Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
|
|
- Camilla Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér
2 Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk genom att: Vanliga ord används Upprepning av ord är vanligt Kronologin utvecklas lite åt gången Lös meningsbyggnad Ofullständiga meningar (Elbro, 2004 )
3 Vad är läsning? LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE (Gough, Tunmer 1986)
4 Processer Steg Kunskap Snabb åtkomst Minne Avkoda orden Hämta ordens betydelser Kombinera ord till meningar Ordförråd och omvärldskunskap Syntax och grammatik Göra inferenser Intergrera meningars betydelser Strategier Övervaka egen läsning Konstruera en mental modell Genrekunskap
5 Värt att veta om ordförråd SES påverkar! Stora skillnader mellan barn Antal och kvalitet Bredd och djupkunskaper påverkar läsning Vilka ord bör man undervisa om?
6 Tre nivåer av ord (McKeown, Beck & Kucan, 2010) Nivåer Beskrivning Exempel 1 Basord Vanliga ord som ofta förkommer i vardagliga samtal 2 Allmänakademiska ord Vanliga hos mogna språkanvändare Mer specifikt och precist sätt att uttrycka något som eleverna kan beskriva 3 Lågfrekventa ord Hör hemma inom ett visst ämnesområde Klocka, barn, glad Samarbeta, typiskt, redovisa Geografi - ekvator, halvö, landsbygd
7 Inferenser Att läsa mellan raderna Textbaserade inferenser Koppla ihop olika textdelar med varandra Nödvändigt för att förstå! Modellbaserade inferenser Koppla samman text med övrig kunskap man har Inte strikt nödvändigt för att förstå men bidrar till att skapa en rikare bild av texten (Westlund, 2010)
8 Pelle var inbjuden till Alvas födelsedagskalas. Han undrade om hon skulle gilla en bok om Lasse-Majas detektivbyrå. Han gick in på sitt rum och skakade spargrisen. Den gav inget ljud ifrån sig.
9 SCHEMATEORIN Livserfarenhet och kulturell kunskap påverkar hur vi tolkar vår omvärld Schema är en slags kunskapsstruktur som har en hierarkisk organisation Det är lättare att förstå ett textstycke ifall vi kan relatera till kunskap om ämnet som vi läser Ger en struktur för att komma ihåg Styr uppmärksamhet Möjliggör inferenser Möjliggör övervakning av egen läsning Möjliggör rekonstuktion
10 Nätmetafor för att förklara schema I bild A har nätet stora hål (nätverket är inte så välutvecklat) så bollen (informationen) kan lätt glida igenom. Detta representerar en elev som har lite bakgrundskunskap om en text så många av de okända koncepten i texten slinker förbi. I bild B är nätet mycket tätare (mer utvecklat) då är det mycket mindre sannolikt att bollen (informationen) slinker förbi. Detta representerar en elev med mer erfarenhet av innehållet i texten. Därför är det mycket mer troligt att informationen förstås och bli ihågkommen. Ju mer bakgrundskunskap som en elev har om ämnesområdet desto lättare blir det att förstå materialet. (Manzo & Castal Manzo,1996)
11 Läsförståelse - en interaktion mellan text och läsare Läsaren tillgodgör sig: Fakta Läsaren bidrar med: Schema (erfarenhet & kunskap) Genrekunskap Läsaren skapar: En mental modell
12 God hörförståelse Läs- och skrivsvårigheter Typiska läsare Svag ordavkodning God ordavkodning Kombinerade svårigheter Språkförståelsesvårigheter Svag hörförståelse
13 Poor comprehenders, 8-9 år Har avkodningsförmåga som är normal för sin ålder Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan Så många som 10 % av befolkningen? Oupptäckta i verksamheten? (Cain & Oakhill, 2007; Elwér, 2009, Hulme & Snowling, 2011, Nation, 2005)
14 Ord och meningsnivå Ordförråd Förstå bildligt tal såsom idiom Grammatikkunskaper (Catts et al., 2006, Nation, et al., 2004; Nation & Snowling, 1998;)
15 Textnivå Inferenser och textintegration Övervakning av läsning Kunskap och användning av berättelsestruktur (Cain, 2010; Cain & Oakhill, 2003; Cragg & Nation, 2006)
16 Språklig förmåga över tid Vi har identifierat 56 elever med svag läsförståelse i 4:e klass och jämfört dem med 56 elever med god läsförståelse Jämfört grupperna i språkliga och kognitiva förmågor med start vid 5- års ålder Förändring över tid (Elwér et al., 2015)
17 Bakgrund ILTS (International Longitudinal Twin Study) Data insamlat i USA, Australien, Norge och Sverige Sammanlagt fler än 1000 tvillingpar Testas vid 5 års ålder, slutet av f-klass, åk 1,2, 4 & 8 Titta på utvecklingen av skriftspråkliga förmågor Startar före formell läs- och skrivinlärning Studerar genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och förutsättningar för läsning
18 -1,2 0,8 Resultat i årskurs 4 0,6 0,4 0,2 0 Fon. Medv. Snabb namngivning Vokabulär Avkodning Stavning Läsförståelse Hörförståelse -0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
19 Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger Verbalt minne på ordnivå, meningsnivå och i form av en berättelse Grammatik/morfologi tex ITPA grammatisk helhet Vokabulär 100 bilder, WPPSI Skriftförståelse: bokstavskunskap mm
20 -0,8 0,6 Resultat vid 5- års ålder 0,4 0,2 0-0,2 Fon. Medv. Skiftförst. Snabb namngivning Gram Vokabulär verb. Minne Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6
21 -0,6 0,4 Fonologisk medvetenhet 0,3 0,2 0,1 0 5-år f-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4-0,1 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,2-0,3-0,4-0,5
22 0,6 Vokabulär 0,4 0,2 0 5-år Åk 2 Åk 4-0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
23 -0,4 0,3 Avkodning 0,2 0,1 0-0,1 f-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,2-0,3
24 -1,2 0,8 Läsförståelse 0,6 0,4 0,2 0 Åk 1 Åk 2 Åk 4-0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
25 Sammanfattning av resultaten Inga skillnader i avkodning och stavning Ökande skillnader i läsförståelse Homogen språkligt svag grupp
26 Pedagogiska implikationer Generaliserbarhet till svenska förhållanden? Specifika åtgärder för en svag grupp från förskoleålder? Hur ska man upptäcka eleverna? Hur ska man arbeta?
27 Reciprok undervisning Palinscar & Brown 1984 Förutsäga innehållet i texten Förtydliga innehållet i texten Ställa frågor till texten Sammanfatta texten
28 Interventioner Tidiga experiment med reciprok undervisning visade lika stora effekter av programmet för gruppen poor comprehenders som genomsnittet (Palinscar & Brown, 1984) Inferensträning ger effekter som är större jämfört med bara hastighetsträning. Dock inte signifikant större än de som tränats med andra förståelsestrategier (Yuill & Oakhill, 1991) Undervisning i ordkunskap, muntligt berättande, reciprok undervisning (allt muntligt) starkast långsiktig effekt jämfört med undervisning om text. (Clarke et al., 2010)
29 Sammanfattning Det finns stora skillnader mellan vardagligt tal och text Läsförståelse är en komplicerad process där ordförråd och kunskap inte kan betonas nog mycket Det finns elever med god avkodning och svag läsförståelse De uppvisar en svag språklig profil över tid dock uppvisar de inte läsförståelseproblem förrän sent i utvecklingen Väl etablerade metoder för undervisning fungerar för dessa elever (Reciprok undervisning) Som lärare behöver man skaffa sig en rik bild av elevernas läsförståelse
30 Referenser: Elwér, Å. (2009). Specifika läsförståelseproblem. I S. Samuelsson (red).), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Linköping: Linköping University, Department of Behavioral Sciences and Learning, 2014 Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R. K., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child Psychology, 115(3), doi: /j.jecp Elwér, Å., Gustafson, S., Byrne, B., Olson, R. K., Keenan, J. M., & Samuelsson, S. (2015). A retrospective longitudinal study of cognitive and language skills in poor reading comprehension. Scandinavian Journal of Psychology, 56(2). doi: /sjop.12188
31 Tack för att ni lyssnat!
Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Läs merLäsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från
Läs merLäsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)
Läsförståelse definitioner och svårigheter Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Snow, 2002 Recht & Leslie, 1988) God hörförståelse Läs- och skrivsvårigheter Typiska läsare Svag
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merLäsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet
Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merLäsförståelse och hörförståelse
Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merSpråkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann
Språkutvecklande klassrum om fysisk miljö, lärtillfällen och interaktioner Christian Waldmann Två frågor Varför är det viktigt med språkutvecklande klassrum? Vad kännetecknar språkutvecklande klassrum?
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merCapítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8
Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.
Läs merLäsförståelse genom högläsning
Språk-, läs- och skrivutveckling: Grundskola åk 1-3 Modul: Tidig läsundervisning Del 5: Läsförståelse genom högläsning Läsförståelse genom högläsning Åsa Elwér, Linköpings universitet En sak är jag alldeles
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merSpecialpedagogiska seminarier
Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merPlan för specialundervisningen vid Brändö grundskola
Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Läs merAuktorisation som tolk
PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och
Läs merPrövning i Moderna språk 2
Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette
Läs merNär läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg
När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merSom man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad
Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merAtt läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan
Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merKomorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels
Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse?
Kan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse? En jämförande studie mellan träning i mindre grupp och ordinarie helklassundervisning. Annika Pettersson och
Läs merVad har vi lärt oss av 35 års forskning om relationen mellan fonologisk medvetenhet och läsinlärning?
1 Vad har vi lärt oss av 35 års forskning om relationen mellan fonologisk medvetenhet och läsinlärning? Ingvar Lundberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs mer11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 38 11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter Johanna Glavhammar
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merPlanering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Läs merTeoretisk bakgrund till rutin för arbete med elevers språk-, läs och skrivutveckling. Barn- & ungdomsförvaltningen
Teoretisk bakgrund till rutin för arbete med elevers språk-, läs och skrivutveckling Barn- & ungdomsförvaltningen Dnr BU 2012/0470 Materialet är framtaget av: Erica Eklöf, specialpedagog & Johanna Kristensson,
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merSoftogram Learning Center - SLC
Fungerar på PC/Mac/Linux Chromebook ipad/iphone Android Softogram Learning Center - SLC Sveriges B R E D A S T E webbtjänst för pedagogiska dataprogram Sida 1 Softogram Learning Center - en webbtjänst
Läs merModerna språk. Ämnets syfte
Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merLedarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens
Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merSpråkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped
Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merAtt göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson
Att göra texter elevnära Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika
Läs merS T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education
S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education Läsutveckling i årskurs 2 6 belyst genom standardiserade
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merLÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
Läs merLärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan
Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige susanne.thulin@hkr.se 1 Varför ekologi i förskolan?
Läs merDAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR
SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the
Läs merVad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merFörebyggande handlingsplan
Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merFör dig som är intygsgivare
Information om högskoleprovet } För dig som är intygsgivare Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Syfte 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 85 Centralt innehåll DEl 1. grundläggande läs och skrivfärdigheter
Läs merSpråkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17
Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merFrån tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!
Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.
Läs merTAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN
2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse
Läs merSpråkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014
Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Uppläggning Från dagligt språk till skolspråk fär andraspråkselever övergången från förberedelsegrupp
Läs merMagisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZOG21 Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Public Health Sciences with focus
Läs merStöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs merSvenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Läs merTerminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och
Läs merHandlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merPRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2
prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,
Läs merTala, samtala och lyssna
Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs mersvenska som andraspsråk
Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.
Läs merEngelskundervisningens. betydelse för elever med dyslexi. Susanne af Sandeberg. Institutionen för lingvistik
Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi Susanne af Sandeberg Institutionen för lingvistik Examensarbete 15 hp Uppsats Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 60 hp Vårterminen 2010 Handledare:
Läs merHur förklaras språkstörning?
Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merUndervisa i världens största språk - musik
Joel Johansson 24 år Ämneslärarprogrammet Undervisa i världens största språk - musik Institutionen för Musik, Pedagogik och Samhälle KMH:s ämneslärarprogram KMH:s ämneslärarprogram i musik med inriktning
Läs mer