Information till skolledare PISA HUVUDSTUDIE 2015

Transkript

1 Information till skolledare PISA HUVUDSTUDIE 2015 PISA Nationella Centrum November 2014

2 INNEHÅLL PISA i Sverige och världen... 3 PISA på skolan... 3 Tabell 1: Viktiga aktiviteter... 4 PISA-webben... 4 Utse ansvariga... 5 Välj provdatum... 5 Tabell 2: Tider för provet... 6 Kontrollera datorresurser... 6 Provledarutbildning... 6 Resor till provledarutbildningen... 7 Gör en elevlista... 7 Tabell 3: Elevlista... 8 Skolenkäten... 9 Ersättning PISA-fika... 9 Fakturaadress:... 9 Kontaktuppgifter... 9 PISA Nationella Centrum... 9 Sveriges resultat i PISA KONTAKTINFORMATION Om du har några frågor tveka inte att kontakta oss: Lena Lenner, , Maria Lundgren, , Magnus Oskarsson, , E-post: pisa@miun.se Webbsida: Använd den femsiffriga PISA- skolkoden (## ###) som finns på framsidan för att öppna blanketterna på webben. 2

3 PISA i Sverige och världen PISA genomför sin stora huvudstudie var tredje år. PISA 2015 blir den sjätte studien som genomförs sedan år Närmare 70 länder kommer att delta denna omgång (figur 1) med omkring elever per land. Eftersom undersökningen genomförs var tredje år kan jämförelser både över tid och mellan länder göras. Resultaten kan därför användas av utbildningssystem och regeringar för att identifiera utvecklingsområden. Figur 1: Deltagande OECD länder är mörkgröna, andra deltagande länder är mellangröna och de länder som inte deltar i PISA är ljusgröna. De länder som bara deltar med enstaka städer markeras som icke deltagande t.ex. Kina (Shanghai). I Sverige genomförs PISA av Mittuniversitetet i Härnösand i samarbete med Stockholms universitet på uppdrag av Skolverket. För mer detaljer om PISA gå till Skolverkets, OECDs eller Mittuniversitetets webbsidor: eller På Skolverkets webb kan ni också beställa eller ladda ner en pdf-kopia av rapporten med resultaten från PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA på skolan Vid undersökningen på er skola kommer 36 elever (färre om det inte finns så många) att under två timmar göra ett prov med frågor i matematik, naturvetenskap, läsning och/eller problemlösning. Därefter kommer eleverna att göra en enkät med frågor om elevernas hemförhållanden, attityder till lärande och andra erfarenheter. Eleverna gör både provet och enkäten på dator. Alla skolors rektorer kommer också att fylla i en skolenkät. Detta görs online. Resultaten redovisas på nationell nivå, enskilda skolors resultat kommer inte att redovisas. Varken skolorna eller de elever som deltar går att identifiera i resultatet. 3

4 TABELL 1: VIKTIGA AKTIVITETER INOM PISA STUDIEN MED PRELIMINÄRA DATUM Steg Datum Aktivitet Vem? I. Förberedelser 5 december 1. Rektor utser PISA-ansvariga och registrerar personerna online på webben - Rektor 5 december 2. Rektor väljer provdatum på webben Rektor och 19 december 3. Fylla i datorresursblanketten på webben 19 januari 4. Sista dag för anmälan till provledarutbildningen på webben 21 januari 5. Gör en lista över alla valbara elever och ladda upp den på webben II. Före provdagen Februari 6. Närvara vid provledarutbildningen Provledare Efter utbildningen 7. Gå igenom och uppdatera Elevblanketten 8. Bekanta dig med förklaringarna till elevenkäten och provtillfälleskoderna 9. Ta emot, kontrollera och säkra materialet. Fyll i mottagningsblanketten på webben 10. Lämna informationen om skolenkäten till rektor eller annan lämplig person vid skolan 11. Informera lärare, elever och eventuellt föräldrar om provet 12. Organisera och gå igenom planerna för genomförandet med övrig skolpersonal 13. Förbered allt material som behövs för provet Provledare och rektor III. Provdagen Mars 14. Granska Elevblanketten 15. Gör i ordning rummet som ska användas och gå igenom viktiga aspekter på genomförandet 16. Genomför provet och fyll i Närvaroblanketten Provledare 17. Fyll i Provrapportblanketten Provledare 18. Bestäm om det behövs en uppföljningsomgång 19. Packa allt material och skicka tillbaka det till Nationella centret i Härnösand PISA-webben De flesta aktiviteter rapporteras in via PISA-webben, Under rubriken PISA 2015 Huvudstudie finns information till de uttagna skolorna. Använd er PISA-skolkod (## ###) för att öppna formulären. Er PISA-skolkod är fem siffror som finns på framsidan av detta häfte. 4

5 Utse ansvariga Det är nödvändigt att de procedurer som beskrivs i manualerna följs till punkt och pricka, detta för att säkerställa att PISA genomförs på samma sätt i alla deltagande länder. Om de inte följs kan resultaten av undersökningen bli oanvändbara. Skolornai kommer därför att få manualer som beskriver precis hur provet ska gå till och vad de ansvariga förväntas göra. De viktigaste aktiviteterna på er skola finns beskrivna i tabell 1 med preliminära datum. Punkt ett och två samt ifyllandet av skolenkäten utförs av rektor, alla andra aktiviteter utförs av de personer som rektor utser till ansvariga för PISA (vilket självklart kan vara rektor själv). För att allt ska fungera behöver de flesta skolor två personer som jobbar med PISA. Vår erfarenhet säger att engagemang är A och O, så välj med omsorg. Tänk också på att det är ett datorbaserat prov så en viss datorvana är ett måste. a. /Provledare 1 Ansvarar för undersökningen och fungerar som en förbindelselänk mellan er skola och det Nationella Centret (NC) i Härnösand, samt är provledare. b. Provledare 2 De flesta skolor behöver en andra provledare, undantaget om antalet elever som ska göra provet är mycket litet (t.ex. på gymnasieskolor). Observera att provledarna inte får vara NO-lärare i åk 9 (åk 1 för gymnasieskolor) på den uttagna skolan. Senast den 5:e december ska rektor meddela namn, e-post och telefonnummer till de personer som ska arbeta med PISA på skolan. Detta görs på vår webb (PISA 2015 Huvudstudie). Formulärenn öppnas med PISA-skolkoden. PISA-skolkoden finns på framsidan av detta häfte. Välj provdatum Den svenska PISA undersökningen äger rum under veckorna (2-27 mars). Skolan väljer ett provdatum och starttid på webben senast den 5 december. Beroende på hur många datorer skolan har kan fler än ett datum behövas. Ni ska även ange ett reservdatum för eventuellt uppföljningsprov, ifall det blir nödvändigt. Detta datum ska ligga i v (9 mars till 10 april). Lämpligen ligger reservdatumet ungefär en vecka efter provtillfället så att eventuellt sjuka elever hinner tillfriskna. PISA ställer höga krav på deltagande bland de uttagna eleverna, skulle 15 % eller fler av eleverna vara frånvarande krävs ett uppföljningstillfälle för dessa elever. Ni måste också försäkra er om att skolan har en lämplig lokal för provet. Rummet bör vara utformat så att 36 datorer finns tillgängliga. Har skolan färre datorer i en och samma sal kan provet göras i flera provsalar parallellt, alternativt under flera dagar. Provet (inklusive förberedelser) tar ungefär 3,5 timmar, som framgår av tabell 2. 5

6 TABELL 2: TIDER FÖR PROVET (36 ELEVER) Aktivitet Dela ut inloggningsuppgifter, lösenord samt introduktion av provet Första delen av det datorbaserade provet Ny introduktion Andra delen av det datorbaserade provet Paus Elevenkät Hopsamling av material och avslutning Totalt Tid 15 minuter (ungefär) 60 minuter (exakt) 5 minuter (ungefär) 60 minuter (exakt) 25 minuter (ungefär) 40 minuter (ungefär) 5 minuter (ungefär) 3,5 timmar (ungefär) Kontrollera datorresurser För att provet ska fungera måste det vara en vanlig PC eller en MAC. Det fungerar inte med tunna klienter eller någonting annat. Provet kommer att köras från ett usb-minne. De grundkrav som ställs på datorerna i övrigt är: CPU minst 1500 Mhz Operativsystem Windows XP, Windows vista, Windows 7, Windows 8, MAC OS X 10.7 eller senare Systemminne 512 MB, 358 MB ledigt (Windows XP), 1 GB, 717 MB ledigt (övriga Windows) USB 2.0 eller 3.0 port Skärmupplösning 1024 x 768 pixlar Pekdon mus eller liknande Tangentbord kommer behöva fylla i en datorresursblankett. Detta för att ge oss information om hårdvara och operativsystem på era datorer. Denna information ska användas för att fastställa hur många lämpliga datorer ni har för att genomföra provet på. För att ni ska kunna fylla i datorresursblanketten kommer ett testprogram på usb skickas till den ni registrerat som skolsamordnare för PISA på er skola. n kan behöva hjälp av skolans datoransvarig för att genomföra denna del. Usb-minnet med testprogrammet och en systemdiagnosmanual kommer att skickas innan jul. Datorresursblanketten fylls i på webben senast den 19 december. Provledarutbildning Alla som ska fungera som provledare måste närvara vid PISAs provledarutbildning. Vid denna utbildning kommer provledarens roll att tydliggöras och det kommer finnas tid för frågor och att köra provet. I god tid före utbildningen kommer vi att skicka ut manualer. Det är viktigt att alla läser manualen noga före utbildningen och tar med den till utbildningsdagen tillsammans med en dator. Utbildningen kommer preliminärt att ges på följande orter och datum: v 6 Umeå 4 februari v 7 Stockholm 9 och 10 februari Göteborg 5 februari Örebro 11 februari Härnösand 6 februari Malmö 12 februari 6

7 Program kommer finnas på webben tillsammans med lokalbeskrivning och ett anmälningsformulär. Vi vill ha provledarnas anmälningar senast den 19 januari. RESOR TILL PROVLEDARUTBILDNINGEN Skolverket betalar resor till närmaste utbildningsort med tåg eller buss, samt bilersättning. Flyg kan bli aktuellt vid mycket långa avstånd, men måste då först godkännas av NC. Resor bokas via Resecity resebyrå, tele Vid bokning anger du: Referens: 60112, Magnus Oskarsson Verksamhet: 231 Aktivitet: Resenär: Ditt namn Tänk på att boka resorna i god tid för att minska kostnaderna och underlätta planeringen för oss. Skolverket kommer även att bjuda på lunch och fika under dagen. Eventuella behov av specialkost meddelas i god tid via e-post till pisa@miun.se. Gör en elevlista På elevlistan ska alla elever på er skola som är valbara till PISA listas (enligt kriterierna nedan). Det är mycket viktigt att vi får korrekt information om alla valbara elever eftersom listan inte går att ändra när eleverna tagits ut. En elev som blivit uttagen till provet på felaktiga grunder (t.ex. född annat år) kan inte ersättas av en annan elev. Eleven kan då bara uteslutas och det är viktigt att vi inte får för många uteslutningar. På samma sätt kan elever inte läggas till i efterhand. Följ stegen nedan för att sammanställa Elevlistan: Steg 1: Identifiera ALLA elever vid skolan som uppfyller valbarhetskriterierna PISAs kriterier för valbarhet är: Är födda 1999; OCH Går i årskurs 7; eller högre; Integrerade särskoleelever som har minst 50 % undervisning i ordinarie klass ska vara med på listan. Steg 2: Skriv varje valbar elev på elevlistan som kommer finnas att ladda ner från (se exemplet i tabell 3). Elevens namn Kolumn A (Förnamn Efternamn); Årskurs Kolumn B; Kön Kolumn C; Födelsemånad Kolumn D; Födelseår Kolumn E; Mallen till listan kommer att finnas för nedladdning från vår webb den 19:e januari. Steg 3: Ladda upp den ifyllda listan via vår webb den 21:e januari. Vi vill inte att listan görs tidigare eftersom eventuella förändringar i elevunderlaget som skett i samband med terminsstarten ska avspeglas på listan. Därför är det kort om tid från att mallen finns att ladda ner tills den färdiga elevlista ska laddas upp. Alla elever som uppfyller 7

8 valbarhetskriterierna ska vara med på listan så att de kommer med i statistiken. Även de elever som skolsamordnaren bedömer inte kommer kunna göra provet måste vara med på elevlistan, om de uppfyller PISAs valbarhetskriterier. Senare kan en del elever behöva uteslutas, men det görs efter att de 36 eleverna tagits ut. När vi fått er elevlista kommer vi att använda ett speciellt program för att slumpa ut de elever som ska delta i provet. Dessa 36 uttagna elever (om det finns så många) hamnar på Elevblanketten. I slutet av januari kommer ni att kunna ladda ner er Elevblankett från vår webb. Ni ska då kontrollera de uppgifter som finns på den och göra vissa kompletteringar. Det är också då ni ska markera eventuella uteslutningar om någon av dessa uttagna elever absolut inte kan delta i provet. Uteslutningar kan bara göras enligt bestämda kriterier som ställs av PISA. Dessa kriterier kommer vi att gå igenom på provledarutbildningen i februari. TABELL 3: ELEVLISTA (EXEMPEL) ANVISNINGAR: Lista ALLA elever i årskurs 7 eller högre som är födda Integrerade särskoleelever med minst 50 % undervisning i ordinarie klass ska vara med på listan. A För- och efternamn B Årskurs C Kön (F=flicka, P= pojke) D Födelsemånad E Födelseår (4 siffror) 1 Anders Svensson 9 P Sune Linde 9 P Jennifer Ögren 9 F Lina Karlsson 9 F José Rodriguez 8 P Roy Zastrow 8 P Elias Jonasson 9 P Julia Walter 9 F Susanne Svensson 9 F Lars Fredriksson 9 P Cecilia Alexandersson 9 F Anna Radlov 9 F Maria Martinsson 9 F Karl Persson 7 P Ladda ner Excelmallen från (Elevlista) från den 19 januari. Ladda upp den ifyllda elevlistan 21 januari. 8

9 Skolenkäten PISA är inte till för att mäta kunskaper hos den enskilde eleven utan för att göra jämförelser på strukturell nivå. Skolenkäten är en viktig del av PISAs strävan att uppnå detta. Eleverna fyller i en enkät om saker kring sin person och hemmiljö, men rektor måste svara på frågor som rör själva skolan. Skolenkäten innehåller frågor om organisation, styrdokument, skolklimat, resurser, policys, lärare m.m. Vi skickar ett formulär med inloggningsuppgifter till n tillsammans med det övriga provmaterialet ca två veckor före provet. n kommer att lämna formuläret till dig tillsammans med ett tiotal frågor av mer statistisk karaktär som kan vara bra att kolla upp innan du sätter dig med enkäten. Om inte rektor själv har möjlighet att fylla i enkäten måste en annan lämplig person utses. Skolenkäten är den del av PISA undersökningen som är svårast för oss att få slutförd, men vi måste få alla skolenkäter ifyllda för att ha något att relatera elevernas resultat till. Som en varning i all välmening vill vi därför säga att vi kommer tjata och tjata, först med e post sedan med telefonsamtal, tills varenda skolenkät är ifylld. Ersättning PISA-fika Tack för ert deltagande i PISA-studien! Skolorna får ersättning för de elever som deltagit samt PISA-personal med 50 kr/person. Pengarna ska användas till fika eller någonting annat som ni tror uppmuntrar eleverna. Skolans utlägg betalas mot faktura till Mittuniversitetet. FAKTURAADRESS: Mittuniversitetet FE69, Magnus Oskarsson Frösön Verksamhet: 231 Kontaktperson på ekonomiavdelningen: Aktivitet: ida.lunqvist@miun.se Skolans namn + vad pengarna gått till samt antal elever och personal Kontaktuppgifter Ring eller mejla oss gärna om du har några funderingar! PISA NATIONELLA CENTRUM Magnus Oskarsson, , Maria Lundgren, , Lena Lenner, , E-post: pisa@miun.se Webbsida: 9

10 Sveriges resultat i PISA 2012 Resultaten från PISA 2012 manar till eftertanke. Sedan den första PISA-studien år 2000 har de svenska resultaten sjunkit kontinuerligt och ligger nu under genomsnittsresultaten för OECD i alla undersökta kunskapsområden. Inom samtliga kunskapsområden är Sverige det land där resultaten försämrats mest. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: I PISA 2000 och 2003 var svenska 15-åringars resultat inom samtliga områden signifikant över OECD-genomsnittet. Nu 2012, är det genomsnittliga resultatet signifikant lägre inom samtliga områden jämfört med ett genomsnittligt OECD-land. I PISA 2012 presterar 25 av 34 OECD-länder signifikant bättre än Sverige i matematik och naturvetenskap. I läsförståelse presterar 19 OECD-länder signifikant bättre än Sverige. 18 OECD-länder, däribland Finland, Danmark och Norge, presterar alla signifikant bättre än Sverige inom samtliga tre kunskapsområden. De enda OECD-länder som presterar signifikant sämre än Sverige i samtliga kunskapsområden är Chile och Mexiko. Svenska 15-åringars genomsnittliga resultat har försämrats inom samtliga tre områden jämfört med den senaste PISA-undersökningen år Dessutom har resultaten försämrats i matematik jämfört med 2003, i läsförståelse jämfört med år 2000 och i naturvetenskap jämfört med år 2006, det tidigaste år som respektive kunskapsområde var huvudområde i PISA. Resultatförsämringen i matematik mellan 2003 och 2012 har varit ungefär lika stor för såväl låg- som högpresterande elever i Sverige samtidigt som övriga OECDländer i genomsnitt förbättrade resultat för de lågpresterande eleverna. I läsförståelse ( ) och i naturvetenskap ( ) är det de lågpresterande eleverna som tappat mest i Sverige. Resultatutvecklingen för både flickor och pojkar har varit negativ inom samtliga områden men pojkarna har försämrat sina resultat mer än flickorna. I matematik finns visserligen inga signifikanta skillnader i resultat mellan könen men i läsförståelse har skillnaderna ökat ytterligare till flickornas fördel och flickor presterar numera bättre än pojkar i naturvetenskap. Likvärdighetsmåtten i matematik visar inga signifikanta förändringar sedan Det står i kontrast till resultaten i läsning och naturvetenskap och hänger samman med den generella resultatförsämringen i matematik. Den totala variationen mellan elever, liksom variationen mellan skolor, ökar kraftigt i läsning och naturvetenskap. I Sverige finns betydande skillnader i prestation mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. De sjunkande resultaten kan emellertid inte mer än marginellt förklaras av en ökande andel elever med utländsk bakgrund. En ökande andel elever i Sverige uppfattar skolan som bortkastad tid och känner liten samhörighet med sin skola. De asiatiska länderna/regionerna (Japan, Sydkorea, Singapore, Shanghai- Kina och Hongkong-Kina) dominerar stort i toppen. Av icke asiatiska länder är förutom Finland och Kanada numera även Estland och Polen några av de högst presterande OECD-länderna inom samtliga kunskapsområden. Av de länder som försämrat sina resultat mest är tre nordiska, förutom Sverige även Finland och Island. Även i Australien och Nya Zeeland har resultaten försämrats kraftigt. 10

11 De kraftigt försämrade resultaten för Sveriges del har knappast någon enkel förklaring, utan är sannolikt en effekt av flera olika faktorer. En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort. Eftersom utvecklingen är likartad för samtliga kunskapsområden i PISA torde ämnesspecifika orsaker bara vara en delförklaring till nedgången. Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå. Utvecklingen i andra länder, exempelvis Polen, Tyskland och Estland visar att en negativ trend kan vändas. Det är angeläget att noggranna och djupgående analyser av möjliga orsaker till Sveriges sjunkande resultat genomförs och att adekvata åtgärder kan vidtas för att vända utvecklingen. 11

12 PISA genomför sin stora huvudstudie var tredje år. PISA 2015 blir den sjätte studien sedan år Närmare 70 länder kommer att delta denna omgång med omkring elever per land. Eftersom undersökningen genomförs var tredje år kan jämförelser både över tid och mellan länder göras. Resultaten kan därför användas av skolor, utbildningssystem och regeringar för att identifiera utvecklingsområden. I Sverige kommer 226 skolor delta. Informationen i detta häfte är riktad till rektorer på dessa skolor. PISA Nationella Centrum November