Vad är matematiskt kunnande

Transkript

1 Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. 1

2 PISA och kursplanen och ämnesprovet Stora likheter i ramverken men PISA har fler flervalsuppgifter PISA har en annan ordning på uppgifterna PISA-uppgifterna är mer textrika Bedömningen skiljer sig åt PISA-materialet i matematik Pappersbaserat uppgiftsmaterial, 84 deluppgifter Digitalt uppgiftsmaterial, 41 deluppgifter Textproblem (Ann är två år äldre än Bea och Bea är fyra gånger äldre än Sven. Hur gammal är Sven när Bea är 30 år?) Tillämpad matematik (exempelvis att beräkna arean av ett område) Formell matematik (exempelvis att lösa ekvationer) 2

3 Innehållet i uppgifterna i PISA Innehållskategorier: Förändring och samband (funktioner och algebra) Kvantitet (aritmetik och taluppfattning) Rum och form (geometri och mätningar) Osäkerhet (sannolikhetslära och statistik) Processkategorier Formulera, att formulera situationer matematiskt Använda, matematiska ti begrepp, fakta, procedurer och resonemang Tolka, och utvärdera matematiska resultat PISA Matematik Sverige Finland Island Danmark Norge PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA

4 PISA 2012, genomsnittlig årlig förändring av medelvärdet i matematik PISA 2012, hög- och lågpresterande

5 En genomsnittselev i Sverige Är signifikant sämre än den genomsnittliga OECD-eleven på alla delskalorna. - lite bättre på Kvantitet och Osäkerhet och att tolka och utvärdera matematiska resultat -än på Förändring och samband och Rum och form och att använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang / Astrid Pettersson, MND Eleverna i Sverige möter oftare textuppgifter och tillämpade uppgifter och mer sällan formell matematik har i minst utsträckning av alla OECD-länder mött formell matematik har i lägst utsträckning angett att de kände till begreppen andragradsfunktion och cosinus. Men många av begreppen förekommer inte i den svenska kursplanen. 5

6 En genomsnittselev i Sverige är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer för sent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Undervisningen Formativ bedömning och lärarorienterad undervisning används i ungefär lika stor utsträckning i Sverige som i OECD Kognitiva aktiviteter används i betydligt mindre utsträckning i Sverige än i OECD Elevorienterad undervisning används i betydligt större omfattning i Sverige än i OECD Samband mellan undervisningsfaktorer och matematikresultat finns inte mellan länder. 6

7 De högpresterande länderna i jämförelse med Sverige Är bra på att koppla tillgängliga resurser till de utmaningar de står inför. Prioriterar kvalitet på undervisningen före mindre klasser. Har tydliga ambitiösa målsättningar som genomsyrar hela systemet. Det finns en tydlig koppling till undervisningen. Drar till sig och kan hålla kvar högkvalitativa lärare även i problemområden. Ger mer fortbildning Granskar lärarna mer Är det svårt att komma in på lärarutbildningen forts Tar hjälp utifrån Rektorerna har inte lika stort föräldratryck Har enhetliga höga krav och förväntningar på varje elev. Man tror att framgång handlar om ansträngning. Lärarna har högre status och högre löner. Lärarna har differentierade karriärmöjligheter 7

8 Vem är ansvarig för vad eleven kan? I de högpresterande länderna säger eleverna att det är de själva som styr över resultaten och vilka resultat man får. I Sverige säger eleverna att de har otur, att läraren inte kan förklara eller att lärarna inte har intressant undervisning. Det är inte eleven själv som styr sin skolframgång. I de högpresterande länderna inriktas undervisningen mot att förstå begrepp och inte så mycket på procedurkunskap p Högpresterande elever visar hög kreativitet vid lösning av matematikproblem, de måste ta till sig olika information och ta till sig nya begrepp och tillämpa dem i nya situationer. Den förmågan har minskat mycket i Sverige, nästan halverats I Sverige använder ofta läraren samma material och använder det igen. 8

9 Andra internationella undersökningar, (TIMSS, PIRLS) De svenska eleverna trivs bra i skolan såväl med sina kamrater som lärare I Sverige finns ett bra diskussionsklimat i klassrummen. Svenska elever har lärare som i lägst utsträckning signalerar tillfredsställelse med sin arbetssituation I Sverige samarbetar lärare i mindre grad Skolledarna i Sverige ägnar sig mindre åt att följa upp undervisning och elevernas kunskapsutveckling Forts (TIMSS och PIRLS) I matematik är betydelsen av socioekonomisk bakgrund mindre än för läsförståelse och den betydelsen har inte ökat. Läroboksanvändningen är relativt hög i svensk matematikundervisning Elevernas intresse för att lära sig matematik är låg och har minskat 9

10 Forts (Talis) I Sverige är det mer ovanligt att lärare med lång yrkeserfarenhet arbetar på problemskolor. Svenska lärare arbetar i mindre klasser och det finns fler pedagogiska stödpersoner men färre administrativ personal. De svenska skolorna har hög självbestämmanderätt. Det är vanligare att de svenska lärarna arbetar i skolor där det ofta förekommer sen ankomst, skolk, ogiltig frånvaro, hot och glåpord bland elever Forts (Talis) Svenska rektorer använder sin tid i betydligt större utsträckning till administration och ledningsuppgifter if och lägger ner mindre tid till pedagogiskt ledarskap. Det är vanligare i Sverige att rektorerna inte undervisar. Sverige hör till de få länder där högst andel rektorer anger att de aldrig vidtar åtgärder för att lärarna ska förbättra sina undervisningsfärdigheter. 10

11 Forts (Talis) Var tredje lärare i Sverige anger att de aldrig får återkoppling på sin undervisning (Talis, 13 %) Den återkoppling svenska lärare får, har liten påverkan på deras klassrumspraktik. Svenska lärare kontrollerar mer sällan elevers arbetsböcker och läxor och använder mer sällan exempel/problem från vardagslivet för att visa på vilket sätt kunskap k är användbar / Astrid Pettersson, MND 11