BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson"

Lisbeth Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

2 DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga elever till konkurrenskraftiga individer Från erbjuda utbildningsorganisation till att producera initiativkraft Ingen enhetlig statligt styrd skola skolans uppgift är inte att lyckas bra i PISA utbildning som säkraste vägen till tillväxt skolan är inte enbart en institution för att producera arbetskraft från en skola i Sverige till en skola i världen skolan mitt i byn utmaningen ligger i relationen mellan elev och lärare vi skall ha höga förväntningar på skolan skolan skall kunna bryta sociala arv

utbildning som säkraste vägen till tillväxt skolan är inte enbart en institution för att producera arbetskraft från en skola i Sverige till en

3 BILDER AV SKOLAN INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER PISA - Programme for International Student Assessment Undersöker hur utbildningssystemen i 57 länder rustar femtonåringar att möta framtiden. Projektet är ett samarbete mellan länders regeringar inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). TIMSS - Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturkunskap i 65 länder som organiseras av IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement) PIRLS Progress in Reading Literacy Study En internationell studie av läsförmågan hos elever i årskurs 4 (41 länder)

TIMSS - Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturkunskap i 65 länder som organiseras av IEA

8 Svenska femtonåringar presterar signifikant bättre än OECD-genomsnittet i läsförståelse. I naturvetenskap och matematik presterar svenska femtonåringar i nivå med OECD-genomsnittet. I naturvetenskap presterar 12 OECD-länder och sex icke OECD-länder signifikant bättre. I matematik presterar 10 OECD-länder och fem icke OECD-länder signifikant bättre. I läsförståelse presterar fem OECD-länder och ett icke OECD-land signifikant bättre. Fem länder, Finland, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland, samt icke OECD-landet Hongkong-Kina, presterar signifikant bättre än Sverige inom samtliga tre kunskapsområden. Ytterligare nio länder, Nederländerna, Australien, Japan, Schweiz och Belgien samt icke OECD-länderna Taiwan, Liechtenstein, Estland och Macao-Kina, presterar signifikant bättre än Sverige i både matematik och naturvetenskap. Det är noterbart att de länder som presterar bäst antingen är asiatiska (Sydkorea och Hongkong-Kina) eller anglosaxiska (Kanada och Nya Zeeland) med Finland som det stora undantaget. Finland och Kanada är goda exempel på att det är fullt möjligt för länder att kombinera höga genomsnittliga resultat med en hög grad av likvärdighet. Finland framstår här som i en klass för sig. Sid 28: PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. SKOLVERKET Rapport 306, 2007

I läsförståelse presterar fem OECD-länder och ett icke OECD-land signifikant bättre.

9 Hur förhåller sig Sveriges resultat i PISA 2006 jämfört med PISA 2003 och PISA 2000? I absoluta mått går det inte att påvisa några statistiskt signifikanta förändringar för Sverige i den genomsnittliga resultatbilden inom något av de tre kunskapsområdena jämfört med tidigare PISAundersökningar. I relativa mått däremot kan det sägas att det nu är fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom både naturvetenskap och matematik. Dessutom är Sveriges medelvärde inom dessa två kunskapsområden inte längre signifikant högre än OECD-genomsnittet, något som var fallet i både PISA 2000 och PISA Sid 28: PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. SKOLVERKET Rapport 306, 2007

PISAundersökningar. I relativa mått däremot kan det sägas att det nu är fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom både naturvetenskap och matematik.

10 & TIMSS

11 & TIMSS

12 PIRLS

13 PIRLS Det generella resultatet för svenska elevers läsförmåga kan sammanfattas på följande sätt: Svenska elever lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv. Sverige ingår med sitt genomsnittliga läsprovsresultat på 549 poäng i en grupp av länder som placerar sig direkt efter en tätgrupp om sex länder. Sverige tillhör även de länder där det inte är så stora skillnader mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl. Sid 44: PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och i världen SKOLVERKET Rapport 305, 2007

Sverige ingår med sitt genomsnittliga läsprovsresultat på 549 poäng i en grupp av länder som placerar sig direkt efter en tätgrupp om sex

14 HUR LÄGGER NI PUSSLET?

Relevanta dokument

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65