Barn och familj

Transkript

1 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är en svensk och internationellt känd forskare inom läs- och skrivinlärning. Detta test genomfördes för första gången i februari Fonologisk medvetenhet är en del av den språkliga medvetenheten. Språklig medvetenhet innebär att en person kan skilja mellan språkets innehåll och språkets form, där den fonologiska medvetenheten innebär att kunna urskilja enskilda ljud i de talade orden. Fonologisk medvetenhet har en stor inverkan på hur eleverna lyckas knäcka den alfabetiska koden. Det innebär att utveckla en förståelse för att varje ljud i talade orden hänger samman med en symbol- bokstav, och att olika kombinationer av bokstäver bildar olika ord som går att säga. I förskolklassen arbetas det med att utveckla hela barnets språkliga medvetenhet. Vi har valt att särskilt fokusera på den fonologiska medvetenheten då den särskilt påverkar utvecklingen av läsning och skrivning. Testet innehåller fem olika delmoment; rim, begynnelseljud, urskilja antal ljud, urskilja vilket ord som är längst samt koppla samman ljud med bokstäver. Varje rätt löst uppgift ger poäng och om alla uppgifter är rätt lösta ger testet 35 poäng. Testet är normerat och det finns ett gränsvärde på 20 poäng. Vi använder detta gränsvärde för att bedöma om verksamheten har gjort tillräckliga insatser utifrån barnens olika behov och förutsättningar samt för att kunna vidta åtgärder så att eleverna kan utvecklas. Den fonologiska medvetenheten bör vara på en hög nivå inför skolstarten i åk 1 då det påverkar deras start av läs- och skrivutveckling. Tidpunkten för genomförandet av testet, som är februari, är valt med anledning av att förskolklasserna ska ha hunnit arbeta med språklig medvetenhet med eleverna under en längre tid innan testet genomförs. Det är det pedagogiska arbetet som ska utvärderas utifrån den uppföljning som görs genom att testa var eleverna står i sin fonologiska medvetenhet enligt Bornholmsmodellen. Efter denna utvärdering ska förskoleklasserna hinna med att förändra sitt arbete och vidta åtgärder för att eleverna ska utvecklas under resten av vårterminen. 1

2 Resultat Svenska som modersmål (277 elever) Annat modersmål än svenska (77 elever) Totalt Pojkar Flickor Pojkar & flickor Tabellen visar medelvärdet av testet. (354 elever) Svenska som modersmål (277 elever) Annat modersmål än svenska (77 elever) Totalt Pojkar Flickor Pojkar & flickor Tabellen visar andel elever som ligger på eller över gränsvärdet 20 poäng. (354 elever) Resultaten från testen visar att grupperna pojkar med modersmål svenska samt pojkar och flickor med annat modersmål än svenska, har ett medelvärde som ligger nära varandra. Det är gruppen flickor med modersmål svenska som har ett högre medelvärde. Då det gäller andel elever som ligger över gränsvärdet på 20 poäng, så visar resultaten att gruppen elever med annat modersmål än svenska, både pojkar och flickor, inte har nått denna poäng i samma utsträckning som elever som har svenska som modersmål har gjort. Det är en stor variation i resultaten mellan skolorna. Medelvärdet av samtliga elever på respektive skola variera mellan 20.7 poäng och 29.4 poäng. Andelen elever som har nått upp till gränsvärdet på 20 poäng variera mellan 50 % och 100 % mellan skolorna. Av de elever som är födda under det fösta halvåret är det 14.8 % som inte nådde upp till gränsvärdet och av de elever som är födda under andra halvåret är det % som inte nådde upp till gränsvärdet. Eleverna i förskolklassen har haft lättast för de delmomenten rim, begynnelseljud och vilket ord som är längst. Delmomenten antal ljud och representera ljud med bokstav har varit svårare. 2

3 Skolornas analyser Efter att testet genomförts och resultaten sammanställs görs det analyser på skolorna. Rektorerna skickar sin analys till förvaltningen vilket utgör underlaget till denna sammanställning. Positiva påverkansfaktorer Det skolorna uppger har påverkat resultaten i positiv riktning är framförallt personalens engagemang i att verka för en god verksamhet där barnen kan utvecklas. Några skolor har riktat mycket personalresurser för att kunna stimulera varje enskilt barn och att dela upp barngruppen i mindre grupper. En skola har en grundskolelärare som arbetar i förskolklassen för att stimulera elever som ligger långt framme i sin utveckling. En skola nämner att bra lokaler och god utrustning har påverkat verksamheten positivt, vilket också täta föräldrakontakter gör. Skolorna ser framförallt att ett dagligt och strukturerat arbete med språklig och fonologisk medvetenhet lett till ett bra resultat. För de elever som inte har samma ingångsförutsättning i språket då de börjar i förskolklass har stöd getts av specialpedagog. Stödet har riktats dels till pedagogerna då det gäller hur de bör arbeta med dessa elever och dels till enskilda elever. En skola med högt resultat berättar i analysen hur pedagogerna har anpassat sättet att arbeta med barn som har koncentrationssvårigheter- lärarna har att finna nya sätt för språklekar. Omfattningen av hur mycket som förskolklasserna har arbetat med språklig medvetenhet är varierande. Det som bland annat nämns i skolornas analyser är; fyra gånger i veckan; två gånger 30 minuter plus övriga lämpliga stunder; 15 minuter varje dag samt extra till en del elever plus ett längre språkpass i veckan. En skola genomförde testet i slutet av oktober 2011 för att se på vilken utvecklingsnivå barnen befann sig. Skolan har arbetet kontinuerligt och strukturerat med Bornholmsmodellen och kan se vid testen som genomfördes i februari att det skett en utveckling. Påverkansfaktorer som behöver åtgärdas En grupp elever som ligger under gränsvärdet är nyanlända barn. De har inte hunnit tillägna sig så mycket av svenska språket så att de kan urskilja ljuden i alla ord. En skola som inte har så höga resultat beskriver att förskoleklassen detta år är ovanligt orolig och att det finns flera barn i gruppen som är i behov av särskilt stöd. Dessutom har personalen inte varit kontinuerlig på grund av sjukskrivning vilket medfört att flera olika vikarier har arbetat i verksamheten. 3

4 En annan skola ser att några av de elever som ligger under gränsvärdet är elever som befinner sig i omständigheter där skolans elevhälsa har blivit involverad. Sådana omständigheter påverkar ofta elevers förutsättningar för utveckling och lärande. Det finns dessutom elever som inte har så stort intresse och motivation för språklekar. Framtida åtgärder Skolorna presenterar ett flertal åtgärder som har vidtagits för att utveckla eleverna i förskoleklass under detta verksamhetsår, men också åtgärder för kommande år. Åtgärderna riktas mot individen, gruppen som undervisas tillsammans samt till skolan som organisation. Här följer en sammanfattning av de åtgärder som skolorna presenterar: Individnivå Arbeta med riktade insatser för elever som har lågt resultat. Mer träning i liten grupp med resurspedagog för att elever som behöver utvecklas inom delar av språklig medvetenhet. Utmana varje barn på sin nivå. Gruppnivå Använda konkreta mätmetoder för egna utvärderingar. Nivå/ behovsanpassa grupper. Arbeta med Bornholmsmodellen och Trulle vid fler tillfällen och mer medvetet kommande år. Fortsätta att arbeta med språklig medvetenhet i åk 1. Bevara och öka barnens intresse och motivation. Organisationsnivå Utöka samverkan med förskolan för att vidareutveckla arbetet med barns språkutveckling. Organisera så att förskollärare och grundskollärare arbetar tillsammans i förskolklass för att underlätta övergångar samt för att lättare kunna bygga vidare på elevernas utvecklingsnivå. Utöka samarbetet med modersmålslärarna. Fånga upp elever med svårigheter tidigt för att kunna vidta tidiga insatser. Öka samarbetet mellan parallellklasser för att lära av varandra vilket kan bidra till gemensam utveckling av verksamheten. 4

5 Sammanfattande analys Den stora variationen av resultatet mellan skolorna kan ha många olika förklaringar, såsom hur testsituationen har genomförts, hur omfattande och frekvent de språkliga aktiviteterna har förekommit samt barnens förkunskaper och intresse för språkliga aktiviteter. Ingvar Lundberg (2010) skriver i materialet Bornholmsmodellen att då testerna utprövades visade det sig att det förkom stora skillnader mellan de olika grupperna i förskolklasserna. Utprövningen genomfördes på 1100 barn från en kommun som motsvarar en genomsnitts kommun i Sverige. Vid utprövningen genomfördes först testen under september månad i förskolklass och då visade resultaten på en variation av medelvärdet på mellan 10 till 24 poäng. En orsak till dessa skillnader nämner Lundberg är att barnens socioekonomiska bakgrund har en stor inverkan. Barn från områden med en lägre socio-ekonomisk status visar generellt lägre resultat. Likaså får barn som är sent födda på året generellt lägre resultat än de som är födda tidigt på året, flickor mognar tidigare än pojkar och får därför generellt högre resultat. Då testen sedan genomfördes på nytt under slutet av tiden i förskolklass hade resultaten utjämnats i hög grad. Anledningen är en daglig och strukturerad träning enligt Bornholmsmaterialet. Särskilt gynnas de barn som inledningsvis har sämst utgångspunkt. De ovan nämnda faktorerna visar sig gälla även i Eslöv då pojkar inte når upp tillsamma resultat som flickor. Likaså att områden med lägre socioekonomisk status avspeglar sig i elevernas resultat samt att fler elever av de som är födda under årets andra hälft inte når upp till gränsvärdet i jämförelse med den grupp som är födda under årets första sex månader. Den stora utmaningen är hur förskoleklasserna i Eslöv planerar och genomför sin verksamhet framledes för ge alla elever en så god skolstart som möjligt. Skolorna i Eslöv konstaterar att elever som är nyanlända inte kunnat prestera några höga resultat då deras kunskaper i svenska språket är begränsade. Det finns möjlighet att ta del av modersmålslärarnas bedömning av fonologisk medvetenhet på elevernas modersmål. Modersmålslärarna i Eslöv är väl förtrogna om hur skolorna arbetar med elevernas språk samt vilka uppföljningar som görs, därför bör det ske ett samarbete kring flerspråkiga elevernas språkutveckling. En skola skriver under åtgärder att de tänker utveckla samarbetet med modersmålslärarna. Samarbete i olika konstellationer något som återkommer som åtgärder på organisationsnivå från flera rektorsområden. Detta är positivt då samverkan och samarbete kan ge effekter av ett lärande inom organisationen som kan medföra en kompetensutveckling hos pedagogerna och därmed gynna elevernas utveckling. 5

6 Förslag på åtgärder Diskussioner behöver föras i rektorsgruppen och i gruppen av förskollärare kring: Genomförandet av testsituationer för att bedömningen ska vara så likvärdig som möjligt. Effekten av att arbeta med språkliga aktiviteter varje dag för att gynna alla elevers utveckling. Att ta tillvara modersmålslärarnas kompetens genom samarbete. Lyfta framkonkreta och framgångsrika åtgärder. Pia Persson Kvalitetsstrateg 6