Omvärldsanalys, framtidens skola och skollagen

Transkript

1 Omvärldsanalys, framtidens skola och skollagen Bertil Östberg

2 Grundskolan och gymnasieskolan läget

3 Utgångsläget Sverige medel eller under medel i PISA, PIRLS och TIMMS Men kunskaperna sjunker i Sverige Nästan alla börjar i gymnasiet men alltför få går ut Social bakgrund betyder allt mer för studieresultat

4 Matematik Medelmåttiga (PISA) eller under medel (TIMMS) Klart fallande trend i Sverige färre högpresterande fler lågpresterande

5 Bättre än Sverige i matte (PISA) Sydkorea Finland Schweiz Japan Kanada Nederländern a Nya Zeeland Belgien Australien Tyskland Estland Island Danmark Slovenien Shanghai-Kina Singapore Hongkong- Kina Taiwan Liechtensteien Macao-Kina

6 Allt färre når målen i grundskolan Andelen utan betyg i matematik i årskurs 9 har ökat: flickor från 4,8% 1998 till 7,0% pojkar från 5,8 % till 7,8%. Andelen icke-godkända i nationella provet i matematik 2010 var 17,5% (det högsta hittills uppmätta). 93% av eleverna deltog.

7 Matematikundervisningen Skolinspektionens rapport om gy-skolan pekar på några stora brister: - för lite lärarledd undervisning, för mycket eget arbete - för mycket fokus på mekaniskt lärande, för lite förståelse - otillräcklig kvalitet på lektionerna Samma slutsats i tidigare rapporter från skolinspektionen och skolverket men också från forskarna (senast IFAU) och från internationella undersökningar (TIMMS)

8 Naturvetenskap Under genomsnittet (PISA)

9 Läsförståelse i PISA Förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter Sverige nu medelmåttigt - kraftigt fallande trend Genomsnittslandet kvar på oförändrad nivå

10 Läsförmåga i Sverige Stor spridning av elevernas läsförmåga Stor och växande skillnad mellan pojkar och flickor 9% riktigt duktiga läsare Nya Zeeland 16% 17% med mkt svag läsförmåga Sydkorea 6%

11 Bättre i läsning Sydkorea Finland Kanada Nya Zeeland Japan Australien Belgien Shanghai-Kina Hongkong-Kina Singapore

12 Minskad likvärdighet Större spridning i elevresultat i Sverige än genomsnitt Störst försämring bland de som presterar sämst Skolan allt mindre kompensatorisk i Sverige.

13 Måluppfyllelse i grundskolan Andelen behöriga till gymnasieskolan våren 2009 var 88,8 procent 23% av eleverna når inte målen i alla ämnen Tydlig försämring sedan 1998

14 Olika elevgruppers meritvärden 2009 Pojkars meritvärde Flickors meritvärde Invandrat efter skolstart Invandrat före skolstart Utländsk bakgrund, född i Sverige Högskoleutbildad förälder Gymnaiseutbildad förälder Grundskoleutbildade föräldrar

15 Problem med gymnasieskolan Alltför många avbryter sina gymnasiestudier Gymnasieskolan förbereder dåligt för högskolestudier (senaste TIMMS ) Gymnasieskolan erbjuder inte en tillräckligt bra yrkesutbildning Hög ungdomsarbetslöshet

16 Många misslyckas i gymnasieskolan Efter fem år endast två av tre erhållit grundläggande högskolebehörighet, Totalt sett saknar ungefär var fjärde nybörjarelev slutbetyg efter fem år IV nu största programmet! Av de elever som börjar på IV har var fjärde fått ett slutbetyg inom fem år (varav hälften obehöriga).

17 I framgångsrika skolsystem (McKinsey): Svårt att komma in på lärarutbildning Bra lärarutbildning, bra introduktion, bra fortbildning Rätt insatser för varje elev

18 Vilka reformer är genomförda? 1. Lärare och skolledare åtgärder för att höja kompetensen 2. Inspektion, utvärdering, betyg, skriftliga omdömen, nationella prov 3. Tydliga styrdokument (skollag, läroplan) 4. Ny gymnasieskola 5. Lärlingsutbildning

19 Högre kompetens Ny lärarutbildning och informationskampanj Fortbildning genom lärarlyftet VAL för de som saknar lärarexamen Högre krav på att lärare har rätt utbildning (idag sker 50% av undervisningen av obehöriga) Karriärvägar för lärare, forskarskola (lektorer..) Introduktion Legitimation Speciallärare Obligatorisk rektorsutbildning, fortbildning

20 Många lärare saknar erforderlig ämneskompetens 80% 70% 68% 60% 58% 50% 40% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskolan 1-5 Grundskolan 6-9 Gymnasieskolan Andel utan lärarexamen för skolform/årskurs och utan utb i ämnet. Källa: Statskontoret

21 Legitimation för lärare och förskollärare Prop okt 2010

22 Behörig att undervisa Endast den som har utbildning i ämnet för berörd årskurs får undervisa (inte i huvudsak!). Behörighet framgår av legitimationen Om behörig lärare saknas får annan lärare användas under högst 6 månader efter beslut av rektor Om lärare utan behörighet ska användas längre än 6 månader ska beslut om detta fattas av styrelsen för utbildning Nya regler gäller för befintliga lärare från 2015

23 Uppföljning, utvärdering, information Skolinspektionen Mål i åk 3, 6 och 9 samt fler nationella prov ger helt nya möjligheter att förverkliga en resultatstyrd skola Betyg från åk 6, fler betygssteg Skriftliga omdömen varje termin till alla elever

24 Likvärdiga betyg På många skolor allt för stor skillnad mellan resultat i nationella prov och betyg Ökade meritvärden inget bevis på ökade kunskaper Central rättning av nationella prov

25 Nya läroplaner Samlad läroplan Kursplaner med ämnesinnehåll Tydliga kunskapskrav för godtagbara kunskaper resp för olika betygssteg (preciserade för A, C och E)

26 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet Bild: Magnus Ragnvid/Johnér

27 Några nya förslag i skollagen Rätt att överklaga åtgärdsprogram Reglerad elevhälsa Tydliga krav på utredning före beslut om särskola Sanktionstrappa mot huvudmän (anmärkning, före-läggande vite, återkallelse, verksamhetsförbud) Ordning och reda - avstängning

28 Högre krav i nya gymnasieskola n

29 Åtta viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasiet. Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogrammen. Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs. Lärlingsutbildning införs. Historia blir obligatoriskt. Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet. Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen.

30 IV-programmet avskaffas

31 Brister med IV För få elever fullföljer sin utbildning Orealistiskt med syfte att alla elever ska bli behöriga till nationellt program För många behöriga elever på IV

32 5 särskilda program i gymnasieskolan ersätter IV 1. Preparandutbildning 2. Programinriktat individuellt val 3. Yrkesintroduktion 4. Individuellt alternativ 5. Språkintroduktion

33 Från ord till handling Skolverket ska arbeta med implementering av reformerna Genomförandet avgör resultatet

34 Utmaningar för framtiden 1. Fokusera på resultat och elevernas lärande, höj förväntningarna - glöm salsa! Ta till er kritik från skolinspektionen! Bra undervisning eliminerar effekten av social bakgrund. 2. Ledare på alla nivåer måste fokusera på resultat. Är det tillräckligt mycket fokus på resultat i nämnden? Är skolchefen fokuserad på elevernas lärande? Är rektorerna pedagogiska ledare eller administratörer? 3. Mät vad som händer, sätt stopp för glädjebetygen statistik finns 4. Lär av de framgångsrika

35 Lärarannonser 2011 Lärare åk 6-9 i matematik, no och teknik Lärare årskurs 7-9 SV/SO Lärare årskurs 6-9 Sv, Eng No,

36 Behörighet/kompetens? Inventera hur många lärare som inte har examen Inventera behörigheten hos lärarna, dvs har utbildning i ämnet de undervisar i (beslut från 2015 i nämnd ) Plan för att alla lärare ska bli behöriga Använd lärarlyftet (inriktning från 2012 på att öka behörigheten). Avsätt pengar i kommunen! Rektorslyft

37 Matematik Många obehöriga Brister i undervisningen Inget betyg i matte viktigaste orsaken till att många inte är behöriga till gymnasieskolan Stöd finns för fortbildning bl a från NCM Vad händer i din kommun?

38 Den nya gymnasieskolan, följ upp! Inga behöriga elever på IV (bara om synnerliga skäl) Särskilt stöd Yrkesintroduktion Lärlingsutbildning

39 Se till nya skollagen följs Åtgärdsprogram kan överklagas Inskrivning i särskola Skolk i gymnasiebetygen och underrättelse till föräldrarna samma dag om skolk, skolplikt Befrielse från undervisning Hemundervisning

40 Karriär Differentierad lönesättning Karriärtjänster

41 Sökande till lärarutbildningen Antal förstahandssökande till utbildningsområdet undervisning. Källa: HSV.

42

43 En lektorsreform i tre steg 1. Fler lektorer: lärare med forskarutbildning 2. Ny utvecklingsmöjlighet: huvudlärare eller adjunkt