Södervångskolans mål i matematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södervångskolans mål i matematik"

Transkript

1 Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal upp till 100 förstå begreppen dubbelt och hälften förstå skillnaden mellan udda och jämna tal förstå begreppen fler och färre kunna ordningstalen 1-10 förstå likhetstecknets betydelse förstå positionssystemet (ental och tiotal) kunna tiokamraterna förstå och kunna lägesord känna igen och benämna våra mynt och sedlar beträffande addition och subtraktion förstå sambandet mellan addition och subtraktion kunna additions- och subtraktionstabellerna 0-20 kunna dela lika upp till 20 beträffande geometri och rumsuppfattning kunna rita och namnge de geometriska figurerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel kunna rita och se mönster kunna bedöma avstånd och mäta utan gradering, t ex med den egna kroppen. kunna använda en linjal kunna använda jämförelseord som lång, kort, hög och tung beträffande tabeller och diagram kunna avläsa enkla tabeller och stapeldiagram beträffande tid kunna namn på årstider, månader och veckodagar kunna analog klocka (hela och halva timmar) beträffande problemlösning kunna koppla en räknesaga till en matematisk uppgift

2 Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret beträffande taluppfattning och begrepp förstå positionssystemet (ental, tiotal och hundratal) kunna skriva, läsa och ramsräkna tal upp till 200 kunna ordningstalen upp till 20 kunna växla pengar upp till 100 kr beträffande de fyra räknesätten kunna utföra skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion förstå och kunna multiplikationstabellerna 1, 2, 5 och 10 kunna dela lika upp till 100 kunna använda miniräknaren beträffande geometri kunna känna igen och namnge några tredimensionella figurer kunna uppskatta och mäta en liter kunna uppskatta och väga ett kilo kunna använda, omvandla och mäta med enheterna m, dm och cm beträffande tabeller och diagram kunna rita enkla stapeldiagram beträffande tid och temperatur förstå dygnets uppbyggnad kunna skriva datum kunna analog klockan kunna uppskatta tid beträffande problemlösning kunna lösa enklare problem genom strategierna rita, gissa och pröva. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet beträffande tal och talens beteckningar kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk

3 kunna beskriva mönster i enkla talföljder kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20 beträffande räkning med positiva heltal kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet beträffande rumsuppfattning och geometri kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster, beträffande mätning kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter, beträffande statistik kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret : beträffande taluppfattning kunna läsa och skriva tal inom talområdet förstå vårt talsystem. kunna ordna tal efter storlek. kunna läsa av och sätta ut tal på en tallinje. kunna avgöra om ett tal är jämt eller udda. beträffande addition och subtraktion förstå likhetstecknets betydelse. kunna addera och subtrahera inom talområdet kunna använda addition och subtraktion när du löser textuppgifter. kunna avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental. kunna addera och subtrahera inom talområdet beträffande geometri kunna uppskatta och mäta längd i meter, decimeter, centimeter och millimeter. kunna växla mellan olika längdenheter. kunna mäta och rita sträckor. kunna rita rektanglar och kvadrater med givna mått.

4 kunna räkna ut figurers omkrets. kunna avgöra om en vinkel är rät, trubbig eller spetsig. känna till namnen på olika månghörningar. förstå vad som menas med förstoring och förminskning. förstå och använda skala. Beträffande multiplikation och division kunna multiplicera ental, tiotal och hundratal, till exempel 5 6, 5 60, förstå hur multiplikation och division hör ihop. kunna använda multiplikation och division när du löser textuppgifter. kunna multiplicera med 10, 100 och 1000, till exempel 10 45, , kunna räkna multiplikation med större tal, till exempel kunna räkna med kort division, till exempel 1248/4, 3615/3 beträffande tabeller och diagram kunna hämta uppgifter ur tabeller. kunna ordna fakta i en tabell. kunna läsa av och rita ett stapeldiagram. beträffande tid och temperatur kunna göra omvandlingar mellan tidsenheterna kunna läsa och skriva datum på tre olika sätt kunna leta reda på uppgifter i almanackan. kunna avläsa och skriva klockslag digitalt. kunna avläsa termometern. beträffande bråk kunna läsa och skriva bråk, till exempel ½, ¼, 1/5, 1/10, 2/3, 5/6, 3/8 kunna avläsa bilder av bråk. kunna hur många delar det går på en hel. kunna storleksordna bråk, till exempel 1/4, 1/3, 1/2. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret beträffande taluppfattning. kunna läsa och skriva tal inom talområdet kunna ordna tal efter storlek kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera inom talområdet kunna multiplicera och dividera tal som har nollor på slutet, tex beträffande geometri kunna använda enheterna meter, kilometer och mil kunna räkna ut en rektangels area kunna använda enheterna cm 2 och m 2 för area förstå och använda skala ,

5 beträffande decimaltal kunna skriva kronor och öre som decimaltal kunna skriva decimeter som tiondelar och centimeter som hundradelar av en meter kunna skriva tal med hela, tiondelar och hundradelar kunna storleksordna decimaltal kunna addera och subtrahera enkla decimaltal beträffande vikt och volym kunna jämföra och använda enheterna liter, deciliter och centiliter kunna växla mellan olika volymenheter kunna jämföra och använda enheterna kilogram, hektogram och gram kunna växla mellan olika viktenheter beträffande tabeller och diagram kunna läsa av och använda en tidtabell kunna läsa av och förstå linjediagram och cirkeldiagram kunna rita linjediagram beträffande de fyra räknesätten 245 kunna räkna med division med minnessiffra, t.ex. 5 kunna multiplicera med 11 och 12 kunna avgöra när du ska använda de olika räknesätten kunna räkna ut svaret på ett ungefär kunna lösa textuppgifter med flera uträkningar, beträffande bråk kunna läsa och skriva bråk kunna räkna ut en viss del av ett antal t.ex. en tredjedel av 18 kunna jämföra och storleksordna bråk t ex. 1/5, 2/5, 4/5 och ¼, 1/3, ½ kunna skriva bråk med tiondelar eller hundradelar som decimaltal beträffande decimaltal kunna vad de olika siffrorna i ett decimaltal är värda och vad de kallas kunna läsa av och sätta ut decimaltal på en tallinje kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera decimaltal beträffande geometri kunna att en rät vinkel är 90, en spetsig vinkel mindre än 90 och en trubbig vinkel större än 90 kunna hur många grader ett halvt varv och ett helt varv är kunna mäta och rita vinklar med gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel beträffande problemlösning kunna använda olika metoder vid problemlösning kunna läsa och hämta fakta ur text kunna rita en bild

6 kunna pröva dig fram kunna leta mönster i tal och bild kunna arbeta baklänges Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret : beträffande taluppfattning förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal kunna multiplicera med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 32x56 kunna multiplicera decimaltal med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 4,8x5,4 kunna multiplicera decimaltal med 10 och 100 kunna dividera med decimaltal med 10 och 100 kunna dividera när det blir decimaltal i svaret beträffande bråk förstå begreppen täljare, nämnare, kvot och bråkstreck förstå begreppen bråkform och blandad form kunna addera och subtrahera bråk med samma nämnare kunna räkna ut en viss del av ett antal, tex 3/5 av 20 kunna jämföra bråk beträffande geometri kunna räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar kunna använda de vanligaste enheterna för area: cm 2, dm 2 och m 2 beträffande statistik kunna läsa och tolka stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram kunna rita och redovisa fakta i ett stapeldiagram eller linjediagram kunna räkna ut medelvärde beträffande enheter och skala kunna räkna med tid förstå vad som menas med hastighet och kunna göra enkla beräkningar med hastighet förstå vad som menas med skala och kunna räkna med skala kunna använda och omvandla olika enheter för vikt och volym (från ton-gram och från liter-milliliter). beträffande procent kunna skriva 50 %, 25%, 10% och 1% som bråk kunna räkna ut hur mycket 50%, 25%, 10% och 1% är med huvudräkning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är, tex 12 % av 150 kr

7 beträffande algebra kunna räkna med likheter kunna lösa enkla ekvationer kunna tolka och skriva uttryck med variabler Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret : beträffande taluppfattning förstå hur vårt talsystem är uppbygg, kunna använda de matematiska begreppen som hör ihop med de fyra räknesätten, kunna storleksordna hela tal och tal i decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna multiplicera och dividera med 10, 100 och 1000 med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, känna till betydelsen av milli, centi, deci och kilo, känna till begreppen täljare, nämnare och bråkstreck, kunna växla mellan blandad form, bråkform och decimalform, kunna addera och subtrahera bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, beträffande överslag, proportionalitet, procent och räkning/problemlösning kunna avrunda tal med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna använda begreppet procent i enkla sammanhang, kunna växla mellan procentform, bråkform och decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna beräkna hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande geometri metoder och jämförelse: kunna använda enheter för längd kunna uppskatta, mäta och beräkna vinklar i olika geometriska figurer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna använda gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel vid problemlösning kunna mäta och beräkna omkretsen på olika geometriska figurer kunna använda enheter för vikt och volym kunna räkna med avstånd, tid, tidzoner och hastighet beträffande geometri tolkning och beskrivning: kunna beskriva olika slags trianglar och fyrhörningar kunna räkna med skala med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande statistik tolkning och analys: kunna hämta fakta ur tabeller kunna läsa av och tolka olika typer av diagram

8 förstå hur man beräknar medelvärdet samt kunna utföra denna typ av beräkningar förstå hur man beräknar median samt kunna utföra denna typ av beräkningar kunna genomföra en enkel undersökning i din klass och presentera den i en tabell och i ett diagram känna till linjediagram, stolpdiagram, stapeldiagram och cirkeldiagram kunna tolka enkla tidtabeller beträffande sannolikhet, algebra, ekvationer och funktioner: kunna tolka uttryck skrivna med tal kunna beräkna ett uttryck skrivet med flera olika räknesätt kunna tolka uttryck skrivna med variabler kunna beräkna ett uttrycks värde kunna lösa enkla ekvationer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna räkna med olika valutor Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret beträffande taluppfattning förstå hur resultatet påverkas när du multiplicerar eller dividerar med positiva tal mindre än ett samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel förstå vad negativa tal är samt kunna addera och subtrahera negativa tal förstå vad som menas med potensform, kunna skriva och räkna ut enklare tal i potensform kunna värdet av 10 3, 10 6 och 10 9 kunna räkna ut kilopris och hur mycket man får betala när kilopriset är givet, samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna förkorta och förlänga bråk kunna använda begreppet storleksordning i olika sammanhang kunna skriva stora tal med hjälp av prefix kunna skriva stora och små tal i tiopotensform beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna ut procentsatsen med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procent vid jämförelser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna multiplicera med bråk kunna räkna med stora tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna med stora tal i tiopotensform

9 beträffande geometri metoder och jämförelse kunna beräkna arean och omkretsen hos rektanglar, trianglar och cirklar med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda de vanligaste längd och areaenheterna, omvandla mellan de olika enheterna samt göra en rimlig bedömning av längd, omkrets och area hos några välkända föremål beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad area och omkrets är för något kunna använda och räkna med skala och göra mätningar i en ritning och på en karta beträffande statistik tolkning och analys kunna tolka olika typer av linjära samband beträffande sannolikhet kunna förklara vad som menas med begreppet sannolikhet kunna räkna ut sannolikheten för att en händelse inträffar med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel känna till hur sannolikhet kan bestämmas genom praktiska försök beträffande algebra, ekvationer och funktioner kunna lösa olika slags ekvationer kunna kontrollera en lösning till en ekvation med hjälp av prövning kunna lösa problem med hjälp av ekvationer kunna jämföra uttryck skrivna med och utan parenteser kunna multiplicera variabler med varandra kunna rita och ange punkter i ett koordinatsystem kunna arbeta med proportionella samband, t.ex. jämförpriser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna arbeta med samband som består av en fast och en rörlig del med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret beträffande taluppfattning förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratroten av ett tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform och grundpotensform med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna några prefix för stora och små tal beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkning, räkna ut delen, räkna ut hur många procent något är, räkna ut det hela, med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procentberäkningar i olika praktiska sammanhang, t.ex. vid ränteberäkningar och vid jämförelser kunna skilja på procent och procentenheter

10 känna till begreppet promille kunna lösa lättare problemlösningsuppgifter kopplat till de områden som behandlas med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel beträffande geometri metoder och jämförelse kunna använda dig av Pythagoras sats där längden på hypotenusan efterfrågas kunna använda olika enheter för volym samt omvandla mellan dessa (både metriskaoch litersystemet) kunna räkna ut volymen för kub, rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder (med hjälp av formelblad för NP) samt med tekniska hjälpmedel (med hjälp av formelblad för NP) beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid beträffande statistik tolkning och analys kunna hämta uppgifter ur text, tabeller och diagram för att lösa problem av olika slag ha kännedom om hur du kan formulera egna uppgifter och problem utifrån text, tabeller och diagram kunna kritiskt granska informationen i tabeller och diagram beträffande algebra, ekvationer, sannolikhet och funktioner känna till begreppet funktion kunna tolka och räkna med enkla funktioner kunna multiplicera med parentesuttryck kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer med x på båda sidor om likhetstecknet ha kännedom om räta linjen och räta linjens ekvation

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Södervångskolans mål i bild

Södervångskolans mål i bild Södervångskolans mål i bild Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret : beträffande färg och formlära kunna grundfärgerna röd, blå och gul kunna geometriska grundformer beträffande

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan Kursplan i Matematik för Alsalamskolan Vi kommer att använda oss av följande nyanserade ord, Känna till, Kunna och Förstå. Att känna till är att ha hört talas om, att kunna är att kunna använda och förstå

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson ATT KUNNA TILL MA1050 Matte Grund 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson Sida 2 av 5 Att kunna till prov G1 Kunna ställa upp och beräkna additions-, subtraktions-, multiplikations- och divisuionsuppgifter

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar. Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 2B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna väggklocka En väggklocka är en klocka som är gjord för att hänga på en vägg. armbandsklocka En armbandsklocka är en klocka som du ska bära runt din handled.

Läs mer

Extramaterial till Start Matematik

Extramaterial till Start Matematik EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Mer om tal För Godkänt ska du: Kunna dividera och multiplicera med 10, 100 och 1000. Kunna räkna ut kilopriset för en vara. Kunna multiplicera och dividera med positiva

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Taluppfattning och problemlösning

Taluppfattning och problemlösning Taluppfattning och problemlösning. Ett talsystem där siffrans värde beror på vilken position, plats, siffran har.. Olika sätt eller strategier att arbeta med problemlösning.. Problemlösningsmetod där man

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod

och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod Längd, Kapitlets innehåll Kapitlet börjar med att eleverna får träna på längd i decimalform. De olika längdenheterna tränas och eleverna får själva mäta längd. Nästa avsnitt handlar om olika trianglar

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000

Läs mer

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11) Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

Centralt innehåll i matematik Namn:

Centralt innehåll i matematik Namn: Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

9 Geometriska begrepp

9 Geometriska begrepp 9 Geometriska begrepp Rita figurer som visar vad vi menar med... 261 a) 4 cm och 4 cm 2 b) 5 cm och 5 cm 2 262 Rita två olika figurer som båda har arean 8 cm 2 263 Rita tre olika figurer som alla har arean

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Lokal kursplan för Ängkärrskolan år 9 Rev. 2009-09-22. -Positionssystemet. -Multiplikation och division. (utan miniräknare).

Lokal kursplan för Ängkärrskolan år 9 Rev. 2009-09-22. -Positionssystemet. -Multiplikation och division. (utan miniräknare). Lokal kursplan för Ängkärrskolan år 9 Rev. 009-09- Matematik år 9 MOMENT MÅL KRITERIER/EXEMPELl Taluppfattning, aritmetik Repetition av: Skriv med siffror tolv -Positionssystemet. hundradelar. 0,, 0,7

Läs mer

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Delkursplanering MA Matematik A - 100p Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5*

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5* MATEMATIK PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5* **Gäller period 1 av 2 av VT-2016* MATEMATIK, ÅK 5 VOLYM (K4) Du kommer att fördjupa dig i områden om volym och volymbegrepp, omvandlingar och jämförelser. När du arbetat

Läs mer

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 3 FACIT

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 3 FACIT PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT t.ex. Dela upp talet. = + + = + + = + + Dela upp talet i lika stora delar. = +, +++ = ++ = +, ++ = ++++ = + = + + Skriv alla uppdelningar du kan av talet, lika stora delar.,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9 Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..

Läs mer

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:.. Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer