Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Transkript

1 Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015) HJÄLP MIG ATT KLARA MIG SJÄLV!

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal... 6 Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 2(6)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi fortsätter vårt kvalitetsarbete med att följa och revidera vårt årshjul. Det innebär att vi startar höstterminen med värdegrundsarbete, observationer, intervjuer och utvecklingssamtal. Vi gör sedan en verksamhetsplan utifrån varje barngrupps aktuella behov. Vi har en pedagoggrupp med pedagoger från alla avdelningar och även gemensam planeringstid för förskollärare för att kunna reflektera tillsammans. Reflektionstiden är den ömma punkten och ett sätt att utöka den är att tillföra ytterligare 1-2 studiedagar. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar I vår verksamhet välkomnas alla barn med ett öppet intresse för vilka de är och vad vi kan göra tillsammans. I samvaron med barnen tolereras inga negativa särbehandlingar. Pedagogerna förmedlar inställningen att alla barn har samma grundläggande behov men att vissa barn kan behöva särskilt stöd för att få sina behov tillfredsställda. För att alla ska få lika mycket, måste en del få lite mer. Det förmedlas även på förskolans hemsida. Under terminens första månader görs observationer på alla barn och vi skapar oss en bild av varje barns behov och förutsättningar. Pedagoggruppen reflekterar över dessa och ser över rutiner och aktiviteter så de passar barnen och gruppen, hur lokaler och material ska ordnas och om hjälpmedel ska anskaffas eller vidareutbildningar sökas för pedagogerna. Pedagogerna har under hösten avstämningssamtal med föräldrarna till gamla barn på förskolan och efter inskolningarnas slut med nya föräldrar. Alla föräldrar ges möjlighet att berätta om sina barn och utbyta funderingar om utveckling, behov och intressen. Alla avdelningar har haft ett flertal nya inskolningar under hela läsåret vilket har påverkat arbetet och satt grundverksamheten i fokus. Pedagogernas arbete innehåller ständigt utvärderingar och diskussioner om alternativa pedagogiska strategier för att skapa de bästa förutsättningar för att alla barn ska känna sig sedda, lyssnade på och inkluderade i verksamheten. Aktiviteter som lockar till att lära känna varandra och samspel har varit ständigt återkommande. Mycket lek med bollar, sånglekar mm Under det här året har vi arbetat med tecken som stöd för språkutveckling och kommunikation som en naturlig del i vardagen. Barngrupperna har ofta delats i mindre grupper för att ge barnen lek/arbetsro, och möjlighet till kommunikation, samspel och på sitt sätt delta i aktiviteterna. De barn som tillfälligt eller mer frekvent behöver stöd i vissa situationer har uppmärksammats och vi har delgivit varandra tips på olika alternativa strategier och förhållningssätt. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 3(6)

4 De barn som har behov av en till en träning har haft sina tider med en pedagog. De barn som har kontakt med Habiliteringen har med en pedagog deltagit i dess aktiviteter. Förskolan har även haft samarbete med logopeder, sjukgymnaster och specialpedagog som besökt förskolan. De har gett tips och idéer till pedagogerna i deras arbete. Vi ska fortsätta med vårt avdelningsövergripande arbete och förhållningsätt att alla barn finns och behövs. Återigen är det viktigt att möta föräldrar med realistiska förväntningar på vad vi kan göra i förskolan och vad som ska göras på annat håll. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Arbetet kring barnets pärm har fortsatt. Barnen äger sin pärm. Den ska innehålla lärande processer, dokumentation, minnen och alster. Vi har bytt namn från portfolio till min Pärm. Lärplatte- gruppen har haft träffar, dock få. Två pedagoger har deltagit vid ett utbildningstillfälle i kommunen och all personal har varit på en storföreläsning om pedagogisk dokumentation. Hela förskolan använder sig av appen Pic collage. Väggdokumentation som sitter uppe används i det dagliga, den är levande. Vidare leder den till nya tankar, kunskaper och analyser. De underlag samt dokument vi använder vid höstens avstämningssamtal och vårens utvecklingssamtal med föräldrarna är också ett sätt som vi synliggör barnets utveckling och lärande på. Detta är grunden för att tillsammans förstå var barnet är i sin utveckling. Den vardagliga kontakten och samarbetet med föräldrarna och barnen möjliggör förståelsen för vad utveckling och lärande är för just det enskilda barnet. Pilen enkäten visar på en ökning i frågan Förskolan dokumenterar vad barnen lär sig på 84 % i år mot 80 % förra året. Det var för få svar på självvärderingen för att vi ska få ett resultat. Vi behöver mer reflektionstid, såväl gemensam som enskild för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Tecken som stöd veckans ord/sång/mening Biblioteksbesök Högläsning i olika gruppstorlekar Sagopåsar, sångpåsar Flanosagor Handdockor Rim och ramsor Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 4(6)

5 Läs- och skrivmaterial Språklekar Olika ord på olika språk Teaterbesök Föräldrarna har i vår Pilen enkät svarat att de tycker att det stämmer bra att Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk till 98 %. Detta är en ökning då vi förra året fick 89 % på den frågan. Vi fortsätter som vi gör. Dock är vi nyfikna och vill ha mer stimulering inom området. Exempelvis förslag på nya appar så vi kan koppla området mer till modern teknik. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi har arbetat vidare med vardagsmatematik och att hitta barnens individuella nuläge. Schackintresset från förra läsåret håller i sig och sprider sig till yngre nyfikna barn. Montessorimaterialet som stimulerar det matematiska tänkandet använder vi även på lärplattan. På samlingar har vi arbetat med ex mattegåtor eller praktiska mattegruppövningar där barnen får vara delaktiga. Vi spelar räknespel, kortspel och gör mattelekar. Barnen arbetar med pärlplattor och gör där avancerade mönster som bygger på räkning och symmetri. Vi har varit på Naturens hus och där fått mer kunskap och inspiration för fortsatt arbete med kvadrattal. En pedagog var på en kvällsföreläsning och våra 4- och 5-åringar var på Naturens Hus en förmiddag med oss pedagoger. Kundenkäten Pilen visar på en härlig ökning! Föräldrarna värderar att Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik till 98 % mot förra årets 80 %. Vi ska ta tillvara fortbildning, kurser artiklar m m för att hålla oss i framkant. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös internetuppkoppling som fungerar bra och en trådlös färgskrivare. En dator/avdelning och två på kontoret (en fast och en bärbar). Datorn används både för rent skrivande samt dokumentation med barnen. När vi söker information eller vill se något lärorikt/roligt (tex från UR Tv) med barnen så används också datorn eller lärplattan kopplad med projektorn. Lärplattan används till mycket bland annat i samlingen då vi kan titta på saker vi spelat in med barnen. Följa upp Veckans bokstav med programmet Bokstavslandet. Arbeta två och två och söka information kopplat till frågan Vad vill du lära dig mer om? Vi har en lärplatta per avdelning. Digitalkamerorna och fotoramen används inte längre. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 5(6)

6 I vårt arbete ser vi att det finns behov av fler lärplattor per avdelning. Som också behöver vara kopplade till IT-avdelningen så vi kan få professionell samt snabb hjälp. Datorerna vi har krånglar också mycket ofta och behöver bytas ut. Två pedagoger har gått extra fortbildning inom kommunens regi. Vanan att hantera modern teknik skiftar hos pedagogerna men viljan att utvecklas finns. Alla kan hjälpligt använda sig av lärplattan och den är ett konkret och lättarbetat verktyg som tilltalar många. Vi behövde fler lärplattor och de fick vi under senvåren, vi fick även ytterligare en projektor. Nu behöver vi lättillgängliga filmdukar för att enkelt kunna projicera bilder från dator/lärplatta för alla barn i samlingar. Datorerna börjar bli tröga och skulle behöva uppdateras för att underlätta arbetet. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare ligger kvar i häradet, i år 46 % i antal personer. Eftersom planerings- och reflektionstiden är densamma oavsett hur stor omfattning tjänsten har, betyder antalet förskollärare mer än antalet årsarbetare. Vi har förskollärare på alla avdelningar och har två VFU-handledare på förskolan. Vi ska preliminärt ta emot en student i höst. Vi har en montessorilärare som är antagen till valideringsprogram om 30 hp med start okt-15. För tillfället har vi ingen barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare och vi har en presumtiv kandidat som söker till vt-16. / långsiktig lösning Andelen förskollärare kommer att vara ca 50 % och i övrigt är kompetensen hög på förskolan. Inga särskilda satsningar behöver göras. 8 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 KUNDENK ÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 6(6)