kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Transkript

1 Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda matematik. Eleverna ska utveckla sina kunskaper om matematikens användning i vardagen. Övergripande mål kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga Förmågor formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Lgr 11, sid 63) Centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer

2 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter Sannolikhet och statistik Slumpmässiga händelser i experiment och spel Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften Problemlösning Strategier för matematiska problemlösningar i enkla situationer Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer (Lgr 11, sid 63-64)

3 Arbetssätt. Hur ska vi lära oss det centrala innehållet och utveckla våra förmågor i matematik? I klassrummet pratar vi matematik och arbetar med olika material. Vi arbetar tillsammans och självständigt. Eleverna ska utifrån sina kunskaper intressen och förmågor undersöka, upptäcka och lära matematik. Eleverna arbetar i sin matematikbok enskilt och i par. Vi arbetar i helklass och i halvklass. Eleverna har två halvklasstimmar i veckan. Ett av dessa lektionspass arbetar vi med problemlösning. Det andra labbar vi. När vi arbetar i helklass, har vi genomgångar på tavlan, arbetar i matematikboken, leker, diskuterar, sjunger, arbetar i par och grupper. Vi kommer att arbeta med boken Prima matematik 2A under hösten och 2B under våren. I varje kapitel finns det mål som eleven ska arbeta med i kapitlet och uppnå. Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från de nationella målen i matematik. Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetoder. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Diagnos, repetition och utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell undervisning. Mål i matteboken kap 1 Talraden Udda och jämna tal. Använda tecken >< och =. Addition och subtraktion i talområdet Addition och subtraktion med hela tiotal. Räkna med tiotal och ental. Hundramatte. Barnen befäster sina kunskaper med hjälp av spel och lekar. Till exempel: Vi övar tillsammans på talraden Labb med udda och jämna tal.

4 Mål i matteboken kap 2 Bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel. Addition med ental i talområdet 20 till100, till exempel Addition med tiotal i talområdet 20 till 100, till exempel Arbeta med bråkstaken. Cirkeldiagram. Del av helhet del av antal. Cusinaire-stavar. Mål i matteboken kap 3 Subtraktion med ental i talområdet 20 till 100, till exempel Subtraktion med tiotal i talområdet 20 till 100, till exempel Skriva och läsa ordningstal, första till tolfte. Namnen på de geometriska objekten klot, kub och rätblock. Namnen på de geometriska objekten linje, sträcka och punkt. Lekar med ordningstalen. Eleverna upptäcker figurerna i vardagsmiljö. Repetera cirkel, rektangel, kvadrat och triangel. Eleverna får möta de tredimensionella figurerna i vardagsnära sammanhang. Klot, rätblock, cylinder, kon och kub. Känna igen och beskriva de tredimensionella figurerna. Exempelvis koppla boll med klot, låda och rätblock. Eleverna upptäcker figurerna i vardagsmiljö. Bild, form, natur, se den estetiska dimensionen i geometri d.v.s. hur byggnaden är uppbyggd. Göra klart halva bilder av symmetriska figurer. Göra ett enkelt upprepat mönster.

5 Eleverna övar på att konstruera med geometriska objekt utifrån givna förutsättningar. Tydliggöra skillnaden mellan sträcka och linje. Mäta sträckor. Geobräden och punktpapper. Mål i matteboken kap 4 Addition i talområdet 0 till 20, med tiotalsövergång. Att räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag. Klockan, kvart över och kvart i. Barnen arbetar i par med sina egna klockor. Barnen skriver, ritar och läser vad de gör under ett dygn. Mål i matteboken kap 5 Subtraktion i talområdet 0-20, med tiotalsövergång. Hundramatta. Mål i matteboken kap 6 Jämföra och beskriva geometriska objekt. Storleksordna tal upp till Addition i talområdet 0-100, med tiotalsövergång.

6 Använda miniräknare. Eleverna labbar med minräknare. Klot, rätblock, cylinder, kon och kub. Känna igen och beskriva de tre dimensionella figurerna. Göra klart halva bilder av symmetriska figurer. Göra ett enkelt upprepat mönster. Eleverna övar på att konstruera med geometriska objekt utifrån givna förutsättningar. Tydliggöra skillnaden mellan sträcka och linje. Mäta sträckor Geobräden och punktpapper. Mål i matteboken kap 7 Addition med talsorteringsräkning. Avrundning till närmaste tiotal. Talmönster och geometriska mönster. Addition med uppställning. Vi bygger, skriver och ritar olika talmönster. Mål i matteboken kap 8 Jämföra, uppskatta och mäta massa. Om multiplikation.

7 Mer om subtraktion i talområdet Labbar, leker och diskuterar hur multiplikation är upprepad addition. Mål i matteboken kap 9 Subtraktion i talområdet 0 till 100, med tiotalsövergång. Multiplikation, tabell 2, 5 och 10. Om division. Labbar, leker och diskuterar hur multiplikation är upprepad addition. Prov på multiplikationstabellerna 2, 5 och 10. Innehållsdivision och delningsdivision. Mål i matteboken kap 10 Rita och måla symmetriska bilder. Välja räknesätt när du löser matematiska uppgifter. Subtraktion med uppställning. Problemlösning. Bedömning Du kan arbeta tillsammans med andra. Du kan arbeta självständigt. Du har visat intresse och delaktighet. Du kan räkna addition och subtraktion inom talområdet Du känner till multiplikation tabell 2, 5 och 10 Du känner till division.

8 Du kan ordningstalen Du kan bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel. Du kan namnen, beskriva och jämföra de geometriska objekten klot, kub, rätblock, linje, sträcka och punkt. Du kan räkna ut differensen mellan två klockslag. Du kan klockan: Hel, halv, kvart i och kvart över. Du kan storleksordna tal upp till Du kan använda miniräknare. Du kan avrunda till närmaste tiotal. Du kan några talmönster och geometriska mönster. Du känner till addition och subtraktion med uppställning. Du kan jämföra, uppskatta och mäta massa. Du kan välja räknesätt när du löser matematiska uppgifter. Utvärdering Av undervisningen. Vad fungerade bra? Vad måste förbättras? Av elevernas prestationer på individnivå. Uppföljning / lärarens bedömning Bedömningen sker hela tiden under den pedagogiska verksamheten. Bedömningen görs för lärandet och av lärandet. Därför följer läraren upp elevernas kunskapsutveckling genom att hela tiden titta efter indikatorer på kunskap. Det sker under arbetsprocessen med den lokala pedagogiska planeringen och efter avslutat arbetsområde. Både muntligt och skriftligt. Läraren antecknar elevernas kunskaper i bedömningsscheman eller bedömningsmatriser. Redogör för eleverna på individnivå vad de har visat för kunskaper och vad de behöver arbeta vidare med, nästa steg. Under uppföljning tittar läraren på om eleven gjort kunskapen till sin egen. Det har eleven gjort om hon/han kan använda sin kunskap.