Tid Muntliga uppgifter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid Muntliga uppgifter"

Transkript

1 Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde du igår? Vad ska du göra i morgon Tid Mäta 1. Ställ klockan på 1. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några hela klockslag. 2. Hur många år är du? 2. Ställ klockan på halv 2. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några halva klockslag. 3. När är din födelsedag?/när fyller du år? 3. Ställ klockan på kvart i 3. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på kvart över 3. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar kvart i/över. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. TID. SKOLVERKET 2016

2 Tid Begrepp Tid Mäta 4. För ett samtal med eleven där eleven berättar om sin skoldag. Berätta om din skoldag. Vad gör du först? Vad händer sedan? Vad är det sista du gör innan du går hem från skolan? 4. Ställ klockan på tjugo i 3. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på tio över 3. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar tjugo i/över samt tio i/över. 5. För ett samtal med eleven där eleven berättar om vad som händer under en vecka. Använd de bildstöd som eleven behöver. Berätta om någon eller några dagar i din vecka. Ställ eventuellt frågor som kan hjälpa eleven. 5. Ställ klockan på fem i halv 4. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på fem över halv 4. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar fem minuter i/över halv. 6. Vad gör du klockan 7 på morgonen? Vad gör du klockan 12 på dagen? Vad gör du klockan 12 på natten? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. TID. SKOLVERKET 2016

3 Pengar Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs enkronor, femkronor, tiokronor och en tjugokronorssedel. Pengar Namn och värde 1. Ta fram en enkrona, en femkrona och en tiokrona och fråga: Vilket mynt är värt mest? Vilket mynt är värt minst? Till uppgift 1 4 behövs sedlar och mynt, se respektive uppgift, samt Underlag pengar. Till uppgift 5 behövs Underlag stapeldiagram. Använda pengar 1. Ta fram Underlag pengar. Vilken sak kostar mest? Vilken sak kostar minst? 2. Ta fram 10 enkronor och en femkrona. Du har en femkrona. Hur många enkronor är lika mycket (värda) som en femkrona? 2. Ta fram en tiokrona, en femkrona och en enkrona (16 kr) samt Underlag pengar. Säg en sak som du kan köpa från bilden om du har så här mycket pengar. 3. Ta fram 15 enkronor och en tiokrona. Du har en tiokrona. Hur många enkronor är lika mycket (värda) som en tiokrona? 3. Ta fram en tjugokronorssedel, en tiokrona, en femkrona och en enkrona (36 kr) samt Underlag pengar. Du köper en glass och en penna. Vilka pengar kan du betala med? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. PENGAR. SKOLVERKET 2016

4 Pengar Namn och värde Använda pengar 4. Ta fram 5 femkronor och en tiokrona. Du har en tiokrona. Hur många femkronor är lika mycket (värda) som en tiokrona? 4. Ta fram en tiokrona och 5 enkronor samt Underlag pengar. Du köper en glass och betalar med en tiokrona. Hur mycket får du tillbaka? Du kan ställa fler frågor utifrån bilden om du behöver. 5. Ta fram en tjugokronorssedel. Vad skulle du kunna köpa i en affär om du hade 20 kronor? 5. Ta fram Underlag stapeldiagram. Hur mycket kostar päronet? Hur mycket kostar apelsinen? Hur mycket kostar bananen och äpplet tillsammans? Du kan ställa fler frågor utifrån bilden om du behöver. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. PENGAR. SKOLVERKET 2016

5 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG PENGAR. SKOLVERKET 2016

6 Pris kr Ett päron Ett banan Ett apelsin Ett äpple GILLA MATEMATIK. UNDERLAG STAPELDIAGRAM. SKOLVERKET 2016

7 Geometriska objekt Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs geometriska objekt: cirklar, trianglar, rektanglar, kvadrater. Se till att det finns objekt i olika färg, storlek och tjocklek. Geometriska objekt med konkret material 1. Håll upp en cirkel. Ta fram en likadan. Hur är de lika? Här kan eleven välja ett objekt som har samma färg, storlek eller tjocklek. Till uppgift 1 behövs 8 föremål i olika storlek och färg t ex knappar. Till uppgift 2 7 behövs Underlag geometriska objekt. Geometriska objekt utan konkret material 1. Ta fram 8 föremål med olika storlek och färg. Sortera till exempel efter storlek. Så här har jag sorterat. Stora för sig och små för sig. Kan du sortera på något annat sätt? Hur har du sorterat? 2. Håll upp en cirkel. Ta fram en som ser olik ut. Hur är de olika? Här kan eleven välja ett objekt som har olika färg, storlek eller tjocklek. 2. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Peka på en likadan. Hur är de lika? Här kan eleven välja ett objekt som har samma färg eller form. 3. Håll upp en cirkel. Ta fram en som har samma form. Här måste eleven välja ett objekt med samma form. Fortsätt med övriga objekt. 3. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en triangel. Peka på en med samma form. Fortsätt med övriga objekt. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

8 Geometriska objekt med konkret material 4. Ge mig en cirkel. Fortsätt med övriga objekt trehörning (triangel), fyrhörning (kvadrat, rektangel). Geometriska objekt Namn/Datum: utan konkret material 4. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Fortsätt med övriga objekt. 5. Peka på ett objekt i taget. Vad heter den? Fortsätt med övriga objekt. 5. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på ett objekt i taget. Vad heter den? Fortsätt med övriga objekt. 6. Beskriv en cirkel för eleven. Den är rund. Vilken tänker jag på? 6. Ta fram Underlag geometriska objekt. Beskriv en triangel för eleven. Den har 3 hörn och 3 sidor. Vilken tänker jag på? Fortsätt med övriga objekt. 7. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Beskriv hur en cirkel ser ut. Fortsätt med övriga objekt. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

9 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

10 Geometriska mönster Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs ett antal klossar i färgerna röd och blå samt ytterligare en färg. Färg 1. Använd klossar i 2 färger. Lägg 4 klossar i mönstret: Röd, blå, röd, blå och säg mönstret högt. Gör ett likadant mönster. Till uppgifterna behövs olika geometriska objekt. Form 1. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Cirkel, triangel, cirkel, triangel, cirkel Vilken ska du lägga efter cirkeln? Peka på cirkeln om det behövs. 2. Använd klossar i 2 färger. Lägg 5 klossar i mönstret: Röd, blå, röd, blå, röd och säg mönstret högt. Fortsätt mönstret. Vilken kloss ska du lägga efter den röda klossen? 2. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Triangel, cirkel, cirkel, triangel, cirkel, cirkel, triangel Vilken ska du lägga efter triangeln? Peka på triangeln om det behövs. 3. Använd klossar i 2 färger. Lägg 7 klossar i mönstret: Blå, röd, röd, blå, röd, röd, blå och säg mönstret högt. Fortsätt mönstret. Vilken kloss ska du lägga efter den blå klossen? 3. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Cirkel, triangel, fyrhörning, cirkel, triangel, fyrhörning, cirkel Vilken ska du lägga efter cirkeln? Peka på cirkeln om det behövs. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

11 Färg Form 4. Använd klossar i 3 färger. Gör ditt eget mönster. Berätta vilket mönster du har lagt. 4. Använd geometriska objekt. Gör ditt eget mönster. Beskriv ditt mönster. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

12 Lägesord Muntliga uppgifter Till uppgift 1 2 behövs Underlag lägesord 1. Till uppgift 3 behövs en tallrik, ett glas, bestick och en servett. Känna till lägesord 1. Använd Underlag lägesord 1. Vad är framför stolen? Vad är under stolen? Vad är bakom stolen? Till uppgifterna behövs Underlag lägesord 2. Klipp ut orden bakom, framför, över och under. Använda lägesord 1. Använd Underlag lägesord 2. Beskriv ett föremåls placering i rummet där du använder ordet bakom. Säg till exempel: Jag kommer att använda ordet bakom. Bakom stolen står en väska. Nu ska du beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet bakom. 2. Använd Underlag lägesord 1. Vad är på lådan? Vad är bredvid lådan? Vad är i lådan? 2. Fortsätt på samma sätt med ordet framför. Jag kommer att använda ordet framför. Framför fönstret står en blomma. Nu ska du beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet framför. 3. Ordna en situation där eleven ska duka till lunch. Du behöver tallrik, glas, bestick och servett. Säg följande till eleven: Ställ tallriken på bordet. Lägg servetten under tallriken. Ställ glaset på tallriken. 3. Fortsätt på samma sätt med ordet över. Jag kommer att använda ordet över. Över bordet hänger en lampa. Nu ska du också beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet över. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

13 na t Känna till lägesord Använda lägesord 4. Säg följande till eleven: Lägg besticken bredvid tallriken. Ställ dig framför tallriken. 4. Fortsätt på samma sätt med ordet under. Jag kommer att använda ordet under. Under bordet ligger en matta. Nu ska du också beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet under. 5. Beskriv ett föremåls placering i rummet, använd lägesorden och be eleven gissa vilket det är. Jag tänker på en sak. Den ligger under bordet. Vad tror du att jag tänker på? Nu ska du beskriva ett föremål i rummet och använda något av dessa ord (peka och läs lägesorden högt för eleven) så att jag kan förstå vilket det är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

14 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄGESORD 1. SKOLVERKET 2016

15 bakom över framför under GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄGESORD 2. SKOLVERKET 2016

16 Längd Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs olika föremål, se vid respektive uppgift. Längd Begrepp 1. Ta fram 4 föremål i olika längder till exempel pinnar. Ge mig den längsta pinnen. Ge mig den kortaste pinnen. Till uppgift 1 och 4 behövs Underlag längd. Längd Mäta 1. Använd Underlag längd. Hämta något som är lika långt som repet på bilden. 2. Bygg ett torn av klossar. Här har jag byggt ett torn. Bygg ett högre torn. Bygg ett lägre torn. 2. Visa ungefär hur lång en meter är. 3. Ta fram 4 föremål i olika längder till exempel pinnar. Lägg pinnarna från den kortaste till den längsta. 3. Visa ungefär hur lång en centimeter är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

17 Längd Begrepp Längd Mäta 4. Ta fram något som är cirka 20 cm långt. Hämta något som är ungefär lika långt. 4. Använd Underlag längd. Peka på sträcka A. Använd en linjal och mät hur lång sträckan är. Fortsätt med sträcka B och sträcka C. 5. Ta fram något material som mätenhet till exempel pennor av samma längd. Mät hur långt bordet är med hjälp av pennorna. Hur många pennor långt var bordet? Uppmärksamma om eleven använder en penna flera gånger eller behöver lägga ut flera pennor. 5. Använd en linjal och rita en sträcka som är 8 cm lång. Använd en linjal och rita en sträcka som är 11 cm lång. 6. Använd en meterlinjal och mät hur långt rummet är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

18 A B C GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄNGD. SKOLVERKET 2016

19 Volym Muntliga uppgifter Till uppgift 1 4 behövs 1 liter mjölk samt 3 kärl som rymmer 10 liter, 1 liter och 1 deciliter. Till uppgift 5 behövs muggar och en kanna. Volym Begrepp 1. Ta fram kärlet som rymmer cirka 1 liter och kärlet som rymmer cirka 1 deciliter. Ge mig den där mest vatten får plats. Till uppgift 1 6 behövs en kanna som rymmer minst 1 liter, ett graderat litermått och ett decilitermått. Volym Mäta 1. Ta fram ett litermått och fyll det med 1 liter vatten. Hur mycket vatten är det? 2. Ta fram alla 3 kärl. Här är ett kärl. Visa det som rymmer cirka 1 liter. I vilket av de andra får det plats mer vatten? 2. Ta fram ett litermått och fyll det med en halv liter vatten. Hur mycket vatten är det? 3. Ta fram alla 3 kärl. Ställ dem i ordning från den där det får plats minst vatten till den där det får plats mest vatten. 3. Ta fram ett litermått och fyll det med 2 deciliter vatten. Hur mycket vatten är det? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. VOLYM. SKOLVERKET 2016

20 Volym Begrepp Volym Mäta 4. Ta fram alla 3 kärl och 1 liter mjölk. Visa mjölkpaketet. Vilket innehåller ungefär lika mycket som mjölkpaketet? 4. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll 1 liter vatten i kannan. 5. Ta fram något material som mätenhet till exempel muggar av samma storlek samt en tillbringare/kanna. Mät hur många muggar vatten det får plats i kannan. Hur många muggar vatten fick det plats? 5. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll 3 deciliter vatten i kannan. 6. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll en halv liter vatten i kannan. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. VOLYM. SKOLVERKET 2016

21 Massa Muntliga uppgifter Till uppgift 1 4 behövs olika föremål, se vid respektive uppgift. Till uppgift 4 behövs en balansvåg. Massa Begrepp 1. Ta fram en liter mjölk och en kryddpåse eller något annat som väger cirka 20 g. Visa vilken som är tyngst. Visa vilken som är lättast. Till uppgift 1 5 behövs balansvåg, vikter och olika föremål, se vid respektive uppgift. Massa Väga 1. Ta fram en balansvåg och ett föremål. Lägg föremålet i den ena vågskålen. Lägg något i den andra vågskålen som väger ungefär lika mycket. Uppmärksamma att eleven förstår jämvikt och hur vågen ser ut när något väger lika mycket. 2. Ta fram 3 olika föremål. De ska väga cirka 20 g, 2 hg (t ex en bok) och 1 kg. Lägg föremålen från den lättaste till den tyngsta. Be eleven förklara hur han/hon har lagt. Om eleven lägger från tyngst till lättast spelar ingen roll. 2. Ta fram en balansvåg, några föremål med samma vikt (t.ex. träkuber) och en bok. Lägg boken i den ena vågskålen. Hur många föremål väger ungefär lika mycket som boken? 3. Ta fram 3 olika föremål. De ska väga cirka 20 g, 2 hg och 1 kg. Ta fram en enkilosgramsvikt eller en sten som väger 1 kg. Vilket föremål väger ungefär lika mycket som vikten/stenen? 3. Ta fram en balansvåg och lägg en enkilogramsvikt i den ena vågskålen. Ta fram något som väger ungefär lika mycket som ett kilogram. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. MASSA. SKOLVERKET 2016

22 Massa Begrepp Massa Väga 4. Ta fram en balansvåg och föremålen som väger 20 g och 1 kg. Lägg ett föremål i varje vågskål. Vilket föremål är tyngst? Vilket föremål är lättast? 4. Ta fram en balansvåg, några enkilogramsvikter samt några föremål som väger cirka 1, 2 och 3 kg. Lägg ett av föremålen i den ena vågskålen. Hur mycket väger föremålet? Fortsätt med övriga föremål. 5. Ta fram en balansvåg, några gramvikter samt några föremål som väger cirka 100, 200 och 300 g. Lägg ett av föremålen i den ena vågskålen. Hur mycket väger föremålet? Fortsätt med övriga föremål. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. MASSA. SKOLVERKET 2016

23 Sammanställning Tid, pengar, statistik, geometri muntliga uppgifter Namn: Centralt innehåll Det här visar eleven Så här går vi vidare Tid Begrepp Mäta tid Pengar Namn Värde Använda pengar Resonemang om rimlighet Geo. Objekt Urskilja Benämna Beskriva Geo. Mönster Följa Fortsätta Beskriva Lägesord Känna till Använda Längd Jämföra längd Jämföra höjd Mäta Volym Jämföra volym Lika mycket Mäta Massa Jämföra massa Använda våg Mäta Datum: GILLA MATEMATIK. SAMMANSTÄLLNING. TID, PENGAR, STATISTIK, GEOMETRI SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna Gruppuppgift I. Tid Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför

Läs mer

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska

Läs mer

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 ditt eget matteproblem Skriv ditt namn här Anneli Weiland, HepPed A och O Matematik åk 1 Problemlösning 1 Kalle hade fem gamla böcker i sin låda. Nu fick han tre

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper

Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov D, vilket handlar om geometriska figurer och deras egenskaper. Eleverna ska arbeta individuellt

Läs mer

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets geometriska former och figurer Vad heter figurerna? Välj bland orden nedan. hexagon parallellogram parallelltrapets pentagon figur namn parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets Hur många hörn och

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Matematik i informellt lärande på fritidshem Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Maria Jansson maria@mimer.org Grundskollärare åk.1-7 Ma/No Ingår i ett arbetslag: fritids, skola

Läs mer

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. Trollpengar I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. 1 sten = 100 kronor 1 tallkotte = 10 kronor 1 pinne = 1 krona Ni ska nu samla

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

geometri och statistik

geometri och statistik Svikten geometri och statistik Innehåll Mönster Geometriska figurer Del av Matematiska ord Längd runt om Tredimensionella figurer Tabeller och diagram Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2-3 4-5 6-7 8-9

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Matematik klass 2 Problemlösning nummer 2

Matematik klass 2 Problemlösning nummer 2 Matematik klass 2 Problemlösning nummer 2 Anneli Weiland Matematik åk 2 Problemlösning 1 Tor hade sjutton gamla bilar i sitt rum. Nu fick han tre nya. Hur många har han då? 17+3=20 Tor har 20 bilar nu.

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden Ordlista 1A:1 Öva orden Dessa tio ord ska du träna siffra En siffra är ett tecken. Dessa är siffrorna: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 tal antal räkneord Ett tal skrivs med en eller flera siffror. Talet

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Praktiskt, laborativt och roligt

Praktiskt, laborativt och roligt Praktiskt, laborativt och roligt Emma Widegren Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten endast under förutsättning

Läs mer

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7)

Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7) Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 NAMN KLASS Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara den frågan. Felaktigt

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Det som står i den här lathunden ska du kunna till provet. Du ska kunna ställa upp och räkna ut liknande tal som de nedan: a) 39,8 + 2,62 b) 16,42 5,8

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Geometri. Mål. 50 Geometri

Geometri. Mål. 50 Geometri Geometri Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna mäta och räkna ut omkretsen på olika geometriska figurer räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar använda de vanligaste

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

M=matte - Handledning

M=matte - Handledning Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor

Läs mer

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? Betyder jordmätning En del i matematiken som handlar om rum i olika dimensioner, storlek, figurer och kroppar och deras egenskaper. Viktiga didaktiska

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden. Volym Välj olika kärl. Uppskatta hur mycket du tror att varje kärl rymmer. Mät sedan kärlets volym. 1 :1 Mönster i talföljder Fortsätt talföljden. 1 -hopp. : Kärl Jag uppskattar kärlets volym Kärlets volym

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan Ämnet matematik 2011 i grundskolan Förmågor som skall utvecklas i matematik 2011 - gr Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Vår LP (8766) Flik 0 Förtest (Lev vc).qxd 00-0-6 :5 Sida Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå vidare i sin

Läs mer

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Ecolier för elever i åk 3 och 4 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars 2016 Ecolier för elever i åk 3 och 4 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas tidigare.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik HANDLEDNING TILL Bedömning för lärande i matematik FÖR ÅRSKURS 1 9 1 Handledning I denna handledning ges förslag på hur du kan komma igång med materialet Bedömning för lärande i matematik åk 1 9. Du börjar

Läs mer

Repstegen Diagnoser Enheter & tid

Repstegen Diagnoser Enheter & tid Repstegen Diagnoser Enheter & tid Diagnos Längd A a m b cm c mm Diagnos Längd B a m b mm c cm Fjärilen: mm Fröställningen: mm Skruven: mm Spindeln: cm eller 0 mm a 00 cm b 00 cm c 0 cm a 0 mm b 00 mm c

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Del B, C och D samt gruppuppgifter Del A: Du och matematiken Information om Del A Beskrivning: I Del A ska eleverna bedöma hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Det är en fördel att börja med Del A innan

Läs mer

4-8 Cirklar. Inledning

4-8 Cirklar. Inledning Namn: 4-8 Cirklar Inledning Du har arbetat med fyrhörningar (parallellogrammer) och trehörningar (trianglar). Nu skall du studera en figur som saknar hörn, och som består av en böjd linje. Den kallas för

Läs mer

Dagordning

Dagordning Dagordning 2009-04-02 Aktuella frågor Uppföljning av sorteringsuppgiften Taluppfattning - föreläsning Att spela spel och andra aktiviteter Uppgift till nästa träff Uppföljning av sorteringsuppgiften Att

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Känguru 2012 Cadet (åk 8 och 9)

Känguru 2012 Cadet (åk 8 och 9) sid 1 / 7 NAMN KLASS Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara den frågan. Felaktigt svar ger minus 1/4

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Samtalsbilden...1 Undersökning 1A Hur många?... 2- Mönster...4 Talmönster 1... Talmönster 2...6 Tiohopp...7 Mönsterunderlag...8 Aktivitet 1B Vilket trädgårdsland

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270 Förtest Bråk och procent Steg a) b) dl Pizzadeg vatten jäst olja salt vetemjöl personer dl / paket msk / tsk / dl I den högra är störst del skuggad. a) T ex ruta av b) T ex rutor av Steg dl a) b) eller

Läs mer

Samtals - och dokumentationsunderlag

Samtals - och dokumentationsunderlag Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag med uppgifter Numeracitet 1 Steg 2 3 Elever 9 år och äldre Samtals-

Läs mer

3AC. Att väga och jämföra. strävorna

3AC. Att väga och jämföra. strävorna strävorna 3AC Att väga och jämföra procedurer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten avser att ge eleverna erfarenhet av att väga. De ska genom både direkta och indirekta jämförelser ges

Läs mer

Förskoleklass. (Skolverket )

Förskoleklass. (Skolverket ) Förskoleklass Förskoleklassen ska stimulera elevens utveckling och lärande och förbereda för fortsatt utbildning. I undervisningen ska förskolans, förskoleklassens och skolans kultur och arbetssätt mötas

Läs mer

Uppföljning av sorteringsuppgiften

Uppföljning av sorteringsuppgiften Uppföljning av sorteringsuppgiften Att kunna sortera och klassificera är grundläggande för att utveckla förståelse inom många områden inom Matematiken som exempelvis - Geometri - Mönster - Positionssystemet

Läs mer

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth Utmanande uppgifter som utvecklar Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-12 Vilka förmågor ska utvecklas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning Allmänt om proven Detta prov består av del 1 och. Här finns också facit och förslag till poängsättning och bedömning. Provet finns på lärarwebben, dels som pdf-fil och dels som redigerbar Word-fil. Del

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Min matematikordlista

Min matematikordlista 1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Föreläsning 5: Geometri

Föreläsning 5: Geometri Föreläsning 5: Geometri Geometri i skolan Grundläggande begrepp Former i omvärlden Plangeometriska figurer Symmetri och tessellering Tredimensionell geometri och geometriska kroppar Omkrets, area, volym

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det?

Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det? Svikten enheter Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2 11 12 17 18 23 24 29 30 31 7, 9, 11, 15, 17, 21, 23, 27, 29 11, 17, 23, 29, 32 På sidorna 11, 17, 23,

Läs mer

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5 OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering

Läs mer

M onstertrubbel. till monstertrubbel

M onstertrubbel. till monstertrubbel M onstertrubbel Facit visar förslag på lösningar, men till vissa uppgifter hittar ni säkert även andra sätt att lösa problemen. F acit till monstertrubbel Det första monstret sitter inlåst i en trädkoja,

Läs mer

Lektionsaktivitet: Mäta längd och massa

Lektionsaktivitet: Mäta längd och massa Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 5: Mätandets idé och pengar Lektionsaktivitet: Mäta längd och massa Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte I vardagen möter vi många företeelser

Läs mer

Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6

Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6 Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara

Läs mer

Gymnasiets Cadet. a: 2 b: 4 c: 5 d: 6 e: 11

Gymnasiets Cadet. a: 2 b: 4 c: 5 d: 6 e: 11 Gymnasiets Cadet Avdelning 1. Trepoängsproblem 1. I en klass finns 1 flickor och 9 pojkar. Hälften av eleverna i klassen är förkylda. Vilket är det minsta antalet flickor som är förkylda? a: 2 b: 4 c:

Läs mer

Även kvadraten är en rektangel

Även kvadraten är en rektangel Åsa Brorsson Även kvadraten är en rektangel Vad innebär det att arbeta med geometriska objekt och deras egenskaper i årskurs 1 3? Hur kan vi använda det centrala innehållet i geometri för att utveckla

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Aktiviteter och uppgiftsförslag. Matematiska förmågor

Aktiviteter och uppgiftsförslag. Matematiska förmågor Aktiviteter och uppgiftsförslag Med utgångspunkt i ett antal bilder från föreställningen finns nedan några olika förslag på vad du som lärare kan arbeta vidare med vad gäller elevernas kunskaper i matematik.

Läs mer