- Så här kan det inte fortsätta, jag måste göra något åt saken! Så funderade han en stund och så kom han på en strålande idé.
|
|
- Rasmus Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Kejsar Augustus För länge länge sedan levde i det gamla Romarriket en kejsare som hette Augustus. Augustus var en rik och mäktig man. Han ägde guld och ädelstenar, stora palats, ståtliga hästar, vapen, rustningar och smycken. Augustus hade tjänare och tjänarinnor som alltid passade upp honom. Men han hade också ett stort problem. Augustus hade nämligen så dåligt minne. Till hans rike kom utländska köpmän som ville sälja och köpa varor av Augustus. Men eftersom han hade så dåligt minne så kunde han inte komma ihåg tal och siffror. En dag blev han så trött på detta så han sa till sin tjänare Nestor: - Så här kan det inte fortsätta, jag måste göra något åt saken! Så funderade han en stund och så kom han på en strålande idé. - Mina händer! Mina händer har jag alltid med mig. Jag hittar på ett eget talsystem med hjälp av mina händer. Så bestämde han att vänster lillfinger fick symbolisera talet ett och så ritade han ett streck för det, I. Vänster ringfinger fick symbolisera talet två och så ritade han två streck för det, I I. Så fortsatte han med talen tre I I I och fyra I I I I. När han kom till talet fem tittade han på sin vänsterhand och utbrast Men det ser ju ut som V. Då får V bli symbolen för talet fem. Sedan byggde han vidare så att talen sex till och med nio såg ut på följande sätt: V I V I I V I I I V I I I I När han kom till talet tio förde han ihop sina båda händer så att tummarna bildade X. Det fick bli symbolen för talet tio. Därmed hade Augustus uppfunnit de första romerska symbolerna för talen ett till och med tio.
4 Klassificera För att hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att sortera kan man se olika nivåer i sorterandet: Barnet sorterar fritt och beskriver/visar hur han/hon tänker En vuxen föreslår hur barnet ska sortera Barnet ser hur någon annan har sorterat och sorterar på samma sätt Barnet sorterar efter två egenskap t ex färg och storlek Barnet kan beskriva för någon annan hur den ska sortera Barnet sorterar efter flera egenskaper INTE-sortering t ex hämta något som inte är en leksak Barnet sorterar i två grupper: föremål som har en bestämd egenskap och föremål som saknar denna egenskap INTE-sortering med flera egenskaper t ex en knapp som inte är liten, inte är röd och inte har två hål
5 Sortering för lärarna att göra vid träffen den 8 mars Sortera sakerna som ni har med er utifrån olika kriterier (se sid i Små barns matematik). Börja t ex med att två av er får sortera samtliga saker fritt. Låt sedan övriga personer gissa efter vilka kriterier paret har sorterat. Därefter beskriver paret hur de har tänkt. Fortsätt sedan att sortera utifrån de kriterier (och även andra) som beskrivs i boken. Diskutera i gruppen vilka kriterier ni uppfattar som enklare respektive svårare att sortera efter och varför ni uppfattar det så. Diskutera också vad ni tror om barnens uppfattningar. Gör Lattjo-lajban-leken vilken eller vilka ska bort? - en person väljer ut t ex fyra föremål och lägger dem för sig. Tre av dem hör ihop utifrån någon speciell egenskap, men den fjärde passar inte in. Övriga gissar vilket föremål som ska bort och argumenterar för sina uppfattningar. Uppgift till nästa gång 1. Gör först en kartläggning av barnens spontana aktiviteter: När i förskoleklassens vardag sorterar barnen och vilka kriterier använder de? Finns det några kriterier som de aldrig använder? 2. Reflektera över hur du som lärare kan skapa utmaningar genom att förändra något i miljön, genom att lyfta fram spel och andra aktiviteter, genom ditt samspel med barnen osv. - Låt barnen sortera föremål som finns i deras vardag. Anpassa föremålen (både antal och typ av föremål) efter barnens förmåga. Dokumentera barnens aktiviteter, deras reflektioner och notera vilka kriterier som används kopplat till s i Små barns matematik. - Låt barnen dokumentera sin sortering på lämpligt sätt. Använd sedan barnens dokumentationer som utgångspunkt för samtal om den variation som finns i barnens sätt att dokumentera, vilka kriterier de har använt osv. Om du hinner. - Gör tillsammans med barnen ett enkelt diagram över något som är relevant för just den här barngruppen (favoritdjur, favoritmat, barnens hårfärg, ögonfärg etc.). Sätt upp diagrammet på väggen och låt föräldrarna bli delaktiga. Att ta med till nästa gång Tag med dig dina egna anteckningar och reflektioner över genomförda aktiviteter, barnens dokumentationer och deras reflektioner, dina tankar om vilken matematik barnen fick erfarenhet av och idéer om fortsatta utmaningar. Lycka till Görel Sterner
6 Här följer en text som är ditt eget val om du vill läsa eller inte. Den kan ses som ett kompelement till texten om sortering i Små barns matematik. Sortering och klassificering Den här texten bygger huvudsakligen på en amerikansk text från NCTM, Barn använder sortering och klassificering för att skapa ordning i en kaotisk omvärld. Det är alltså ett sätt att organisera världen och göra den mer begriplig. Vi kan definiera begreppen sortering och klassificering på olika sätt. De definitioner som används här är alltså inte de enda möjliga, men kan vara ett redskap för förskolans lärare att själva skapa struktur och ordning bland begreppen. Sortering Elementär sortering bland de yngsta barnen i förskolan handlar om situationer där läraren visar eller berättar (eller visar och berättar) för barnen hur objekt kan grupperas och sorteras. I den här lådan lägger vi alla färgpennor kan du hjälpa mig med det? Uppmaningar till barnen handlar till en början om att barnet ska fokusera på en enda typ av objekt eller en enda egenskap. Kan du ge mig alla nallarna? Kan du hämta skedarna som ligger i besticklådan? Uppgiften för barnet är alltså att skilja ut endast nallarna från samtliga gosedjur i korgen, eller att ur besticklådan med skedar, knivar och gaffla skilja ut enbart gafflar. Klassificering Klassificering handlar om aktiviteter och situationer där barnen får upptäcka mönster för hur saker och händelser kan grupperas. Titta på leksaksdjuren i lådan. hur skulle vi kunna lägga dem i olika grupper? Skillnaden jämfört med sortering är att vid klassificering uppmanas barnen inte att gruppera efter en viss egenskap utan de får själva ge förslag. Klassificering är på det sättet mer avancerat än sortering. Vad som avgör hur vi använder begreppen sortering och klassificering är enligt den här definitionen bland annat en fråga om vem som tar initiativ till sorteringen/klassificering läraren eller barnet. Personligen tycker jag att det finns en poäng med just den distinktionen och det är att det blir tydligt att för att barnen ska utveckla förmåga att sortera och klassificera så måste de få erfarenheter som visar på möjliga sätt att sortera efter olika egenskaper. Det blir också tydligt att avgörande för vilka erfarenheter barnen får kommer att vara lärarens medvetenhet
7 om sin egen roll, lärarens kunnande när det gäller begreppen sortering och klassificering samt lärarens förmåga att samspela med barnen och synliggöra begreppen. Elementär sortering Reys (1995) menar att elementär sortering och klassificering handlar om fundamentala begrepp som hjälper barnen att organisera sina tankar om världen runt omkring dem. Det innebär exempelvis att de börjar göra skillnad mellan djur och växter, dag och natt, cirklar och kvadrater eller mellan ett och tre. Barnen utvecklar logiskt tänkande som ett redskap för att skapa ordning mellan objekt, händelser och matematiska begrepp som de får erfarenheter av. Begreppen sortering och klassificering handlar om att hjälpa barnen att utveckla förståelse för att vissa objekt kan tillhöra en gruppering, men samtidigt kan samma objekt grupperas efter en eller fler andra egenskaper. En blå triangel kan till exempel tillhöra gruppen blå saker, saker som har formen av trianglar eller saker som tillhör gruppen blå trianglar. Senare i matematikundervisningen kommer barnen att dra nytta av sådana erfarenheter och koppla dem till situationer där till exempel talet 9 också kan grupperas som eller om de inte kommer ihåg att = 13 kan de omgruppera (eller klassificera) talet som = 13, eller som = 13. Genom att låta små barn få erfarenheter av sortering i olika situationer kan varje enskilt barn utmanas utifrån sitt tänkande. De yngsta barnen kan få erfarenheter av att sortera objekt som är familjära för dem: Vid på- och avklädning Det är lättare att klä på sig om man sorterar upp kläder, skor mm i olika högar. Vi tar på oss underkläder innan vi tar på oss tröja och byxor, strumpor innan vi sätter på oss skorna. Mössa och vantar efter overallen osv. Det är enklare att hitta sina saker och komma ihåg i vilken ordning vi klär på oss om kläder och skor inte ligger i en enda röra. Kroppsuppfattning Genom lekar, sånger och aktiviteter där barnen får rita, klippa och måla och göra avbildningar av olika kroppsdelar får de erfarenheter av att vissa kroppsdelar har vi två av (armar, ben, ögon etc.), vissa kroppsdelar har vi bara en av (näsa, huvud, mun etc.) och vissa har vi faktiskt tio av (fingrar och tår). Varför inte göra en dokumentation eller ett collage över vilka kroppsdelar som vi har en respektive två av? Det kan bli ett arbete som växer fram undan för undan under en längre tid. Städning Redan de små barnen får hjälpa till att städa upp i dockvrån (dockorna ligger i en back, leksaksporslinet i en låda, gosedjuren i ett skåp osv.). I målarrummet har papper sin plats, penslar en annan plats, färger, muggar och kritor har också sina platser.
8 Dukning och måltider De små barnen får hjälpa de vuxna att duka och får då erfarenheter av att hämta sådana saker som vi äter med, först gafflar, sedan knivar. Vi måste ta fram saker som vi äter på, (tallrikar) saker som vi dricker ur (glas) osv. Till potatisen behövs en stor sked, men till sylten behövs bara en liten sked. Leken Bygglek handlar i stor utsträckning om att sortera. Vissa klossar passar att staplas på varandra därför att de har samma form eller är lika stora. Andra klossar passar bättre att bygga staket av och vissa klossar passar utmärkt som dörr till huset. Rollekar innebär att barnen grupperar sig som barn, mamma, pappa, häxan osv. Plastdjuren kan sorteras i stora djur och små djur, husdjur och vilda djur osv. Listan med exempel ovan kan göras mycket längre. Jag vill bara visa på att de yngsta barnens erfarenheter av sortering handlar främst om att få hjälp att organisera sin vardag, att skapa struktur och sammanhang i sin omvärld. Det är lärarens ansvar att ge alla barn möjlighet till sådana dagliga erfarenheter. En av de viktigaste uppgifterna för läraren är dessutom att sätta ord på barnens erfarenheter och hjälpa dem att reflektera över dem. En viktig uppgift i kompetensutveckling bör vara att diskutera hur sådana möjligheter till reflektioner kan ske! Min uppfattning är att en anledning till att lärare för de yngsta barnen ibland säger att små barn inte kan sortera handlar om lärarnas egen medvetenhet eller omedvetenhet om de otaliga vardagssituationer som inbjuder till gemensam sortering. En annan anledning kan vara att man är oklar över sin egen lärarroll och i vilken utsträckning man själv ska vara aktiv och visa och berätta för barnen. Det handlar självklart om att göra barnen delaktiga i sorterandet, men också om att våga vara förebild för små barn, att våga ta initiativ. Hur ska de yngsta barnen kunna sortera om de inte har några erfarenheter av hur saker, händelser mm kan sorteras eller grupperas? En tredje anledning till att lärare ibland är omedvetna om att sortering sker ständigt i förskolan, är att man inte dokumenterar barnens erfarenheter av att sortera. Ett sätt att dokumentera är att lärarna fotar olika situationer där sortering förekommer och att man sedan samtalar med barnen om bilderna. Bilderna kan t ex sättas upp på väggen eller samlas i en pärm. Ett annat sätt är att lärare och barn tillsammans ritar och berättar om någon sorteringssituation. Om barn och lärare har deltagit i en situation där sortering förekommit kan läraren samla en liten grupp barn omkring sig och samtala om vad de sorterade och hur de sorterade. På ett stort teckningspapper eller blädderblickspapper kan läraren och barnen gemensamt rita hur sorteringen gick till. Läraren skriver ned den muntliga kommunikationen som hon sedan läser för barnen och tillsammans med barnen. Dokumentationen sätts upp på väggen och får bli föremål för fler samtal och reflektioner vid olika tillfällen. Några nyckelfaktorer I samband med utveckling av begreppslig förståelse kopplat till sortering och klassificering finns det några nyckelfaktorer som lärare behöver ta hänsyn till.
9 Barnens ålder är en sådan faktor. Aktiviteter eller situationer som kan vara utmanande för en fyraåring kanske inte alls innebär någon utmaning eller utveckling för barn som är sex är gamla. För yngre barn kan det vara en utmaning att läraren visar en frukt och att barnet uppmuntras att hämta en likadan frukt i fruktkorgen. Äldre barn kanske får en mängd med olika knappar som de uppmuntras att lägga i olika grupper så att samtliga knappar inom varje grupp innefattar en eller flera av samma egenskap. Å andra sidan behöver barnens ålder inte alls vara avgörande för vad som är utmanande. Det handlar ju också om vilka erfarenheter barnen har sedan tidigare! Barnens perception är också en kritisk faktor att ha i åtanke när det gäller sortering och klassificering. Hur barn uppfattar olika saker utgör grunden för deras förståelse när de är engagerade i aktiviteter kring sortering och klassificering. För de yngsta barnen är det mer relevant att låta dem sortera saker där egenskaperna mellan objekten skiljer sig mycket åt. Det är lättare sortera objekt där skillnader i egenskaper är distinkta och tydliga. En annan viktig faktor är hur barn konstruerar information, vad de uppfattar som förgrund. De vuxnas tanke kanske var att sortera former efter om de tillhör gruppen trianglar eller gruppen cirklar medan barnet fokuserar på saker som kan rulla respektive saker som inte kan rulla. En kritisk faktor när små barn lär sig sortera är att de får använda alla sinnen, särskilt viktigt är att kunna ta i och känna på objekten, vrida och vända på dem så att de kan betraktas ur olika synvinklar. Kvantitet eller antal objekt som ska sorteras bör uppmärksammas. Många små barn tappar snabbt intresset om det är allt för många saker att sortera. Att börja med fyra till fem saker för att sedan öka till sex saker kan vara fullt tillräckligt i början. Under senare år har forskning visat hur betydelsefull kommunikationen är i sambandmed små barns matematik. Det räcker alltså inte att barnen får sortera och klassificera och att den vuxne sätter ord på handlingarna. Barnen måste också få hjälp att undan för undan sätta ord på sitt tänkande och utveckla förståelse för ords innebörder. Sist men inte minst har vi frågan om lust och glädje! Det ska vara roligt och spännande att sortera och klassificera. Material Ovan har vi sett hur vardagen ger upphov till sortering och klassificering. Men det är också viktigt att utveckla miljön i förskolan så att den inbjuder till sortering. Material som pasta, knappar, olika slags dinosaurier, leksaksbilar, logiska block, löv, snäckor, stenar, pärlor osv. kan placeras i olika askar, lådor och korgar. När barnen ska sortera och klassificera kan det vara mer naturligt att lägga objekten i lådor, korgar osv. än att bara gruppera dem på bordet eller golvet. När lärare planerar aktiviteter för sortering och klassificering är det bra att tänka på att gå från det enkla till det mer komplexa: Först sorterar vi efter enkla egenskaper som storlek, form och färg och endast en egenskap år gången. Det viktiga är inte att synliggöra så många egenskaper så snabbt som möjligt. Däremot är det betydelsefullt att barnen möter samma egenskap i många olika situationer. Den kritiska faktorn för lärare att avgöra är vilka aktiviteter som kan vara utmanande för olika barn. Nedan ges några exempel på aktiviteter som går från det enklare till det svårare.
10 Sortering 1. Läraren tar fram olika geometriska former som alla har samma färg. Hon visar barnen en cirkel och ber ett barn ge henne alla former som är likadana. Senare när barnen är säkra på den här typen av aktivitet kan läraren övergå till att helt enkelt be barnet ge henne alla cirklar. Nu får barnet endast en verbal ledtråd. I ett senare skede uppmanas barnen också att berätta varför de tog just de aktuella formerna. Detta kan ge läraren tillfälle att skapa förståelse för barnens tänkande och språkliga uttrycksförmåga. Fler objekt kan läggas till efter hand. 2. När barnet är säkert på att sortera efter en egenskap utökas aktiviteterna till att sortera efter två egenskaper. Läraren förser till exempel barnet med ett antal objekt (6-8) som har olika färger och olika former. Läraren visar t ex en grön kvadrat och uppmuntrar barnet att ge henne samtliga gröna kvadrater. Utmaningar kan ske på samma sätt som ovan genom att barnet också uppmuntras att kommunicera sina tankar och motivera sina val. Efter hand kan fler objekt läggas till. 3. Nu sker progressionen genom att läraren uppmuntrar barnen att sortera efter tre egenskaper t ex efter färg, storlek och form. Kommunikationen är naturligtvis lika viktig på den här nivån. 4. Utmanade uppgifter på den här nivån kan till exempel vara att lägga till egenskaper som tjock och tunn, tung och lätt osv. En annan utmaning kan vara att sortera efter objekts funktioner t ex saker som vi äter med, saker som värmer oss, saker som vi skriver med osv. Nivå 1 4 innefattar sorteringsaktiviteter. Läraren visar på vilka sätt objekten ska sorteras på. Först visar läraren genom språk och handling sedan räcker språkliga uppmaningar då barnen är familjära med vokabulären. För att utveckla kritiskt tänkande lägger läraren undan för undan till fler egenskaper som barnet ska uppmärksamma. Slutligen får vi inte glömma att kommunikationen är mycket betydelsefull. Klassificering När barnen kan sortera efter flera egenskaper och funktioner kan läraren introducera klassificeringsaktiviteter. Läraren berättar inte hur barnen skall klassificera, det avgör de själva. Det viktiga är nu att uppmuntra barnen att berätta om sina tankar och vilka val de gör. Läraren bör uppmärksamma om barnet klassificerar efter en egenskap, två egenskaper, funktioner etc. Utmaningar sker genom att läraren uppmuntrar barnen att sträcka sig lite över den nivå han eller hon klarar av. Här blir förstås miljön och utbudet betydelsefullt, men också lärarens förhållningssätt och förmåga till samspel med barnen. Görel Sterner 2006
Dagordning
Dagordning 2009-04-02 Aktuella frågor Uppföljning av sorteringsuppgiften Taluppfattning - föreläsning Att spela spel och andra aktiviteter Uppgift till nästa träff Uppföljning av sorteringsuppgiften Att
Läs merSmå barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Läs merDagordning
Dagordning 2009-03-24 Aktuella frågor Uppföljning av sorteringsuppgiften Taluppfattning - föreläsning Att spela spel och andra aktiviteter Uppgift till nästa träff Uppföljning av sorteringsuppgiften Att
Läs merUppföljning av sorteringsuppgiften
Uppföljning av sorteringsuppgiften Att kunna sortera och klassificera är grundläggande för att utveckla förståelse inom många områden inom Matematiken som exempelvis - Geometri - Mönster - Positionssystemet
Läs merTillsammans med barn i åldrarna 5 6
Monica Kable Den är rund runt hela konstruera och förklara med Pinneman Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 år på avdelningen Guldgruvan har jag arbetat med sagan Herr Pinnemans äventyr (Donaldsson, 2008)
Läs merUppgifter. att göra till träffarna. Elisabet Doverborg & Görel Sterner
Uppgifter att göra till träffarna Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010 Inför andra träffen Förskolan som matematikutvecklande
Läs merMarie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med
181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,
Läs merAktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner
Aktiviteter för cirkeldeltagare Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010 Första träffen Aktivitet: Vad ska bort? Material: Plockmaterial
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merFörståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre
Geometriska former Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre Syfte Varför? Upptäcka och undersöka
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merPEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta
PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta Om barn tidigt får utmaningar i matematik så påverkar det deras intresse och lust
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merUtvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11
Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merGruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna
Gruppuppgift I. Tid Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att alla ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför
Läs merTid Muntliga uppgifter
Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Herrgårdens förskola Ewa Sjölund Smitt Bitr. förskolechef 1. Inledning Herrgårdens förskola startade i augusti 2009 under förskolechef Anci Rehns ledning. Hon har tillsammans
Läs merAnvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merMatematiken i Lpfö 98 och Lpo 94
Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94 Rumsuppfattning lära sig hitta och lokalisera sig i rummet, utveckla inre rumsuppfattning, förstå lägen och placeringar och att föremål kan se olika ut om de avbildas från
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merMatematik. - världens äldsta vetenskap - som språk - omvärlden - olika kulturer. Foto: Bo Appeltofft, Vanna Beckman
Matematik - världens äldsta vetenskap - som språk - omvärlden - olika kulturer Foto: Bo Appeltofft, Vanna Beckman Hitta lära sig hitta och lokalisera sig i rummet, utveckla inre rumsuppfattning, förstå
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merMatematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Läs merLärarhandledning Sortering
Lärarhandledning Sortering Innehåll Aktivitet Sortering 2 Bakgrund Sortering 4 Kartläggningsunderlag Sortering 5 Elevexempel Sortering 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1
Läs merTisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merDelprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen
Delprov B: Maskinen Denna uppgift kommer både att användas som underlag för bedömning i matematik samt i svenska och svenska som andraspråk. För information om det som gäller genomförandet av såväl matematik
Läs merRäkning antalsord, räknesystem, talsystem visa antal med kroppen, rabbla tal, serieordna, dela rättvist, göra beräkningar osv.
Hitta lära sig hitta och lokalisera sig i rummet, utveckla inre rumsuppfattning, förstå lägen och placeringar och att föremål kan se olika ut om de avbildas från olika håll Formgivning - former och figurer,
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merMål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merGrovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Läs merLektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2 Del 3: Geometri och statistik Geometri Träningsskola och individuellt program Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Om verkligheten ska bli begriplig
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016
2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merUpprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merHandlingsplan för 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merBILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merKvalitetsgaranti - Baltazar
BALTAZAR Sid 1 (8) Giltig 2015 - Ä l v s j ö s visi o n Älvsjö ska ha en förskola i världsklass där lek, lärande, trygghet och respekt för det enskilda barnet står i centrum. Förskolan ska möta barnens
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merNALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se
Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merBrummelisas månadsbrev mars 2015
Brummelisas månadsbrev mars 2015 Nu känns det verkligen som att våren är här även om vi får räkna med ett antal bakslag i vädret framöver. Det märks tydligt att barnen fått ny inspiration till andra aktiviteter
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merVika egna pappersformer
Vika egna pappersformer Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar - Matematik, Äldre Syfte Varför? Anledningen till
Läs merLära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek
Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merUnderlag för arbete med kvalitetsindikatorn
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2018 (med uppdaterade kriterier för digitalisering men före en större genomgång utifrån den reviderade läroplanen
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merMatematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor
Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Läs merVerksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet
Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under
Läs merHandlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (19) Handlingsplan för Brynäs-Nynäs förskoleenhet Förskola Hammargården 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (19) 2.1 NORMER OCH
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande
Läs merVälkommen till avd Bävern
Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn
Läs merAktiviteter förskolan
Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal
Läs merHandlingsplan för Ladan, Måns och Loftet
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merJämföra, sortera tillsammans reflektera!
Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare
Läs merVi har haft väldigt roligt med våra pappersformer, och sedan ställde vi fram dem i ateljén för att alla skulle kunna använda dem i skapande.
Vika egna former Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemsställningar - Matematik förskola, Förskola Syfte varför?
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska
Läs merFöräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)
Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad (PARCA-R Frågeformulär) Ditt barns hälsa och utveckling vid 2 års ålder Detta frågeformulär innehåller frågor om ditt barn och din familj. Vi kommer
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Läs merNormer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merVerksamhetsplan. Rapphönan 14/15
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs mer