Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

Transkript

1

2 Gruppuppgift I. Tid Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs affischen. Inledande diskussion Samtala med eleverna om tid, hur lång tid något tar samt hur man kan mäta tid. Visa gärna en klocka, en almanacka eller det ni använder i klassen. Berätta för eleverna att de ska få hjälpa en trollfamilj. Använd affischen och peka på trollfamiljen och farmor. Säg till eleverna I skogen bor en trollfamilj. Idag är det onsdag och trollen ska plocka blåbär. I morgon ska de till farmor med blåbären. Hon ska koka sylt av blåbären. I övermorgon ska de bli bjudna på pannkaka med blåbärssylt. Mums! Då behöver de ha med sig en present för farmor fyller 69 år den dagen. Ställ följande frågor till eleverna. Vilken dag är det idag (hos trollfamiljen)? Vilken dag är det i morgon? Vilken dag är det när farmor fyller år? Vad tycker du att de ska ge farmor i födelsedagspresent? Låt eleverna komma med förslag. Trollen har inga klockor. Ni måste hjälpa alla barn som bor där att komma till skolan i tid. Samtala utifrån nedanstående händelser och ställ följande frågor. Vad tar längst tid? Vad tar kortast tid? Är det något som tar lika långa tid? Jämför följande händelser. Klä på sig. Äta frukost. Borsta tänderna. Gå/åka till skolan. Låt eleverna komma med förslag på hur trollen ska göra för att komma i tid till skolan. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. TID. SKOLVERKET 2016

3 Bedömningsunderlag Tid Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven reflekterar över vad som är rimligt. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minuter, stund, torsdag. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven jämför hur lång tid olika saker tar och säger t.ex. jag vet att det går fortare att borsta tänderna än att åka till skolan. Eleven jämför hur lång tid olika saker tar och säger t.ex. det tar längre tid att gå till skolan än att åka bil. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. TID. SKOLVERKET 2016

4 Gruppuppgift I. Pengar Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs ett antal enkronor, femkronor, tiokronor samt affisch. Dessutom en tom flaska och en tom burk. Inledande diskussion Samtala med eleverna om pengar, till exempel kan man fråga om de har sparat pengar eller om de har handlat någon gång. Samtala med eleverna om sedlarna och mynten på affischen. Ta fram mynten och fråga om eleverna vet vad de olika mynten heter och vad de är värda. Berätta att de ska få hjälpa två barn som heter Pelle och Sama. De har olika mycket pengar. Säg till eleverna Pelle har 5 kr och Sama har 4 kr. Båda vill ha en 10-krona som de ska stoppa i sin sparbössa. Kan någon ta fram en tiokrona? Kan någon ta fram så många kronor som Pelle har? Hur många kronor fattas för att Pelle ska ha 10 kronor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur mycket fattas? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Kan någon ta fram så många kronor som Sama har? Hur många kronor fattas för att Sama ska ha 10 kronor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur mycket fattas? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Samtala med eleverna om att man kan panta tomma flaskor och burkar. Fråga om någon elev har pantat eller sett någon annan göra det. Berätta själv, eller be någon elev berätta, om hur det går till när man pantar och att man får pengar för de tomma flaskorna och burkarna. Visa en tom flaska och en tom burk. Nu ska vi låtsas att ni ska panta 8 burkar. Ni får 1 krona för varje burk. Kan någon ta fram 1 krona? Hur många kronor får ni för alla burkar? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur många kronor får ni för burkarna? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Nu ska ni panta 5 flaskor. Ni får 2 kronor för varje flaska. Kan någon ta fram 2 kronor? Hur många kronor får ni för alla flaskor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur många kronor får ni för flaskorna? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. PENGAR. SKOLVERKET 2016

5 Bedömningsunderlag Pengar Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att växla och addera. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. kronor, minst, växla. Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller pengar. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven använder för att växla: Eleven säger att två femkronor är lika mycket som tio kronor. Exempel på metod som eleven använder för att beräkna: Eleven säger att man får en krona för varje burk då måste man få åtta kronor för åtta burkar. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven visar förståelse för myntens olika värden och säger t.ex. för 10 kronor kan man inte köpa en dator. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. PENGAR. SKOLVERKET 2016

6 Gruppuppgift I. Geometriska objekt Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs Underlag husen samt logiska block i olika storlek, färg och tjocklek, 4 cirklar, 4 fyrhörningar, 4 trianglar samt affisch. Inledande diskussion Fråga eleverna om de har gått vilse någon gång och inte hittat hem. Hur gör vi för att hitta hem? Berätta för eleverna att de ska få höra om ett land som heter Geometrilandet. Titta tillsammans på affischen och de geometriska objekten. Visa de geometriska objekten cirkel, triangel och fyrhörning (rektangel eller kvadrat) som du har tagit fram och berätta att vi ska låtsas att de som bor i landet ser ut som objekten. Tag också fram Underlag husen och visa hur varje familjs hus ser ut. Säg till eleverna I Geometrilandet har familjen Triangel, familjen Cirkel och familjen Fyrhörning fått stora problem. Alla familjer är blandade och ingen hittar hem. Ni måste hjälpa dem. Så här ser de olika familjerna ut. Visa ett objekt för varje familj. Lägg ut alla logiska block osorterade framför eleverna och Underlag husen. Nu ska ni få hjälpa alla i familjerna att hitta till rätt hus. Ni ska också få berätta hur ni har tänkt. Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta fram något av husen och håll upp ett objekt. I vilket hus ska den här bo? Fortsätt nu så att alla hittar hem. När eleverna är klara med uppgiften kan du fråga: Har alla hittat till rätt hus? GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

7 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG HUSEN. SKOLVERKET 2016

10 Bedömningsunderlag Geometriska objekt Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att urskilja rätt objekt. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. fyrhörning, triangel, rektangel. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven använder för att urskilja rätt objekt: Eleven jämför objektets form med husets form. Eleven jämför objekten med varandra. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

11 Gruppuppgift I. Geometriska mönster Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs Underlag geometriska mönster samt klossar i olika färger, bland dessa behövs både röda och blå klossar finnas med, samt affisch. Inledande diskussion Fråga eleverna om de har sett en trädgård med blommor någon gång. Samtala med eleverna om hur blommor kan se ut och att de kan ha olika färger. Titta tillsammans på affischen där blommorna finns. Visa klossarna och berätta för eleverna att de ska få använda klossarna. De ska låtsas att klossarna är blommor. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om några barn som är i en trädgård. Eros och Elin är ute och går. Eros har tagit med sig sin kamera. Plötsligt ser de en trädgård där blommorna växer på ett alldeles speciellt sätt. Eros bestämmer sig för att fotografera blommorna så att de kan rita av mönstret när de kommer tillbaka till skolan. Ta fram Underlag geometriska mönster. Titta på den här bilden med blommorna. Det ska föreställa blommorna som Eros fotograferade. Låtsas nu att klossarna är blommorna och gör ett likadant mönster med klossarna. Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vilken kloss ska man börja med? Fortsätt med nästa kloss, fråga om alla håller med. Fortsätt tills det är fyra klossar i samma mönster som på papperet. Titta på det här mönstret röd, blå, röd, blå. Peka samtidigt på klossarna. Vilken färg skulle den femte klossen kunna ha? Låt eleverna fundera tysta en stund. Vilken färg tycker ni klossen ska ha? Lägg klossarna i mönstret röd, blå, blå, röd, blå, blå, röd. Här har jag lagt ut ett mönster med klossarna. Vilken färg tycker ni att mönstret ska fortsätta med? Låt eleverna fundera tysta en stund. Vilken färg tycker ni klossen ska ha? Nu ska ni få använda klossarna och lägga dem i ett mönster. Sedan ska ni få berätta om ert mönster. Låt varje elev beskriva sitt mönster. Fortsätt eventuellt med att en elev beskriver ett mönster och att de andra eleverna lägger mönstret. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

12 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

13 Bedömningsunderlag Geometriska mönster Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att uppfatta och fortsätta ett mönster. Eleven använder olika begrepp, t.ex. lika, olika, liten, stor. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven kan använda för att uppfatta och fortsätta ett mönster: Eleven säger att det är först röd sen blå. Exempel på metod som eleven kan använda för att fortsätta ett mönster: Eleven kan urskilja mönsterdelen och säger att det ska vara en blå kloss eftersom det är röd, blå, blå hela tiden GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

14 Gruppuppgift I. Lägesord Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs stol, bord samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan använda olika ord som talar om var något finns eller är placerat. Använd affischen och samtala utifrån några lägesord, till exempel i korgen finns blåbär. Säg till eleverna Ställ dig bredvid ett bord. Jag står bredvid bordet. Fortsätt med fler exempel om det behövs. Nu ska ni få göra det som jag säger. Säg följande till eleverna. Sätt dig på stolen. Håll din hand under stolen. Ställ dig framför stolen. Ställ dig bakom stolen. Ställ dig bredvid stolen. Fortsätt om du behöver mer underlag för din bedömning. Samtala med eleverna om vad en kö är. Fråga till exempel om någon har stått i en kö. Använd affischen och visa bilden där trollbarnen står i en kö. Byt gärna namnen till barnens namn i klassen. Nu ska ni få höra om några barn som står i en kö. My, Pelle och Sama ska stå i en kö. De ska köpa glass. Sama står först i kön, My står sist i kön och Pelle står i mitten av kön. Nu ska ni hjälpas åt att ordna kön så att alla står på rätt plats. Uppmana eleverna att fundera tysta för sig själva en stund. Hur tycker ni att vi ska göra? Kom tillsammans med eleverna överens om en metod för hur ni ska ordna kön. Eventuellt kan eleverna föreställa de olika barnen. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

15 Bdömningsunderlag Lägesord Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven visar att han/hon känner till begreppen på, under, framför, bakom, bredvid, först, sist, i mitten. Eleven använder begreppen på, under, framför, bakom, bredvid, först, sist, i mitten. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel där eleven visar att han/hon känner till de olika begreppen: Eleven håller sin hand under stolen. Exempel där eleven använder de olika begreppen: Eleven säger att My ska stå sist i kön. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

16 Gruppuppgift I. Längd Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs sax, papper, konkret material som till exempel gem, centikuber eller sudd samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan mäta hur långa olika saker är. Fråga om eleverna vet vad man kan använda för att mäta hur långt något är. Samtala med eleverna om att fötter kan vara olika långa. Här kan man också prata om att vi har olika skostorlek. Säg till eleverna Hur kan vi ta reda på vem av oss som har kortast fot och vem som har längst fot? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Hur kan man göra? Om eleverna inte kommer på något sätt får du hjälpa dem. Låt eleverna rita av sin ena fot. Använd elevernas utklippta fötter och jämför storleken. Låt eleverna ordna pappersfötterna efter storlek. Nu ska ni lägga fötterna från den kortaste foten till den längsta foten. Låt eleverna mäta sina pappersfötter med till exempel gem, centikuber, sudd. Hur många gem lång är din fot? Nu ska ni få höra om en trollfamilj. Trollfamiljen bor i ett hus som finns i skogen. Under hösten har det varit ett förskräckligt oväder och husets dörr har blåst sönder. Titta tillsammans på affischen. Peka på dörren som ligger på marken. De behöver få en ny dörr. Trollmamman mäter hur stor dörren ska vara med sina fötter. Den ska vara 5 fötter hög och 3 fötter bred. Trollpappan säger: Det stämmer inte. När jag mätte blev dörren 4 fötter hög och 2 fötter bred. Vad är det som inte stämmer? Hjälp trollfamiljen! Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vad är det som inte stämmer? Samtala med eleverna om varför dörröppningen blir olika hög/bred beroende på hur lång trollets fot är och koppla det till storleken på elevernas fötter. Om det är svårt för eleverna att göra denna koppling kan man fortsätta med följande uppgift. Undersök den egna dörröppningen. Låt eleverna använda sin pappersfot. Nu ska ni mäta hur hög och hur bred dörren är. Ni ska använda era utklippta fötter. Hur många fötter hög är dörren? Hur många fötter bred är dörren? Låt eleverna själva göra upptäckten att de får olika resultat. Koppla resultatet till trollmammans och trollpappans olika resultat när de mätte dörren. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

17 Bedömningsunderlag Längd Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att jämföra och mäta längder. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. hög, längre. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra längder: Eleven säger att jag ser att din fot är längre än min. Eleven prövar att jämföra pappersfötterna genom att lägga dem ovanpå varandra. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta längder: Eleven lägger ut gemen på sin pappersfot och räknar dem. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

18 Gruppuppgift I. Volym Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs tre olika väskor. En ryggsäck (normalstorlek), en något större tygväska och en ännu större väska. Det behövs också tre lådor i olika storlek, en mängd klossar samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan packa olika saker i en väska till exempel när man ska resa bort eller när man ska packa sin skolväska. Samtala om väskorna på affischen. Samtala också med eleverna om vad som får plats i deras skolväskor och vad som inte får plats. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om tre barn som ska resa bort. De heter My, Pelle och Sama. De ska packa sina saker tillsammans i en väska. Eftersom de är tre personer behöver de en stor väska. Här är väskorna som de kan välja mellan. Ta fram de tre olika väskorna. Vilken väska ska de välja? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vilken väska passar bäst? Varför tycker ni det? Ta fram de tre lådorna och klossarna. I vilken låda får det plats flest klossar? Först ska var och en få gissa. Fråga alla elever vilken låda de tycker. Nu ska ni pröva tillsammans i gruppen. Hur ska vi göra? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Be eleverna att ge förslag. Om eleverna inte kommer på något sätt att pröva får du hjälpa dem. Låt eleverna pröva tillsammans hur många klossar som får plats i varje låda. Hur ska vi komma ihåg hur många klossar som får plats i varje låda? Stämde din gissning? Låt alla elever berätta. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016

19 Bedömningsunderlag Volym Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att jämföra och mäta volym. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minst, mest, fullt Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller volym. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra volym: Eleven säger att de behöver den stora väskan för den är störst. Eleven säger att jag ser att den lådan är mycket större än den andra lådan. Eleven prövar att ställa en låda inuti en annan. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta volym: Eleven använder klossarna som mätenhet för att jämföra och mäta. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven säger att de tre barnen behöver en stor väska om alla saker ska få plats. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016

20 Gruppuppgift I. Massa Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Använd en balansvåg, pinnar, kottar, stenar samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan väga olika saker för att se hur tungt något är. Fråga om eleverna vet några olika saker som man kan använda för att kunna veta hur mycket något väger. Samtala med eleverna om några saker som väger olika mycket till exempel en bil och en bebis. Titta på affischen där det finns pinnar, kottar och stenar. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om en trollfamilj som bor i skogen. Trollbarnen har plockat pinnar, kottar och stenar. Trollmamman vill att barnen ska lägga de föremål som är tunga i en hög och de som är lätta i en annan hög. Nu måste ni hjälpa barnen för de vet inte vad tung och lätt betyder. Ni får använda en balansvåg och föremålen från skogen för att lära trollbarnen. Vad menas med att något är tungt? Vad menas med att något är lätt? Ta fram pinnarna, kottarna och stenarna. Hur ska vi göra för att ta reda på vilka som är tunga eller lätta? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Hur kan ni göra? Låt barnen jämföra föremålen och komma överens om vilket föremål som är lätt/tungt. Ta fram balansvågen och visa att man lägger olika saker i vågskålarna för att jämföra vikten. Lägg några stenar i ena vågskålen och några pinnar i den andra. Vilket väger mest? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Be någon elev att berätta om sina tankar. Fortsätt eventuellt med att pröva med fler av föremålen. Visa eleverna jämvikt med lämpliga föremål och säg: Nu väger de här sakerna lika mycket. Lägg något av föremålen, till exempel en sten, i en av vågskålarna. Hur många pinnar väger lika mycket som stenen? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Låt eleverna pröva tillsammans. Fortsätt eventuellt med att pröva med fler av föremålen. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. MASSA. SKOLVERKET 2016

21 Bedömningsunderlag Massa Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att jämföra och mäta massa. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. tung, väger lika mycket. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra massa: Eleven håller föremålen i sina händer och jämför hur tunga/lätta de är. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta massa: När vågen är i jämvikt säger eleven t.ex. nu väger de lika mycket. När vågskålarna inte är i jämvikt säger eleven t.ex. stenen väger mest för den hänger ner. Eleven använder balansvågen och säger hur mycket något väger genom att använda föremålen som mätenhet. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. MASSA. SKOLVERKET 2016

22 Exempel på ifyllt bedömningsunderlag Volym Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att jämföra och mäta volym. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minst, mest, fullt Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller volym. Kommentarer: Elev 1 Visar intresse för väskorna och jämför med sin egen väska Behöver laborera i olika situationer utifrån elevens intressen (sandlådan) och på detta sätt möta begrepp i volym. Elev 2 X X Säger att barnen behöver den största väskan. Största Kopplar storlek till antal barn. Behöver arbeta med olika informella och formella mätenheter i volym. Elev 3 X Säger att vi kan använda klossar för att jämföra. Använder klossarna. Fullt GILLA MATEMATIK. IFYLLT BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016