Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Transkript

1 Matematik i informellt lärande på fritidshem Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

2 Maria Jansson Grundskollärare åk.1-7 Ma/No Ingår i ett arbetslag: fritids, skola åk F-5 (8 lärare) Ämneslärare Ma/No Freinetpedagog på Freinetskolan Mimer sedan 1997, (F-9 skola med ca 170 elever och förskola med 29 elever)

3 Lgr 11 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

4 Detta står i Lpo 94 och Lgr 11 Lpo 94 Alla som arbetar i skolan ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärandekunskaper. Lpo 11 Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

5 Bikupa: Vad är skillnaden mellan skrivningen i Lpo 94 och Lgr 11 vad gäller samarbetet? Alla som arbetar i skolan ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärandekunskaper. Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

6 Lgr 11 Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola bl.a. kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

7 Några pedagoger som förespråkar ett varierat sätt att arbeta: Vygotskij( kunskap uppkommer genom att individer kommunicerar och försöker förstå varandra. Howard Gardner (1943-) Beskriver de åtta intelligenser. Enlig Gardner kan de flesta intelligenserna utvecklas om de får uppmuntran, vistas i en stimulerande miljö och får god undervisning. Det är viktigt att planera undervisningen för att utveckla dessa.

8 Célestin Freinet( ) ingen tycker om att mala tomgång och fungera som en robot, dvs. utföra handlingar och foga sig efter tankar som är fastlagda i ett mekaniskt system som han inte har något inflytande på konstant nr 8(Freinet,1969)

9 Det är viktigt att vi får syn på matematiken i miljön och i lekarbetet Använd matematiska ord och begrepp i samtal med eleverna. Ställ öppna frågor som utmanar elevens tänkande och utforskande, t.ex. vad händer om? finns det fler sätt..? Hur lång tror du att den kan vara? Varför är det så? Ett dialogiskt samtal där pedagogen är intresserad. (inga rätt och fel, monologiskt) Vänta med att ge färdiga lösningar. Börja med att utgå från vad barnet kan och ställ frågor. T.ex. när eleven frågar vad klockan är.

10 Material skall vara tillgängligt och synligt för barnen!

11 Centralt innehåll åk 1-3 Kursplanen Lgr 11 Taluppfattningoch tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Centrala metoder för beräkningarmed naturliga tal, vid huvudräkningoch överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

12 Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönsteri talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

13 Sannolikhet och statistik Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och Beskriva resultat från enkla undersökningar. Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

14 Lgr 11 kursplan Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

15 Hur kan man arbeta med olika matematikområden på fritids?

16 Matematikområden: Geometri, mätningar, tid Vävarbete Ord och begrepp: mönster, meter, längd, minuter, timmar, Frågor till eleven: Vad ska du väva? Hur många färger vill du använda? Blir det ett mönster? Hur kan du väva så att du får med alla färger så att ett mönster skapas? Tror du att du kan rita av din väv? Vilka olika mönster kan du väva med samma färger? Hur lång tid tror du att du behöver till arbetet? Hur mycket garn går åt tror du? Hur många meter?

17 Grupparbete Ansvar i Köket Matematikområden: Ord och begrepp: Frågor:

18 Legobygge Matematikområden: Ord och begrepp: Frågor:

19 Lek på gården Matematikområden: Ord och begrepp: Frågor:

20 Ritar bilder Matematikområden: Ord och begrepp: Frågor

21 Arbete Matematikområde Ord och begrepp Öppna frågor Bygglek Affärslek Hopprep/utel ek Spelar spel Melllisvärd Skapande Bakning

22 Kunskapsområden i matematik Problemlösning i vardagliga situationer. Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och hur de uttrycks De fyra räknesätten digital teknik. Tal i bråkform. Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer. Enheter och uttryck för tid, Mäta och utrycka tid, till exempel med klocka. Sedlar och mynts namn och värde i relation till varandra. Sannolikhet och statistik Begreppet slump och slumpmässiga händelser i experiment och spel. Undersökningar i för eleven bekanta situationer, till exempel prisjämförelser, temperaturmätningar. Geometri Lägesord De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de benämns och hur de ser ut. Geometriska begrepp, till exempel längd, bredd, höjd. Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter. Geometriska mönster. Proportionella samband, däribland begreppen dubbelt och hälften. Ämnesspecifika begrepp

23 Tack för idag! Maria Jansson