Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall"

Maja Danielsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål som ligger utspridda, när föremålen förs samman vet barnet att det fortfarande är lika många. uppfatta upp till tre föremål som antal utan att behöva räkna. talramsan bygga vidare på ett mönster; t.ex. trä halsband av pärlor i olika färger talområdet framlänges baklänges samt talens inbördes relationer. storleksordna talen 7, 5, 9, 6, 10. para ihop tal antal. dela lika. veta vid antalsräkning att det sist sagda räkneordet är det antal föremål som finns upplagda. ordningstalen 1 5 uppfatta antal utan att räkna. (Hur många prickar är det på tärningen?) talområdet 1 100, ramsräkna framåt, starta var som helst på talraden. talens grannar. (Vilket tal kommer före/efter) antalsuppfattning i talområdet begreppen udda jämnt 2-, hopp från talområdet ramsräkna talens inbördes relationer dela upp tal. antalsuppfattning räkna bakåt från 100 se mönster i enkla talföljder avseende hopp inom talområdet se likheter, skillnader samband mellan talen (0-1000) talmönster som bygger på naturliga tal talmönster som bygger på tal i decimalform de hela talen decimaltalen storleksordna samt peka ut dem på tallinjen

2 Positionssystemet avläsa, skriva storleksordna talen mellan 0 99 skriva en- tvåsiffriga tal 0-99 att siffran får olika värde beroende på position betydelsen av siffran talet 0 avläsa skriva tresiffriga tal ange siffrors värde orden ental, tiotal, hundratal tusental avläsa storleksordna femsiffriga tal Kunna avläsa storleksordna sexsiffriga tal. Kunna avläsa storleksordna tal med upp till två deimaler Kunna omsätta sina kunskaper om positionssystemet siffrornas platsvärde ända ner till tusendelssiffra

3 Addition subtraktion räkna samman totala antalet föremål i två mängder i en konkret situation räkna framåt lägga till (talområdet 1 10) berätta i en konkret situation om en subtraktionhandling räkna bakåt ta bort. likhetsteckn ets innebörd (=) + (tecknens innebörd) olika räknestrategier. (t.ex. räkna vidare från ett tal, störst först,räkna bakåt, talkamraterna i talområdet 1 10) sambandet mellan addition subtraktion tiokamraterna generalisera tiokamraterna till hela 10-tal 100-tal. (40+30, ) dubblor (4+4) tvillingar (12-6) skriftligt redogöra för matematiska tankegångar. lösa additions subtraktionsuppgifter med huvudräkning, skriftliga räknemetoder miniräknare göra uppskattningar med överslagsräkning. behärska olika huvudräkningss trategier. miniräknaren vid räkning med de naturliga talen. lösa uppgifter med flera steg. med huvudräkning göra uppskattningar rimlighetsbedöma svaret. utföra enkla beräkningar med tal i decimalform. lösa enkla ekvationer. ( 4 = 9 x ) med huvudräkning skriftliga metoder utföra beräkningar med tal som innehåller två decimaler Lösa obekanta tal i enkla likheter. (5 + = 8)

4 Multiplikation division dela upp ett antal föremål i två eller flera lika stora högar. dubbelt hälften riktiga föremål eller en bild. att multiplikation är upprepad addition. visa sambandet mellan multiplikation division med konkret material uttrycka sig matematiskt tecknen för likhet, multiplikation division samt sambanden mellan räknesätten. multiplikation division i ett utvidgat talområde. (2 x 2, 2 x 200) multiplikations -tabellerna upp till 5 x 5 olika strategier vid huvud-räkning multiplikationsalgo ritm med minnessiffra. kort division med minnessiffra. kommutativa lagen (3 x 5 = 5 x 3) se sig av sambandet mellan multiplikation division samt tecknen för resp. räknesätt. multiplikations- divisions -tabellerna multiplikation med 10, räkna talsorterna för sig. veta när man ska resp. räknesätt lösa uppgifter i flera steg med olika räknesätt. skriftliga räknemetoder med miniräknare lösa uppgifter med naturliga tal tal i decimalform.. bedöma ett svars rimlighet. ha utvecklat sin förmåga att lösa enkla ekvationer multiplicera dividera decimaltal med 10, ha fungerande strategier för att beräkna enkel proportionalitet (t.ex.göra om ett recept för två personer till ett för sex personer) ha goda färdigheter i att räkna med naturliga tal decimaltal i huvudet skriftligt

5 Bråk begreppen hel, halv hälften när det gäller del av hel i konkret situation begreppen hel, halv, hälften när det gäller del av hel begreppen hel, halv, hälften när det gäller del av hel. begreppen en tredjedel en fjärdedel när det gäller del av hel skriva ett bråktal med hjälp av de matematiska symbolerna. (1 / 4) att tal i bråkform har en plats på tallinjen visa skriva tal i bråkform vad gäller del av hel. storleksordna tal i bråkform. att storleken på delen är beroende av storleken på helheten procentbeg reppet. del av hel uttryckt i procent bråkform. bråkform, blandad form decimalform

6 Tid/tidsuppfattning vardagsord som har med tid att göra. (t.ex. idag, igår, i morgon, sent, tidigt, förmiddag, eftermiddag, dag, natt, vardag helg) klockans hela timmar/ analog tid veckans dagar i ordning - vilken dag kommer efter torsdag? Före söndag? olika sätt att mäta tid. klockan hel halv timma veckodagarna de fyra årstiderna klockan kvart i kvart över månaderna i rätt ordning uppskatta tider i det dagliga livet. timma, minut sekund. veta hur begreppen år, årstid, månad, vecka, dygn, timma, minut sekund hör samman. en klocka räkna ut tiden mellan två klockslag ner till en kvart almanackan klockananalog tid ner till 5 minuter sambandet mellan analoga digitala klockan skriva tid på olika sätt skriva datum på flera olika sätt uppskatta tid som har med dagliga livet att göra. beräkna tidsskillnader i analog tid med avseende på hela minuter beräkna tidsskillnader i digital tid årstiderna.

7 Massa (vikt) vardagsord för massa. (t.ex. tung, tyngre, tyngst, lätt, lättare, lättast m.m.) jämföra sortera föremål efter vikt genom att väga dem i händerna ha else att ett litet föremål kan väga mer än ett större föremål veta i vilka sammanhang man behöver väga avgöra tyngst lättast med hjälp av balansvåg att vikten är konstant även om föremålet ändrar form begreppen gram, hektogram, kilogram ton. samt veta när man använder vad uppskatta massor som har med det dagliga livet att göra mäta kilogram hektogram med hjälp av balansvåg uppskatta massor som har med dagliga livet att göra.(något som väger 1 kg?) sambandet mellan gram, hektogram kilogram sambandet ton, kilo, hektogram, gram milligram Volym Förstå vardagsord för volym (t.ex. mer, mycket, mest, lite, mindre, minst, tom, halvfull, full m.m.) ha grundläggande else för när man mäter volymer jämföra avgöra vilket kärl som rymmer mest/minst. enheterna tesked, matsked, deciliter liter enheterna ovan mäta innehållet i olika kärl mäta med liter, deciliter, matsked tesked ha elsen att volymen inte avgörs om kärlet är högt smalt eller lågt brett sambandet mellan centiliter, deciliter liter uppskatta volymer som hör till det dagliga livet. (t.ex. hur mycket rymmer en hink?) begreppet volym samt veta hur stor en cm³, en dm³ en m³ är sambandet mellan liter, deciliter, centiliter milliliter

8 Längd/ rumsuppfatt -ning vardagsord som har med längd att göra (t.ex. lång, längre, längst, kort, kortare kortast.) jämföra sortera föremål efter deras längd lägesbeskrivningar som t.ex. före, efter, över, under, bakom, framför bredvid ha grundläggande för man mäter längder mätandets idé med icke standardiserade mätenheter mäta med enheterna centimeter meter uppskatta längder i vardagen med cm m veta hur man tar reda på ett föremåls omkrets begreppet omkrets att det är en längdmätning mäta med linjal, måttband tumstock i enheterna meter, decimeter, centimeter millimeter sambandet mellan mil, km, m, dm mm. uppskatta längder skala - förminskning. beräkna omkrets beräkna uttrycka längder i olika enheter. göra beräkningar med skala. förminskning förstoring.

9 Geometri jämföra sortera geometriska figurer, kvadrat, rektangel, triangel cirkel. tvådimensionel la bilder figurer. enkel symmetri avsluta påbörjade mönster uppfatta tredimensionella objekt som rätblock, kub, klot cylinder. bygga efter en enkel beskrivning. (t.ex. Lego) rita vidare på ett påbörjat geometriskt mönster. beskriva de geometriska figurerna kvadrat, rektangel, triangel cirkel utifrån begreppen hörn sida jämföra areor avbilda komplicerade geometriska mönster känna igen namnge en spetsig, en rät en trubbig vinkel. jämföra uppskatta en area med hjälp av en areamall veta att en kvadrat en rektangel kan delas i minst två trianglar. dela upp en oregelbunden geometrisk figur i kända geometriska figurer. uppskatta en cm², dm² en m² beräkna arean på en kvadrat en rektangel rita en figur med given area beräkna arean av en triangel en parallellogram uppskatta storleken av en area beräkna vinklar med hjälp av gradskiva Statistik avläsa data i en tabell ett stapeldiagram färdigställa ett påbörjat stapeldiagram. tolka ett stapeldiagram sammanställa data redovisa i en frekvenstabell ett stapeldiagram tolka färdigställa ett påbörjat linjediagram tolka ett cirkeldiagram begreppen medelvärde, typvärde median rita sig av olika typer av diagram

Relevanta dokument

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal