Aktivitetskalender Matematik

Transkript

1 Aktivitetskalender Matematik I den här kalendern finns 24 förslag på aktiviteter där barnen får möjlighet att träna på, tänka kring och använda matematik i sin vardag. Använd förslagen som de är, eller låt er inspireras till att hitta på egna lekar eller aktiviteter. Arbeta med kalendern varje dag eller välj ut de aktiviteter som passar bäst för barnens ålder och som fungerar med ert schema inför jul. I Lpfö 2018 står det: Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta, förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. I aktivitetskalendern utgår vi från Alan Bishops indelning av matematiken i sex grundläggande matematiska aktiviteter: design, förklaring och argumentation, lekar och spel, lokalisering, mätning och räkning. Bishops modell har bland annat tjänat som inspirationskälla för målen i matematik för förskolan. Design former och figurer, mönster och symmetri, arkitektur och konst En viktig del i utvecklingen av den matematiska förmågan är att kunna se och känna igen former, jämföra och se likheter och skillnader, att kunna sortera och klassificera samt att upptäcka mönster. Förklaring och argumentation motiveringar, förklaringar, resonemang och logiska slutsatser I arbetet med att utveckla barns matematiska förmåga är en av pedagogens främsta uppgifter att få barn att tala och reflektera, ta tillvara mångfalden av idéer samt skapa och fånga situationer där matematiken kan synliggöras.

2 Lekar och spel rollekar, fantasilekar, tärningsspel, strategispel, pussel I leken utvecklar barnet, förutom sin sociala och språkliga kompetens, sin matematiska förmåga, förutsatt att man som pedagog medvetet arbetar med att synliggöra matematiken i vardagen. egen geometrisk figur, färg och siffra och bakom varje lucka finns nya aktiviteter för varje dag. Det kommer att bli många matematiska diskussioner och funderingar och lekar ända fram till jul. Lycka till och god jul! Lokalisering att hitta, orientera sig i rummet lokalisering och placering Lokalisering handlar om att förstå och kunna kommunicera var ett föremål, eller jag själv, befinner sig i förhållande till omgivningen. Förmågan att lokalisera utgör en viktig förutsättning när det gäller förståelse för mätning och känsla för mönster och form. Mätning jämförelser, måttenheter och mätsystem, längd, area, volym, vikt, tid och pengar Mätning är en viktig del av vardagsmatematiken. Att mäta hjälper barn att förstå matematikens användbarhet och utvecklar många matematiska begrepp Räkning räkning, antalsord, räknesystem och talsystem Att kunna räkna och förstå vad räkning innebär utgör en viktig del av matematiken. Barns möte med räkneorden liksom deras lek med dessa ord har stor betydelse för utvecklingen av taluppfattningen, d.v.s. förståelsen för tal och förmågan att förstå och använda tal i olika situationer. Ladda ned de 24 luckorna och skriv ut dem på A4-papper. Vik dem dubbelt och fäst dem dubbelvikta på väggen som en stor kalender. Varje dag har en

3 1 3 Tända adventsljus: Första advent Hur många ljus är tända? Hur många ljus är det kvar att tända? Hur vet man det? Hur många clementiner ser du på bilden? Var på bilden finns kotten? Ta fram olika föremål, gärna olika ljusstakar, och samtala om formen: avlång = rektangel, fyrkantig = kvadrat, rund = cirkel, trekantig = triangel. Ställ barnen på ett led. Vem står först, sist andra, tredje framifrån/bakifrån? Vad händer om vi vänder ledet? Vem står först/sist nu? Vem står framför/bakom/mellan x och y? Julklappar Hur många saker finns det? Vad skulle du vilja köpa? Hur mycket kostar den/det? På vilken hylla finns segelbåtarna? Vad finns under segelbåtarna? Hur mycket kostar det om du köper en raket och en nalle? Hur vet man det? Bygg upp en affär. Barnen bestämmer vad för sorts affär det är och sätter upp saker på hyllorna. Allt på hylla ett kostar en guldpeng, allt på hylla två, två guldpengar och allt på hylla tre, tre guldpengar. Låt barnen leka affär och handla, eventuellt utifrån givna förutsättningar, t.ex.: Jag har tre guldpengar och vill ha tre saker. Jag har fyra guldpengar och vill handla 12 4 Dela frukt Hur många delar är äpplet delat i? Vilken del är störst/minst? Hur vet man det? Vad kallas de olika delarna? Hur många delar tror ni man kan dela ett äpple i? Ta fram några frukter, t.ex. äpplen. Hur stor del vill du ha? Hur många delar ska jag då dela frukten i? Hel, halv, fjärdedel. Räkna kärnor i halva frukten. Är det lika många i den andra halvan? Fler? Färre? Flera eller färre Hur många saker finns det på bilden? Hur många kottar? Hur många granar? Vilka föremål är det flest av? Färst av? Hur ska jag göra för att det ska bli lika många kottar som guldiga kulor? Lägg ut ett antal föremål gärna med julanknytning eller geometriska former. Låt barnen uppskatta hur många föremål det är. Man kan täcka över föremålen och sedan visa dem endast några sekunder för att undvika att barnen räknar föremålen. Träna begreppen flera, flest och få, färre, färst. Låt barnen studera föremålen en kort stund och sedan blunda. Ändra antalet föremål. Barnen ska sedan avgöra om det är fler eller färre föremål än förut.

4 5 7 Julkort Hur många granar finns det på bilden? Vad finns till höger om snögubben? Hur många armar har tomten och snögubben tillsammans? En gran är mycket högre än en tomte i verkligheten. Varför är det inte så på bilden? Dela ut julkort, eller andra bilder. Vilken matematik finns i ditt julkort? Låt barnen berätta/samtala om antal, avstånd, storlek, läge framför, bakom, på, i, form och färg. Jultåget Hur många hjul ser du? Hur många tomtar? Hur många åker i vagnen med färst passagerare? Vem åker längst bak i tåget? Hur många åker i den andra vagnen? Bygg upp en tågbana och lasta vagnarna med olika föremål. Samtala om hur många det är i varje vagn, var det finns flest/färst föremål, vad som finns i första/andra/tredje/sista vagnen o.s.v. Finns ingen tågbana kan man i stället göra ett tåg av papper och klistra upp. 6 8 Parbildning Diskutera färg, form och storlek. Använd korrekta matematiska begrepp. Vilka figurer är lika? Hur vet du det? Titta på kvadraterna, vilka hör ihop? Vilka hör ihop om man tittar på alla figurer? Hur vet man det? Före/efter uteleken: Lägg alla vantar eller skor i en hög och låt barnen para ihop dem. Barnen får var sin geometrisk form, och får sedan leta upp den kompis som har en likadan och bilda par. Lägg ut geometriska former på golvet. Barnen rör sig runt i rummet, eventuellt till musik. Håll upp eller ropa ut namnet på en figur, barnen ska då snabbt hitta rätt figur och ställa sig vi den. Tomtens säck är tung Tomtens säck är tung. Vad menas med att något är tungt eller lätt? Är en hammare lätt eller tung? Vad kan det finnas i säcken om den är tung? Vad väger mest, en fotboll eller en cykel? Hur kan man ta reda på det? Vilka enheter använder man när man väger? Jämför olika saker som finns i rummet. Vilken är tyngst/lättast/tyngre än o.s.v.? Hur mycket tror du att den väger? Väg på våg.

5 9 11 Tända adventsljus: Andra advent Hur många ljus är tända? Hur många ljus är det kvar att tända? Vilket ljus är kortast? Hur vet man det? Hur många pepparkakor finns det? Lägg upp en rad föremål, gärna geometriska figurer. Vilken är den andra, tredje, fjärde figuren? Vilken form har den femte figuren? Beskriv en form, eller låt ett av barnen beskriva formen och de andra gissa vilken i ordningen det är. Volym Hur många kärl finns det på bilden? Vilket kärl är högst? Var står det? Vilket kärl är lägst? Var står det? Vilket kärl rymmer mest? Hur vet man det? Jämför volymer i kärl med olika former, t.ex. olika glas höga smala, låga vida. Vilket rymmer mest? Gissa först, mät sedan Volym Hur många burkar finns det? Vilken burk rymmer mest/minst? Hur vet man det? Hur kan man ta reda på vilken burk det är mest eller minst i? Vilka enheter använder man när man mäter volym? När brukar man använda dem? Ta in en skål med snö, samtala om vad barnen tror kommer att hända. Kommer det att bli mera, mindre eller lika mycket i skålen när snön har smält? Varför? Hur mycket vatten blir det när den har smält? Mät med decilitermått. Prata om enheter för volym liter, deciliter, centiliter. När använder man enheterna? Finns det ingen snö kan man i stället träna på att mäta upp vatten med liter- och decilitermått och olika kärl. Hur många deciliter går det på en liter? Hur mycket rymmer olika kärl? Jämför: Vilket rymmer mest/minst? Hur mycket mera/mindre? Baka pepparkakor Pepparkakorna ligger i rader på plåten hur många rader? Hur många kakor i varje rad? Hur många kakor blir det? Kan man placera dem på något annat sätt så att de bildar ett mönster? Baka gummor, gubbar bockar och grisar. Sätt korinter till ögon, räkna samtidigt. Hur många korinter behöver vi till varje kaka? Till alla kakor? Hur många kakor är det av varje figur? Vilken finns det flest/färst av? Hur många fler/färre gubbar än grisar? Om ni vill kan ni göra ett stapeldiagram. Sånglek: Tre pepparkaksgubbar (Vi komma, vi komma från Pepparkakeland...).

6 13 15 Lucia Hur många lucior, tärnor och stjärngossar är det? Hur många ljus är det i luciakronan? Hur många ljus har tärnan? Hur många blir det med alla ljus tillsammans? Hur vet man det? Vem går sist? Vem går bakom tärnan? Låt barnen stå på led, kanske i form av ett luciatåg. Hur många är ni? Vem står först/ sist/tredje/framför/bakom? Låt barnen berätta var i ledet de står. Låt barnen rita ett luciatåg och sedan berätta hur många och vilka som finns med, vem som går först/sist/i mitten o.s.v. Matematik i barnboken Studera framsidan på boken. Vad finns där? Hur många möss ser du? Hur många domherrar? Vem är längst fram på bilden? Längst bak? Var på bilden finns granen? Läs en bilderbok, gärna en julberättelse som Jul i Stora Skogen. Studera bilderna och samtala om vilken matematik som finns där. Räkna, använd lägesord, hitta former Mönster som struktur, upprepning Hur många frukter finns i den översta raden? Hur många päron finns det på bilden? Kan ni hitta något mönster på den tredje raden? Vad ska komma sedan? Hur vet man det? Hoppa mönster i snön (eller sanden). Kamraterna ska försöka följa i spåren från den första, eller göra egna spår som liknar det första mönstret. Gör mönster i snön, eventuellt med färg, eller lägg ut t.ex. geometriska figurer i ett mönster. Kan du fortsätta mönstret? Vad ska komma sedan? Lägg ett mönster med olika föremål. Låt barnen studera mönstret och ta sedan bort ett föremål. Vilket föremål har jag tagit bort? Tända adventsljus: Tredje advent Hur många ljus är tända? Hur många är det kvar att tända? Vilket ljus är längst? Hur vet man det? Är det fjärde ljuset tänt eller släckt? Lägg ut föremål på rad, gärna geometriska figurer eller föremål med julanknytning. Täck över några av föremålen. Vi ser den tredje saken hur många är gömda? Fyra föremål är gömda. Hur många blir det med alla?

7 17 19 Baka pepparkakshus Hur många fönster ser du? Kan det finnas fler? Vilken form har taket? Hur vet man det? Hur många prickar finns ovanför dörren? Vilken form har den övre delen på gaveln? Gör ett pepparkakshus och samtala om vilka geometriska former som finns. Fram- och baksida samt tak är rektanglar, gavlarna är femhörningar, fönstren kvadrater, dörren en rektangel. Titta på de vinklar som finns räta, spetsiga och trubbiga. Snögubbe Titta på den högra snögubben. Hur många klot är den gjord av? Var finns det minsta klotet? Vilket klot är störst? Hur många knappar har snögubbarna tillsammans? Hur vet man det? Gör en snögubbe. Rulla tre klot, ett stort, ett litet och ett mittemellan. Placera mellanklotet ovanpå det största klotet, och det minsta klotet överst. Sätt dit två ögon, en näsa, en mun och tre knappar. Om snö saknas gör man samma övning, men med cirklar i vitt papper som klistras upp på ett färgat papper Dekorera pepparkakshuset Hur många rader med takpannor är det? Hur många takpannor är det i varje rad? Hur många är det tillsammans? Är det lika många i varje rad? Varför/varför inte? Hur många färre är det i den raden? Dekorera huset. Mät upp ingredienserna till kristyren. Samtala om mängden och vilken enhet man använder. Om ni målar dit takpannor, samtala om hur många rader det är och hur många rutor i varje rad. Hur många olika färger är det? Hur många av varje färg? Placera huset på ett underlag och sätt ut dekorationer runt huset. Samtala om placeringen och var noga med att använda lägesorden. Julgran Hur många delar har granen? Vilken form har delarna i granen? Hade man kunnat göra en gran med andra geometriska former? Hur? Hur många stjärnor är det i granen? Hur många cirklar? Gör en julgran av trianglar i grön kartong. Gör kulor av cirklar och ljus av en vit rektangel och en gul, likbent triangel. Var noga med att använda de geometriska begreppen, benämn gärna även vinklarna. Pynta granen och samtala om var barnen placerar pyntet framför, ovanför, nedanför, under, bredvid, till höger, till vänster. Om man gör stjärnor kan man prata om hur många hörn de har. En figur med flera hörn kallas månghörning.

8 21 23 Snölykta Hur många snöbollar kan du se? Hur många snöbollar kan du se i nedersta raden? Hur många snöbollar kan du se om man tar bort de två översta raderna? Vad tror du händer om man tar bort fyra snöbollar på ena sidan? Hur vet man det? Gör en snölykta. Samtala om snöbollarnas form. Hur många snöbollar behöver man? Hur många har vi? Saknas snö kan man göra en bild av en snölykta med hjälp av vita papperscirklar. Tända adventsljus: Fjärde advent Hur många ljus är tända? Hur många är kvar att tända? Vilket ljus är längst? Kortast? Hur vet du det? Hur många hjärtan kan du se på ljusstaken? Lek sista/första/andra/tredje/fjärde paret ut. Jämför ljusen högst, längst, kortast, lika långa Vem är längst, kortast, längre än o.s.v.? Skapa mönster med barnen en lång, en kort, en lång, en kort genom att en sitter, en ligger, en står, en sitter, en ligger Vad ska komma sedan? Julby Hur många saker finns det på bilden? Vad finns bakom tomtenissen? Hur många snögubbar finns det? Hur många knappar har snögubbarna tillsammans? Hur vet man det? Vilken form har fönstren? Hur vet man det? Bygg upp en julby. Använd lägesorden när ni placerar ut föremålen. Hur många figurer finns där? Hur många djur? Människor? Vilka är det flest av/färst av? Alternativ: Skapa en julby av pärlor som den på bilden. Mönster finns på Förskoleforum. Tomten kommer Hur många paket har tomten? Hur många barn möter tomten? Vilken färg har det understa paketet? Var finns det minsta paketet? Berätta och räkna: Tomten kommer med julklappar. Nora får tre paket, Hugo två, Nicki ett och Adrian två. Jämför. Vem får flest/färst/lika många? Hur många fler får Adrian än Nicki? Hur många färre får Hugo än Nora? Hur många paket fanns i Tomtens säck när han kom? När han gett Nicki hennes paket? Hur många paket har Hugo och Nora tillsammans? Adrian och Nicki?

9 1

10 12

11 3

12 4

13 5

14 6

15 7

16 8

17 9

18 10

19 11

20 12

21 13

22 14

23 15

24 16

25 17

26 18

27 19

28 20

29 21

30 22

31 23

32 24