Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna"

Transkript

1

2 Gruppuppgift I. Tid Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs affischen. Inledande diskussion Samtala med eleverna om tid, hur lång tid något tar samt hur man kan mäta tid. Visa gärna en klocka, en almanacka eller det ni använder i klassen. Berätta för eleverna att de ska få hjälpa en trollfamilj. Använd affischen och peka på trollfamiljen och farmor. Säg till eleverna I skogen bor en trollfamilj. Idag är det onsdag och trollen ska plocka blåbär. I morgon ska de till farmor med blåbären. Hon ska koka sylt av blåbären. I övermorgon ska de bli bjudna på pannkaka med blåbärssylt. Mums! Då behöver de ha med sig en present för farmor fyller 69 år den dagen. Ställ följande frågor till eleverna. Vilken dag är det idag (hos trollfamiljen)? Vilken dag är det i morgon? Vilken dag är det när farmor fyller år? Vad tycker du att de ska ge farmor i födelsedagspresent? Låt eleverna komma med förslag. Trollen har inga klockor. Ni måste hjälpa alla barn som bor där att komma till skolan i tid. Samtala utifrån nedanstående händelser och ställ följande frågor. Vad tar längst tid? Vad tar kortast tid? Är det något som tar lika långa tid? Jämför följande händelser. Klä på sig. Äta frukost. Borsta tänderna. Gå/åka till skolan. Låt eleverna komma med förslag på hur trollen ska göra för att komma i tid till skolan. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. TID. SKOLVERKET 2016

3 Bedömningsunderlag Tid Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven reflekterar över vad som är rimligt. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minuter, stund, torsdag. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven jämför hur lång tid olika saker tar och säger t.ex. jag vet att det går fortare att borsta tänderna än att åka till skolan. Eleven jämför hur lång tid olika saker tar och säger t.ex. det tar längre tid att gå till skolan än att åka bil. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. TID. SKOLVERKET 2016

4 Gruppuppgift I. Pengar Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs ett antal enkronor, femkronor, tiokronor samt affisch. Dessutom en tom flaska och en tom burk. Inledande diskussion Samtala med eleverna om pengar, till exempel kan man fråga om de har sparat pengar eller om de har handlat någon gång. Samtala med eleverna om sedlarna och mynten på affischen. Ta fram mynten och fråga om eleverna vet vad de olika mynten heter och vad de är värda. Berätta att de ska få hjälpa två barn som heter Pelle och Sama. De har olika mycket pengar. Säg till eleverna Pelle har 5 kr och Sama har 4 kr. Båda vill ha en 10-krona som de ska stoppa i sin sparbössa. Kan någon ta fram en tiokrona? Kan någon ta fram så många kronor som Pelle har? Hur många kronor fattas för att Pelle ska ha 10 kronor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur mycket fattas? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Kan någon ta fram så många kronor som Sama har? Hur många kronor fattas för att Sama ska ha 10 kronor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur mycket fattas? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Samtala med eleverna om att man kan panta tomma flaskor och burkar. Fråga om någon elev har pantat eller sett någon annan göra det. Berätta själv, eller be någon elev berätta, om hur det går till när man pantar och att man får pengar för de tomma flaskorna och burkarna. Visa en tom flaska och en tom burk. Nu ska vi låtsas att ni ska panta 8 burkar. Ni får 1 krona för varje burk. Kan någon ta fram 1 krona? Hur många kronor får ni för alla burkar? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur många kronor får ni för burkarna? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. Nu ska ni panta 5 flaskor. Ni får 2 kronor för varje flaska. Kan någon ta fram 2 kronor? Hur många kronor får ni för alla flaskor? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta eventuellt hjälp av pengarna. Hur många kronor får ni för flaskorna? Be någon elev berätta hur han/hon tänkte. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. PENGAR. SKOLVERKET 2016

5 Bedömningsunderlag Pengar Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att växla och addera. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. kronor, minst, växla. Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller pengar. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven använder för att växla: Eleven säger att två femkronor är lika mycket som tio kronor. Exempel på metod som eleven använder för att beräkna: Eleven säger att man får en krona för varje burk då måste man få åtta kronor för åtta burkar. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven visar förståelse för myntens olika värden och säger t.ex. för 10 kronor kan man inte köpa en dator. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. PENGAR. SKOLVERKET 2016

6 Gruppuppgift I. Geometriska objekt Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs Underlag husen samt logiska block i olika storlek, färg och tjocklek, 4 cirklar, 4 fyrhörningar, 4 trianglar samt affisch. Inledande diskussion Fråga eleverna om de har gått vilse någon gång och inte hittat hem. Hur gör vi för att hitta hem? Berätta för eleverna att de ska få höra om ett land som heter Geometrilandet. Titta tillsammans på affischen och de geometriska objekten. Visa de geometriska objekten cirkel, triangel och fyrhörning (rektangel eller kvadrat) som du har tagit fram och berätta att vi ska låtsas att de som bor i landet ser ut som objekten. Tag också fram Underlag husen och visa hur varje familjs hus ser ut. Säg till eleverna I Geometrilandet har familjen Triangel, familjen Cirkel och familjen Fyrhörning fått stora problem. Alla familjer är blandade och ingen hittar hem. Ni måste hjälpa dem. Så här ser de olika familjerna ut. Visa ett objekt för varje familj. Lägg ut alla logiska block osorterade framför eleverna och Underlag husen. Nu ska ni få hjälpa alla i familjerna att hitta till rätt hus. Ni ska också få berätta hur ni har tänkt. Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Ta fram något av husen och håll upp ett objekt. I vilket hus ska den här bo? Fortsätt nu så att alla hittar hem. När eleverna är klara med uppgiften kan du fråga: Har alla hittat till rätt hus? GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

7 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG HUSEN. SKOLVERKET 2016

8 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG HUSEN. SKOLVERKET 2016

9 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG HUSEN. SKOLVERKET 2016

10 Bedömningsunderlag Geometriska objekt Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att urskilja rätt objekt. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. fyrhörning, triangel, rektangel. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven använder för att urskilja rätt objekt: Eleven jämför objektets form med husets form. Eleven jämför objekten med varandra. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

11 Gruppuppgift I. Geometriska mönster Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs Underlag geometriska mönster samt klossar i olika färger, bland dessa behövs både röda och blå klossar finnas med, samt affisch. Inledande diskussion Fråga eleverna om de har sett en trädgård med blommor någon gång. Samtala med eleverna om hur blommor kan se ut och att de kan ha olika färger. Titta tillsammans på affischen där blommorna finns. Visa klossarna och berätta för eleverna att de ska få använda klossarna. De ska låtsas att klossarna är blommor. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om några barn som är i en trädgård. Eros och Elin är ute och går. Eros har tagit med sig sin kamera. Plötsligt ser de en trädgård där blommorna växer på ett alldeles speciellt sätt. Eros bestämmer sig för att fotografera blommorna så att de kan rita av mönstret när de kommer tillbaka till skolan. Ta fram Underlag geometriska mönster. Titta på den här bilden med blommorna. Det ska föreställa blommorna som Eros fotograferade. Låtsas nu att klossarna är blommorna och gör ett likadant mönster med klossarna. Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vilken kloss ska man börja med? Fortsätt med nästa kloss, fråga om alla håller med. Fortsätt tills det är fyra klossar i samma mönster som på papperet. Titta på det här mönstret röd, blå, röd, blå. Peka samtidigt på klossarna. Vilken färg skulle den femte klossen kunna ha? Låt eleverna fundera tysta en stund. Vilken färg tycker ni klossen ska ha? Lägg klossarna i mönstret röd, blå, blå, röd, blå, blå, röd. Här har jag lagt ut ett mönster med klossarna. Vilken färg tycker ni att mönstret ska fortsätta med? Låt eleverna fundera tysta en stund. Vilken färg tycker ni klossen ska ha? Nu ska ni få använda klossarna och lägga dem i ett mönster. Sedan ska ni få berätta om ert mönster. Låt varje elev beskriva sitt mönster. Fortsätt eventuellt med att en elev beskriver ett mönster och att de andra eleverna lägger mönstret. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

12 GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

13 Bedömningsunderlag Geometriska mönster Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att uppfatta och fortsätta ett mönster. Eleven använder olika begrepp, t.ex. lika, olika, liten, stor. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleven kan använda för att uppfatta och fortsätta ett mönster: Eleven säger att det är först röd sen blå. Exempel på metod som eleven kan använda för att fortsätta ett mönster: Eleven kan urskilja mönsterdelen och säger att det ska vara en blå kloss eftersom det är röd, blå, blå hela tiden GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

14 Gruppuppgift I. Lägesord Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs stol, bord samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan använda olika ord som talar om var något finns eller är placerat. Använd affischen och samtala utifrån några lägesord, till exempel i korgen finns blåbär. Säg till eleverna Ställ dig bredvid ett bord. Jag står bredvid bordet. Fortsätt med fler exempel om det behövs. Nu ska ni få göra det som jag säger. Säg följande till eleverna. Sätt dig på stolen. Håll din hand under stolen. Ställ dig framför stolen. Ställ dig bakom stolen. Ställ dig bredvid stolen. Fortsätt om du behöver mer underlag för din bedömning. Samtala med eleverna om vad en kö är. Fråga till exempel om någon har stått i en kö. Använd affischen och visa bilden där trollbarnen står i en kö. Byt gärna namnen till barnens namn i klassen. Nu ska ni få höra om några barn som står i en kö. My, Pelle och Sama ska stå i en kö. De ska köpa glass. Sama står först i kön, My står sist i kön och Pelle står i mitten av kön. Nu ska ni hjälpas åt att ordna kön så att alla står på rätt plats. Uppmana eleverna att fundera tysta för sig själva en stund. Hur tycker ni att vi ska göra? Kom tillsammans med eleverna överens om en metod för hur ni ska ordna kön. Eventuellt kan eleverna föreställa de olika barnen. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

15 Bdömningsunderlag Lägesord Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven visar att han/hon känner till begreppen på, under, framför, bakom, bredvid, först, sist, i mitten. Eleven använder begreppen på, under, framför, bakom, bredvid, först, sist, i mitten. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel där eleven visar att han/hon känner till de olika begreppen: Eleven håller sin hand under stolen. Exempel där eleven använder de olika begreppen: Eleven säger att My ska stå sist i kön. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

16 Gruppuppgift I. Längd Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs sax, papper, konkret material som till exempel gem, centikuber eller sudd samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan mäta hur långa olika saker är. Fråga om eleverna vet vad man kan använda för att mäta hur långt något är. Samtala med eleverna om att fötter kan vara olika långa. Här kan man också prata om att vi har olika skostorlek. Säg till eleverna Hur kan vi ta reda på vem av oss som har kortast fot och vem som har längst fot? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Hur kan man göra? Om eleverna inte kommer på något sätt får du hjälpa dem. Låt eleverna rita av sin ena fot. Använd elevernas utklippta fötter och jämför storleken. Låt eleverna ordna pappersfötterna efter storlek. Nu ska ni lägga fötterna från den kortaste foten till den längsta foten. Låt eleverna mäta sina pappersfötter med till exempel gem, centikuber, sudd. Hur många gem lång är din fot? Nu ska ni få höra om en trollfamilj. Trollfamiljen bor i ett hus som finns i skogen. Under hösten har det varit ett förskräckligt oväder och husets dörr har blåst sönder. Titta tillsammans på affischen. Peka på dörren som ligger på marken. De behöver få en ny dörr. Trollmamman mäter hur stor dörren ska vara med sina fötter. Den ska vara 5 fötter hög och 3 fötter bred. Trollpappan säger: Det stämmer inte. När jag mätte blev dörren 4 fötter hög och 2 fötter bred. Vad är det som inte stämmer? Hjälp trollfamiljen! Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vad är det som inte stämmer? Samtala med eleverna om varför dörröppningen blir olika hög/bred beroende på hur lång trollets fot är och koppla det till storleken på elevernas fötter. Om det är svårt för eleverna att göra denna koppling kan man fortsätta med följande uppgift. Undersök den egna dörröppningen. Låt eleverna använda sin pappersfot. Nu ska ni mäta hur hög och hur bred dörren är. Ni ska använda era utklippta fötter. Hur många fötter hög är dörren? Hur många fötter bred är dörren? Låt eleverna själva göra upptäckten att de får olika resultat. Koppla resultatet till trollmammans och trollpappans olika resultat när de mätte dörren. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

17 Bedömningsunderlag Längd Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att jämföra och mäta längder. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. hög, längre. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra längder: Eleven säger att jag ser att din fot är längre än min. Eleven prövar att jämföra pappersfötterna genom att lägga dem ovanpå varandra. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta längder: Eleven lägger ut gemen på sin pappersfot och räknar dem. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

18 Gruppuppgift I. Volym Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Till uppgiften behövs tre olika väskor. En ryggsäck (normalstorlek), en något större tygväska och en ännu större väska. Det behövs också tre lådor i olika storlek, en mängd klossar samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan packa olika saker i en väska till exempel när man ska resa bort eller när man ska packa sin skolväska. Samtala om väskorna på affischen. Samtala också med eleverna om vad som får plats i deras skolväskor och vad som inte får plats. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om tre barn som ska resa bort. De heter My, Pelle och Sama. De ska packa sina saker tillsammans i en väska. Eftersom de är tre personer behöver de en stor väska. Här är väskorna som de kan välja mellan. Ta fram de tre olika väskorna. Vilken väska ska de välja? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Vilken väska passar bäst? Varför tycker ni det? Ta fram de tre lådorna och klossarna. I vilken låda får det plats flest klossar? Först ska var och en få gissa. Fråga alla elever vilken låda de tycker. Nu ska ni pröva tillsammans i gruppen. Hur ska vi göra? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Be eleverna att ge förslag. Om eleverna inte kommer på något sätt att pröva får du hjälpa dem. Låt eleverna pröva tillsammans hur många klossar som får plats i varje låda. Hur ska vi komma ihåg hur många klossar som får plats i varje låda? Stämde din gissning? Låt alla elever berätta. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016

19 Bedömningsunderlag Volym Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att jämföra och mäta volym. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minst, mest, fullt Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller volym. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra volym: Eleven säger att de behöver den stora väskan för den är störst. Eleven säger att jag ser att den lådan är mycket större än den andra lådan. Eleven prövar att ställa en låda inuti en annan. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta volym: Eleven använder klossarna som mätenhet för att jämföra och mäta. Exempel på att eleven reflekterar över vad som är rimligt: Eleven säger att de tre barnen behöver en stor väska om alla saker ska få plats. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016

20 Gruppuppgift I. Massa Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så. Använd en balansvåg, pinnar, kottar, stenar samt affisch. Inledande diskussion Samtala med eleverna om att man kan väga olika saker för att se hur tungt något är. Fråga om eleverna vet några olika saker som man kan använda för att kunna veta hur mycket något väger. Samtala med eleverna om några saker som väger olika mycket till exempel en bil och en bebis. Titta på affischen där det finns pinnar, kottar och stenar. Säg till eleverna Nu ska ni få höra om en trollfamilj som bor i skogen. Trollbarnen har plockat pinnar, kottar och stenar. Trollmamman vill att barnen ska lägga de föremål som är tunga i en hög och de som är lätta i en annan hög. Nu måste ni hjälpa barnen för de vet inte vad tung och lätt betyder. Ni får använda en balansvåg och föremålen från skogen för att lära trollbarnen. Vad menas med att något är tungt? Vad menas med att något är lätt? Ta fram pinnarna, kottarna och stenarna. Hur ska vi göra för att ta reda på vilka som är tunga eller lätta? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Hur kan ni göra? Låt barnen jämföra föremålen och komma överens om vilket föremål som är lätt/tungt. Ta fram balansvågen och visa att man lägger olika saker i vågskålarna för att jämföra vikten. Lägg några stenar i ena vågskålen och några pinnar i den andra. Vilket väger mest? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Be någon elev att berätta om sina tankar. Fortsätt eventuellt med att pröva med fler av föremålen. Visa eleverna jämvikt med lämpliga föremål och säg: Nu väger de här sakerna lika mycket. Lägg något av föremålen, till exempel en sten, i en av vågskålarna. Hur många pinnar väger lika mycket som stenen? Uppmana alla elever att fundera tysta för sig själva en stund. Låt eleverna pröva tillsammans. Fortsätt eventuellt med att pröva med fler av föremålen. GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT I. MASSA. SKOLVERKET 2016

21 Bedömningsunderlag Massa Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/ bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder någon metod för att jämföra och mäta massa. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. tung, väger lika mycket. Kommentarer: Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor. Exempel på metod som eleverna använder för att jämföra massa: Eleven håller föremålen i sina händer och jämför hur tunga/lätta de är. Exempel på metod som eleverna använder för att mäta massa: När vågen är i jämvikt säger eleven t.ex. nu väger de lika mycket. När vågskålarna inte är i jämvikt säger eleven t.ex. stenen väger mest för den hänger ner. Eleven använder balansvågen och säger hur mycket något väger genom att använda föremålen som mätenhet. GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. MASSA. SKOLVERKET 2016

22 Exempel på ifyllt bedömningsunderlag Volym Engagemang/självständighet Matematiska förmågor Namn: Eleven visar intresse för den matematiska Eleven deltar i den matematiska Eleven medverkar/bidrar med lösningar i den matematiska Eleven använder en metod för att jämföra och mäta volym. Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. minst, mest, fullt Eleven reflekterar över vad som är rimligt när det gäller volym. Kommentarer: Elev 1 Visar intresse för väskorna och jämför med sin egen väska Behöver laborera i olika situationer utifrån elevens intressen (sandlådan) och på detta sätt möta begrepp i volym. Elev 2 X X Säger att barnen behöver den största väskan. Största Kopplar storlek till antal barn. Behöver arbeta med olika informella och formella mätenheter i volym. Elev 3 X Säger att vi kan använda klossar för att jämföra. Använder klossarna. Fullt GILLA MATEMATIK. IFYLLT BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT I. VOLYM. SKOLVERKET 2016

Tid Muntliga uppgifter

Tid Muntliga uppgifter Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde

Läs mer

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. Trollpengar I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. 1 sten = 100 kronor 1 tallkotte = 10 kronor 1 pinne = 1 krona Ni ska nu samla

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Praktiskt, laborativt och roligt

Praktiskt, laborativt och roligt Praktiskt, laborativt och roligt Emma Widegren Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten endast under förutsättning

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? Betyder jordmätning En del i matematiken som handlar om rum i olika dimensioner, storlek, figurer och kroppar och deras egenskaper. Viktiga didaktiska

Läs mer

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden Ordlista 1A:1 Öva orden Dessa tio ord ska du träna siffra En siffra är ett tecken. Dessa är siffrorna: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 tal antal räkneord Ett tal skrivs med en eller flera siffror. Talet

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska

Läs mer

Vad är pengarna värda?

Vad är pengarna värda? strävorna 2A Vad är pengarna värda? begrepp taluppfattning Avsikt och matematikinnehåll Syftet med aktiviteten är att ge exempel på hur pengars värde kan konkretiseras med hjälp av laborativt matematikmaterial.

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Uppföljning av sorteringsuppgiften

Uppföljning av sorteringsuppgiften Uppföljning av sorteringsuppgiften Att kunna sortera och klassificera är grundläggande för att utveckla förståelse inom många områden inom Matematiken som exempelvis - Geometri - Mönster - Positionssystemet

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Min matematikordlista

Min matematikordlista 1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Matematik i informellt lärande på fritidshem Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Maria Jansson maria@mimer.org Grundskollärare åk.1-7 Ma/No Ingår i ett arbetslag: fritids, skola

Läs mer

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 ditt eget matteproblem Skriv ditt namn här Anneli Weiland, HepPed A och O Matematik åk 1 Problemlösning 1 Kalle hade fem gamla böcker i sin låda. Nu fick han tre

Läs mer

3AC. Att väga och jämföra. strävorna

3AC. Att väga och jämföra. strävorna strävorna 3AC Att väga och jämföra procedurer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten avser att ge eleverna erfarenhet av att väga. De ska genom både direkta och indirekta jämförelser ges

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik HANDLEDNING TILL Bedömning för lärande i matematik FÖR ÅRSKURS 1 9 1 Handledning I denna handledning ges förslag på hur du kan komma igång med materialet Bedömning för lärande i matematik åk 1 9. Du börjar

Läs mer

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Många Stockholmslärare har fått en första-hjälpen-låda i matematik då de deltagit i de kurser som letts av Karin Kairavuo, matematiklärare från Mattelandet i Helsingfors.

Läs mer

2C 6C. Form logiska block. strävorna

2C 6C. Form logiska block. strävorna strävorna 2C 6C Form logiska block samband begrepp kreativ och estetisk verksamhet geometri Avsikt och matematikinnehåll När vi ser oss omkring är form en framträdande egenskap. För att kunna känna igen,

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

En fotbollsplan Jag har gjort en fotbollsplan. På min fotbollsplan finns det ett fotbollsmål, spelare som är både tjejer och killar, en domare, en hejarklack som bara är killar, en matta som hejarklacken

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Genom undervisningen inom kursen natur och miljö ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper om människa

Läs mer

Förskoleklass. (Skolverket )

Förskoleklass. (Skolverket ) Förskoleklass Förskoleklassen ska stimulera elevens utveckling och lärande och förbereda för fortsatt utbildning. I undervisningen ska förskolans, förskoleklassens och skolans kultur och arbetssätt mötas

Läs mer

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag MÄSTERKATTEN A FACIT VANTEN Problemlösning Arbeta två och två. Musen, i bild, har gömt några ostbitar i den gröna burken.. Hur många tror ni att han har gömt?. Hur många har han då sammanlagt? Vi har jämfört

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Analys Talet 7 OOOOOOO OOOO OOO OOOOOO OOOOO O O O 6 1 7 = 6 + 1 5 2 7 = 5 + 2 Syntes 4 + 3 = Räknar 5, 6, 7 2 + 5 = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Subtraktion 7-4 OOOOOOO OOOOOOO OOOO Taborttänkandebakåträknande

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

102 Barns matematik ingår i vår kultur

102 Barns matematik ingår i vår kultur Malmö 12 mars 2011 102 Barns matematik ingår i vår kultur Lillemor & Göran Emanuelsson lillemor@gamma.telenordia.se goran.emanuelsson@ncm.gu.se http://ncm.gu.se Aktuella rapporter Ska vi bli bättre måste

Läs mer

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet Start för Mattestigen Promenera till Vindskyddet Hur många skålar till bokollon finns i burken? Hur många skålar tror du att det behövs för att det skall väga lika mycket som burken? Ta upp en bokollonskål

Läs mer

Opalens Förskoleklass

Opalens Förskoleklass Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 38 Vilken härlig vecka vi har haft tillsammans, men det är rysligt vad dagarna går fort! Jag skulle ha suttit på en sten och haft tråkigt, så hade det inte tagit

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 1

Läxa nummer 1 klass 1 Läxa nummer 1 klass 1 Rita hur det ser ut där du brukar göra läxan! Skriv namn! Det här är din läxbok för klass 1. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Det är meningen att du ska läsa exemplet

Läs mer

Vi har haft väldigt roligt med våra pappersformer, och sedan ställde vi fram dem i ateljén för att alla skulle kunna använda dem i skapande.

Vi har haft väldigt roligt med våra pappersformer, och sedan ställde vi fram dem i ateljén för att alla skulle kunna använda dem i skapande. Vika egna former Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemsställningar - Matematik förskola, Förskola Syfte varför?

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

- Så här kan det inte fortsätta, jag måste göra något åt saken! Så funderade han en stund och så kom han på en strålande idé.

- Så här kan det inte fortsätta, jag måste göra något åt saken! Så funderade han en stund och så kom han på en strålande idé. Kejsar Augustus För länge länge sedan levde i det gamla Romarriket en kejsare som hette Augustus. Augustus var en rik och mäktig man. Han ägde guld och ädelstenar, stora palats, ståtliga hästar, vapen,

Läs mer

Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar

Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 7: Om tal och tid Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte Syftet med aktiviteten är att ge erfarenheter

Läs mer

Svårighetsnivåer: 1 6

Svårighetsnivåer: 1 6 Svårighetsnivåer: 1 6 Uppgiften är att först bygga en cirkel med hjälp av koner och en lina (cirkelns radie), och sedan göra olika uppgifter som går ut på att dela in cirkeln i delar med hjälp av linor.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Tillsammans med barn i åldrarna 5 6

Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 Monica Kable Den är rund runt hela konstruera och förklara med Pinneman Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 år på avdelningen Guldgruvan har jag arbetat med sagan Herr Pinnemans äventyr (Donaldsson, 2008)

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. Vi på Peter Lunds förskola har valt att satsa lite extra på matematik, naturvetenskap och teknik samt likabehandling i vårt arbete

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer

Kryddgårdsskolan Malmö Matematik Eva Hörnblad

Kryddgårdsskolan Malmö Matematik Eva Hörnblad 36-leken på Holmaskolans skolgård Material: Laminerade uppdragskort med snöre i, se näsföljande sidor Protokoll, se nästa sida. Tärning och en burk att kasta den i 5 lådor med saker i till 10-kompisar

Läs mer

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Minska och öka ARBETSBLAD

Minska och öka ARBETSBLAD Minska och öka : 0 2 3 5 6 Minska med. Öka med. Minska med 2. Öka med 2. Addera 0. Subtrahera 0. Använd lämplig strategi. Räkna. + 5 2 + 2 + 2 + 0 2 5 0 0 2 6 5 + 6 0 + + 0 2 6 0 6 5 + 6 2 5 + 0 3 0 3

Läs mer

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015 Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta

Läs mer

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på

Läs mer

Att lära sig se och fånga matematiken

Att lära sig se och fånga matematiken a n n a-l e n a lindek vist Påsk i förskolan Matematiken i förskolan är en del i den integrerade verksamheten. I lek och vardagsrutiner såväl som i temaarbeten sker språkutveckling och utveckling av barnens

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Även kvadraten är en rektangel

Även kvadraten är en rektangel Åsa Brorsson Även kvadraten är en rektangel Vad innebär det att arbeta med geometriska objekt och deras egenskaper i årskurs 1 3? Hur kan vi använda det centrala innehållet i geometri för att utveckla

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Kapitel 1. Kattungen. "Nu går jag till skolan!" sa jag. "Hej då! " "Hej då Bella!". När jag gick ut såg jag en snöflinga, jag tog den med min vante.

Kapitel 1. Kattungen. Nu går jag till skolan! sa jag. Hej då!  Hej då Bella!. När jag gick ut såg jag en snöflinga, jag tog den med min vante. Guldskatten Kapitel 1 Kattungen Klockan var halv 7 på morgonen. Idag var det 12/1. Jag skulle flytta. Fast egentligen ville jag inte flytta. Väckarklockan ringde, och jag gick upp ur sängen och tog på

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11 Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.

Läs mer

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några

Läs mer

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan Ämnet matematik 2011 i grundskolan Förmågor som skall utvecklas i matematik 2011 - gr Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Med anledning av de nya kursplanerna har Strävorna reviderats. Formen, en matris med rutor, är densamma men istället för att som tidigare anknyta till mål att sträva

Läs mer

Aktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner

Aktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner Aktiviteter för cirkeldeltagare Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010 Första träffen Aktivitet: Vad ska bort? Material: Plockmaterial

Läs mer

PISA och problemlösning

PISA och problemlösning PISA och problemlösning I PISA-undersökningen om problemlösning visade det sig att våra svenska elever presterade under genomsnittet av elever inom OECD. Det är alltså samma negativa bild som den undersökning

Läs mer

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Veckobrev v 4 KOM IHÅG Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Vår LP (8766) Flik 0 Förtest (Lev vc).qxd 00-0-6 :5 Sida Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå vidare i sin

Läs mer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA Datalogiskt tänkande med DATALIA DATALIA Innehåll o Vem är DATALIA? o Vad är datalogiskt tänkande? o Hur kan övningarna användas? o Övning 1. Fruktskål o Övning 2. Hattar o Övning 3a-3b. Fallgropar o Övning

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Vecka 50. Vi har bakat pepparkakor. Här gör vi samarbetsjulgran

Vecka 50. Vi har bakat pepparkakor. Här gör vi samarbetsjulgran Vecka 50 Vi har bakat pepparkakor Här gör vi samarbetsjulgran Så här fin blev den när vi samarbetade. Här har tomten råkat klippa sönder alla julorden men eleverna hjälpte honom och fixade till det. Vecka

Läs mer

innehåll Vi handlar... 17 Pärlplattan... 4 Vi bygger... 18 Räcker pengarna?... 5 Klockan... 19 Vi mäter längden... 6 I affären... 20 Pilkastning...

innehåll Vi handlar... 17 Pärlplattan... 4 Vi bygger... 18 Räcker pengarna?... 5 Klockan... 19 Vi mäter längden... 6 I affären... 20 Pilkastning... innehåll Colin och Cilla.......... 2 Vi handlar............ Pärlplattan............ Vi bygger............. Räcker pengarna?....... Klockan.............. Vi mäter längden....... I affären............. 20

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

Matematik i förskoleklassen

Matematik i förskoleklassen Innehåll Matematik i förskoleklassen... 2 Ett rymdäventyr... 4 Kapitel 1... 10 Kapitel 2... 16 Kapitel 3... 22 Tema rymden... 29 Kapitel 4 och Tema året... 30 Kapitel 5... 36 Kapitel 6... 42 Kunskapsprofil...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6

Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6 Känguru 2010 Cadet (klass 8 och 9) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Matematik/Rörelse. Övning 1

Matematik/Rörelse. Övning 1 Övning 1 Markera en matematikhage med hjälp av tejp på golvet. Sätt fast en lapp med en siffra längst upp till höger i varje ruta. (Se fig.) a. Öva på att känna igen olika siffror genom att hoppa i olika

Läs mer

Lämplig åldersgrupp: 5-7 år

Lämplig åldersgrupp: 5-7 år Lämplig åldersgrupp: 5-7 år Uppgiften är att komma på det Hemliga djuret. För att kunna komma på det hemliga djuret måste gruppen först hitta fyra kontroller (platser) i Kvadruxen. Vid varje kontroll finns

Läs mer