Kvalitetsdokument 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr av S2H förskolor. Innan dess drev jag verksamheten i mitt dåvarande hem på Kvarnvägen 20 i Danderyd sedan januari Jag har sedan två år tillbaka en heltidsanställd och tillsammans har vi haft 11 barn i vår grupp. Vi har ett nära samarbete med Nora Familjedaghem och vi har en utbyggd Montessoriverksamhet tillsammans för alla barn mellan 3-6 år. I verksamheten tar vi emot barn mellan 1-6 år och arbetar för en jämn åldersoch könsfördelning. Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga och ha en rolig vardag som stimulerar deras utveckling och lärande. Utevistelse och den fria leken är lika viktiga delar som den stimulerande Montessoritiden. Vi rör oss mycket ute i kommunen och nyttjar lekparker, skogspartier, badhus, skridskobana, bussar m.m. Det gör att barnen lär känna sitt närområde på ett naturligt sätt. Avdelningen hyrs under ett år och därför har jag trappat ner verksamheten i storlek, jag har haft barn som slutat, flyttat från kommunen och har inte längre någon anställd. Jag avvecklar den helt 31 juli Detta gör tyvärr att jag haft för litet underlag för att kunna få resultat av enkäterna.

2 Innehållsförteckning 1 Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande 2 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga 3 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande 4 Mål: Pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling 7 Nyckeltal 8 Systematiskt kvalitetsarbete i pedagogisk omsorg

3 1. Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Vi har regelbundna personalmöten där vi diskuterar och dokumenterar varje barns utveckling. Detta följs sedan upp tillsammans med föräldrarna på terminsamtal. Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Vi har arbetat fram ett sätt att dokumentera vår verksamhet som passar oss och vår verksamhet. Vi blir bättre och bättre på att dela med oss till föräldrar av det. Till detta använder vi daganteckningar, veckobrev, foton, möten och samtal. Barnen är mycket delaktiga i den processen när det gäller sin egen utveckling och lärande. Vi diskuterar direkt med barnen vad de har lärt sig senaste tiden, hur det var längre tillbaka t.ex. när de började eller när de var riktigt små. Då blir nästa steg att se var de är på väg en naturlig del i samtalen. Pga att vi har ett stor åldersspann har barnen naturliga förebilder och kan även knyta an till hur det var tidigare när de ser de yngre kamraterna. Föräldrarna får del i barnens utveckling vid terminsamtal, veckobrev och löpande samtal. Vi har ca.1,5 timme avsatt för varje familj vid terminsamtal för att ha tid med alla frågeställningar kring varje barn. Föräldrarna har då också utrymme under dessa samtal att påverka och diskutera barnens vardag. När det gäller dokumentation har vi provat på olika sätt att göra det naturlig i vardagen tillsammans med barnen.

4 Analys Vi kommer att behöva jobba mer med vilka former som fungerar för pedagogisk dokumentation i vår verksamhet. Barnen lever så mycket i nuet att de mest är de äldsta barnen som deltagit aktivt. Vi har inte hittat ett optimalt sätt att få dokumentationen till ett inslag i vardagen som känns naturligt. Vi upplever att det tar mycket tid från vårt arbete med barnen och/eller av tid utanför arbetet. En av våra styrkor är att vi tycker att dokumentation är spännande och viktigt. Vi delar gärna med oss till föräldrar. Ett mönster vi ser är att många föräldrar de senaste åren har svårt att prioritera och avsätta tid för samtal runt barnens utveckling. Detta år har vi erbjudit flexibla tider för att ge föräldrarna möjlighet att delta men endast ett fåtal familjer har bokat in samtal. Tidigare år har vi haft ett mycket högre deltagande.

5 2 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga För att stimulera varje barns språkliga förmåga är vi noga att ge varje barn eget språkutrymme. Det är viktigt att inte barnet blir avbrutet i sitt tal. I den mindre gruppen i vår hemmamiljö fokuserar vi på att alla barn ska känna sig trygga med att uttrycka sig fritt. Sånger, rim och ramsor, sagor och böcker är ett roligt och naturligt inslag i vår vardag. Där deltar alla barn oavsett kön och ålder efter sin förmåga. De barn som ingår i Montessoriverksamheten utmanas också språkligt av det pedagogiska språkmaterialet och att lära sig att kalla saker för dess rätta namn t ex hund istället för vovve. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta kontakt med BVC och logoped när vi känner oss tveksamma med barnens språkliga utveckling. Vi har fått material och tips från logoped som stimulerar munmotorik och tränar olika språkljud för både de yngre och äldre barnen.barnen har uppskattat dessa roliga stunder. Vid dessa samlingar har vi först och främst uppmuntrat de vi upplever behöver extra träning men oftast har alla velat delta. Analys Vi har blivit bättre på att tydliggöra för föräldrarna vårt arbete med språket även för de yngsta barnen. Vi upplever att barnen tröttnar om sagor och böcker är för lätta/svåra och vill gärna fånga alla barn in i böckernas värld. I personalgruppen pratar vi mycket om vikten att alla barn ska ges taltid oavsett kön, och det fungerar mycket bra. Vi är noga med att se barn och deras behov och inte olika kön och skapa förutfattade meningar utfrån det. Vi kan se ett mönster under tid att fler barn börjar prata senare och att fler har behov av stöd från logoped. Därför känns det väldigt viktigt att jobba mer med språket. Barnen får också lära känna alfabetet, ljuda bokstäver, leka med ordbilder och bygga ord med bokstäver genom spel och montessorimateriel, var och en på sin nivå.

6 3 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande För att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande är vi noga med att i redan tidig ålder räkna och systematisera vår vardag. Räkna trappsteg, bilar vi möter, fingrarna på handen, kompisarna, timmar, tallrikar osv. Vi jämför stor-liten, lätt-tung, kort-lång, räcker de här spadarna till alla? Uppmärksammar geometriska begrepp som det runda bordet, kvadrater och trianglar i olika mönster. Vi räknar och systematiserar tillsammans med barnen från det de är små och intresserade, men vi måste även inom detta område synliggöra det för föräldrarna. De barn som ingår i Montessoriverksamheten utmanas också i sitt matematiska tänkande av det pedagogiska, lockande och omfattande matematikmaterialet. Där får barnen på ett roligt sätt bekanta sig med bland annat geometriska former, siffror, antal, längd och vikt. Analys Montessorimaterialet är helt könsneutralt och dessutom till stor del självrättande så barnen ser tydligt att de lär sig. Vi uppmuntrar alla barn till utmaningar på deras egna nivå. Även små barn kan sortera och para ihop och de tycker att det är roligt. Alla i personalgruppen var på en inspirerande föreläsning om matematik för små barn där vi fick inspiration till att lära oss mer. Vi fick också bekräftelse på att vi är på rätt väg i vårt eget tänkande och vårt arbetssätt med barnen i matematik. Vi ger dem viktiga grundstenar att bygga vidare på i skolan.

7 Mål: Pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling De barn vi har i våra grupper är otroligt vana vid smartphones och läsplattor. Detta känns därför inte som ett prioriterat område för oss, vi försöker istället komplettera deras tillvaro med andra kreativa material, utevistelse i skog och mark mm. Vi använder dagligen datorn som redskap för kunskapsinhämtning och för att följa upp barnens kunskapsiver och intressen. Alla i personalgruppen är väldigt vana vid datorer och ser det som ett naturligt redskap att använda i vardagslivet, både privat och i verksamheten. Analys Föräldrarna är väldigt nöjda med att få ökad insyn i barnens vardag i Familjedaghemmet och Montessoriverksamheten genom våra mms, fotoveckobrev, mail osv. Det gör att föräldrarna känner sig delaktiga i barnens vardag och de kan tillsammans med sina barn prata runt bilderna. Barnen påpekar ofta att de vill ha med vissa bilder på veckobrevet. Vi skickar ofta mms till föräldrar under inskolning för att föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi upplever att barnen är vana, kunniga och intresserade av modern teknik långt ner i åldrarna.

8 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" KUNDENKÄT % 100% "Det är arbetsro i barngruppen" 100 % 100% KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 Kommentarer och analys till nyckeltal Jag har detta år haft för litet underlag för att kunna få något resultat av enkäterna. Att barnen känner sig trygga med vuxna och barn i verksamheten är vårt största fokus. Att utveckla barnens självkänsla och självförtroende tidigt i åldern gör skillnad. Barn som vistas i mindre barngrupper med fast personal får långvariga relationer i sin barnomsorg. Vi tror att det är väldigt viktigt för barns trygghet och inverkar positivt på barnens utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete i Pedagogisk omsorg Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Under året har vi lagt fokus på att utveckla vår Montessoriverksamhet som är en del i vår helhet. Detta år har vi haft två grupper varje dag med 8 barn i varje. Vi har varit flexibla och låtit de yngre barnen gå några dagar i veckan och när något barn inte orkat har de kunnat stanna i familjedaghemmet och vilat istället. Vi har valt detta för att behålla de små barngrupperna, eftersom det är vad föräldrarna i vår verksamhet efterfrågar. Under hela året har utevistelse och rörelse prioriterats högt. Det ger ett bra komplement till vår Montessoriverksamhet. Vi har sedan hösten 2013 haft vår Montessoriverksamhet på Prästkragen och har nu fått den fantastiska möjligheten att permanenta den lösningen. Vi behövde den tryggheten för att vi i personalen likväl som föräldrar och barn ska kunna känna trygghet i framtiden. Vi har under året haft möjlighet att få lunch lagad och levererad av S2H förskolor. Det har gett oss mer barntid och mindre arbete utanför barntid. Vi uppskattar att kunna erbjuda barnen vällagad ekologisk lunch.

9 Analys Trots att vi försökt att förbättra informationen till föräldrarna blir det fortfarande en del missförstånd och barnen kommer tex då inte rätt utrustade till verksamheten, Vi behöver förtydliga och förenkla informationen Vi har ju haft glädjen att inte märkta av att antalet barn i kommunen minskar utan vi har ett stort tryck på våra platser och det gör oss trygga att vi bedriver en verksamhet som är eftertraktad. En styrka är också att vi är lösningsbenägna och flexibla vilket vi kan vara på grund av noggrann planering och hög personaltäthet i och med samarbete. Anita Haglunds Familjedaghem Anita Haglund Mörbylund Danderyd anitahaglunds@gmail.com mobil: