som kallas toner som är intressanta. Det speciella med toner är att dom har regelbundna eller periodiska vågrörelser som upprepas många gånger. Det resulterar i bestämda tonhöjder. Brus däremot har oregelbundna eller operiodiska vågrörelser som inte upprepas. Det låter så här. Men det räcker inte med att en vågrörelse är regelbunden för att vi ska höra toner. Vågrörelsen måste dessutom ha viss hastighet och storlek. D.v.s. viss frekvens och amplitud. Tonhöjd/frekvens En vågrörelse måste upprepas minst 20 och högst gånger per sekund för att vi ska höra ljud. Det beror på att vågrörelsens hastighet bestämmer tonhöjden eller frekvensen. Och människan kan bara höra toner med vågrörelser som upprepas mellan 20 och gånger per sekund. Långsamma vågrörelser ger låga eller mörka toner. Snabba vågrörelser ger höga eller ljusa toner. Hastigheten anges i antal svängningar per sekund, en måttenhet som kallas Hertz. Det förklarar varför tonhöjd ofta kallas frekvens. För frekvens anger hur ofta något sker. I det här fallet hur ofta en vågrörelse upprepas. Eftersom hastigheten avgör tonhöjden är frekvens ett sätt att beskriva tonhöjd. Så när man säger att människans hörbara frekvensområde är Hertz, betyder det, att människan kan uppfatta ljudvågor som svänger mellan 20 och gånger per sekund som ljud. Vi ska lyssna på ett svep från 20 till Hertz och tillbaka. Att dom högsta och lägsta frekvenserna inte hörs, beror på att högtalare oftast inte klarar av att återge extrema frekvenser. En annan anledning är att hörseln fr.o.m. 20-årsåldern blir allt sämre ju äldre man blir. Vi lyssnar på svepet en gång till. Ljudstyrka/ amplitud Vågrörelsen måste dessutom vara tillräckligt stor för att vi ska uppfatta ljud. För vågrörelsens storlek, dess amplitud, avgör ljudstyrkan. Det är grunden för hur ljud visas grafiskt i t.ex. datorer. Ju högre ljudkurva, d.v.s. ju större amplitud, desto starkare ljud. Att mäta ljudstyrka och ljudnivå på ett meningsfullt sätt är svårt. Decibel är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Decibel är en logaritmisk måttenhet som fordrar lite träning för att man ska begripa. Men tumregeln är, att 8-10 decibel innebär en fördubbling av ljudnivån. Så här låter en serie brus när ljudnivån ändras i steg på 3 db. 195 db = maximalt ljudtryck i luft. Vid högre tryck uppstår chockvågor. 180 db = kanonskott (trumhinnan spricker) db = smärtgräns db = rockkonsert = disko/klubb db = lågmält liveband = vanlig ljudnivå vid musikmixning 70 db = stark trafik db = samtal db = bakgrundsmusik db = tyst inspelningsstudio 10 db = lövsus i svag vind 0 db = människans hörtröskel (svagast hörbara ljud) - 20 db = det svagaste ljud en hund kan uppfatta. Spridning Men hur når ljud våra öron? Hur sprids ljud? Ljud sprids via media. För musik är luftmolekyler det viktigaste mediet för spridning. Principen är lätt att förstå: den påminner om hur ringar sprids på vattenytan. För när en ljudkälla aktiveras sätts dom omkringliggande luftmolekylerna i rörelse, som i sin tur fortplantar rörelsen till luftmolekylerna som omger dom o.s.v. Det är en dominoeffekt. Till slut sätts luften som omger lyssnaren i rörelse. Det är då vi uppfattar ljud. Det tar alltså tid innan ljud når oss. Ljudets hastighet bestäms av mediet. Man brukar ange ljudets hastighet i luft till ungefär 340 meter i sekunden eller drygt km i timmen. Men temperatur och luftfuktighet påverkar hastigheten. Ju högre temperatur, desto högre ljudhastighet. Ljud färdas ganska långsamt. Som vi ska se har det stor betydelse för bl.a. klangen eller soundet. I andra media fortplantas ljud mycket snabbare. I saltvatten är ljudhastigheten nästan km i timmen. I stål över km i timmen. Höga frekvenser har kortare våglängd än låga frekvenser. Därför sprids låga frekvenser längre än höga. Det är lätt att förstå om man tar en inspelning och fördubblar frrekvensen. Då höjs frekvensen 4

6 100 procent, och inspelningen tar häften så lång tid. För vågrörelserna har blivit kortare. När ljud sprids fritt åt alla håll är ljudutstrålningen fri. Men i verkligheten påverkas ljudutstrålningen av hinder. T.ex. av kroppen, väggar, tak, golv och möbler. Vad som händer när ljud stöter på hinder beror dels på ljudet som sådant, och dels på hur hindren reflekterar och absorberar ljud. Mer om det i filmen om sound eller klang. Hörseln Då var det dags för hörseln, som fungerar så här: Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. I hörselgångens ände sitter trumhinnan. När ljudvågor når trumhinnan börjar den vibrera. Därmed omvandlas ljudenergi till mekanisk energi. På trumhinnans insida sitter hörselbenen, som överför vibrationerna till hörselsnäckan via det ovala fönstret. Hörselsnäckan är fylld av vätska. När vibrationerna når vätskan bildas vågrörelser, som omvandlas till elektriska impulser. De elektriska signalerna leds till hjärnan via hörselnerven, som tolkar ljudet. Det händer alltså en hel del när hör ljud. Vi ska se lite mer i detalj på vad som egentligen sker. Ytterörat Ljud når normalt hörselorganen via ytterörat. Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan, som består av elastiskt brosk, och leds in till trumhinnan via den drygt 2,5 cm långa hörselgången. Den är av ben och S-formad för att skydda den ömtåliga trumhinnan, som sitter i hörselgångens ände. Trumhinnan är ett lätt koniskt membran, en 0,4 mm tunn hinna, som sätts i rörelse av ljudvågorna. På så sätt omvandlar trumhinnan ljudenergi till mekanisk energi. Mellanörat På trumhinnans insida sitter hörselbenen, som är små som gruskorn. Dom fungerar som hävstänger och leder vibrationerna från trumhinnan till hörsnäckan. Hammaren sitter fast i trumhinnan, och leder vibrationerna via städet till stigbygeln, som är fäst i hörselnäckans ovala fönster. Den här delen av örat kallas mellanörat. I den här delen av örat regleras volymen. Svagt ljud förstärks och alltför starka ljud försvagas. Hörselbenen utför samma arbete som dynamiska processorer för i musiktekniska sammanhang. till nervimpulser, d.v.s. elektrisk energi. För när vibrationerna passerat hörselbenen når dom det ovala fönstret. Ett tunt membran som sitter i hörselnäckans ena ände. Den är vriden nästan 3 varv, och är när den rätas ut den ungefär 3,5 cm lång hos en vuxen. Hörselnäckan är delad i kanaler som är fyllda med en väldigt lättflytande vätska. Vätskan sätts i rörelse av hörselbenens vibrationer. Då uppstår vågmönster i vätskan som påverkar hörselsinnet, som sitter i hörselsnäckan. I hörselcellerna omvandlas vågrörelserna till elektriska impulser, som via hörselnerven leds till hjärnan, där ljuden tolkas. Benledning Men ljud måste inte passera hörselgången. Vissa ljud leds in i hörselorganen via skelettet. Det händer när man håller en fiol under hakan eller om man lutar sig mot en stor bashögtalare. Men omvandlingen i mellan- och innerörat är densamma. Det här kallas benledning, och kan vara en anledning till att viss musik känns bättre på farligt höga ljudnivåer. D.v.s.man spelar så starkt att kroppen fungerar lite som ett extra öra, i synnerhet vad gäller bastoner. Hörselskador Hörselorganen är oerhört känsliga. I ett absolut tyst rum kan man höra luftpartiklarna mot trumhinnan. Hörselbenen är faktiskt kroppens minsta ben. Därför är hörselorganen väl skyddade. Långt in i skallen. Och det finns automatiska skydd mot överbelastning, bl.a. i form av en liten blixtsnabb muskel som kallas tensor tympani. När den spänns hindrar den hörselbenen från att vidarebefordra alltför starka ljud till innerörat. Men ibland räcker inte kroppens skyddsmekanismer till. Ofta beror det på att man utsätts för plötsliga starka ljud, som skyddsmuskeln tensor tympani, inte hinner dämpa. Det leder till att hörselhåren, som sitter i hörselsnäckan, skadas. Tensor tympani styrs av reflexer. Alkohol och trötthet ökar alltså risken för sådana här skador, eftersom reaktionsförmågan försämras när man är trött eller full. Man tror att en och en halv miljon svenskar lider av bullerskador. Används öronproppar och håll Dig nykter när Du lyssnar på stark musik. Innerörat Nu når vibrationerna innerörat, där de omvandlas 5

7 MUSIKAKUSTIK 2 TID: 22,5 min Filmen handlar om vad som bestämmer klangen eller soundet och tar upp: deltoner och naturtonsserien resonanser och reflektioner. Syftet är bl.a. att visa att toner påverkas av många faktorer och aldrig står still, utan är ständigt föränderliga. Att ljud och musik är ett resultat av intrikata samspel mellan fysiska faktorer och hörseln. En annan sak är att två människor aldrig hör exakt samma sak. Dels p.g.a. skillnader i hörseln, men också för att rummet har avgörande betydelse för vad vi hör. I och med att man befinner sig på olika platser i ett rum, förändras ljudet. Nyttan av att kunna detta är uppenbar. Redan när man spelar tillsammans på en lektion har man nytta av kunskapen för att förstå hur man bör ställa ljud etc. Speakertext Den här filmen handlar om vad som bestämmer klangen eller soundet. Den handlar alltså om hur deltoner, resonanser och reflektioner. Det låter inte så kul. Men gillar man musik, är det faktiskt riktigt intressant. Och man har nytta av att förstå hur det fungerar. Sammansatta toner (frekvens) Varje enskild ton består i allmänhet av många olika toner, trots att de låter som en enda ton. På samma sätt som vitt ljus består av många olika färger. Sådana toner kallas sammansatta eller komplexa toner. De enskilda tonerna i en sammansatt ton kallas deltoner. Tillsammans bildar deltonerna bildar ett klangspektrum, som är oerhört viktigt för soundet. Harmoniska deltoner: naturtontonsserien Så här bildas harmoniska deltoner på stränginstrument. När en sträng aktiveras svänger den på flera sätt samtidigt. Dels svänger hela stränglängden. Det skapar grundtonen, d.v.s. den första deltonen. Men strängen svänger dessutom i halva sin längd. Dom delarna svänger dubbelt så snabbt som hela stränglängden. Eftersom den svänger dubbelt så snabbt, skapas en ton som är dubbelt så hög som grundtonen. D.v.s. en oktav högre. Det är andra deltonen. Strängen svänger dessutom i tredjedels-längder. Dom svängningarna är tre gånger så snabba som hela strängdlängdens svängningar, och skapar en ton som ligger en oktav plus en kvint högre än grundtonen. Det är tredje deltonen. En fjärde delton skapas av att strängen dessutom svänger i fjärdedels-längder. Den är ännu kortare och svänger 4 gånger så snabbt, och skapar en ton som är två oktaver högre än grundtonen. Så här fortsätter det. En ton kan ha väldigt många deltoner. Tillsammans utgör de harmoniska deltonerna den så kallade naturtonsserien, som låter så här. Många anser att naturtonsseriens intervall är grunden för det dur- och mollbaserade musikspråk som dominerat i Europa från 1500-talet till idag. För om man ändrar den inbördes ordningen på naturtonsseriens toner får man fram våra grundskalor. Och spelar man varannan ton i en skala får man fram ackord. Att jag använde en sträng som exempel beror på att det är lättast att förstå. Men principen gäller i lika hög grad blåsinstrument och slagverk som stränginstrument. Sinustoner Det finns ett undantag från det här. Det är sinustoner som görs på konstgjord väg och används i mätningar, experiment o.s.v. Dessutom används dom som råmaterial i syntar. Sådana toner kallas enkla toner, medan toner från vanliga musikinstrument kallas sammansatta toner, p.g.a. deltonerna. Oharmoniska deltoner Det skapas även oharmoniska deltoner som inte har med naturtonsserien att göra. Trummor skapar ofta massor av oharmoniska deltoner, vilket bidrar till att det kan vara svårt att urskilja en tydlig tonhöjd. Även pianot har ganska oharmoniska deltoner. Men i synnerhet vid tonstarter skapar alla musikinstrument oharmoniska deltoner, Vi ska lyssna på en tons deltoner genom att använda ett filter som kallas equalizer. Det är en förstärkare som kan förstärka eller försvaga delar av en tons spektrum. På så sätt kan man lyssna på enskilda deltoner. Den här equalizern är lätt att förstå. Tonhöjden eller frekvensen visas horisontellt, och ljudstyrkan eller amplituden visas vertikalt. När man försvagar grundtonen och förstärker deltoner är dom lätta att höra. Så här låter samma ton om man försvagar alla deltoner utom grundtonen. 6

8 Så här låter en trumpet när man gör samma sak. Som alla förstår är deltonerna eller en tons klangspektrum helt avgörande för klangen. Ordet dynamik används i många sammanhang. När man pratar om ljud och musik brukar sådant som har med ljudstyrkan eller amplituden att göra kallas för dynamik Men deltonerna är inte konstanta, utan är olika starka under tonens gång. En anledning till det är att höga deltoner har korta våglängder, så dom dör ut snabbare än låga. Det är lätt att se i spektralanalys av en gitarrton. Varje streck visar en delton, och som alla ser klingar höga deltoner ut snabbare än låga. En sammansatt ton förändras alltså över tid. Tonansater Tonansatsen är den allra första delen av en ton. Tonansatsen innehåller mest information om vad det är för ljud man hör. Det beror på att i början av en ton har inga deltoner hunnit klinga ut. Hur viktigt detta är för att vi ska känna igen olika musikinstrument framgår av följande exempel. Så här låter piano, gitarr och harpa. Så här låter samma inspelning med förminskade tonansatser. Det blir nästan omöjligt att höra skillnad på piano och gitarr. Tonansatser har alltså stor betydelse för soundet. Inte minst transienterna, dom allra snabbaste ljuden i början av en ton. Man trixar ofta med tonstarter för att få fram ett visst sound. I klassisk musik försöker man ofta undvika alltför tydliga tonansatser. Då blir ljudet mjukt och soft. Det kallas legato och är en viktig del av det klassiska soundet. I rytmisk musik gör man tvärtom. Där lyfts tonansatserna som regel fram, eftersom dom är viktiga för rytmen. Det är en av förklaringarna till att man ofta använder andra sång- och spelsätt i rytmisk musik än i klassisk musik. Det ena är inte bättre än det andra: det handlar om att använda rätt teknik för att uppnå det man vill. Bra sång- och spelsätt är ändamålsenliga. Ljusa ljud når örat snabbare än låga: örat återskapar ljud som saknas. Hur är det möjligt för hörseln att tolka så många toner på en gång? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det verkar som om hörseln är extremt snabb och skicklig vad gäller att förenkla hörintryck. Här spelar maskering en viktig roll. För när många toner ljuder på en gång, maskeras många av andra toner. Dom hamnar helt enkelt i skuggan och uppfattas inte som separata toner, utan som en del av andra toner. Resonans Att glas kan krossas av ljud beror på resonanser. För resonans innebär att en kropp sätts i rörelse av ljudenergi eller ljudvågor. En resonator är alltså medsvängande. Att glas kan krossas av ganska svagt ljud beror på att alla kroppar har lättare att svänga vid vissa tonhöjder eller frekvenser än andra. Även glas. Resonatorns storlek, form och material bestämmer vilka tonhöjder som förstärks. Toner som ligger nära sådana tonhöjder förstärks mest. Sådana tonhöjdsområden kallas resonansfrekvenser eller formanter, och spelar stor roll för ljudet. Trummor är ett bra exempel. Trumskinn i sig låter inte så mycket, utan ljudet formas och förstärks av resonatorer. Resonanser är en viktig bit av förklaringen till varför musikinstrument och röster låter så olika. Men vid vissa frekvenser k an ljud försvagas av en resonator, d.v.s. resonatorn kan både förstärka och dämpa ljud. Det centrala här är att resonanser avgör balansen mellan deltonerna, på i princip samma sätt som man förstärker eller försvagar deltoner med en equalizer. Röstens formanter Tack vare formanterna kan vi känna igen röster och kommunicera med tal. För röstens klang bestäms till stor del av resonanser eller fomanter i hals, mun och näshåla. Eftersom människor är olika skapta, låter vi på olika sätt. När två människor har väldigt lika röst, betyder det bl.a. att de berörda kroppsdelarna är ganska lika. När vi pratar, ändrar vi hela tiden röstresonatorns form. På så sätt gör vi olika ljud av stämbandens svängningar. När vi väl lärt oss prata, sker det automatiskt. Med vilken otrolig precision det här sker, framgår av att det i allmänhet är lätt för en infödd att höra om en person har ett annat modersmål. Vi är smart konstruerade. För röstens formanter ligger i det område där örat är som känsligast. Troligen för att vi ksa kunna kommunicera med varandra så effektivt som möjligt. Örats resonanser Även hörselgångarna fungerar som resonatorer och dämpar och förstärker ljud. P.g.a. av hörselgångens utformning är örat extra känsligt för ljud i närheten av bl.a Herz. Det är anledningen till att en låg eller väldigt hög 7

9 ton måste vara mycket starkare än en ton i närheten av Hertz för att uppfattas som lika starka. Vi ska lyssna på tre toner som har samma ljudnivå, men den första och sista tonen ligger i frekvensområden där vi uppfattar ljud som svagare p.g.a. örats resonanser, så man upplever den andra tonen som starkare. Hörseln är alltså inte linjär, utan förstärker vissa tonhöjder. Det här är loudness- eller likaljudskurvor, som visar hur mycket starkare låga och höga toner måste vara, för att upplevas som lika starka som de tonhöjder som förstärks extra mycket i örat. Det här förklarar varför det finns loudness-knappar på många förstärkare och TV-apparater. För när man lyssnar på låg ljudnivå måste låga och höga frekvensområden förstärkas, för att balansen ska bli något så när rätt. Reflektioner När ljudvågor stöter på hinder händer flera saker: 1) en del ljudenergi absorberas, i synnerhet om reflektionsytan är mjuk. 2) annan ljudenergi reflekteras. Det innebär att ljudvågorna ändrar riktning. Principen är densamma som för ljus: reflektionsvinkeln är lika med infallsvinkeln. Här handlar det först och främst om reflektioner. Då delar man in ljud i direktljud tidiga reflektioner och efterklang eller reverb. Så här låter en sångare med direktljud, tidiga reflektioner och efterklang. Direktljud Med direktljud menar man det ljud som når lyssnaren direkt från ljudkällan. Så här låter sångarens direktljud. Tidiga reflektioner Med tidiga reflektioner menar man i allmänhet reflektioner som når örat inom 1/10 sekund efter direktljudet. Det är så liten tidsskillnad mellan tidiga reflektioner och direktljudet, att man ofta upplever att de sitter ihop. Så här låter sångarens tidiga reflektioner. Efterklang/reverb De sena reflektionerna brukar kallas efterklang eller reverb. Med det menar man den ljudsvans som uppenbart beror på reflektioner. Som i badrum och kyrkor. Så här låter sångarens efterklang. Nu sätter vi ihop alla tre delarna. Direktljud, tidiga reflektioner och efterklang. Som alla kan höra har reflektioner stor betydelse för soundet. Så här låter en inspelning som placeras i olika rum med hjälp av konvolverande reverb. Det innebär att man blandar en vanlig inspelning med inspelningar av hur olika rum reagerar på ljud. På det sättet kan man placera en inspelning i vilket rum man vill. Hinder Men en del ljud tar sig förbi hinder, i synnerhet låga toner, eftersom låga toner har långa våglängder, och dom är mycket bättre på att ta sig förbi hinder. Det är därför man bara hör dunka-dunka när man går förbi en bil med stark musik. Korta våglängder tar sig inte ut ur bilen lika lätt Det räcker med att stå bakom ryggen på någon som pratar så hör man det här. Då skuggas ljudet av kroppen. Man kan faktiskt fotografera ljudvågor och se det här. På dom här bilderna ser man vad som händer när våglängder stöter på ett föremål. Störningarna bild visar vad som sker när våglängder tar sig igenom att hål. Långa våglängder sprids bättre efter att ha passerat hålet. Riktning Med hjälp av reflektioner kan man rikta ljud. När man förstärker ljud med hjälp av en megafon reflekterar tratten ljudenergi som annars skulle ha läckt ut åt sidorna och riktar all ljudenergi åt ett håll. På så vis kan man förstärka ljud rejält. Men man behöver inte ha en tratt. Ett bra sätt att förstärka ljud är att stå nära en vägg med reflekterande yta. Det kan göra underverk när man spelar, sjunger och pratar. Är väggen mjuk ska man göra tvärtom, för en sådan vägg absorberar ljud. Mattor kan också absorbera ljud mer än vad man tror. Kyrkan När man byggde kyrkor tog man hänsyn till sådant här. Placeringen av predikstolar och musikläktare bygger på akustisk kunskap. Predikstolar placerades en bit in i kyrkorummet, nära församlingen. För ju kortare avstånd till åhörarna, desto starkare och tydligare ljud. Predikstolen och orgeln placerades så ljudutstrålningen blev fri, d.v.s. ljudet stoppas inte upp av hinder. Bakom predikstolen och orgeln finns väggar eller pelare som liksom tak skapar tidiga reflektioner. Det förstärker och riktar ljudet. 8

10 LJUDTEKNIK 1 Inspelningsteknik TID: 19 min Filmen beskriver tre typer av ljudinspel ning: akustisk (analog) elektrisk (analog) digital Färre än man kan tro förstår hur det här med ljudinspelning fun gerar, trots att merparten av all musik vi hör är inspelad. Att akustisk teknik tas med beror på att det är den teknik som är lättast att begripa. Förstår man den, är resten enkelt. Dessutom är akustisk teknik ett mått på om man kan grunderna i musikakustik, eftersom det är en förutsättning för att man ska begripa. Tips: bygg en egen fonograf och spela in ljud. Enklast är att beställa en billig byggsats på nätet. Vi lever i den digitala eran, men långt ifrån alla förstår hur det här med digitalisering egentligen fungerar. Så digitalisering passar utmärkt för ämnesintegrerat arbete. Alla tjänar på det, eftersom lärare i naturvetenskap kan principerna, medan lärare i estetiska ämnen kan fokusera på de stora kreativa möjligheterna. Speakertext När man lyssnar på en vinylskiva rör sig det lilla stift som läser av skivan mer än gånger per sekund. Det är därför det låter. Det är fantastiskt, och den här filmen handlar om hur tre typer av ljudinspelning fungerar. Akustisk, elektrisk och digital. I dag används inte akustisk teknik. Att den ändå är med beror på att den är så lätt att begripa. Och förstår man hur den fungerar, är det lättare att få grepp om dom tekniker som används i dag. Elektrisk och digital teknik. Akustisk (analog) teknik 1877 uppfann Thomas Edison fonografen, den första praktiskt fungerande in- och uppspelningstekniken. Den var akustisk, d.v.s. man behövde inte elektricitet vare sig för in- eller uppspelning. Det fungerar så här. Ljudvågor fångas upp av en tratt, som fungerar som ytterörat. I trattens smala ände sitter ett membran som sätts i rörelse av de ljudvågor som fångas upp av tratten. Membranet fungerar alltså på samma sätt som örats trumhinna, som omvandlar ljudvågor till mekanisk energi. Ett stift är kopplat till membranet. Det ristar in membranets rörelser på en roterande cylinder, klädd med ett mjukt material. Här används metallfolie. Därmed är inspelningen klar. För membranets rörelser skapades av ljudvågor, så det är ljudavtryck som ristats in och sparats. Det förklarar varför det här är en analog teknik. För ljudvågorna motsvaras av, d.v.s. är analoga med, membranets rörelser. Och membranets rörelser motsvaras av de mönster som ristas in i folien. Svårare än så är det inte att spela in ljud. När man lyssnar på en akustisk inspelning vänder man på steken. Stiftet läser av det mönster som ristades in vid inspelningen och omvandlar det till rörelser. Rörelserna fångas upp av membranet, som överför dem till tratten. Där förstärks rörelserna, så man kan höra det inspelade ljudet. Det handlar alltså bara om rörelser, om mekanisk energi. För ljud är inget annat än vågrörelser. Det här är en akustisk grammofon. Den fungerar utan elektricitet. Man spänner en fjäder: sedan är det bara att lyssna. Skillnaden mellan en fonograf och en sådan här grammofon är att grammofonen använder skivor i stället för cylindrar. Vi ska se lite närmare på den. Grammofonen drivs med en fjäder, som spänns med en vev. Här är stiftet som är fäst så att skivans rörelsemönster först förstärks i den här resonatorn, som ser ut som en högtalare. Eftersom resonatorn är så liten, förstärker den bara höga frekvenser eller ljusa ljud. Sedan leds vibrationerna via det här metallröret till resonanskroppen. Den är av trä, och fungerar på i princip samma sätt som en gitarrkropp. Den är större, och förstärker lägre frekvenser eller mörkare ljud. Det här är en lyxmodell så den har en volymkontroll i form av två luckor som man kan öppna när man vill spela starkare. Akustisk inspelningsteknik användes fram till mitten av 1920-talet. Och akustiska grammofoner var vanliga till 50-talet. Men akustisk teknik är otillräcklig. Bandbredden var liten. Det innebär att man bara kunde spela in frekvenser eller toner i området 200-2/3.000 Hertz. Det var alltså en mängd ljudinformation som inte spelades in. Dessutom var det dynamiska omfånget litet. D.v.s. man kunde bara spela in relativt starka toner. Därför kunde man inte spela in normala framföran- 9

11 den, utan musikerna var tvungna att anpassa sig och spela och sjunga ganska jämnstarkt. Och satt inte musikerna framför tratten fångades inte ljudet upp. En del instrument kunde nästan inte spelas in, som basinstrument och bastrummor. Därför ger akustiska inspelningar antagligen en ganska skev bild av hur det egentligen lät. T.ex. ser man på många bilder att tidiga jazzband använde stora bastrummor. Men lyssnar man på inspelningar hörs dom knappt: tekniken var för dålig. Här spelar jazzpianisten Oscar Peterson tillsammans med basisten Major Holley. Inspelningen gjordes här i Stockholm på 50-talet. Men basen hörs inte, för akustisk teknik kan varken återge låga eller höga frekvenser. Analog elektrisk inspelning På 1920-talet ersattes akustisk inspelningsteknik av elektrisk teknik. Elektrisk inspelningsteknik är också analog. Skillnaden är att man använder mikrofoner, förstärkare, bandspelare och högtalare, som hanterar elektrisk spänning. Principen är enkel. Ljudet spelas in med mikrofon. Mikrofoner påminner om örat. För i mikrofoner sitter känsliga membran som sätts i rörelse av ljudvågor. Membranets rörelser påverkar den elektriska spänning som finns i mikrofoner. På så sätt omvandlas membranets mekaniska rörelser till varierande voltspänning, d.v.s. till en elektrisk signal. Förloppet påminner om vad som sker i örat, där ljudvågor först omvandlas till mekaniska rörelser av trumhinnan. I innerörat omvandlas rörelserna till elektriska impulser, precis som i mikrofoner. Men den elektriska signal som skapas i mikrofoner är väldigt svag. Så den måste förstärkas innan man kan göra något med den. Det sker i en förstärkartyp som kallas preamp. Därefter kan signalen sparas på band. Det går till så att den elektriska signalen omvandlas till magnetiska mönster eller signaler i bandspelaren. När ett magnetband dras utefter inspelningshuvudet, sparas avtryck av den magnetiska signalen på bandet. För att man ska kunna lyssna på inspelningen måste det magnetiska avtrycket omvandlas till en elektrisk signal. Det sker via bandspelarens uppspelningshuvud. Därmed har det bildats en elektrisk signal, som via förstärkare skickas till högtalare. Det finns många högtalartyper. Men i elektrodynamiska högtalare sitter en spole med en papptratt som fungerar som membran. Spolen är omgiven av ett magnetfält. Så när den nås av signalen rör den sig proportionellt med strömstyrkan. När rörelserna överförs till membranet uppkommer ljud, som förstärks och riktas av högtalarlådan. Det här är lätt att förstå om man tänker på att kedjan är analog. Alla delar motsvarar, d.v.s. är analoga med, ljudvågorna. De mekaniska rörelserna i mikrofoner och högtalare och de elektriska och magnetiska signalerna härmar eller motsvarar ljudvågor. Stereo Från början gjordes alla inspelningar i mono. Men vid 50-talets slut lanserades stereo, som fortfarande är standard. Stereo innebär att man spelar in med minst två mikrofoner. Mikrofonerna spelas in på separata kanaler, vänster och höger. När man lyssnar på en stereoinspelning spelas ljudet från den vänstra kanalen upp i vänster högtalare, och den högra kanalen i den högra. Stereo bygger på hur hörseln fungerar. Öronen är åtskilda av huvudet, så vi hör olika saker i vänster och höger öra. Ett ljud som kommer från vänster sida uppfattas först av vänster öra. Där blir ljudet dessutom starkare och ljusare, eftersom huvudet skuggar höger öra. På så sätt kan vi bestämma varifrån ett ljud kommer, och det är en av poängerna med stereo. Att göra ljudbilden flerdimensionell. Att placera ljud i sidled kallas att panorera ljudet, och är oerhört viktigt för att ljudbilden inte ska bli grötig. Så här låter en gammal bilmotor i mono. Så här låter den när rör sig mellan vänster och höger. Tack vare stereo kan man skapa tredimensionella ljudupplevelser. Några exempel. Men dom ställer krav på lyssningen ör högtalare och förstärkare för dåliga märks inte så mycket. Digital teknik Digital ljudteknik slog igenom på 80-talet när CDskivan kom. Digital ljudteknik bygger på elektrisk teknik. Man använder mikrofoner, förstärkare och högtalare. Skillnaden är att vid en digital inspelning lagras ljudet som talserier på digitala minnen. På samma sätt som bilder och video lagras i datorer. För att ljud ska kunna lagras och bearbetas digitalt måste det digitaliseras. På samma sätt som en pappersbild måste scannas in för att kunna användas i en dator. Ljudinscanningen sker i A/D-omvandlare, en förko- 10

12 rtning av analog till digital. Det går till så att den elektriska ljudsignalen samplas. Det innebär att den mäts regelbundet med korta tidsintervall. Man tar samples eller exempel av den. Ju oftare den samplas, desto högre ljudkvalitet. Digitala ljudfiler är alltså inte kontinuerliga, utan består av mätdata eller samplingar, ett slags frysta ögonblicksbilder av ljudet. Det påminner om en filmremsa som består av en serie stillbilder. Men när dom spelas upp tillräckligt snabbt, skapas en illusion av rörelse. Så fungerar digitalt ljud också. Zoomar man in digitalt ljud, ser man att ljudkurvan består av pyttesmå trappsteg, ett sätt att grafiskt visa det här. Det är alltså i princip ingen skillnad på att scanna in en pappersbild eller att ta in ljud i en dator. På en vanlig CD-skiva samplas eller mäts ljudet gånger per sekund. D.v.s. samplingsfrekvensen är Hertz. Anledningen till att man valt den samplingsfrekvensen är att det är minimum för att de allra högsta frekvenserna i människans hörbara omfång ska samplas, enligt Nyqvists teorem. Men när man gör känsliga inspelningar används ofta det dubbla eller mer. Skillnaden i samplingsfrekvens kan man se med blotta ögat. När man tar bilder med en digital kamera sker digitaliseringen när man tar bilden. Därför kan dom överföras direkt till en dator. Detsamma är på väg att hända med ljud. Allt fler bygger mikrofoner där ljudet digitaliseras direkt i mikrofonen. Därmed behövs inte avancerade preampar och A/D-omvandlare. Fördelarna med digital ljudteknik är många. Den är flexibel och brusfri och medger hög ljudkvalitet. Dynamiken är mycket större än när man spelar in på bandspelare. Och man kan bearbeta digitala ljudfiler hur mycket som helst. På samma sätt som man kan göra vad som helst med en bild i Photoshop. Faktum är att man kan göra bilder av ljudfiler. Den här ljudkurvan är ett exempel på det. Att det går, beror på att i datorer finns bara ettor och nollor. Så en ljudfil kan användas för att styra bl.a. färg och form. En annan faktor som avgör kvaliteten på samplingen är hur noggrann den är, d.v.s. upplösningen. Det anges i bitar. Om ljud har 8 bitars upplösning kan 256 nivåer samplas eller registreras. En vanlig CD har en upplösning på 16 bitar. Det innebär att nivårer samplas. Det är ganska mycket. Men när man spelar in används som regel minst 24 bitars upplösning. Det innebär att nivåer kan registreras. Nu är man på väg mot 64 bitars upplösning, en ofattbar nivåmängd. Det här med nivåer är lätt att förstå om man tar ett färgspektrum och stegvis minskar antalet färger. Ju färre färger, desto färre nivåer eller nyanser. Det är likadant med ljud: ju lägre upplösning, desto färre nyanser. Man kan inte lyssna på en digital ljudfil som den är. Först måste den omvandlas till ljud i D/A-omvandlare. D/A betyder digital till analog. I D/A-omvandlarna skapas ljud i form av en analog elektrisk signal utifrån ljudfilens mät. Därefter är processen identisk med uppspelning av analogt ljud. Så när man lyssnar på en CD eller på en ljudfil i datorn, sker många processer. Men dom går så snabbt att vi inte märker dom. 11

13 LJUDTEKNIK 2: Sampling MIDI Modellering TID: 13,5 min Digitaltekniken har öppnat helt nya möjligheter för musikskapande. För när ljud digitaliseras kan det bearbetas nästan hur som helst. I den här filmen beskrivs några av dom viktigaste redskapen. Sampling, MIDI, och modellering. Sampling Att sampla betyder i musiksammanhang att man spelar in ljud och triggar inspelningarna via MIDI. Som exempel använder jag ett projekt som gick ut på att sampla kyrkorgeln i Lövstabruk i norra Uppland, som byggdes på 1720-talet av Johan Niclas Cahman. Att sampla en orgel innebär att man spelar in varje ton var och en för sig. Eftersom orgeln har drygt toner, gör man inspelningar. En för varje ton. För att få en så realistisk ljudbild som möjligt spelades alla toner in med samma mikrofonuppställning och ljudnivå. Orgelns pipor är utspridda i olika enheter. Därför gjordes inspelningarna i stereo. För man måste använda flera kanaler för att fånga den rumsliga dimensionen. Kyrkorglar är keyboardinstrument som drivs med luft från stora bälgar. Dom innehåller en massa mekanik som låter. Sådana ljud spelas också in, eftersom det påverkar soundet. Dessutom samplas själva rummet, eftersom reflektioner är en så viktig del av en kyrkorgels sound. När allt spelats in och redigerats, laddas inspelningarna i en samplespelare. Det är ett litet program som gör att man kan trigga inspelningarna. Eftersom orgel är ett keyboard-instrument används en keyboard-modell. Man placerar inspelningarna eller samplingarna så dom triggas av rätt tangent. Tonen C4 läggs alltså på tangenten C4 o.s.v. Nu kan jag spela på den virtuella orgeln med MIDI-instrument. som fungerar så här. Den här är kopplad till datorn via MIDI. Så när jag trycker ner en tangent, skickas ett meddelande till samplespelaren som säger att nu ska den tonen spelas. Meddelandet heter note on. När jag släpper upp tangenten, skickas meddelandet note off, och ljudet stoppas. På så sätt kan jag spela på den virtuella orgeln. Sampling innebär alltså att man spelar in ljud så att dom kan triggas på olika sätt. Så här kan det låta när man använder samplade djurläten. MIDI MIDI betyder Musical Instrument Digital Interface och blev internationell standard Det är ett digitalt språk som gör att olika enheter kan kommunicera med varandra. MIDI innehåller inget ljud, utan MIDI-instrument registrerar hur man spelar. Därför kan man trigga vilka ljud man vill med MIDI. När man trycker ner en tangent på ett MIDI-keyboard skickas info om vilken ton som ska spelas och hur den ska spelas. Men inget ljud. MIDI-signaler kan spelas in, sparas och bearbetas i sequencer-program som Cubase och Logic och användas för att trigga ljud. Det här är en MIDI-inspelning. Trummisens spelsätt har spelats in i detalj. Men eftersom det bara är styrsignaler, inget ljud, kan man själv bestämma vilka trumljud som ska triggas. Man kan faktiskt ändra på vad som helst. T.ex. tempot. MIDI innehåller information om vilken ton som ska spelas, när den börjar och slutar. Därför är MIDI grunden för datorbaserad notskrift. För det är tonhöjd, tonlängd och rytm som notskrift visar. I program som Cubase är det bara att trycka på en knapp, så visas MIDI-data som noter. Dessutom kan datorer göra om ljudinspelningar eller audiofiler till MIDI. Så här låter det om man tar en sångfras, och låter datorn göra om den till MIDIsignaler som triggar en samplad saxofon. Modellering Modellering är en teknik på frammarsch, som innebär att man gör en digital modell eller kopia av någonting. Säg att man vill härma ljudet i en viss mobiltelefon. Då mäter man hur mobilen hanterar ljud, genom att skicka in en signal, och jämföra den med signalen som kommer ut. På så sätt kan man fastställa hur mobilen påverkar ljudet. Sen gör man ett program som bearbetar ljudfiler så de låter som om man hör dem genom mobiltelefonen. D.v.s. programmet förändrar filens deltoner, reflektioner och dynamik på samma sätt som telefonen. I den andra filmen om musikakustik finns exempel på hur man kan härma bestämda rum med sådan här teknik. Ett annat område där man kommit långt är förstärkarmodeller för elgitarr och elbas. Vi ska lyssna på hur det låter när man använder olika 12

14 förstärkarmodeller. Även vad gäller modellering av keyboardinstrument har man kommit långt. Det går till så att man gör en mängd mätningar av hur instrumentets toner låter och beter sig i olika sammanhang. Sen bygger man ett program som härmar det. Det häftigaste i den här vägen som jag har provat är ett program från tekniska högskolan i Toulouse. Man har mätt upp många instrument och gjort digitala modeller av dem. Trots att allt görs i realitid är programmet blixtsnabbt och låter hur bra som helst. Teknik i all ära. Men det som avgör är hur bra man är på att spela. Kan man inte det, hjälper ingen teknik i världen. Allra sist ska vi lyssna på en samplad orgel tillsammans med ett modellerat elpiano, som dessutom processas i modeller av 70-talsutrustning. LJUDTEKNIK 3: Filmen om Summertime TID: 23 min Den här filmen handlar om modern ljudteknik och kan ses som en sammanfattning av filmerna på dom här DVD-skivorna. Syftet är i första hand att visa hur man kan använda kunskaper om akustik och hörseln i musik. Summertime Utgångspunkt är låten Summertime av George Gershwin, som enligt honom själv bygger på en gammal folkvisa från Ukraina. Så är det ofta många riktigt bra låtar är varianter av äldre musik. Summertime skrevs på 1930-talet och ingår i operan Porgy and Bess som hade premiär 1935 och var den första operan för svarta sångare. Eftersom SUmmertime ingår i en opera är det en aria, för så kallas solosånger i opera. Summertime skrevs för operan, men 1936 spelade jazzsångerskan Billie Holiday in en jazzversion. Det är i den formen Summertime har blivit en klassiker. I den här filmen används hennes inspelning som grund för en modern version. Tempo & tonart Johanna ska sjunga, och för henne passar tonarten a-moll bäst. Dessutom ska vi ha tempot 120 BPM. För Summertime har en positiv text och får inte låta sorgsen. Men Billie Holidays inspelning går i 108 BPM och tonarten är b-moll. Därför måste vi höja tempot på hennes inspelning med 12 BPM till 120 och sänka tonarten ett helt tonsteg. Det görs med tekniker som kallas pitchshift och timestretch. Det betyder att man ändrar tonhöjd och tempo. Man skriver in i programmet vilka förändringar man vill ha, och när datorn bearbetat filen låter den så här. Man förlorar alltid i ljudkvalitet när man gör sånt här. Men dåtidens teknik spelade bara in frekvenser i området Hz, ungefär en sjättedel av vad som spelas in med digital teknik. Så Holidays inspelning har så låg kvalitet att den knappast påverkas av vår processning. Groove Sedan är det dags att sätta groovet, d.v.s. låtens rytmiska stuk. Jag utgår från Holidays swingkomp. Men bygger upp ett komp med vispar i centrum. Så här spelar man med vispar. 13

15 Jag använder samplingar, d.v.s. inspelningar av en trummis som spelar med vispar i rätt tempo. Hihaten är viktig i sånt här komp, eftersom den markerar backbeatet, d.v.s. tvåan och fyran. Till det ska vi ha en modern processad bastrumma eller kick. Rytmen spelar jag in med MIDI-keyboard, och vrider till ett passande ljud i datorn. Ibland måste man kunna markera beackbeatet ordentligt. Till det används samplade kantslag från en stor militärtrumma med långt reverb, som gör att kantslaget verkligen hörs. Dessutom lägger jag till en enkel samplad congaloop. Arrangemang För att gå vidare måste man ha ett arrangemang, d.v.s. bestämma hur låten och kompet ska utformas. Jag bygger vidare på 30-talet och använder förutom trummor två modellerade pianon, elbas, elgitarr, vibrafon och körer. Summertime är kort. Bara två verser som tar drygt 1 minut i det här tempot. Eftersom en låt av det här slaget bör vara minst tre minuter lång, måste verserna upprepas fem gånger. Men för att det inte ska bli tråkigt måste verserna varieras. Dels förändras stämmorna i de olika verserna, liksom instrumentationen, d.v.s. jag använder olika instrumentkombinationer. Dessutom används reharmonisering. Det betyder att man förser melodin med nya ackord. Dessutom ska jag lägga in avsnitt ur Holidays inspelning. Att Summertimre är så kort är nog anledningen till att den brukar sjungas extremt långsamt och med en massa wailing. För texten är positiv, något som sällan märks. Inspelning När arret är klart spelas stämmorna in. Bas och gitarr spelas in direkt i datorn via en preamp. Själva soundet sätts senare med modellerade förstärkare och högtalare. Pianostämmorna och vibrafonstämman spelas in som MIDI så man kan välja ljud när man mixar. Genom att bara spela in råmaterial utan reflektioner eller nåt särskilt sound kan man välja ljud ganska fritt när det blir dags att mixa Sången spelas in med en en Neumann U87, eftersom stora kondensatormikrofoner är bra på att fånga nyanser och detaljer. Sångaren har kompet i tättslutande hörlurar eftersom det är viktigt att det bara finns sång på sånginspelningarna. Annars blir det svårt att bearbeta ljudet. Väggarna i sångbåset är klädda med material som dämpar reflektioner. Därmed kan man lägga till vilka reflektioner man vill i datorn. Körstämmorna måste skrivas ut på noter eftersom det är omöjligt att hålla så här många stämmor i huvudet. Att kunna noter är nödvändigt om man vill göra mer avancerade arrangemang och stämmor. Mixning När inspelningarna är klara är det dags att mixa. Det innebär att man bestämmer hur dom olika stämmorna ska samverka. Hur starka dom ska vara, klangfärgen, hur dom ska placeras i ljudbilden. Till vänster eller höger. Nära eller längre bort. Det är nu man på allvar använder kunskap om akustik och hörsel. För det här bygger på hur ljud fungerar och hur människan uppfattar ljud. Man använder många verktyg, men till dom viktigaste hör: 1) Volymkontroller, som avgör ljudnivån. 2) Panorering, placering höger-vänster. 3) Equaliser, som formar soundet genom att förstärka och försvaga deltoner. 4) Dynamiska processorer, som påverkar förhållandet mellan starka och svaga ljud. 5) Reverb, program som skapar reflektioner. Med en equalizer kan man forma ljud genom att förstärka eller försvaga deltoner. Den här bilden visar vilka egenskaper olika frekvensområden har. Man utgår från det när man mixar, så vi ska lyssna på dom olika områdena. Viktigast av dom dynamiska processorerna är kompressorn. Den minskar skillnaden mellan svagt och starkt ljud, genom att förstärka svaga ljud och/eller försvaga starka. En kompressor gör alltså ljudnivån jämnare. Därmed blir det lättare att uppfatta svaga toner. Här ett exempel. Bakgrundsljuden och knastret starkare i förhållande till rösten när ljudet komprimeras. D.v.s. skillnaden mellan svagt och starkt minskas. Grunden Först läggs grunden. Det innebär här att mixa slagverk och bas så man får en grund att bygga vidare på. Som framgått av andra filmer har bastoner svårt att göra sig gällande gentemot högre toner. Det beror dels på örats resonanser, som medför att bastoner måste vara mycket starkare än höga toner för att uppfattas som lika starka. Dels för att låga toner har längre våglängder, vilket gör att dom når örat senare än höga toner. Därför maskeras dom lätt, d.v.s. dom blir svåra att höra. Lösningen på dom här problemen är dels att ge bastrumman och basen hög ljudnivå. Dessutom ser man till att tonstarterna innehåller så pass mycket höga deltoner, att örat luras att tro att själva 14

16 basljudet kommer lika snabbt som högre toner. För örat fungerar faktiskt så att det fyller i ljud som fattas. Därför använder man särskilda kompressorer som förstärker ljusa ljud eller höga frekvenser i själva tonansatsen. Bastrummans klickljud är ett exempel på det. Därefter är det dags för ackordinstrumenten, två pianon, elgitarr och vibrafon. Dom ligger frekvensmässigt ganska nära varandra. För att det inte ska bli grötigt är det därför viktigt att dom placeras på olika ställen i stereobilden, d.v.s. att dom panoreras till olika platser. En annan metod för att separera dom är att lyfta fram olika områden med hjälp av en equalizer. Och att skära bort frekvenser som inte är nödvändiga, så att andra släpps fram. Sång Leadsången ska vara i fokus. Det betyder att den placeras i mitten och får dominera området i närheten av Hz där örat är som känsligast. Dessutom ska den uppfattas som nära lyssnaren. Så här ser Johannas röst ut om man tittar på frekvenserna. Deltonerna runt Hz är starka, liksom området omkring Hz. Det är typiskt för en bra sångröst, så det finns ingen anledning att ändra dom här områdena. Det räcker med att förstärka deltonerna omkring Hz som är svagare, liksom området ovanför Hz. Det påverkar inte klangen så mycket, men gör soundet luftigare. Området under 100 Hz skär man bort. Det är bara skräpljud som tar onödig plats. Eftersom alla toner måste höras tydligt används dessutom en kompressor som förstärker dom svagaste tonerna så att allt hörs ordentligt. Johanna sjunger alla körstämmor också. Därför är det viktigt att körstämmorna behandlas så att dom inte låter alltför lika leadsången. Först och främst panoreras två stämmorna ut åt sidorna, medan en stämma liogger kvar i mitten. Sedan förstärks deltoner i områden som ligger lite vid sidan av dom som är naturligt starka hos henne. Dessutom komprimeras körerna ganska hårt så att dom låter som en tydlig enhet. vi väljer passerar. Re4sten tas bort. Så här låter det efter filtrering. Det som finns kvar döljs av maskering, eftersom det ligger andra ljud i det omfånget som är starkare. Reverb Så var det det här med reflektioner eller reverb. Alla ljud är inspelade så att det bara är direktljud, utan tydliga reflektioner. Därför kan man bestämma vilka reflektioner man ska ha när man mixar. Grundprincipen är enkel. Ju närmare ett ljud är, ju starkare direktljud och tidiga reflektioner. Ju längre bort, desto tydligare efterklang eller reverb. Så dom ljud som ska vara i bakgrunden får mest reverb. D.v.s. ackordinstrument och körer. Johanna ska vara nära, men jag vill att hennes röst ska låta stort, som den skulle ha gjort i ett stort rum. Då kan man göra så att man använder tydliga tidiga reflektioner. Det får örat att tro att hon är väldigt nära. Men själva efterklangen får komma så pass sent, att örat inte riktigt uppfattar den utan den maskeras av kompet. På så sätt kan man få det att låta nära men ändå stort. Dom här teknikerna är faktiskt inte så nya som man kan tro. För hörseln har antagligen inte förändrats nämnvärt dom senaste århundradena. Om man tittar närmare på en kyrkorgel ser man att dom är uppbyggda efter sådana här principer. En del stämmor har skarpa attacker. Andra mjuka. När dom kombineras blir basen både fyllig och tydlig örat luras nämligen av tonansatserna, precis som i modern musik. De olika stämmorna förstärker olika deltoner så man kan forma ljudet ganska fritt, på i princip samma sätt som man formar ljud med en equalizer. Och man använder rumsplacering och olika ljudutstrålning för att lyfta fram vissa ljud och skymma andra. Modern musikteknik bygger på samma sak: nämligen hur människan uppfattar ljud. Hela låten Avslutningsvis ska vi lyssna igenom låten från början till slut med en del förklaringar. Billie Holiday Nu återstår bara att lägga in delar av Billie Holidays inspelning. Vi ska bara använda delar av inspelningen, nämligen sång och blåsinstrument. Så vi filtrerar bort alla ljud som ligger lägre än blås och sång med en equalizer. Vi använder ett högpassfilter. Det betyder att alla ljud som är högre än den frekvens 15

17 INSPELNINGSTEKNI- KEN - hur den kom till TID: 35 min Inspelningstekniken är antagligen den viktigaste musikuppfinningen genom tiderna. Viktigare än notskriften. För inspelningstekniken har inte bara revolutionerat musiklivet, utan också inneburit en ny syn på vad musik är. Den här är en översikt över hur inspelningstekniken växt fram. Men den handlar inte bara om musikinspelning, utan film, radio, TV och elinstrument berörs också, eftersom bakgrunden på många sätt är gemensam Perioden var pionjärtiden. För när den elaktriska telegrafen slog igenom på 1830-talet blev det startpunkt för utvecklingen av modern kommunikationsteknik. Och dit hör inspelningstekniken fick fransmannen Leon Scott patent på en inspelningsapparat han kallade ljudskrivare eller phonoautograph. Han var boktryckare och fick idén när han korrekturläste en bok om hörselorganen. Med enkel teknik lyckades han spela in ljud som mönster i kolpulver. Uppfinningen användes för att utforska ljudvågor lyckades man omvandla några av hans mönster till ljud i ett datorprogram. Så här låter visan Au Clair de la Lune inspelad i Paris den 9/ Världens äldsta kända ljudinspelning. Det är antagligen Scotts dotter som sjunger. Thomas Edison skapade fonografen 1877, den första apparat som både kunde spela in och spela upp ljud. Fonografen är akustisk, d.v.s. den kräver inte elektricitet. En tratt fångar upp ljudvågorna. I trattens smala ände sitter ett membran som omvandlar ljudvågorna till mekaniska rörelser, precis som människans trumhinna. Membranets rörelser ristas in i ett mjukt material av ett stift. På så sätt sparas eller lagras ljudet. Vid uppspelning läser stiftet av rörelsemönstret. Rörelserna förstärks av membranet och tratten och ljudvågor uppstår. En fonograf kan alltså användas både till inspelning och uppspelning. Uppfinningen gjorde Edison världsberömd. Den var så enkel och fantastisk att flera ledande vetenskapsmän trodde det var bluff. 50 år efteråt berättade Edisons assistent om uppståndelsen kring fonografen. Ingen förstod fonografens möjligheter. Den sågs i första hand som diktafon och leksak, så det dröjde innan den fick betydelse. På 1880-talet lanserades nya modeller och förbättringar gjordes den första bevarade fonografinspelningen när man spelade in en Händel-kör i Crystal Palace i London. Inspelningen skildrades i London-tidningarna. På 1890-talet började man ställa ut fonografer som spelade upp cylindrar när man la i mynt. Ett slags jukebox alltså. Allt fler köpte fonografer, men det fanns problem. För att få fram flera exemplar av en inspelning var man tvungen att spela in på flera fonografer samtidigt. Om man använde 10 fonografer, var man alltså tvungen att spela in ett musikstycke 30 gånger för att få fram 300 exemplar. Inte förrän 1901 kunde man kopiera cylindrar för kommersiellt bruk började Emile Berliner spela in ljud på skivor i stället för cylindrar. Det underlättade skivkopiering genom pressning och 25 år senare hade skivan helt slagit ut cylindern. Han kallade sin maskin grammofon Vid 1900-talets början slog inspelningstekniken igenom och sedan dess har skivindustrin dominerat musikbranschen. Nu kunde man kopiera inspelningar genom att pressa skivor och rullar efter en förlaga. Speltiden utökades och 1904 började man använda grammofonskivor med musik på båda sidorna såldes 30 miljoner skivor bara i USA. Dom första skivstjärnorna var det operasångare som sjöng opera-arior och sånger som O sole mio. Klassiska musikstjärnor fick royalties på försäljningen, och den Enrico Caruso, den första internationella grammofonstjärnan, lär ha tjänat 5 miljoner dollar bara på skivor. Det var alltså i den klassiska sektorn man först kunde utnyttja skivindustrins kommersiella möjligheter. Men på 1910-talet gjorde sig andra musikgenrer gällande. Bl.a. en ny typ av dansmusik som kallades jazz. Redan 1890 gjordes inspelningar av indianernas musik, vid 1900-talets början grundades fonogramarkiv för att bevara och studera musik från jordens alla hörn hade skivbolagen gjort inspelningar i Asien och Nordafrika. 16

18 För första gången kunde folk i gemen hur musik från Japan, Kina, Indien och Afrika. En ny värld öppnades. Men det var inte bara ljud man började spela in kunde Niépce ta varaktiga fotografiska bilder med heliografi. Den äldsta bevarade bilden togs Tillsammans med Daguerre utvecklade han daguerrotypin, där bilderna sparas på metallplåtar. Tekniken lanserades 1839, samma år som Taylor lanserade foton på pappersnegativ. Därmed fanns fotografi. En film består ju av en serie stillbilder som spelas upp så snabbt att man skapar en illusion av rörelse. PÅ 1800-talet experimenterade man med det här. Ett exempel är Muybridges bildsvit av hästen Occident från När bilderna spelas upp efter varandra skapas en illusion av rörelse. Den 14/ spelades vad många kallar världens första filmer in av Louis Le Prince. Dom spelades in i England och är bara sekundlånga. Edison var inblandad i det här med sin kinetoscope-teknik. Och tillsammans med Dickson räknas han som skapare av perforerad celluoidfilm på 35 mm, en standard som fortfarande gäller. Dickson lyckades synkronisera inspelat ljud och rörlig bild Men tekniken fick inget genomslag förrän på 1920-talet. Det här är den första kända ljudfilmen. En filmad fonografinspelning. Man brukar säga att biograffilmen föddes 1895 när man visade film mot betalning i Berlin och Paris. I själva verket skedde det tidigare än så, men i synnerhet bröderna Lumiéres filmvisningar i Paris 1895 har kommit att räknas som biograffilmens startpunkt. En helt ny konstform för en helt ny marknad. Fransmännen dominerade filmbranschen en bra bit i på 1900-talet med korta stumfilmer. Bröderna Pathé blev sin tids största filmproducenter och ett ledande skivbolag. Filmerna var korta och kunde innehålla allt från vardagliga scener till underhållning. Dåtidens film kallas stumfilm eftersom dom inte har synkroniserat ljud. Men på större biografer spelades musik under visningarna. Ibland från en fonograf. I större sammanhang användes pianister eller orkestrar. Liksom inspelad musik blev biograffilm snabbt en storindustri fanns biografer bara i USA, och film var det populäraste fritidsnöjet. Film började visas på stora filmpalats som såg ut som flotta teatrar eller operahus. Röda Kvarn i Stockholm blev Sveriges första storbiograf. Men filmen behövde utvecklas för att publiken inte skulle tappa intresset. Amerikanen Griffith blev banbrytare för en ny typ av långa filmer med genomtänkt handling och effektivt filmspråk, i och med filmen Nationens födelse från Det var den mest sedda filmen före Disneys Snövit Som framgår av DVD:n om musik och rasism är filmen djupt rasistisk, och fick stor betydelse för teorrorganisationen kuk klux klan. Europa dominerade filmen fram till 1:a världskriget. Men i sedan den amerikanska filmindustrin flyttade till Hollywood på 1910-talet har USA dominerat. En förklaring till USA:s framgång var det amerikanska filmstjärnesystemet lanserades Charlie Chaplin i Europa, tidernas kanske största filmstjärna Perioden kallas den elektriska eran. För då kom den överlägsna elektriska tekniken, och vi fick stereo, bandspelare, radio, TV, ljudfilm, PAanläggningar och elinstrument. Elektriska inspelningar Elektriska inspelningar kräver mikrofon, förstärkare och högtalare. Det fanns på 1870-talet, eftersom komponenterna ingår i telefonen. Men förstärkare med tillräcklig effekt och ljudkvalitet fanns inte förrän åren före För då uppfanns rörförstärkaren, som förstärker signaler med elektronrör lanserades halvledaren och transistorn, som senare ersatte rör i förstärkare. Många kallar transistorn 1900-talets viktigaste uppfinning, bl.a. p.g.a. dess roll för datorer. En elektrisk inspelning går till så här. Ljudvågorna, som sprids som ringar på vatten, fångas upp av en mikrofon. I mikrofonen sitter ett membran, som omvandlar ljudvågorna till mekaniska rörelser. Membranets rörelser skapar i sin tur förändringar i elektrisk voltspänning. På vilket sätt beror på mikrofontypen. Vid en gammaldags skivinspelning omvandlas voltspänningen i sin tur till mekaniska rörelser som ristas in i ett mjukt material av ett stift. Vid uppspelning läser en nål av det inristade rörelsemönstret. Rörelsen omvandlas till voltspänning som förstärks innan den skickas till högtalare. Att förstärkare är nödvändiga vid både in- och uppspelning beror på att voltspänningen är svag släpptes den första kommersiella elektriska inspelningen. Bandspelare Vid 1940-talets slut började man övergå till att spela in på bandspelare med magnetiserade band i stället för på skivor. Det är en elektrisk teknik, men förändringarna i voltspänning sparas som mön- 17

19 ster på magnetiserade band, och har likheter med Scotts mönster i kolpulver på 1850-talet. Även bandspelaren skapades på 1800-talet. Tanken var att använda den som telefonsvarare. Men det var inte förrän tyskarna utvecklade bandspelaren på 30-talet som den började användas på allvar. Amerikanarna tog ett par tyska AEG-bandspelare från Radio Luxemburg efter 2:a världskriget. Den låg till grund för den amerikanska AMPEXbandspelaren, som fick avgörande betydelse för bandspelarens genomslag. Bandinspelningar erbjöd helt nya möjligheter för redigering. Som att klippa bort dåliga avsnitt och ersätta med bättre. Möjligheterna utforskades av bl.a. Pierre Schaeffer, som bl.a. klippte ihop ljudcollage av inspelade ljud. Han kallade sin ljudkonst Konkret musik, och det är grunden för samplingstekniken. Med bandspelare kan man dessutom göra flerkanalsinspelningar, d.v.s. spela in med flera mikrofoner på separata kanaler. Det första användbara flerkanalssystemet hade två kanaler och utvecklades i Tyskland På 50-talet beställde elgitarristen och uppfinnaren Les Paul, han med Gibson-gitarren, världens första 8-kanalare av AMPEX. Han utforskade tekniken i en rad framgångsrika inspelningar med sångerskan Mary Ford. Framgångarna fick AMPEX att bygga en trekanalsmodell som användes av bl.a. Wall of Sound-producenten Phil Spector och i tidiga Tamla Motowninspelningar. Lite senare kom 4-kanalaren. Den blev standard vid rock- och popinspelningar under 60-talets slut. De klassiska Beatles och Rolling Stones-inspelningarna gjordes med 4 kanaler. På 70-talet utökades antalet kanaler till 8-, 16-, 24 eller fler kom dessutom portastudion. En flerkanalare i budgetversion med kassettband, som gjorde tekniken tillgänglig för dom flesta. Nya format Vinylskivan kom Därmed utökades speltiden till upp emot 30 minuter per sida på en LP, och ljudkvaliteten förbättrades kom 45-varvaren i vinyl, den klassiska singeln var det dags för stereo. Vid 60-talets mitt lanserade Philips kassettbandspelaren. Den lät ganska illa, men blev populär eftersom man kunde spela in musik från radio och skivor. Och kassetter fungerade i bilen. Sony Walkman kom Det var föregångaren till nutidens mp3-spelare. Film En av filmhistoriens största revolutioner inträffade när ljudfilmen slog igenom. Det skedde 1927 med filmen The Jazz Singer med Al Jolson i blackface. Ljudfilmen är även den ett resultat av elektrisk teknik. Den fungerar så att man lägger ett ljudspår på filmremsan som spelas upp i högtalarsystem. Ljudfilm slog igenom på bred front, och bidrog till USA:s dominans vad gäller film. Animerad film gjordes redan på 1800-talet, och den första animerade långfilmen kom Men det var i och med ljudfilmen animerad film fick ordentligt genomslag, eftersom ljud är så viktigt i animering. Den store mästaren blev Walt Disney. Färgfilmens historia är invecklad. Handfärgade filmer gjordes redan på 1800-talet. Och många stumfilmer var tintade, d.v.s. man la en dominerande färgton över hela bilden. Technicolor-tekniken, som var fullt utvecklad på 30-talet, räknas som den första fulländade tekniken för färgfilm. Radio & TV Radion skapades 1920 och fick snabbt en central ställning. Redan 1924 fanns över 1100 radiostationer i USA. Sverige fick reguljära radiosändningar 1924, och vid slutet av 30-talet fanns radioapparater i 1 miljon svenska hem. Radiostationerna blev mäktiga. Minst 50% av radiosändningarna bestod av musik. Om en låt spelades i ett populärt radioprogram nåddes miljontals lyssnare på en gång, så radion blev oerhört viktig för musikbranschen. Radio och TV är ungefär jämngamla. Braun lanserade TV-idén redan på 1800-talet, och det första TV-systemet demonstrerades 1925 av John Baird startades reguljära TV-sändningar i Tyskland. En av de första TV-succéerna var Olympiska spelen i Berlin På 50-talet slog TV igenom och blev snabbt det viktigaste mediet. Sverige fick permanenta TV-sändningar 56. Genomslaget kom 1958 med fotbolls-vm fick Sverige två TV-kanaler och året därpå färg-tv, 17 år efter USA. Radio och TV ansågs ha så stor genomslagskraft att man i många länder, däribland Sverige, att radio/ TV ska styras av politiker. Mikrofonsång och elinstrument är en naturlig del av den här utvecklingen. PA-anläggningar började användas åren före Till en början mest av folk som pratade, men när 18

20 mer avancerade system utvecklades blev det vanligt även i musik. I och med mikrofonen utvecklades nya sångsätt redan på 1920-talet. För man kan sjunga ganska svagt och intimt i en mikrofon och ändå höras. Liksom hos skickliga filmskådespelare kan man använda små och raffinerade uttrycksmedel. Från början kallades sådan sång crooning. Bing Crosby och Louis Armstrong tillhörde de stilbildande pionjärerna. Det första elinstrumentet byggdes vid 1700-talets mitt, men nu gick utvecklingen snabbt. Elpianon fanns redan 1932, samma år som Rickenbacker lanserade elektriska steelguitars. Den första Hammond-orgeln kom 1935, och året därpå klassikern Hammond B3. Omkring 1950 lanserade Fender och Gibson elgitarrer och elbasar som användes i bl.a. jazz, country, rock, gospel och rythm n blues. Syntar fanns på 1890-talet, och Hammondorgeln kan kallas synt, men det var på 50-talet idén slog igenom på allvar. Men 50-talets syntar var svårkörda. På 60-talet försågs synten med keyboard av pionjärer som Robert Moog. Det gjorde synten till ett praktiskt användbart musikinstrument. Elektrisk teknik kallas analog. Det beror på att ljudvågor och förändringar i voltspänning är likartade. En del ser elektricitet i musik något onaturligt. Men är det verkligen det? Elektricitet finns ju naturligt. Det är i form av elektriska signaler hjärnan tar emot information från örat. Faktum är att utan elektricitet kan vi inte höra ljud idag 1982 lanserades CD-skivan i Japan. Därmed inleddes övergången till den digital eran, till vår egen tid. Digitala inspelningar bygger på elektrisk teknik. Skillnaden mellan analogt och digitalt ljud är att en analog signal är oavbruten eller kontinuerlig. Digitalt ljud däremot kan liknas vid en serie bilder av ljudet. På en vanlig CD har ljudet avbildats eller samplats 44-tusen gånger per sekund. Skillnaden är att ljudet digitaliseras. Samplingen sker i A/D-omvandlare, och lagras som 1:or och 0:or i ljudfiler. När man lyssnar på digitaliserat ljud måste filen göras om till en analog signal. Det äger rum i D/A-omvandlare. I övrigt är tekniken gemensam. Digitala verktyg På 80-talet skapades grundverktygen för digital musikproduktion introducerades MIDI, ett språk som gör det möjligt för digitala ljud- och musikenheter att kommunicera med varandra. MIDI gjorde det alltså möjligt att koppla samman, datorer, samplers, trummaskiner, syntar etc. Digitala syntar öppnade nya ljudvärldar. Samplings-tekniken gjorde det möjligt att använda inspelade ljud på nya sätt. Vid 80-talets mitt kom den datorbaserade sequencern, som i princip fungerar som en bandspelare, och datorbaserade ljudredigerare. På 90-talet blev snabba datorer den självklara basen för digitala musiksystem på alla nivåer. Därmed öppnades oanade möjligheter att bearbeta inspelat ljud. Hemstudion är en del av den digitala musikrevolutionen. Tack vare den nya tekniken blev det möjligt att producera egna inspelningar. I dag kan man köpa utrustning för en bråkdel av vad motsvarande kvalitet kostade för 10 år sedan. I filmen om Summertime visas hur digital musikproduktion går till. Digitala format Gamla medier som radio, TV, video och film har levt vidare. Men produktion och distribution har digitaliserats. Att upprätthålla statliga sändningsmonopol blev omöjligt, och fr.o.m talet blev sändningar som inte kontrolleras av politiker lagliga även i Sverige. En dator kan ju hantera allt ifrån ljud och bild till enorma datamängder. Så gränserna mellan exempelvis bild och musik började suddas ut. Det blev tydligt i MTV, som började sända Musik och video blev en helhet. Samarbete mellan musik- och filmindustri var inget nytt. Många låtar och artister har lanserats i filmer. Och på 40-talet kom Soundies, promotion-filmer man kunde titta på i Panorama-maskiner. Men nu blev musikvideon central för lanseringen av musik och artister. Man lade ofta större resurser på videon än på musiken. World Wide Web Men den kanske viktigaste delen av den digitala revolutionen var world wide web, som skapades 1990 av Tim Berners-Lee. Den första web-platsen öppnades den 6/ Då fattade ingen vad det skulle leda till. Konsekvenserna av Internet kan man fortfarande inte förstå, mer än att Internet förändrat tillvaron och musiklivets förutsättningar i grunden. Kanske är Internet i sig en lika stor revolution som inspelningstekniken. Så här säger Berners-Lee idag. Övergången till digital teknik var lukrativ för skivbolagen. Dom tog mer betalt för en CD än en vinylskiva, trots att CD:n var billigare. Och det nya formatet gjorde att man kunde sälja gamla inspelningar en gång till såldes 2,3 miljarder skivor ,4 miljarder 19