Läsförståelse och hörförståelse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsförståelse och hörförståelse"

Transkript

1 Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus

2

3 Talat och skrivet språk (Wengelin och Nilholm, 2013) Talat språk har traditionellt använts ansikte- motansikte mellan personer som är närvarande på samma plats och vid samma tidpunkt (även i telefonsamtal). Samma fysiska kontext. Lätt att kommunicera man behöver inte uttrycka sig så exakt, kan t. ex. använda kroppsspråket för att uttrycka känslor, och avbryta varandra. I skrivet språk kommunicerar vi på ett annat sätt. Ordförrådet varieras Använder ett tätare språk fler innehållsord Punkt och stor bokstav - skiljetecken

4 PIRLS Progress in International Reading Literacy Study Internationell jämförelse av 10-åringars läsförståelse Startade 2001 genomförs vart femte år 2001 deltog 35 länder 2006 deltog 45 länder

5 PIRLS - Skolverket 2006 låg Sverige på sjätte plats i världen Sverige är ett av de fåtal deltagande länder som har försämrat sina resultat under hela perioden ( ) PIRLS flickornas resultat har försämrats mest, även om flickor fortfarande är bättre på läsning än pojkar. - kan se en försämring av läsförståelsen av sakprosatexter medan skönlitterära texter är i princip samma som vid tidigare mätningar.

6 PISA PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre huvudsakliga kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vidare ingår en enkät till elever och en enkät till rektorer.

7 PISA Kraftig försämring i PISA Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.

8 Vad är läsning? Vad är läsande? Vad gör en god läsare när den läser? Vad kan en god läsare egentligen? Läser man ljudböcker? Läser man om man läser upp en text på ett språk man inte förstår t.ex. finska eller italienska? Läser man om man läser upp en text på sitt eget språk som handlar om ett ämne man inte förstår? ur Wengelin och Nilholm, 2013

9 Vad är läsning? En person som förstår en ljudbok men inte kan avkoda kan inte läsa En person som kan avkoda men inte förstår texten kan heller inte läsa ur Wengelin och Nilholm, 2013

10 Textförståelse För att förstå en text räcker det inte med att kunna avkoda enstaka ord och meningar. En god läsare kan också läsa mellan raderna och dra slutsatser av texten. ur Wengelin och Nilholm, 2013

11 Textförståelse Läs igenom följande text: Både den gamla Volvon och den fina nya Saaben hade fått bucklor. Lisa grät medan Pelle pratade med polisen. Pelle förklarade att det inte kunde vara hans fel för Lisa hade minsann bromsat helt utan anledning. Sin egen hastighet undvek han att kommentera. ur Wengelin och Nilholm, 2013

12 Läsförståelse Läsförståelse i teori och praktik av Ingvar Bråten, 2007 Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den. ur Wengelin och Nilholm, 2013

13 Läsförståelse Många elever har svårigheter med läsförståelse på ett eller annat sätt. Energi kan gå åt till avkodning Brister i ordförråd och/eller den förförståelse som texten kräver Allmänna språksvårigheter Saknar strategier som behövs för att ta sig igenom en text ur Wengelin och Nilholm, 2013

14 Vem har läs- och skrivsvårigheter? H Ö R F Ö R S T Å E L S E AVKODNING - + Blandade svårigheter -avkodar dåligt -dålig hörförståelse Dyslexi -Avkodar dåligt +God hörförståelse Specifika förståelsesvårigheter/hyperl -exi +avkodar bra -dålig hörförståelse Ospecificerade svårigheter +avkodar bra +god hörförståelse Olika typer av lässvårigheter baserat på The Simple View of Reading (Catts, Kamhi & Adlof, 2012) ur Wengelin & Nilholm, 2013

15 Svaga läsare - Subgrupper Dyslexi samband med fonologisk medvetenhet och auditivt minne Hyperlexi / Specifika förståelseproblem Tenderar att öka med stigande ålder, kan ha varit oupptäckta s.k. tysta språkproblem ( late emerging poor readers ) Elever med svag läsförståelse är ganska många; i England 10-15% av barn mellan 7 och 11 år Barbro Bruce, 26 augusti 2010

16 Dyslexi och Läsförståelseproblem Dyslexi Svårt med fonologisk avkodning, särskilt långa ord och nonord Sammansatta ord kan vara lättare bär mening som hjälper Text kan ibland vara lättare än enstaka ord - ger kontext, ledtrådar Läsförståelseproblem svag semantik Lågfrekventa ord och nya ord går trögt trots flytande avkodning de har inte semantiken att förlita sig på Textläsning är svårare än ordläsning svårt göra inferenser Barbro Bruce, 26 augusti 2010

17 The Simple View of Reading Läsning är produkten av avkodning (ordigenkänning) och förståelse (Cough & Tunmer, 1986) Hörförståelsens viktiga roll för läsförståelsen Förståelse, omvärldskunskap och allmän språkförmåga korrelerar allt starkare och får allt större förklaringsvärde i takt med ökad läsmognad

18 Utveckla läsförståelsen Faktorer som kan påverka utvecklingen: - Ett gott ordförråd är en förutsättning för god läsförståelse - Genom läsning utvecklar barn och vuxna sitt ordförråd - Förförståelsen de erfarenheter och kunskaper läsaren har - Hörförståelse, syntaktisk medvetenhet, läshastighet och förmåga att dra slutsatser ur Wengelin och Nilholm, 2013

19

20

21 Vägar till läsförståelse Texten, läsaren och samtalet av Monica Reichenberg

22 Ur Reichenberg, 2009 Barnböcker har ofta en författarröst som talar till läsaren och som gör att läsaren kan identifiera sig med karaktärerna i boken. Det är också lättare att leva sig in i böcker när författaren tilltalar läsaren.

23 Att läsa faktatexter skiljer sig åt från att läsa skönlitterära texter. Det handlar om att ta tillvara förförståelse, att lära sig skillnaden mellan djupläsning och sökläsning, att bli medveten om när man förstår och inte förstår en text - och att veta vad man ska göra för att förstå.

24 Det elevaktiva arbetssättet som bedrivits under det senaste decenniet där elever själva ska söka sin kunskap ställer stora krav på läsförmågan. Att kunna skumläsa och sovra är en förmåga på en mycket hög läsnivå. Elever som inte klarar detta arbetssätt utvecklar ett passivt förhållningssätt till läsning. De får ytliga, fragmentariska kunskaper om det samhälle de lever i.

25 Vad bör man som lärare tänka på när man väljer läroböcker och andra texter till sina elever?

26 Texten Författarröst: Undersökningar har visat att elever lättare rycks med om författarens röst genomsyrar boken i sin helhet. Det var vanligare i äldre läromedel; Grimbergs, Sveriges historia för folkskolan. Författarrösten ställer frågor till läsaren i syfte att väcka deras läslust och nyfikenhet att vilja veta mer. Detta sätt att berätta försvann när den källkritiska skolans genombrott i svensk historieforskning blev tongivande. Berättarrösten uppfattades som subjektiv.

27 På 1980-talet dök läromedelspaketen upp och bilder och bildtexter fick större utrymme. Texterna blev mycket informationstäta, kunde jämföras med Svensk uppslagsbok.

28 På 2000-talet har en förändring skett i läroböckerna. Flera av dem genomsyras av en berättarröst. Ett bra exempel på läro- och läseböcker från 2000-talet är Nya Pojken och Tigern (Westman, 2002). Författaren talar till läsaren och det är lätt för eleverna att identifiera sig med huvudpersonen.

29 Murbruk - kausalitet Har texten murbruk? När man läser en text behöver man för att kunna förstå innehållet kunna se orsak-verkan-sambanden (kausaliteten) och kunna läsa mellan raderna (tolka innehållet). Ord som underlättar för eleverna att se sambandet är: därför att, alltså, bidrog till. Dessa ord kallas för murbruk.

30 Hur samspelar text och bild? Det är viktigt att bilderna underlättar förståelsen av det lästa. Alltför många tabeller, fotografier, rutor kan leda till en slags visuell fruktsallad. Risken finns att det kan skapa en uppgivenhet hos eleverna. Var ska vi börja? Måste vi läsa alltsammans? Är alltsammans lika viktigt?

31 Finns det exemplifieringar i texten? Genom att exemplifiera rikligt konkretiseras innehållet omfånget på boken blir större. Men exemplifieringar hjälper till att skapa mening.

32 Innehåller texterna svåra ord och begrepp? Elever i gymnasiet fick svara på vad som gjorde en text svår. Både svenska elever och elever med invandrarbakgrund riktade in sig på orden. Elever med invandrarbakgrund brukar också tycka att sammansatta ord är svåra.

33 Ordförrådet Amerikanska studier har visat att läroböcker för elever i årskurs 3 hade ett mer avancerat ordförråd än nöjesprogram för vuxna på bästa sändningstid och att 80 procent av orden i läsordförrådet nästan aldrig uppträdde i det vardagliga talspråket (Stanovich, 1986) Om de okända orden är för många finns risken att läsaren tappar sugen. Det är viktigt att det finns förklaringar i texten till orden, om det inte framgår av sammanhanget.

34 Lättlästa texter? Problemet med lättlästa texter är att det är svårt att ställa annat än faktafrågor på innehållet, där svaren går att hämta direkt ordagrant ur texten. Det blir svårare att ställa inferensfrågor, det vill säga frågor där det förväntas att dra slutsatser, reflektera och läsa mellan raderna. Rytmen i en text försvinner om den bara har huvudsatser. Murbruket saknas som binder samman innehållet. En text behöver långa och korta meningar annars förlorar man rytmen.

35 Välj goda texter! Hur ser bokens framsida ut? Finns det ett förord? Fångar det läsaren? Försöker författaren dra in läsaren i texten? Har texten murbruk, dvs. explicita uttryck för kausalitet? Kan alla elever känna igen sig i texterna? Hur samspelar text och bild? Finns det rikligt med exemplifieringar i texten? Innehåller texterna många svåra ord och begrepp? Hur ser meningsbyggnaden ut?

36 Varför ska vi samtala om faktatexter? Enligt den ryske forskaren Vygotsky spelar den sociala interaktionen, och därmed samtalet, en nyckelroll i all språk- och kunskapsutveckling. Så länge vi inte har full kontroll över kunskaper och färdigheter och kan agera självständigt, är vi, enligt Vygotsky, i behov, av någon typ av stöd utifrån. Det vi kan göra tillsammans idag kan vi utföra självständigt imorgon. Genom att agera med personer som är mer kompetenta, kan vi prestera över vår egen förmåga.

37 Modeller för textsamtal Att läsa mellan raderna -läraren läser, ställer och besvarar frågor och visar hur eleverna kan tolka texter Instructional conversations -utgår från ett bestämt tema, eleverna själva spelar en viktig roll i kunskapsinhämtningen, läraren skapar en zon för närmaste utveckling. En instruktionsdel och en samtalsdel. Eleven läser texten tyst först och samtalet sker efteråt. Kräver att man som elev minns viktiga tankar. Lässvaga elever kan komma till korta.

38 Modeller för textsamtal Questioning the Author (främst för yngre barn. Modellen passar både faktatexter och skönlitteratur. Uppmärksamma barnet på att det bakom varje text döljer sig en författare. QtA vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren. Författaren bär skulden för att ha uttryckt sig oklart och inkonsekvent. Eleverna blir aktiva, medskapande läsare genom att ställa frågor. Texten delas upp i stycken och läsningen avbryts med frågor och reflektioner som följs av diskussioner. Läraren knyter samman vad som lästs i textavsnitten innan man går vidare. Det är något helt annat än att först läsa hela texten och sedan samtala om innehållet. Ingångsfrågor och uppföljningsfrågor. Se sidan 95 i boken!)

39 Modeller för textsamtal Reciprocal teaching - ömsesidig undervisning. Ursprungligen för svaga läsare i åk 7, men har sedan använts i de flesta årskurser med olika elevkategorier. Har även fungerat för lätt utvecklingsstörda. Eleven sammanfattar innehållet med egna ord Ställer frågor Reder ut oklarheter Föregriper

40 Tester DLS LS

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

Lärande lärare. Kollegialt kunskapande om läskompetens SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN

Lärande lärare. Kollegialt kunskapande om läskompetens SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Lärande lärare Kollegialt kunskapande om läskompetens FÖRFATTARE: ANDERS EKBÄCK, PIA KANGAS, LISA LJUNGH STRÖMBERG, ANNA SIEGÅRD ARTIKEL

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Inkluderande arbetssätt. Varför då? Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2015-2016 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Läslust och läsförståelse

Läslust och läsförståelse Malmö högskola Lärarutbildningen Enheten för skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Läslust och läsförståelse - en longitudinell studie under 3 år Motivatiation of

Läs mer

Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning

Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 16 Projektledare: Marie Olsson, Carina Wieslander Projektbeteckning Version Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Besök Postadress

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.

Läs mer

Skattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder

Skattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder Skattkärrsskolan På Skattkärrsskolan har vi bl.a. utifrån alla internationella mätningar bestämt att prioritera och utveckla vår läs- och skrivundervisning, för att på så sätt utveckla läs- och skrivförmågorna

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA? Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Matematik på NV, NS, TE och SMBP Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar: Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Varför ska man läsa?

Varför ska man läsa? Varför ska man läsa? Lgr 11, ämnet svenska: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstå

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass... Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Matematikstrategi 2013-2015

Matematikstrategi 2013-2015 13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser

Läs mer

Handlingsplan efter Våga visa observation

Handlingsplan efter Våga visa observation Handlingsplan efter Våga visa observation Montessoriförskolan Solvändan Arbetet med handlingsplanen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från båda avdelningarna. Förbättringsområden Den

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Planen antagen av skolledningen 2013-10-01 UTVÄRDERING AV PLANEN 2012-2013 Utifrån utvärderingar har planen för läsåret reviderats.

Läs mer