Läsförståelse och hörförståelse
|
|
- Helen Linda Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus
2
3 Talat och skrivet språk (Wengelin och Nilholm, 2013) Talat språk har traditionellt använts ansikte- motansikte mellan personer som är närvarande på samma plats och vid samma tidpunkt (även i telefonsamtal). Samma fysiska kontext. Lätt att kommunicera man behöver inte uttrycka sig så exakt, kan t. ex. använda kroppsspråket för att uttrycka känslor, och avbryta varandra. I skrivet språk kommunicerar vi på ett annat sätt. Ordförrådet varieras Använder ett tätare språk fler innehållsord Punkt och stor bokstav - skiljetecken
4 PIRLS Progress in International Reading Literacy Study Internationell jämförelse av 10-åringars läsförståelse Startade 2001 genomförs vart femte år 2001 deltog 35 länder 2006 deltog 45 länder
5 PIRLS - Skolverket 2006 låg Sverige på sjätte plats i världen Sverige är ett av de fåtal deltagande länder som har försämrat sina resultat under hela perioden ( ) PIRLS flickornas resultat har försämrats mest, även om flickor fortfarande är bättre på läsning än pojkar. - kan se en försämring av läsförståelsen av sakprosatexter medan skönlitterära texter är i princip samma som vid tidigare mätningar.
6 PISA PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre huvudsakliga kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vidare ingår en enkät till elever och en enkät till rektorer.
7 PISA Kraftig försämring i PISA Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
8 Vad är läsning? Vad är läsande? Vad gör en god läsare när den läser? Vad kan en god läsare egentligen? Läser man ljudböcker? Läser man om man läser upp en text på ett språk man inte förstår t.ex. finska eller italienska? Läser man om man läser upp en text på sitt eget språk som handlar om ett ämne man inte förstår? ur Wengelin och Nilholm, 2013
9 Vad är läsning? En person som förstår en ljudbok men inte kan avkoda kan inte läsa En person som kan avkoda men inte förstår texten kan heller inte läsa ur Wengelin och Nilholm, 2013
10 Textförståelse För att förstå en text räcker det inte med att kunna avkoda enstaka ord och meningar. En god läsare kan också läsa mellan raderna och dra slutsatser av texten. ur Wengelin och Nilholm, 2013
11 Textförståelse Läs igenom följande text: Både den gamla Volvon och den fina nya Saaben hade fått bucklor. Lisa grät medan Pelle pratade med polisen. Pelle förklarade att det inte kunde vara hans fel för Lisa hade minsann bromsat helt utan anledning. Sin egen hastighet undvek han att kommentera. ur Wengelin och Nilholm, 2013
12 Läsförståelse Läsförståelse i teori och praktik av Ingvar Bråten, 2007 Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den. ur Wengelin och Nilholm, 2013
13 Läsförståelse Många elever har svårigheter med läsförståelse på ett eller annat sätt. Energi kan gå åt till avkodning Brister i ordförråd och/eller den förförståelse som texten kräver Allmänna språksvårigheter Saknar strategier som behövs för att ta sig igenom en text ur Wengelin och Nilholm, 2013
14 Vem har läs- och skrivsvårigheter? H Ö R F Ö R S T Å E L S E AVKODNING - + Blandade svårigheter -avkodar dåligt -dålig hörförståelse Dyslexi -Avkodar dåligt +God hörförståelse Specifika förståelsesvårigheter/hyperl -exi +avkodar bra -dålig hörförståelse Ospecificerade svårigheter +avkodar bra +god hörförståelse Olika typer av lässvårigheter baserat på The Simple View of Reading (Catts, Kamhi & Adlof, 2012) ur Wengelin & Nilholm, 2013
15 Svaga läsare - Subgrupper Dyslexi samband med fonologisk medvetenhet och auditivt minne Hyperlexi / Specifika förståelseproblem Tenderar att öka med stigande ålder, kan ha varit oupptäckta s.k. tysta språkproblem ( late emerging poor readers ) Elever med svag läsförståelse är ganska många; i England 10-15% av barn mellan 7 och 11 år Barbro Bruce, 26 augusti 2010
16 Dyslexi och Läsförståelseproblem Dyslexi Svårt med fonologisk avkodning, särskilt långa ord och nonord Sammansatta ord kan vara lättare bär mening som hjälper Text kan ibland vara lättare än enstaka ord - ger kontext, ledtrådar Läsförståelseproblem svag semantik Lågfrekventa ord och nya ord går trögt trots flytande avkodning de har inte semantiken att förlita sig på Textläsning är svårare än ordläsning svårt göra inferenser Barbro Bruce, 26 augusti 2010
17 The Simple View of Reading Läsning är produkten av avkodning (ordigenkänning) och förståelse (Cough & Tunmer, 1986) Hörförståelsens viktiga roll för läsförståelsen Förståelse, omvärldskunskap och allmän språkförmåga korrelerar allt starkare och får allt större förklaringsvärde i takt med ökad läsmognad
18 Utveckla läsförståelsen Faktorer som kan påverka utvecklingen: - Ett gott ordförråd är en förutsättning för god läsförståelse - Genom läsning utvecklar barn och vuxna sitt ordförråd - Förförståelsen de erfarenheter och kunskaper läsaren har - Hörförståelse, syntaktisk medvetenhet, läshastighet och förmåga att dra slutsatser ur Wengelin och Nilholm, 2013
19
20
21 Vägar till läsförståelse Texten, läsaren och samtalet av Monica Reichenberg
22 Ur Reichenberg, 2009 Barnböcker har ofta en författarröst som talar till läsaren och som gör att läsaren kan identifiera sig med karaktärerna i boken. Det är också lättare att leva sig in i böcker när författaren tilltalar läsaren.
23 Att läsa faktatexter skiljer sig åt från att läsa skönlitterära texter. Det handlar om att ta tillvara förförståelse, att lära sig skillnaden mellan djupläsning och sökläsning, att bli medveten om när man förstår och inte förstår en text - och att veta vad man ska göra för att förstå.
24 Det elevaktiva arbetssättet som bedrivits under det senaste decenniet där elever själva ska söka sin kunskap ställer stora krav på läsförmågan. Att kunna skumläsa och sovra är en förmåga på en mycket hög läsnivå. Elever som inte klarar detta arbetssätt utvecklar ett passivt förhållningssätt till läsning. De får ytliga, fragmentariska kunskaper om det samhälle de lever i.
25 Vad bör man som lärare tänka på när man väljer läroböcker och andra texter till sina elever?
26 Texten Författarröst: Undersökningar har visat att elever lättare rycks med om författarens röst genomsyrar boken i sin helhet. Det var vanligare i äldre läromedel; Grimbergs, Sveriges historia för folkskolan. Författarrösten ställer frågor till läsaren i syfte att väcka deras läslust och nyfikenhet att vilja veta mer. Detta sätt att berätta försvann när den källkritiska skolans genombrott i svensk historieforskning blev tongivande. Berättarrösten uppfattades som subjektiv.
27 På 1980-talet dök läromedelspaketen upp och bilder och bildtexter fick större utrymme. Texterna blev mycket informationstäta, kunde jämföras med Svensk uppslagsbok.
28 På 2000-talet har en förändring skett i läroböckerna. Flera av dem genomsyras av en berättarröst. Ett bra exempel på läro- och läseböcker från 2000-talet är Nya Pojken och Tigern (Westman, 2002). Författaren talar till läsaren och det är lätt för eleverna att identifiera sig med huvudpersonen.
29 Murbruk - kausalitet Har texten murbruk? När man läser en text behöver man för att kunna förstå innehållet kunna se orsak-verkan-sambanden (kausaliteten) och kunna läsa mellan raderna (tolka innehållet). Ord som underlättar för eleverna att se sambandet är: därför att, alltså, bidrog till. Dessa ord kallas för murbruk.
30 Hur samspelar text och bild? Det är viktigt att bilderna underlättar förståelsen av det lästa. Alltför många tabeller, fotografier, rutor kan leda till en slags visuell fruktsallad. Risken finns att det kan skapa en uppgivenhet hos eleverna. Var ska vi börja? Måste vi läsa alltsammans? Är alltsammans lika viktigt?
31 Finns det exemplifieringar i texten? Genom att exemplifiera rikligt konkretiseras innehållet omfånget på boken blir större. Men exemplifieringar hjälper till att skapa mening.
32 Innehåller texterna svåra ord och begrepp? Elever i gymnasiet fick svara på vad som gjorde en text svår. Både svenska elever och elever med invandrarbakgrund riktade in sig på orden. Elever med invandrarbakgrund brukar också tycka att sammansatta ord är svåra.
33 Ordförrådet Amerikanska studier har visat att läroböcker för elever i årskurs 3 hade ett mer avancerat ordförråd än nöjesprogram för vuxna på bästa sändningstid och att 80 procent av orden i läsordförrådet nästan aldrig uppträdde i det vardagliga talspråket (Stanovich, 1986) Om de okända orden är för många finns risken att läsaren tappar sugen. Det är viktigt att det finns förklaringar i texten till orden, om det inte framgår av sammanhanget.
34 Lättlästa texter? Problemet med lättlästa texter är att det är svårt att ställa annat än faktafrågor på innehållet, där svaren går att hämta direkt ordagrant ur texten. Det blir svårare att ställa inferensfrågor, det vill säga frågor där det förväntas att dra slutsatser, reflektera och läsa mellan raderna. Rytmen i en text försvinner om den bara har huvudsatser. Murbruket saknas som binder samman innehållet. En text behöver långa och korta meningar annars förlorar man rytmen.
35 Välj goda texter! Hur ser bokens framsida ut? Finns det ett förord? Fångar det läsaren? Försöker författaren dra in läsaren i texten? Har texten murbruk, dvs. explicita uttryck för kausalitet? Kan alla elever känna igen sig i texterna? Hur samspelar text och bild? Finns det rikligt med exemplifieringar i texten? Innehåller texterna många svåra ord och begrepp? Hur ser meningsbyggnaden ut?
36 Varför ska vi samtala om faktatexter? Enligt den ryske forskaren Vygotsky spelar den sociala interaktionen, och därmed samtalet, en nyckelroll i all språk- och kunskapsutveckling. Så länge vi inte har full kontroll över kunskaper och färdigheter och kan agera självständigt, är vi, enligt Vygotsky, i behov, av någon typ av stöd utifrån. Det vi kan göra tillsammans idag kan vi utföra självständigt imorgon. Genom att agera med personer som är mer kompetenta, kan vi prestera över vår egen förmåga.
37 Modeller för textsamtal Att läsa mellan raderna -läraren läser, ställer och besvarar frågor och visar hur eleverna kan tolka texter Instructional conversations -utgår från ett bestämt tema, eleverna själva spelar en viktig roll i kunskapsinhämtningen, läraren skapar en zon för närmaste utveckling. En instruktionsdel och en samtalsdel. Eleven läser texten tyst först och samtalet sker efteråt. Kräver att man som elev minns viktiga tankar. Lässvaga elever kan komma till korta.
38 Modeller för textsamtal Questioning the Author (främst för yngre barn. Modellen passar både faktatexter och skönlitteratur. Uppmärksamma barnet på att det bakom varje text döljer sig en författare. QtA vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren. Författaren bär skulden för att ha uttryckt sig oklart och inkonsekvent. Eleverna blir aktiva, medskapande läsare genom att ställa frågor. Texten delas upp i stycken och läsningen avbryts med frågor och reflektioner som följs av diskussioner. Läraren knyter samman vad som lästs i textavsnitten innan man går vidare. Det är något helt annat än att först läsa hela texten och sedan samtala om innehållet. Ingångsfrågor och uppföljningsfrågor. Se sidan 95 i boken!)
39 Modeller för textsamtal Reciprocal teaching - ömsesidig undervisning. Ursprungligen för svaga läsare i åk 7, men har sedan använts i de flesta årskurser med olika elevkategorier. Har även fungerat för lätt utvecklingsstörda. Eleven sammanfattar innehållet med egna ord Ställer frågor Reder ut oklarheter Föregriper
40 Tester DLS LS
Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse
Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå
Läs merLäsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Läs merLärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg
Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merAktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare
Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merAtt läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan
Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket
Läs merSpecialpedagogiska seminarier
Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merAtt läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merInkluderande arbetssätt. Varför då?
Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merLäsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs merPedagogisk planering Jordgubbens förskola
Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2015-2016 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merLäslust och läsförståelse
Malmö högskola Lärarutbildningen Enheten för skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Läslust och läsförståelse - en longitudinell studie under 3 år Motivatiation of
Läs merLÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
Läs merVägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.
UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merSpråkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17
Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete
Läs merSlutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 16 Projektledare: Marie Olsson, Carina Wieslander Projektbeteckning Version Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Besök Postadress
Läs merIndividuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merLärande lärare. Kollegialt kunskapande om läskompetens SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Lärande lärare Kollegialt kunskapande om läskompetens FÖRFATTARE: ANDERS EKBÄCK, PIA KANGAS, LISA LJUNGH STRÖMBERG, ANNA SIEGÅRD ARTIKEL
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merKROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012
KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merSkattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder
Skattkärrsskolan På Skattkärrsskolan har vi bl.a. utifrån alla internationella mätningar bestämt att prioritera och utveckla vår läs- och skrivundervisning, för att på så sätt utveckla läs- och skrivförmågorna
Läs merHelsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass
Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg
Läs merPlan för specialundervisningen vid Brändö grundskola
Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen
Läs merLäsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet
Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig
Läs merEn värdegrundad skola
En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar
Läs merMÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt
MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merAuktorisation som tolk
PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och
Läs merMåluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72
Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merHandlingsplan efter Våga visa observation
Handlingsplan efter Våga visa observation Montessoriförskolan Solvändan Arbetet med handlingsplanen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från båda avdelningarna. Förbättringsområden Den
Läs merVarför ska man läsa?
Varför ska man läsa? Lgr 11, ämnet svenska: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstå
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merSVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merVÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:
Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merDnr: 124-13:1. Språkutvecklingsplan. För Brickebackens skola och fritidshem F-6 2013/2014
Dnr: 124-13:1 Språkutvecklingsplan För Brickebackens skola och fritidshem F-6 2013/2014 Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte 3 Mål 4 Riktlinjer 4 Arbete med språkutveckling 5 Interkulturellt förhållningssätt
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merInternationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merVad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...
Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120
Läs merHandlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merRektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Läs merKartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016
Kartläggningsplan 1 (9) 2015-08-17 Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016 Förskoleklass till årskurs 9 Kartläggningsplanen ska ingå i skolans årshjul:
Läs merMatematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Läs mer