Om uttal och uttalsundervisning

Transkript

1 Om uttal och uttalsundervisning Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet

2 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering

3 Sagt och tänkt om andraspråksuttal Language learners need no more than a comfortably intelligible pronunciation (Abercrombie 1949)

4 Vilka mål? Vilken svenska? Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga? Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt rytm och var lättlyssnad Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker finlandssvenska

5 Lite bokreklam

6 Lite bokreklam

7 Lite bokreklam Denna är kurslitteratur vid lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna Denna är kurslitteratur vid lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Umeå universitet ÖVNINGAR I SVENSK BASPROSODI av Ylva Slagbrand & Bosse Thorén

8 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering

9 Ännu mer bokreklam. Denna beskriver engelska som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden

10 De 7 myterna 1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)

11 Schematisk bild av typisk (obs ej nödvändig) andraspråksinlärning hos vuxna U T V E C K Trolig stagnation om man inte övar uttalet specifikt Ordförråd Grammatik L I Uttal N G Ca 1-1½ år I n l ä r n i n g s t i d (LOR)

12 De 7 myterna 1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro) 2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå (Zielinski & Yates). 3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal distinkta vokal- och konsonantkategorier hos inläraren (Field) 4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert). 5. Inlärarna skulle utveckla sitt uttal mer om de bara övade mer (Grant) 6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i uttal är samma sak (Thomson) 7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för uttalsundervisning (Murphy)

13 Axplock från boken När den audiolinguala metoden var på modet misslyckades de flesta med att skaffa sig ett brytningsfritt uttal. Senare blev man mer medveten om begriplighetsprincipen (Grant). Eleverna ville lära sig tala bättre. Läraren erbjöd mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt undervisning i hur man talar och gör sig förstådd (Zielinski & Yates) Uttalsundervisning ska inte ses som lösande av problem utan som undervisning i hur man talar (Zielinski & Yates)

14 Axplock från boken Återkoppling/respons från läraren ska vara systematisk och relevant för inlärarnas utvecklingsstaium (Zielinski & Yates) Lärarens återkoppling på uttal ska i princip vara snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta. Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med sig av övningar med minimala par; kategorier av de kontrasterande fonemen eller helordskategorier?

15 Och nu lite uppvärmning: är vi överens om... att ett bra uttal inte är detsamma som skriftspråkstroget: På måndag slutar kursen och det är riktigt tråkigt. att ett funktionellt lyssnarvänligt uttal är ett mer realistiskt mål än ett helt brytningsfritt uttal, när inlärarna är vuxna eller nästan vuxna. Men det gör ju inget om undervisningen tillåter och uppmuntrar ett helt perfekt uttal

16 Och att bokstäver och ljud inte är samma sak Hur många språkljud är det i bassäng? Hur många språkljud är det i Schweiz?* Hur många språkljud är det i sax? Hur många språkljud är det i stjärnorna?* Hur många språkljud är det i finansminister? Hur många stavelser är det i orden ovan? Är det lika många stavelser i espressobryggare som i Naturskyddsföreningen? Obs om stavelsegränser fonologi pedagogik Hur är det med alfabetet och språkljuden i svenska?

17 Hur stämmer svenskans alfabet med svenskans språkljud? Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning: Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver. 9 vokalljud och 18 konsonantljud. Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite

18 Översikt över svensk fonologi

19 En julgran med pynt = ett perfekt uttal med många vackra detaljer En julgran utan pynt = ett lättbegripligt uttal med tydliga spår av förstaspråket men med tydlig betoning och långa betonade stavelser; längd på rätt ljud Bara pynt utan gran = ett uttal med vissa roliga detaljer men som är svårt att förstå. T.ex. rytmen kan vara helt fel en rörig samling pynt

20 Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt men vissa saker är helt klart aningen eller

21 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering

22 En utgångspunkt: Basprosodi Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

23 Eller: Basprosodi Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

24 Eller: Basprosodi SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlängngngning av betooonade STAAAvelser

25 Basprosodi De absolut vanligaste prosodiska uttalsfelen: Att inte förlänga betonade stavelser (särskilt de som ska ha lång konsonant); flicka, blomma, modell Att missa betoningen av den första betonade stavelsen i sammansatta ord och liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning, meddelande

26 Grundprinciper för svensk språkrytm I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser. En betonad stavelse har längre varaktighet och är mer framträdande än omgivande obetonade stavelser. Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant. Exempel Kalle och Lena ska åka tunnelbana

27 I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska

28 Vi tittade på två filmsnuttar av Hans Thorén

29 Basprosodiskt ljudexempel När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Original, kortstavigt När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Manipulerat; förlängda ljud enligt understrykningarna

30 Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i svenska (det som alltför ofta kallas lång och kort vokal läs Thorén 2013) Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I obetonade stavelser är alla ljud korta. Fenomenet inkluderar komplementär vokalkonsonant-längd; vila-villa, mata-matta, vägenväggen, fint-fint Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en kvalitetsskillnad mellan lång och kort vokalallofon olika för olika vokalfonem och för olika regionala varieteter Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när orden är obetonade i en viss kontext

31

32 Ett annat exempel på kompleme ntär vokalkonsonant -längd

33 Pekar ut ett av flera korta ljud varför just detta ljud? Pekar ut ordets enda långa ljud* Varför då inte markera alla korta ljud? Detta är ingen pedagogisk rekommendation - vill bara ställa saken på sin spets.

34 Längden hos svenska vokal- och konsonantljud kan alltså Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rotrott Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet behöver sällan undervisas** Ett långt ljud talar om att en stavelse är betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är betonat I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en betonad stavelse (i ett betonat ord).

35 Vi övar på att hantera betoning och längd i svenska ord

36

37 Till bladet med 9 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden. kalabalik torsk pennor förälskelse journalist studera katakomber kolossen tavlorna plast vatten deklarera bananerna bensin diesel gasol tolerant svamp politiker kantarell kupong krokodilen liftade mirakulös kometen mystiska kapitalist

38 Facit torsk plast svamp pennor vatten diesel bensin gasol kupong tavlorna liftade mystiska studera kolossen kometen journalist tolerant kantarell förälskelse bananerna politiker katakomber deklarera krokodilen kalabalik mirakulös kapitalist

39 Sammansatta ord och liknande Glas + ögon = glasögon Sol + glasögon = solglasögon Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare Prada + solglasögon = Pradasolglasögon Första och sista möjliga stavelse behåller betoning. Obs inte första och sista stavelsen Ord med två betonade stavelser är svåra att betona rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det gäller främst ord med framförställd partikel.

40 Till bladet med 6 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar per ord. polispatrullerna köttbullar rotmos bensinfat kapitalvinster försvarsberedningen örhänge vindkraft rättshaverister lantgårdar melodislinga uttal diplomatkåren årsredovisning tomatsås cigarrdoft stjärnrevisorer finansministrarna

41

42 Facit rotmos vindkraft uttal bensinfat tomatsås cigarrdoft köttbullar örhänge lantgårdar rättshaverister årsredovisning stjärnrevisorer kapitalvinster melodislinga diplomatkåren polispatrullerna försvarsberedningen finansministrarna

43 Nu tittar vi på satsens basprosodi I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Vilka ord? Måste det vara just de orden? Blanda inte betoning och fokus/emfas/satsaccent Regel: grammatik/ordklass bestämmer betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar och annat i situationen På denna nivå finns en möjlighet till variation

44 Basprosodisk satsanalys Bosse Thorén 1997 Del 1 Skriv hela satsen/meningen Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido. Vilka ord är lämpliga att betona? Pelles föräldrar hundvalp Fido Hur många stavelser har de Pelles föräldrar hundvalp Fido betonade orden? Vilken/vilka stavelse(r) är betonad(e) i de aktuella orden? Pelles föräldrar hundvalp Fido Vilka ljud ska förlängas i respektive betonad Pelles föräldrar hundvalp Fido stavelse? Öva på hela meningen: Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido

45 Basprosodisk satsanalys del 2 Skriv hela satsen/meningen Vilka ord är lämpliga att betona? Hur många stavelser har de betonade orden? Vilken/vilka stavelse(r) är betonad(e) i de aktuella orden? Vilka ljud ska Förlängas i respektive betonad stavelse? Öva på hela meningen:

46 Vi har en spännande dag om uttalsundervisning i Frescati. Spännande dag uttalsundervisning Frescati Spännande dag uttalsundervisning Frescati Spännande dag uttalsundervisning Frescati

47 Vi hittar på några egna exempel Han kommer ju inte på torsdag. Kommer torsdag Kommer torsdag Kommer torsdag (torsdag)

48 Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban snön lyser vit på fur och gran snön lyser vit på taken endast tomten är vaken

49 Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban snön lyser vit på fur och gran snön lyser vit på taken endast tomten är vaken

50 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin Du har tappat ditt ord och din papperslapp du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarens trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord, var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu, förr n vi föser dig bort du barfotabarn i livet.

51 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin Du har tappat ditt ord och din papperslapp du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarens trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord, var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu, förr n vi föser dig bort du barfotabarn i livet.

52 Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen Han kom som en vind. Vad bryr sig en vind om förbud? Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud. Det borde ha stannat därvid: du var ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad

53 Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen Han kom som en vind. Vad bryr* sig en vind om förbud? Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud. Det borde* ha stannat därvid: du var* ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad -ng- I denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna

54 Om ton i svenska Beroende av betoningsgrad Olika i olika delar av landet Neutraliseras när man sjunger (men man förstår ändå )

55 Fonologisk struktur hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obe- tonat

56 Fonologisk struktur hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obe- tonat

57 Tonkurva för ánden ànden med icke-fokal betoning ánden ànden

58 Tonkurva för ánden ànden med fokusaccent ánden ànden

59 Vi behöver en striktare definition av ordet betoning, i detta sammanhang Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok. Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm). Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.

60

61

62

63 Exempel från Kjellin 1978/1995 Varje exempel innehåller 4 uppförsbackar (stigande toner). I verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden mellan vanlig betoning och fokusintonation/satsaccent/emfas

64 Sammanfattning av svensk intonation Ni har säkert sett något som nedan Tilltalande och vanligt förekommande men vilseledande

65 Ni har säkert sett något som nedan

66 Ni har säkert sett något som nedan Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord) Röd fallande ton är terminal junktur = pratat klart. Grön fallande ton är accent 2 Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av ordaccenttyp Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva utanför Mälardalen

67 Tonkurva för ánden ànden med icke-fokal betoning Utbyggd prosodi ánden ànden

68 Tonkurva för ánden ànden med fokal betoning Utbyggd prosodi ánden ànden

69 Argument för att prioritera rytmen framför tonen Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter av svenska. Tonen (t.ex. ánden ànden / tómten - tòmten) har väldigt olika realisering och distribution i olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten finns inte i alla dialekter. Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång. Du måste kunna mycket mer om prosodi för att kunna undervisa korrekt om tonal prosodi

70 För visst var den här tabellen jobbig B E T O N A T Obe- tonat

71 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering

72 Andraspråksinläraren ska alltså lära sig: en fonemuppsättning och en fonotax att betona rätt ord i satsen* att betona rätt stavelse i orden att förlänga rätt ljud i betonad stavelse rätt ljud är antingen vokalen eller närmast följande konsonant: visa vissa - vissna viska - vila Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten bli lång; saft, handen, valp, skaft. Språkljudens organisation är en större utmaning för L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden (myt nr 3)

73 Översikt över svensk fonologi

74 Att tänka på när man undervisar i uttal Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska. Inlärarna ska förstå att uttalet är viktigt. Inlärarnas arbets/korttids-minne* Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning, och öva sig att lita på hörseln; mycket uttalsövning utan skrift! Uttalsreglerna bör vara få och effektiva. Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad återkoppling (säger forskningen och boken med myterna), gärna basprosodisk (säger BT). Man kan behöva öva på exempel och strukturer som inte liknar naturligt språk (tennis, vals, BT dansade på bordet )

75 Att tänka på när man undervisar i uttal Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt. Ta inte för långa sekvenser när ni övar Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin 2002). Låt eleverna höra läraren många gånger Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud kraftigt) Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och korta stavelser försvinner Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika konsonantkluster och främre rundade vokaler om man övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta ord om ni övar konsonantkluster.

76 Att kunna integrera uttalet när som helst Om läraren kan skapa enkla basprosodiska övningar av allt språkmaterial som förekommer i undervisningen, kan uttalet bli en integrerad del av undervisningen. Eleverna kan då känna att uttalet inte är en udda företeelse som övas med ett speciellt läromedel vid speciella tillfällen, utan är närvarande i allt.

77 Andraspråksinläraren kanske har... ett förstaspråk utan längddistinktion ett förstaspråk med fast betoning (alltid på samma stavelse räknat från ordets början eller slut) Kanske en längddistinktion i förstaspråket, men utan koppling till betonad stavelse. En realisering av betoning eller kvantitet som inte stämmer med den svenska.

78 Då är det bra med perceptionsträning Att uppfatta fonetiska egenskaper är en förutsättning för att kunna producera dem. Ett experiment (Neufeld 1979) visar att några inlärare som endast fick lyssna i början av inlärningen, fick ett betydligt bättre uttal än de som övade perception och produktion parallellt från början. Studier av Jamieson & Morosan (1986, 1989) visar att inlärare har nytta av att höra nya ljud under längre tid

79 De första sex rutorna kan vara ett helt lektionspass...

80 Mer material Perceptionsövningar i betoning, kvantitet och utvalda vokalkontraster

81

82

83 mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån

84 Konsonantkombinationer (Övningar) Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst mat sås labb lag sol tuff tupp mask läsk rasp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt blå spå klå nja bra små skriva skräp spjut skruva skvaller spruta, 1666 speciellt behövligt för inlärare med kinesiska, vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska, spanska som modersmål

85 En annan viktig sak: Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att producera ett gott uttal i egen spontan produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i hjärnan. Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi. Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika bra som under uttalsövningarna. Det är väldigt bra att ha ett bättre uttal att ta till vid behov, även om man inte orkar praktisera det hela tiden. Jämför det med en inlärare som inte har detta ess i rockärmen.

86 Prefabricerad sammanfattning Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på uttalet. Ännu bättre med prosodiåterkoppling. Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt överdrifter hjälper. Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig svenska. Rytmen ligger till grund för resten av uttalet. Lär er att undervisa i Basprosodi! Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att bli förstådd Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk prosodi. Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra efter övningen som under övningen. Lär er spontanintegrering av uttalsträning!

87 Referenser och litteraturtips om andraspråksuttal Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund. Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (samma som ovan). Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund Flege, James Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.) Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny! Jamieson, D. G. and Morosan, D. E Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: Jamieson, D. G. and Morosan, D. E Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: Kjellin, Olle ( ) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala. Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in. Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a review. Journal of Phonetics 29, Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur. Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av Bosse Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32. Karlstads universitet oktober 2011, s Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny! Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur uttalet tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket läromedel använder ni?

88 Tack för att ni lyssnade Lycka till i fortsättningen! bth@du.se Bosse.thoren@umu.se