Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Transkript

1 Planering - Geometri i vardagen v.3-7 Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt re 韓 ektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Mål/Förmågor Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll Taluppfattning och tals användning 1/5

2 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Algebra Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska ퟋ gurer kan bestämmas och uppskattas. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Kunskapskrav E-nivå C-nivå A-nivå elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på Eleven beskriver tillvägagångssätt ett i huvudsak fungerande sätt och på ett relativt väl fungerande sätt för enkla och till viss del och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på ge något förslag på alternativt alternativt tillvägagångssätt. tillvägagångssätt. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak elevnära situationer på ett relativt elevnära situationer på ett väl väl fungerande sätt genom att välja fungerande sätt genom att välja och och använda strategier och använda strategier och metoder med metoder med förhållandevis god god anpassning till problemets anpassning till problemets karaktär. karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven har goda kunskaper om Eleven har mycket goda kunskaper matematiska begrepp och visar detom matematiska begrepp och visar genom att använda dem i bekanta det genom att använda dem i nya sammanhang på ett relativt väl sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av begrepp med hjälp av matematiska matematiska uttrycksformer på ett uttrycksformer på ett väl fungerande relativt väl sätt. 2/5

3 föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för Eleven kan redogöra för och Eleven kan redogöra för och samtala samtala om tillvägagångssätt på om tillvägagångssätt på ett i ett ändamålsenligt sätt och huvudsak fungerande sätt och förhållandevis god anpassning till viss anpassning till sammanhanget. sammanhanget. resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta som till viss del för resonemangen framåt. föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och e 埌 ektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom enkla rutinuppgifter inom aritmetik, aritmetik, algebra, geometri, algebra, geometri, sannolikhet, sannolikhet, statistik samt statistik samt samband och samband och förändring med gott förändring med mycket gott resultat. resultat. resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta som för resonemangen framåt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och e 埌 ektivt sätt och god anpassning till sammanhanget. resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Arbetsgång: Under arbetsområdet kommer du att ha 韓 ertalet matematikläxor. Läxorna kommer i huvudsak att bestå av en preview i syfte att du ska få viss förförståelse innan någonting nytt introduceras på lektionen. Previewläxorna kommer att mailas hem ca en vecka innan det nya innehållet introduceras på lektionen. Ett progresstest genomförs inledningsvis för att ta reda på respektive elevs förkunskaper inom området. Testet bedömas formativt och banar väg för fortsatt utveckling. Vi kommer att ha muntliga genomgångar på alla nya moment som berörs under arbetsområdet. Du kommer sedan att arbeta laborativt med olika hjälpmedel, bla ett tangram för att utveckla din förståelse för geometriska ퟋ gurers egenskaper samt deras inbördes relationer. Du kommer också att få lära dig metoder för hur man beräknar omkrets och area hos geometriska ퟋ gurer. Vi kommer även att lösa uppgifter tillsammans, samtala och resonera mycket om hur man kan komma fram till olika lösningar. Vi kommer då använda oss av metoden talk partners och think, pair, share (tänk själv arbeta i par dela med er till klassen). Här kommer du få öva dig på att använda ett matematiskt språk när du förklara och argumentera för din slutsats. Individuell färdighetsträning i t ex matteboken kommer även att ske. Examination: 3/5

4 Eleverna får visa sina kunskaper i slutet av arbetsområdet vid ett skriftligt test. Efter avslutat arbetsområde förväntas du visa att du kan: Beräkna omkretsen hos en tvådimensionell ퟋ gur, beräkna arean hos en tvådimensionell ퟋ gur, beskriva olika geometriska ퟋ gurer (se din ordlista) och föra resonemang kring hur de hör ihop, förklara hur du kommer fram till din lösning. Bedömning: Lärandematris, geometri i vardagen. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Jag beskriver Begrepp/resonemang geometriska ퟋ gurer med korrekta begrepp (se din ordlista). Jag visar vad som är omkrets och vad som är area på en ퟋ gur. Jag beskriver någon likhet eller skillnad mellan ퟋ gurerna. Jag Jag beskriver både beskriver likheter och någon likhet skillnader mellan och skillnad ퟋ gurerna och hur mellan ퟋ gurerna relaterar ퟋ gurerna. till varandra. Kommunikation Jag förklarar och redovisar en mindre del av uppgiften. Ex med bild, uttryck, skriftlig räknemetod eller genom mönster. Jag förklarar och redovisar en större del av uppgiften. Jag förklarar och redovisar hela uppgiften. Metod Jag beräknar omkretsen hos en kvadrat, rektangel, triangel eller olika typer av sammansatta ퟋ gurer. Jag beräknar arean hos en kvadrat/rektangel. Jag beräknar Jag beräknar arean arean hos hos en likbentliksidig triangel. en rätvinklig triangel. 4/5

5 5/5