Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.
|
|
- Simon Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar. - enkla talmönster som t.ex _ 7 _ _ 6 _ 4. - lösa enkla ekvationer med addition och subtraktion upp till talmönster med 2-hopp och 10-hopp, framlänges och baklänges. - lösa enkla ekvationer med addition och subtraktion upp till 100 t.ex =_ talmönster med 3-, 4- och 5-hopp, framlänges och baklänges. - lösa ekvationer med addition och subtraktion upp till lösa ekvationer med multiplikation upp till 5x5 t.ex. 4x3=_+4 7_2=14. beskriva mönster i enkla talföljder. hantera matematiska likheter inom heltalsområdet lösa enkla ekvationer med de fyra räknesätten genom prövning. År 5 lösa talmönster av typen: _ _. Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. Känner till - samband mellan fart, tid och sträcka. - samband mellan jämförpris, mängd och pris. - lösa ekvationer där ett räknesätt ingår samt kontrollera sin lösning. - använda enkla formler för fart och jämförpris. - tolka och beräkna värdet av enkla uttryck skrivna med variabler. - förenkla och tolka variabeluttryck. - lösa ekvationer där fler räknesätt ingår. - använda algebraiska uttryck i vardagsproblem. tolka och använda enkla formler samt lösa enkla ekvationer.
2 Aritmetik, matematiska begrepp och taluppfattning utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent. Förskoleklass Arbetar med talen läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalområdet ramsräkna upp till 100, ramsräkna 10-talen upp till jämföra och storleksordna tal dela upp tal 0-10, kunna 10-kamraterna. - tvillingarna upp till summan 10, ex räkna lilla plus ex räkna lilla minus ex År 2 Känner till nollans funktion i talet läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet ramsräkna upp till jämföra, storleksordna och dela upp tal tvillingarna upp till summan 20 t.ex räkna stora plus t.ex dubbelt och hälften. - udda och jämna tal. - ental och tiotal samt har kännedom om hundratal. - se sambandet mellan addition och subtraktion. Har automatiserat lilla plus och lilla minus. År 3 Känner till begreppen större än och mindre än samt symbolerna < >. - läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet ramsräkna upp till jämföra, storleksordna och dela upp tal hundratal och tusental. - nollans funktion i positionssystemet. - multiplikationstabellen tom 5x5. - se sambandet mellan addition och multiplikation. - division inom heltalsområdet enkla bråk Har automatiserat stora plus och stora minus. läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-
3 År 4 År dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder. räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet skriva bråk med siffror. - positionssystemet för hela tal, upp till tiotusen. - läsa decimaltal med två decimaler. - enkel addition och subtraktion med två decimaler i samband med priser, ex. 1,50 kr + 2,50 kr. - kortdivision med ensiffrig nämnare, t.ex. 488/4. - utföra addition och subtraktion med skriftlig, valfri metod. - multiplikationstabellen t.o.m. 10 x lösa multiplikation med en ensiffrig faktor med valfri metod. - innebörden av < mindre än, > större än. Förstår begreppen positiva och negativa tal med hjälp av termometer och pengar ex. skuld och överskott. - reglerna för avrundning av priser. - storleksordna bråk med täljaren 1, t.ex läsa och skriva tal 0-1 miljon. - lösa enkla additions och subtraktionsuppgifter som innehåller bråktal med lika nämnare t.ex multiplicera och dividera heltal med faktorn 10, 100 och utföra kortdivision med rest. - terminologin för addition, subtraktion, multiplikation och division. Har automatiserat addition, subtraktion, multiplikation och divisionstabellerna. Har en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform. Förstår och kan använda addition, subtraktion, multiplikation och division kan räkna med naturliga tal i huvudet och med hjälp av skriftliga räknemetoder. Känner till sambandet mellan decimaltal, bråk och procent. - läsa positiva och negativa tal på tallinjen. - storleksordna heltal och tal i decimalform. - hur många bråkdelar det går på en hel. - jämföra storlek på olika bråk. - tillämpa regler för avrundning.
4 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG - positionssystemet från 1000-del och uppåt. - växla mellan blandad form, bråkform och decimalform. - addera och subtrahera bråk med lika nämnare. - beräkna bråkdelen av ett tal. - multiplicera och dividera decimaltal med 10, 100 och addera, subtrahera och multiplicera enkla tal i decimalform skriftligt. - göra enkla beräkningar med procent, bråk och tal i decimalform. - använda enkla prioriteringsregler. - räkna med hjälp av överslagsräkning. - räkning med potenser (3³). - skriva tal i tiopotensform (10³) och grundpotensform (4,2 x 10³). - växla mellan procentform, decimalform och bråk. - med huvudräkning bestämma 1 %, 5 % och 10 %. - beräkna procentsatsen. - beräkna hur mycket en viss procent av något är. - beräkna slutvärdet vid procentuell ökning eller minskning. - dividera decimaltal med hjälp av skriftliga räknemetoder. använda och tolka de vanligaste prefixen. Har utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Har goda färdigheter i och kan använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder.
5 Funktionslära utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 År 5 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG använda och förstå enkla koordinatsystem, (spel som Sänka skepp, Bingo) och hitta en bestämd plats på en karta. - läsa av och använda ett koordinatsystem. - arbeta med samband som består av en fast och en rörlig del. Känner till begreppen proportionalitet, funktion och linjärt samband. tolka olika typer av grafer. använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser.
6 Geometri utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter, ska förstå och kunna använda grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser Förskoleklass År 2 År 3 Lär känna de fyra grundformerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Bör känna till de vanligaste lägesbegreppen: framför-bakom, på, i, överunder, bredvid, mellan, inuti, mittemot. Bör känna till de elementära rumsbegreppen kring liten-stor, bred och lång. Känner till begreppen timmar och minuter. Känner till - och avbildar kvadrat, rektangel, triangel och cirkel. - längdenheterna cm, m. - begreppen timmar och minuter. - de vanligaste lägesbegreppen: framför bakom, på, i, överunder, bredvid, mellan, inuti, mittemot. - de elementära rumsbegreppen: mindre, större, bredare, längre, stor och liten. - fortsätta att rita på ett givet mönster. - jämföra och sortera efter längd. Känner till - massaenheterna hg, kg. - volymenheterna dl, l. - begreppet omkrets. - benämna, beskriva och jämföra: kvadrat, rektangel, triangel och cirkel. - konstruera egna geometriska mönster. - mäta längd i enheterna cm, m. - jämföra och sortera efter vikt. - rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer som ex. rita en karta över klassrummet/skolgården. - benämna, beskriva och jämföra vanliga tredimensionella geometriska objekt som rätblock, kub, klot och cylinder. - bygga enkla tredimensionella figurer utifrån instruktion. - uppskatta och mäta massa i hg, kg. - uppskatta och mäta volym i dl, l. - jämföra och sortera efter volym. - jämföra areor. - mäta jämföra och uppskatta tid. beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar.
7 År 4 År 5 beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt. rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer. fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter. Känner till - begreppen sträcka och linje. - begreppen förstora och förminska. - rät, spetsig och trubbig vinkel. - rita en kvadrat, rektangel och triangel. - beräkna omkrets på månghörningar ex. triangel, rektangel. Känner till - enheterna cm², dm², m² och km². - begreppet volym. Förstår skillnaden mellan naturlig storlek och skala. - använda stegning, linjal och måttband för att bestämma längd. - enhetsbyten upp till 1 m, 1 kg och 1 l. - göra enkla areaberäkningar. - använda enkla ritningar och kartor. - förminska och förstora med 10 ggr och 100 ggr. Har en grundläggande rumsuppfattning och kan känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster. jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kan använda ritningar och kartor. - enheterna för längd, massa, area och volym. - beräkna area av kvadrat och rektangel. - beräkna cirkelns omkrets. - använda enheter för längd och massa med hjälp av prefix. - enhetsbyten mm mil, mg ton och ml liter. - uppskatta, beräkna och mäta vinklar. - räkna med triangelns vinkelsumma. Förstår begreppet area. - beräkna arean av cirklar och trianglar. - känna igen likformiga figurer. - använda och omvandla areaenheter. - avläsa och tolka skalor på en karta och göra beräkningar från en ritning eller karta. Förstår begreppet volym. - namnge och känna igen rätblock, kub, prisma, kon, pyramid och klot. - beräkna volymen av kub, rätblock och cylinder.
8 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG - beräkna volymen av prisma, kon och pyramid då basytan är känd. - använda och omvandla volymenheter. - jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar och massor. avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor.
9 Logik, matematisk kommunikation Skolan strävar efter att elever: inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts, inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer, utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande. Förskoleklass Deltar i matematiska samtal på samling om ex. antal friska och sjuka barn, temperatur och tidsbegrepp. Känner till begreppet rimlighet. Förstår - innebörden av addition och subtraktion samt symbolerna + och -. År 2 År 3 - begreppen idag-igår-imorgon, dag-natt, morgon-kväll. - jämföra storlekar som t.ex. stor-liten, kort-lång, tjock-smal. - veckodagarna i ordning. - hel- och halvtimme analog tid. - läsa tal upp till förstå likhetstecknets betydelse. - berätta enkla räknesagor i ord och bild. Känner till digital tid. - begreppen förmiddag-eftermiddag. - mängdord som fler-färre, dubbelt-hälften. - årstider och månader i ordning. - avläsa almanackan. - kvart i och kvart över analog tid. - läsa tal upp till reflektera över svarets rimlighet. Förstår innebörden av multiplikation och division samt symbolerna x och /. - begreppen dygn, förrgår, övermorgon, nästa vecka och förra veckan. - begreppen höger-vänster. - skriva datum. - hämta uppgifter ur almanackan. - alla klockslag analogt. - avläsa digital tid hel- och halvtimme. - läsa tal upp till muntligt och skriftligt redogöra och argumentera för sina lösningar.
10 År 4 År 5 Kriterier för G Kriterier för MVG uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder. undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. - läsa tal upp till läsa och skriva priser. - digital tid. - redovisa sin matematiska tankegång skriftligt och muntligt. - läsa tal upp till 1 miljon. - skriva datum på tre sätt. - beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. - bedöma svarets rimlighet. - läsa tal upp till 1 miljard. muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande gällande de fyra räknesätten. muntligt och skriftligt förklara samt urskilja matematiken i vardagen. muntligt och skriftligt förklara samt omsätta vardagsproblem till matematiska formler och funktioner. Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. Följer och förstår matematiska resonemang. Gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden. Tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade idéer. Reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.
11 Problemlösning utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen, utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning. Förskoleklass År 2 År 3 Deltar i problemlösning i vardagliga situationer. - rita och berätta egna matteproblem. - lösa enkla konkreta vardagsproblem. skriva och formulera egna matteproblem både med hjälp av symboler och skriftspråk. aktivt delta i att lösa elevnära problem med givna och öppna lösningar, ex. planera ett kalas. År 4 År 5 Känner igen och namnger våra svenska mynt och sedlar. - pröva och välja lösningsmetoder beroende på problemets karaktär. - reflektera över lösningar och deras rimlighet med hjälp av t.ex. överslagsräkning. - argumentera för sin lösning och val av metod. tolka elevnära information med matematiskt innehåll. undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. utföra tidsberäkningar med hel- och halvtimma. - klockan och sambandet mellan analog och digital tid. - utföra tidsberäkningar. - räkna ut avstånd med hjälp av enkel karta. - pröva olika metoder och strategier att lösa matematiska problem. beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. - tidsenheterna år, månader, veckor, dygn, timmar, minuter, sekunder. - lösa vardagliga ekonomiska problem ex. prisökning, prissänkning, valutor, skulder och tillgångar. - beräkna tidsskillnad mellan olika klockslag och datum. - tidsenheterna millennium, sekel, decennium.
12 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG - med huvudräkning ta reda på procentuella förändringar. - använda olika metoder och strategier för att lösa problem som förekommer i hem och samhälle. - utföra rimlighetskontroll vid lösning av problem. - använda procent i olika praktiska beräkningar. - använda överslagsräkning. - lösa enkla problem med hjälp av ekvationer och formler. lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader. Använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. Visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar. Visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen. Utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk.
13 Sannolikhetslära Utvecklar sin förmåga att förstå och använda sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer. Förskoleklass Deltar i diskussioner om vad som är sannolikt. År 2 År 3 År 4 År 5 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG Känner till hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök. - förklara vad som menas med begreppet sannolikhet. - räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa. använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer.
14 Statistik utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 År 5 Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG Deltar i samtal om jämförelser och beskrivningar i vardagssituationer. - avläsa plusgrader på en termometer. - avläsa och tolka enkla stapeldiagram. - avläsa minusgrader på en termometer. - tolka och presentera enkla tabeller (tv-tablå, almanacka och enkla klassundersökningar) och stapeldiagram. tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram. Känner till lägesmåtten median och medelvärde. lösa uppgifter med hjälp av enkla diagram ex. cirkel-, stapel- eller linjediagram. - beräkna medelvärde i vardagsnära företeelser. - förklara vad som menas med en undersöknings medelvärde. avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram. använda elementära lägesmått. - använda enkla tidtabeller. - beräkna medelvärde. - genomföra en egen statistisk undersökning. - sammanställa en undersökning i tabell- och diagramform. - beräkna median och typvärde. - läsa av, tolka och analysera olika typer av diagram. - värdera och kritiskt granska data i tabeller och diagram. tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram.
15 Tekniska hjälpmedel utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. Förskoleklass År 2 Bekantar sig med datorn och dess möjligheter. Känner till att datorn kan användas till färdighetsträning. Känner till hur man använder en miniräknare. År 3 använda miniräknaren till addition och subtraktion År 4 använda miniräknare till alla räknesätt År 5 använda miniräknare till alla räknesätt 0-1 miljon. räkna med naturliga tal med miniräknare. använda miniräknare vid problemlösning. räkna decimaltal med miniräknare. räkna reella tal samt tal i potensform med hjälp av miniräknare. Kriterier för G år 9 Kriterier för MVG koppla prioriteringsregler till hur miniräknaren fungerar. Har goda färdigheter i och kan använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet med hjälp av tekniska hjälpmedel.
16 - strävansmål Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Aritmetik, matematiska begrepp och taluppfattning utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent. Funktionslära utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer. Geometri utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter, ska förstå och kunna använda grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser Logik, matematisk kommunikation Skolan strävar efter att elever: inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts, inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer, utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.
17 Problemlösning utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen, utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning. Sannolikhetslära Utvecklar sin förmåga att förstå och använda sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer. Statistik utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information. Tekniska hjälpmedel utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter.
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merÄmnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merElever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder
Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven
Läs merMatematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Läs merLokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merMatematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merKommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna
Läs merA. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merRöda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs merBroskolans röda tråd i Matematik
Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merStorvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merKursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Läs merSamband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merRÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Läs merFörskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall
Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål
Läs merSträvansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Läs merNästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Läs merGeometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock
Geometri Matematik åk 4-6 - Centralt innehåll Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock Konstruktion av geometriska objekt Skala Symmetri
Läs meridentifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merMatematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merBetygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:
Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass: Taluppfattning Utvecklar sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Ha goda färdigheter i och kunna
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merKunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merSyfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik
prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
Läs merMattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:
Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska
Läs merKurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
Läs merMatematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merTalområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Läs merStudenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I
Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och
Läs mer5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Läs merCentralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merSammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merEngelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Läs merÅlder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)
Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merIndelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merKursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret
Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Matematik Svenska / Svenska som andraspråk 123 Konferensupplaga oktober 2008 123 Form: Ordförrådet AB
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs mer9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merDelkursplanering MA Matematik A - 100p
Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning
Läs merOm Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning
Läs merLgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Matematik för alla 15 högskolepoäng Provmoment: Matematik 3hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet SMEN/GSME/MIG 2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12-02-03 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merVardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för åk 8
Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Arbetsområde Geometri kap. 3 PRIO Syfte http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/sameskola/matematik#anchor2 formulera och
Läs merämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp
Läs mer