Utmaningar och utveckling - Erfarenheter från en forskningscirkel om matematikundervisning

Transkript

1 Utmaningar och utveckling - Erfarenheter från en forskningscirkel om matematikundervisning Tine Wedege Agneta Grunditz Birgitta Lansheim Christina Svensson Gunilla Mellhammar Matilda Nordahl Margareta Bynke

2 Vardagskompetens som ledtråd i matematikundervisningen från förskolan till gymnasiet En forskningscirkel i Malmö ht09-vt10-ht10

3 Problemställningen I När elever ska lära sig matematik i skolan, får de samtidigt förställningar om vad matematik är och om hur man lär sig matematik. Om det inte satsas på att eleverna vidareutvecklar sin vardagskompetens i matematik, kan de få uppfattningen att matematik endast är något man löser matematiska uppgifter med.

4 Problemställningen II Uppgifterna blir bara svårare och svårare upp genom skolan från de tidiga åren ända upp till gymnasiet. Eleverna utvecklar samtidig ett personligt förhållningssätt till matematik, som ofta varar hela livet, och de sorteras i dem som kan och inte kan.

5 Forskningsprocessen

6 Forskningscirkelns sex projekter Små barns matematik på små barns vis Matilda Nordahl Att fånga barns vardagsmatematik i förskolan Birgitta Lansheim Pedagogers föreställningar om vardagsmatematik i förskolan Christina Svensson Barns matematiska aktiviteter i vardagen Margareta Bynke Matematik i familjens vardag Agneta Grunditz Föräldrar och vardagsmatematik Nafi Zanjani

7 Räkna räkning, antalsord, räknesystem och talsystem

8 Mäta jämförelser, måttenheter, mätsystem, längd area, volym, tid, vikt och pengar

9 Lokalisera att hitta, orientera sig i rummet lokalisering och placering

10 Designa former och figurer, mönster, symmetri, arkitektur och konst

11 Förklara och argumentera motiveringar, förklaringar, resonemang och logiska slutsatser

12 Leka och spela rollekar, rollspel, fantasilekar, kurragömma, strategispel, tärningsspel, pussel

13 Små barns matematik på små barns vis Matilda Nordahl Frågor Hur tar pedagogerna till vara på de vardagsmatematiska aktiviteterna hos barnen? Vilka matematiska aktiviteter sker naturligt på avdelningen? Metod Videoobservation av fri lek på två småbarnsavdelningar (1-3 år)

14 Att fånga barns vardagsmatematik i förskolan Birgitta Lansheim Syfte: Undersöka hur förskollärare uppmärksammar barns vardagskunskaper i matematik och gör dem till utgångspunkt för vidare lärande Metod: Dokumentanalys av noteringar, narrativa intervjuer/berättelser Resultat: - Erbjudet lärande: lärandemiljön, pedagogen - Planerat lärande versus att fånga tillfällena - Dokumentation lärande barn, reflekterande pedagoger, utmana lärandet - Ämneskunskaper, didaktiska diskussioner

15 Pedagogers föreställningar om vardagsmatematik i förskolan Christina Svensson Det affektiva förhållningssättet till skolmatematiken Räkna - De fyra räknesätten Möjlighet till kompetensutveckling Pedagogens roll inom matematikområdet i förskolan Skolledarens roll som pedagogisk ansvarig

16 Barns matematiska aktiviteter i vardagen Margareta Bynke Forskningsfrågor Vad är matematik? Vardagsmatematik vad är det för något och var finns det? Varför ska man kunna matematik och vilka känslor är förknippade med matematikkunnandet och matematikutövandet? Metod Semistrukturerade intervjuer av fyra årskurs 2- elever Resultat Matematik att räkna Alla använde vardagsmatematik För att inte bli lurad Rädsla att göra fel

17 Matematik i familjens vardag Agneta Grunditz Måste det gå fort att göra matematikläxan? Föräldrar vill stödja sina barns matematikutveckling, men de vet inte hur.

18 Henta forskningscirkelns rapport Vardagsmatematik her: 12e1f5a356a /TineWedege_Vard agsmatematik_webbversion.pdf

19

20 Vad är en forskningscirkel? I Syftet med forskningscirklarna är att medverka till utveckling i skola och högskola/universitet genom att lärare söker kunskap kring ett problem som de själva formulerar. Forskningscirklarna riktar sig därför till lärare och skolor som har en idé om vilka frågor de vill söka kunskap (forska) om.

21 Vad är en forskningscirkel? II Forskningscirklarna leds av forskare från högskola/universitet. I forskningscirklarna gör deltagarna empiriska undersökningar som tolkas och diskuteras av samtliga i cirkeln för att nå djupare kunskap kring problemområden som lärare uppfattar vara viktiga. Skolor och högskolor/universitet har ömsesidigt utbyte av forskningscirklarna.

22 Mål for läraren I Genom sin medverkan ska lärare få redskap att: analysera pedagogiska händelser och sätta dem i större sammanhang, använda begrepp för att bättre förstå undervisning och annan pedagogisk verksamhet, använda kunskaper om forskningsprocesser för att undersöka pedagogisk verksamhet,

23 Mål for läraren II läsa och förstå relevant forskning inom intresseområdet, presentera sina kunskaper på lämpligt sätt, använda kunskaperna a) för att utveckla den egna pedagogiska praktiken b) i utvecklings- och förändringsarbete på förskolor, i förskoleklasser, skolor och fritidshem.

24 Ramar och förutsättningar Antal deltagare: 5-8 lärare och en forskarutbildad cirkelledare. Tid: Forskningscirkeln bedrivs under minst 1,5 år och vi träffas 2 timmar en gång var tredje vecka. Egen undersökning: De yrkesverksamma formulerar ett problem och frågor de vill söka mer kunskap kring. Deltagarna ska göra en mindre empirisk undersökning. Produkt: Cirkeln ska resultera i en produkt; en rapport, en bok, en utställning, en film. Produkten är gemensam och varje deltagare bidrar med sitt bidrag.

25 Forskningscirkel en möjlighet! Gunilla Mellhammar Kontakta: FoU Malmö utbildning Vjollca Haxha Beställa rapporter: