Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan"

Transkript

1 Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning i mottagarens. Idag ska det handla om mittenbiten i den kedjan, dvs den signal som bär informationen från talare till lyssnare och mer specifikt om den signalens fysiska egenskaper. Låt oss först påminna oss hur den kedjan såg ut. Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik Akustiska elementa Vi ska prata om ljudvågor, enkla och komplexa, och om ljudets egenskaper frekvens, amplitud och duration. Vi ska prata något om analysmetoder och speciellt då sådana som är relevanta för talanalys. Vi ska också något beröra den akustiska modell för talproduktion som brukar kallas källa-filtermodellen. Innan jag går in på några teknikaliteter vill jag först avfärda några vanliga fördomar och missförstånd. När vi talar om ljud beskriver vi ofta ljudet som ljudvågor och när vi studerar vissa av ljudets egenskaper som tex. ljudstyrkevariationen ser det i våra analysprogram onekligen ut som vågor. För en fysiker är det också högst relevant att tala om vågrörelser för många av de matematiska modeller fysikern använder är hämtade från vågrörelseläran. Men för lekmannen ger det felaktiga associationer av vågor på ett böljande hav och så fungerar det inte riktigt. Däremot kan man använda vågmetaforen för att påminna sig om hur pass stor påverkan ljudet har på det omgivande lufttrycket (för ljud är ju just förknippade med lokala förändringar i lufttrycket). Om vi då liknar dessa förändringar vid krusningar på ytan av ett hav eller en djup sjö så har vi åtminstone proportionerna klara för oss.

2 Om ni läser om akustik i läroböcker i fonetik eller hör lingvister tala om det kommer ni nästan alltid att få veta att luften är ett elastiskt medium där luftmolekylerna står och dallrar kring sina jämviktslägen, som en gelepudding ungefär. Ur pedagogikhistorisk synpunkt vore det intressant att veta var detta fullkomliga nonsens har sitt ursprung, men jag har inget bra svar på det. Däremot har jag ett (hyfsat) bra svar på hur det egentligen förhåller sig och det får duga just nu. Det stämmer (relativt) väl att molekylerna darrar runt sina jämviktslägen i ämnen i fast tillstånd. Skulle vi föra ett samtal inneslutna i ett stycke fast järn så stämmer jämviktslägesmetaforen någorlunda väl. Men eftersom detta är en ganska ovanlig kommunikativ situation ska jag inte närmare beskriva dess villkor. I ämnen i vätskeform eller gasform rör sig emellertid molekylerna slumpmässigt om varandra. I en gas, tex. luft, far molekylerna omkring med en medelhastighet på några hundra meter per sekund*. De är för långt från varandra för att det ska uppstå några attraktionskrafter mellan dem. Den enda växelverkan mellan molekyler som förkommer är att de hela tiden krockar med varandra. * Medelhastigheten vid rumstemperatur är ungefär 500 m/s I fysiken beskrivs krockarna som elastiska stötar, men elastisk stöt betyder här enbart att krockarna sker utan förlust av energi. (Kanske är det ur detta språkbruk som missuppfattningen om luften som elastisk kommer.) Det finns experimentella metoder för att studera hur molekylerna rör sig i en gas och skulle man rita ut en enskild molekyls bana under någon sekund kunde det se ut på följande vis. Aerodynamik mm Aerodynamik mm Brownsk rörelse Situationen är med andra ord rätt kaotisk. Ungefär som animationen på nästa bild ger intryck av. Efter några sekunder Efter ytterligare några

3 Aerodynamik mm Hur kan nu ljudet fortplantas genom ett så kaotiskt medium? Jo, ljud uppstår ju när något vibrerar i luften. För att våra öron ska uppfatta det som ljud måste det vibrera inom ett visst frekvensområde, men det är en annan historia. När luftmolekyler träffar ett föremål studsar de förstås tillbaka. Om föremålet står stilla händer inget annat än att molekylen ändrar riktning. Hastigheten blir densamma om vi förutsätter att krocken är elastisk. Men om molekylerna träffar en yta som rör sig kommer de att få en ökad hastighet efter studsen om ytan rör sig mot dem och en minskad om den rör sig från dem. Den skillnaden i rörelsehastighet fortplantar sig genom mediet när molekylen sedan krockar med andra molekyler och då överför större eller mindre energi beroende hur det vibrerande föremålet rörde sig vid träffen (mot molekylen eller från molekylen). Eftersom lufttrycket är direkt proportionellt mot molekylernas rörelsehastighet kan man alltså se det som så att det är lufttrycksförändringar som breder ut sig i luften. I en gas är ljudets utbredningshastighet beroende av molekylernas medelhastighet. Som vi redan nämnt är molekylernas medelhastighet beroende på temperaturen. I rumstemperatur vid normalt lufttryck är medelhastigheten ungefär 500 m/s. Ljudets utbredningshastighet i luft är 68% av molekylernas medelhastighet, dvs. 340 m/s vid rumstemperatur. I talorganen har luften en temperatur som ligger nära kroppstemperaturen. Där blir ljudhastigheten därför något högre; 354 m/s om vi räknar med 37. Ljudets utbredningshastighet beror alltså på molekylernas medelhastighet. Beror den också på något annat, tex. lufttrycket eller luftfuktigheten? Ja, är det exakta svaret, men inverkan är så obetydlig att man i de flesta sammanhang helt kan bortse från den.

4 Om vi börjar med lufttrycket så kan vi konstatera att om vi klättrar upp på Jordens högsta berg där lufttrycket är 75% av det vid havsytan så är lufttryckets påverkan på ljudhastigheten inte mer än ungefär 1 cm/s. Inte mycket att bråka om 1). I en tryckkammare med 5 atmosfärers övertryck är ljudhastigheten c:a 25 cm/s högre. Även det kan vi nog leva med utan några större praktiska konsekvenser. 1) Vi förutsätter då att temperaturen är 20 C Ljudhastigheten i vatten är betydligt högre än den i luft så man kunde kanske tro att luftfuktigheten skulle påverka ljudhastigheten, men även här är inverkan minimal. Vid en temperatur på 20 C och i absolut torr luft (0% luftfuktighet) är ljudhastigheten m/s. Vid en luftfuktighet på 90% ökar den till m/s, dvs. med lite mer än 1 m/s. Även det kan vi nog bortse från i alla praktiska sammanhang. Ljudhastigheten är ganska enkel att räkna ut om man vet temperaturen, men man kan förstås också mäta upp den på ett ganska enkelt sätt genom att tex. skicka en puls från en sändare till en mottagare som befinner sig på ett noggrant uppmätt avstånd från varandra och mäta hur lång tid det tar för pulsen att gå den sträckan. Nästa bild visar ett sådant exempel. Ungefärliga ljudhastigheter i några olika medier vid 20 C Luft 340 m/s Vatten 1500 m/s Stål 5000 m/s Det enda som är riktigt intressant i fonetiken är väl ljudhastigheten i luft, men den högre hastigheten i vatten och metall hjälper oss att förstå varför man kan höra ljudet av motorbåtar mycket bättre under vattenytan än ovanför och varför ljudet av annalkande tåg hörs som ett sjungande i rälsen långt innan ljudet hörs i luften. Eftersom den enda faktor som spelar någon roll, rent praktiskt, för ljudhastigheten i luft är temperaturen kan vi ju avsluta med att i tabellform ange några riktvärden. Temperatur ( C) Ljudhastighet (m/s)

5 Enkla ljud kan beskrivas med tre egenskaper frekvens, amplitud och duration. Låt oss först bekanta oss med det jag kallar enkla ljud för att se hur de tre grundegenskaperna fungerar och hur de beräknas. Enkla ljud, dvs. ljud som bara svänger med en frekvens, förekommer rätt sällan i vår vardag. Stämgafflar producerar sådana ljud, men inte så mycket annat i vår vardag. Men att beskriva sådana ljud är en bra startpunkt för beskrivning av mer komplexa ljud. Om ni alls sett representationer av ljud så är det väl ungefär såhär det presenterats. I sträng mening är detta ingen representation alls av själva ljudet utan bara av vissa aspekter av dess egenskaper. I det här sammanhanget är det nog inte så dumt att påminna sig den där metaforen jag nämnde i början och som jämförde ljudvågor med krusningar på en vattenyta. Låt oss föreställa oss att vi ser vågor som breder ut sig på en vattenyta och att vi vill undersöka deras egenskaper lite närmare. Ett sätt att göra det (om det är grunt vatten iaf) vore att sätta ner en pinne och se hur vattenytan stiger och sjunker utefter pinnen. Detta skulle ge oss upplysningar om två viktiga egenskaper hos vågorna - deras frekvens och amplitud. Periodtiden får vi genom att mäta tiden mellan två toppar och amplituden genom att mäta skillnaden mellan lägsta och högsta nivån på pinnen. När det gäller ljud så kommer man väl inte så långt med en pinne som mätinstrument, men ersätter man pinnen med en tryckmätare som registrerar trycket så kommer skalan på mätaren att visa förändringen av trycket över tiden precis som vattenivån på pinnen gjorde.

6 Kopplar man tryckmätaren till en skrivare som registrerar trycket på en remsa som matas på med jämn hastighet får man en kurva av precis den typ som visas i diagrammet. Det finns både likheter och skillnader mellan den verkliga vågen och registreringen. Likheten består i att höjden på vågorna är direkt proportionell mot de verkliga vågornas och att de passerar i samma takt. Hur långt det är mellan vågtopparna (i meter) i verkligheten ger registreringen däremot ingen upplysning om. För att kunna beräkna avståndet mellan vågtopparna (våglängden) i den verkliga vågen måste man veta vågens utbredningshastighet och det ger vår tryckmätare ingen upplysning om, det får man mäta på något annat sätt. Till sist en förklaring till rutan där det står konstant atmosfärsikt tryck. Det innebär bara att vi enbart intresserar oss för själva vågens storlek. Vi mäter ju inte våghöjden i havet från havsbotten utan i förhållande till vattenytan i lugnt vatten. Då är vi redo att sammanfatta dessa grundläggande begrepp. Amplitud = våghöjden räknat från medelnivån Vi sa tidigare att ljud är små förändringar i lufttrycket. Ska vi uttrycka hur stora dessa förändringar är får vi alltså ta till någon enhet för tryck. Den enhet som normalt används för att ange lufttryck är Pascal (Pa). Det motsvarar ett ganska litet tryck. Normalt lufttryck är ungefär Pa. I väderrapporter använder man ofta enheten hektopascal (100 Pa) för att det ska överensstämma med den gamla enheten millibar (mb) där normalt luftryck är 1013 mb vilket motsvarar 1013 hektopascal. Låt oss jämföra de lufttrycksförändringar vi uppfattar som ljud med normalt atmosfärstryck. Normalt atmosfärstryck Pa Ljudtryck Pa 20 Pa Det svagaste ljud vi kan uppfatta Det starkaste ljud vi kan uthärda Det starkaste ljud vi kan uthärda motsvarar bara 0.2 tusendelar av normalt lufttryck, eller 20 cm höga vågor i ett 1000 meter djupt hav så vår liknelse med krusningar på ytan av ett djupt hav har ett visst fog för sig som ni lätt kan inse.

7 Alltså Det som vi uppfattar som ljud är mikrovariationer i lufttrycket orsakade av variation i luftmolekylernas medelhastighet och inget annat - inga böljande vågor, inga dallrande geleklumpar eller annat trams man kan läsa om både här och där! Området Pa till 20 Pa är ju mycket stort. Det starkaste ljud vi kan tåla är en miljon gånger starkare än det svagaste vi kan uppfatta. en sådan skala är inte särskilt praktisk att hantera. Dessutom är det så att den inte särskilt väl speglar hur vi uppfattar ljudstyrka. Av bägge dessa skäl använder man istället en logaritmisk skala - decibellskalan - för att ange ljudtryck. Detta står väl beskrivet i Engstrands bok så jag nöjer mig med att här återge tabellen. Hörseltröskeln Periodtid = Avståndet i tid mellan två vågtoppar. Men vart tog frekvensen vägen? Ja, frekvensen är ju helt enkelt hur många periodtider det går på en sekund. Är periodtiden en tiondels sekund så går det tio sådana på en sekund och då är frekvensen 10. Som enhet för frekvens ska vi använda Hertz (Hz) som då alltså betyder periodtider (eller bara perioder) per sekund. Smärtgränsen Matematiskt kan sambandet uttryckas så här: f = 1/T Variation i frekvens där f = frekvensen (i Hz) och T = periodtiden (i s). eller om det är periodtiden man är ute efter: T = 1/f Några exempel T = s f = 1/0.005 = 200 Hz f = 125 Hz T = 1/125 = s

8 Variation i amplitud Komplext ljud. Ett komplext ljud är inget annat än ett ljud som består av flera enkla ljud. Alla musikinstrument och den mänskliga rösten producerar sådana ljud. Andra komplexa ljud Ljudhastigheten och våglängden spelar en viktig roll när man ska förklara talrörets resonansegenskaper och vi ska se lite närmare på hur detta hänger ihop. Ljudets utbredningshastighet brukar betecknas med c och våglängden (dvs avståndet mellan på varandra följande tryckmaxima (eller minima) med den grekiska bokstaven lambda (λ). Uttryckt som en matematisk formel kan sambandet mellan de tre skrivas så här: λ = c/f där f är frekvensen i vanlig ordning. Några exempel: c = 340 m/s f = 100Hz λ = (340m/s) / (100Hz) = 3.4m f = 200Hz λ = (340m/s) / (200Hz) = 1.7m f = 500Hz λ = (340m/s) / (500Hz) = 0.68m Resonansfrekvenser i ett halvöppet rör kan beräknas ur dessa formler Inte alls så svårt som det kan verka. Formeln som ger resonansfrekvenserna i ett öppet rör är alltså F n = (2n 1)c/4l vilket ger F 1 = c/4l, F 2 = 3c/4l, F 3 = 5c/4l osv.??? Vad i himmelens namn är nu detta Jo...

9 Variablerna i formeln betyder F = resonansfrekvens c = ljudhastigheten l = rörets längd Ljudhastigheten är ungefär 340 m/s Om vi ska jämföra röret med ett normalt talrör kan vi sätta längden till 17 cm (= 0.17 m) Den lägsta resonansen, som vi kan kalla första formanten om vi vill, kommer då att inträffa vid frekvensen F 1 = 340/4*0.17 = 500 Hz På samma sätt får vi en andra resonans vid F 2 = 3*340/4*0.17 = 1500 Hz F 3 hamnar på 2500 Hz osv. Alltså 500 Hz Hur skulle ett sådant ljud låta månntro? 1500 Hz Ja, såhär ungefär 2500 Hz OBS! I samband med talanalys kallas dessa resonansfrekvenser för formanter, numrerade från den lägsta och uppåt F 1, F 2, F 3 osv. Ska man jämföra med något språkligt så kommer det nära schwa-vokalen, dvs [ ], och den har också mycket riktigt formantfrekvenser vid ungefär dessa lägen. Den mest neutrala vokalen, [ ], påminner alltså till karaktären om ljudet i ett jämntjockt, halvöppet rör med längden 17 cm. Att beräkna resonansfrekvenserna i ett riktigt talrör är dock betydligt mer komplicerat. Det var anledningen till att Gunnar Fant, som var en av de första som gjorde akustiska beräkningar av den här typen, valde att försöka simulera talröret med en elektrisk modell.

10 Den nedre figuren visar ett principschema, den övre hur apparaten såg ut i verkligheten Det är från dessa tidiga experiment (mitten av 50-talet) som den s.k. källa-filter modellen härstammar. Numera har man mer sofistikerade, datoriserade metoder som kan simulera talröret på ett ännu mer verklighetsnära sätt. Men en viss förenkling innebär det alltid. Tal röret En sådan förenkling är att som i den föregående bilden dela upp talröret i cylinderformade sektioner. Eftersom resonansförhållandena i sådana cylindrar är välkända och relativt enkla att beräkna blir modellerna på så sätt mindre komplicerade. Som vi ju lätt inser är inte ett verkligt talrör en serie cylindrar, men det har visat sig att tvärsnittsytans form inte har så stor betydelse för resonanserna. Däremot är varje cylinders diameter, och därmed dess tvärsnittsarea, av avgörande betydelse. Hur denna area ändrar sig utefter talrörets längd är helt avgörande för resonanserna. Detta är därför ett nyckelbegrepp i samband med talrörssimuleringar. Facktermen för detta är areafunktionen. Rösten Läpparna Glottis

11 Källa-filter-modellen Låt oss påminna oss hur Fants elektriska modell såg ut. Den består alltså av en ljudkälla och en serie filter. Bakgrunden till modellen är att det var (och är) så mycket enklare att göra beräkningarna på en elektrisk modell. För att det ska vara någon poäng med det måste förstås den elektriska modellens egenskaper mycket nära likna den akustiska. Men det har den visat sig göra. Källa-filter-modellen När det gäller talapparaten är det, som vi redan berört, talröret (inklusive läpparna) som är filtret och ljudkällan (när det gäller tonande ljud) stämbandstonen. Nu ska det genast sägas att även om vi talar om stämbandston, grundton osv. så är denna ljudkälla inte så värst tonlik. Åtminstone inte om vi har musikaliska toner i tankarna. Här kommer ett exempel på hur det kan låta. Källa-filter-modellen Sp speech pressure microphone waveform maximum contact Vi ska inte gå in på alla talproduktionens finesser i den här kursen, men det kan väl i alla fall vara intressant att se ett exempel på hur stämbanden, som producerar ljudet, ser ut och fungerar. Lx laryngograph/egg vocal fold contact waveform maximum separation modal voice adult male Normal Sp & Lx Röstkällan Vi har sagt tidigare att komplexa toner kan bestå av två eller flera enkla toner. Sp speech pressure microphone waveform maximum contact I själva verket är det så, att alla periodiska ljud (alltså sådana som inte är brus eller buller) kan delas upp i komponenter som består av enkla toner. Lx laryngograph/egg vocal fold contact waveform maximum separation Det finns en speciell matematisk teknik (Fourieranalys) för att göra detta. modal voice adult male xh31-54 Normal Sp & Lx

12 Röstkällan Gör man en Fourier-analys av röstkällan så ser man att den består av en grundton och ett (i princip oändligt) antal övertoner vars frekvenser är heltalsmultiplar av grundtonsfrekvensen. Amplituden hos övertonerna avtar successivt. Hur snabbt den avtar beror av en mängd faktorer som bl.a. har med stämbandens mekaniska egenskaper att göra. Här nedanför ser vi två exempel på källspektra med olika grundtonsfrekvens. När sedan källsignalen (stämbandstonen) passerar genom filtret (talröret) påverkas amplituderna i källspektrum genom resonanser i talröret på det sätt vi talat om tidigare och det är dessa resonanser som ger varje ljud sin speciella klangfärg. Källa-filter-modellen Källa-filter-modellen Icke tonande ljud Hittills har vi enbart behandlat tonande ljud, men som vi vet innehåller talet även andra typer av ljud som har en annan ljudkälla än stämbandston. Det gäller då fram för allt frikativa ljud som tex. [s], [ ], [f] och [h]. Dessa ljud följer förstås precis samma lagar som de tonande, men har andra egenskaper. Ljudkällan är här brus som uppstår genom turbulens då luftströmmen från lungorna tvingas genom en trång passage eller då den träffar en kant av något slag, tex. tänderna, med relativt hög hastighet. Icke tonande ljud Bortsett från denna skillnad bildas resonanser av precis samma skäl och på precis samma sätt som för tonande ljud och dessa resonanser ger även de frikativa ljuden sin karaktär. För [h], vars ljudkälla är friktionsbrus vid stämbanden, är resonansrummet detsamma som för vokaler men för alla andra frikativa ljud är det mindre och annorlunda format. Det betyder att det resonansmönster (formanter) man ser är ganska radikalt annorlunda än vokalernas. Vi ska återkomma till detta. Mätmetoder Att kunna mäta och beräkna är förstås en viktig aspekt av den akustiska fonetiken och på den punkten har det skett en enorm teknisk utveckling som gjort, att en del saker som över huvud taget inte gick att mäta tidigare nu gör det och sådant som tidigare var enormt resurskrävande både vad avser tid och pengar numera är både billigt och enkelt. Det mesta av denna utvecklig har skett de senaste 50 åren.

13 Den här bilden visar en apparat som utgör en milstolpe i den tekniska utvecklingen - spektrografen. Den kom i början av 40- talet och har spelat en mycket viktig roll i fonetiken. Mätmetoder Mätmetoder Med spektrografen fick vi en möjlighet att avbilda ljudens egenskaper på ett sätt som passade väl för att visa talljudens egenskaper. glottal vokal dental bilabial lateral vokal frikativa frikativa klusil Mätmetoder Vi ska se lite närmare på hur ett spektrogram är uppbyggt, men först måste vi tala om något annat men närbesläktat, nämligen ett spektrum. Ett spektrum är ett diagram som visar amplituden hos ett komplext ljud som funktion av frekvensen. OBS att ett komplext ljud ju var ett ljud sammansatt av enkla ljud som vart och ett har en viss amplitud Om man räknar ut ljudets spektrum med jämna tidsmellanrum (säg var tiondels sekund eller så) och radar upp dem på en tidsskala så får man ett berg-och-dal-landskap av den typ som figurerna a) och b) visar. Om man sedan överför detta landskap till en 2- dimensionell bild där höjden representeras av svärtningsgraden, så han man fått ett spektrogram. Mätmetoder Mätmetoder De tre första formanterna i tre vanliga vokaler. [i] [e] [ ] Vokalfyrsidingen igen Några vanliga vokaler. [i] [e] [ ] [o] [u] F 3 F 2 F 1 Kan man koppla detta till vokalfyrsidingen på något sätt?

14 Här har jag lagt in de fem vokalernas formantvärden i ett diagram och vi kan se att det åtminstone finns en viss likhet med hur vi brukar placera ut dem i den fonologiskt motiverade vokalfyrsidingen e i 1500 F o u F 1 Vokalfyrsidingen igen När vi försökte placera ut vokalerna i en vokalfyrsiding genom att känna efter var vi hade tungans högsta punkt i munnen så stämde det inte så värst bra överens med den beskrivning vi såg i IPAs diagram och man kan då fråga sig hur det kan komma sig att det ändå fungerar så bra för fonologiska beskrivningar. Det vi just sett här är en del av förklaringen till det för även om det där med tungans högsta punkt inte stämmer så bra så stämmer den akustiska beskrivningen in mycket bättre och den säger ju väldigt mycket om vad vi faktiskt hör. 800 Till sist. Jag inser att det varit en hel del nytt den här gången och inom ett relativt tekniskt område som många av er inte har så stor erfarenhet av, men under laborationerna nästa vecka ska ni på ett mer handgripligt sätt får stifta bekantskap med både ljud och analysverktyg för att studera ljuden.

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser Vokaler Mattias Heldner heldner@kth.se Talrörets resonanser Källa-filter teorin gör det möjligt att beräkna talrörets resonansegenskaper för ett rör där tvärsnittsarean är densamma längs hela rörets längd

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

Spektrogram att göra ljud synligt

Spektrogram att göra ljud synligt Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4) Akustiska elementa - Ljudvågor: enkla och sammansatta - Amplitud och intensitet - Resonans, filter, spektrum Ljudvågor " Ljud sprids i form av ljudvågor " Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud

Talakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Allmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder

Allmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder Mätmetoder - Allmänt - Direkt - Indirekt Allmänt Vad vill man veta? Vad vill man mäta? Vilka artikulatorer är inblandade? Störs talet av utrustningen? Vilka metoder är etiskt försvarbara? Vad får utrustningen

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Sundberg: Kap 4 Artikulation

Sundberg: Kap 4 Artikulation Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Förberedelser Läs i vågläraboken om interferens (sid 60 70), svävning (sid 71 72), dopplereffekt (sid 83 86), ljudreflektioner i ett rum (sid 138 140), böjning

Läs mer

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Simulering av högtalare

Simulering av högtalare Svante Granqvist 2008-11-05 13:47 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Simulering av högtalare Du kommer att få simulera labblådan och jämföra med tidigare uppmätta data. Vi använder simuleringsprogrammet

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2 Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2 2202 Beräkna Detta ger f(3 + h) f(3) då f(x) x 2 (3 + h) 2 3 2 h 2 + 6h 6 + h 6 h 0 Vi har därmed bestämt riktningskoefficienten (k-värdet) för tangenten

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Lite grundläggande aerodynamik

Lite grundläggande aerodynamik Men först en liten vetenskapsfilosofisk utvikning Lite grundläggande aerodynamik Avsnittet bygger i hög grad på Kapitel 3, The aerodynamic phase i Catford, John C. 1977. Fundamental Problems in Phonetics.

Läs mer

3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist

3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist 3D- LJUD Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist sanlil@kth.se 2012-11- 14 Inledning Mitt mål är att illustrera binaural syntes med

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. 4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Sida 1 (6) Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Militärteknik kan sägas vara läran om hur tekniken interagerar

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer