Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013/2014 Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg Nora Familjedaghem är en liten verksamhet som jag driver i mitt hem på Klingstavägen 7 i Danderyd. Nora Familjedaghem har funnits i 18 år. Jag har sedan fyra år tillbaka 2 heltidsanställda och tillsammans har vi 15 barn i vår grupp. Vi har ett nära samarbete med Anita Haglunds Familjedaghem där vi även har en utbyggd Montessoriverksamhet tillsammans för alla barn mellan 3-6 år. I vår verksamhet tar vi emot barn mellan 1-6 år och arbetar för en jämn ålders- och könsfördelning. Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga och ha en rolig vardag som stimulerar deras utveckling och lärande. Utevistelse och den fria leken är lika viktiga delar som den stimulerande Montessoritiden. Vi rör oss mycket ute i kommunen och nyttjar lekparker, skogspartier, badhus, skridskobana, bussar m.m. Det gör att barnen lär känna sitt närområde på ett naturligt sätt. 1

2 Innehållsförteckning 1 Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande 2 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga 3 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande 4 Mål: Pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling 7 Nyckeltal 8 Systematiskt kvalitetsarbete i pedagogisk omsorg 2

3 1. Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Vi har regelbundna personalmöten där vi diskuterar och dokumenterar varje barns utveckling. Detta följs sedan upp tillsammans med föräldrarna på terminsamtal. Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Vi har arbetat fram ett sätt att dokumentera vår verksamhet som passar oss och vår verksamhet. Vi blir bättre och bättre på att dela med oss till föräldrar av det. Till detta använder vi daganteckningar, veckobrev, foton, möten och samtal. Barnen är mycket delaktiga i den processen när det gäller sin egen utveckling och lärande. Vi diskuterar direkt med barnen vad de har lärt sig senaste tiden, hur det var längre tillbaka t.ex. när de började eller när de var riktigt små. Då blir nästa steg att se var de är på väg en naturlig del i samtalen. Pga. att vi har ett stor åldersspann har barnen naturliga förebilder och kan även knyta an till hur det var tidigare när de ser de yngre kamraterna. Föräldrarna får del i barnens utveckling vid terminsamtal, veckobrev och löpande samtal. Vi har ca.1,5 timme avsatt för varje familj vid terminsamtal för att ha tid med alla frågeställningar kring varje barn. Föräldrarna har då också utrymme under dessa samtal att påverka och diskutera barnens vardag. När det gäller dokumentation har vi provat på olika sätt att göra det naturlig i vardagen tillsammans med barnen. I kundenkäten uppger 93 % att familjedaghemmet dokumenterar barnets utveckling. 7 % -vet ej. 3

4 Analys Vi kommer att behöva jobba mer med vilka former som fungerar för pedagogisk dokumentation i vår verksamhet. Barnen lever så mycket i nuet att de mest är de äldsta barnen som deltagit aktivt. Vi har inte hittat ett optimalt sätt att få dokumentationen till ett inslag i vardagen som känns naturligt. Vi upplever att det tar mycket tid från vårt arbete med barnen och/eller av tid utanför arbetet. En av våra styrkor är att vi tycker att dokumentation är spännande och viktigt. Vi delar gärna med oss till föräldrar. Ett mönster vi ser är att många föräldrar de senaste åren har svårt att prioritera och avsätta tid för samtal runt barnens utveckling. Detta år har vi erbjudit flexibla tider för att ge föräldrarna möjlighet att delta men endast ett fåtal familjer har bokat in samtal. Tidigare år har vi haft ett mycket högre deltagande. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att på höstens föräldramöte ta upp med föräldrarna om deras syn på samarbete runt barnens utveckling. Står vi inför en förändring kring detta? Vi behöver fortsätta att jobba med att hitta ett bra sätt att dokumentera i vardagen, bland barnen på arbetstid. 2 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga För att stimulera varje barns språkliga förmåga är vi noga att ge varje barn eget språkutrymme. Det är viktigt att inte barnet blir avbrutet i sitt tal. I den mindre gruppen i vår hemmamiljö fokuserar vi på att alla barn ska känna sig trygga med att uttrycka sig fritt. Sånger, rim och ramsor, sagor och böcker är ett roligt och naturligt inslag i vår vardag. Där deltar alla barn oavsett kön och ålder efter sin förmåga. De barn som ingår i 4

5 Montessoriverksamheten utmanas också språkligt av det pedagogiska språkmaterialet och att lära sig att kalla saker för dess rätta namn t ex hund istället för vovve. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta kontakt med BVC och logoped när vi känner oss tveksamma med barnens språkliga utveckling. Vi har fått material och tips från logoped som stimulerar munmotorik och tränar olika språkljud för både de yngre och äldre barnen. Barnen har uppskattat dessa roliga stunder. Vid dessa samlingar har vi först och främst uppmuntrat de vi upplever behöver extra träning men oftast har alla velat delta. 93 % av föräldrarna upplever att vi arbetar med att utveckla barnets språk. 7 % vet ej. Analys Vi har blivit bättre på att tydliggöra för föräldrarna vårt arbete med språket även för de yngsta barnen. Vilket också visade sig i enkäten. Vi upplever att barnen tröttnar om sagor och böcker är för lätta/svåra och vill gärna fånga alla barn in i böckernas värld. I personalgruppen pratar vi mycket om vikten att alla barn ska ges taltid oavsett kön, och det fungerar mycket bra. Vi är noga med att se barn och deras behov och inte olika kön och skapa förutfattade meningar utifrån det. Vi kan se ett mönster under tid att fler barn börjar prata senare och att fler har behov av stöd från logoped. Därför känns det väldigt viktigt att jobba mer med språket. Barnen får också lära känna alfabetet, ljuda bokstäver, leka med ordbilder och bygga ord med bokstäver genom spel och montessorimateriel, var och en på sin nivå. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att läsa olika böcker på olika nivå för barnen så att varje barn kan ta till sig och utmanas språkligt på sin egen nivå. Sagosamlingar och sångstunder där barnen deltar aktivt är ett stimulerande sätt att uppmärksamma språket. Vi har en tradition med lite större sångspel till jul och sommar då barnen uppträder för föräldrarna. Där finns även utrymme för att läsa verser och dramatisera. Detta är 5

6 uppskattat av både barn och vuxna så det kommer vi att fortsätta med. Det ger även bra träning att tala inför grupp. Biblioteket i Danderyd har nu blivit mer lättillgängligt för oss när de öppnar tidigare efter överenskommelse. Barnen har varit aktiva i att själva välja vilka böcker vi ska låna. Vi kommer att fortsätta uppmuntra logopedkontakt vid behov. 3 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande För att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande är vi noga med att i redan tidig ålder räkna och systematisera vår vardag. Räkna trappsteg, bilar vi möter, fingrarna på handen, kompisarna, timmar, tallrikar osv. Vi jämför stor-liten, lätt-tung, kort-lång, räcker de här spadarna till alla? Uppmärksammar geometriska begrepp som det runda bordet, kvadrater och trianglar i olika mönster. Även detta år anser 93 % att vi arbetar med att få barnen att förstå matematik. 7 % vet ej. Vi räknar och systematiserar tillsammans med barnen från det de är små och intresserade, men vi måste även inom detta område synliggöra det för föräldrarna. De barn som ingår i Montessoriverksamheten utmanas också i sitt matematiska tänkande av det pedagogiska, lockande och omfattande matematikmaterialet. Där får barnen på ett roligt sätt bekanta sig med bland annat geometriska former, siffror, antal, längd och vikt. Analys Montessorimaterialet är helt könsneutralt och dessutom till stor del självrättande så barnen ser tydligt att de lär sig. Vi uppmuntrar alla barn till utmaningar på deras egen nivå. Även små barn kan sortera och para ihop och de tycker att det är roligt. Alla i personalgruppen var på en inspirerande föreläsning om matematik för små barn där vi fick inspiration till att lära oss mer. Vi fick också bekräftelse på att vi är 6

7 på rätt väg i vårt eget tänkande och vårt arbetssätt med barnen i matematik. Vi ger dem viktiga grundstenar att bygga vidare på i skolan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsätta att påvisa hur rolig matematiken är och på så sätt avdramatisera den för alla barn, flickor såväl som pojkar, stora som små. Alla kan matematik. Fortsätta att räkna, påvisa tal och använda rätta matematiska uttryck i vardagen. Vi upplever att vardagsräkning gör skillnad, räkna och sortera, stora och små leksaker, hårda och mjuka osv. Vi ska sortera istället för att städa. Vi kommer att ha kvar montessoritid för 3-6 åringar, nu genom deltidsförskola hos S2H. 4 Mål: Pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling De barn vi har i våra grupper är otroligt vana vid smartphones och läsplattor. Detta känns därför inte som ett prioriterat område för oss, vi försöker istället komplettera deras tillvaro med andra kreativa material, utevistelse i skog och mark mm. Vi använder dagligen datorn som redskap för kunskapsinhämtning och för att följa upp barnens kunskapsiver och intressen. Alla i personalgruppen är väldigt vana vid datorer och ser det som ett naturligt redskap att använda i vardagslivet, både privat och i verksamheten. 7

8 Analys Föräldrarna är väldigt nöjda med att få ökad insyn i barnens vardag i Familjedaghemmet och Montessoriverksamheten genom våra mms, fotoveckobrev, mail osv. Det gör att föräldrarna känner sig delaktiga i barnens vardag och de kan tillsammans med sina barn prata runt bilderna. Barnen påpekar ofta att de vill ha med vissa bilder på veckobrevet. Vi skickar ofta mms till föräldrar under inskolning för att föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi upplever att barnen är vana, kunniga och intresserade av modern teknik långt ner i åldrarna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Behålla och fortsätta utveckla fotoveckobrev så föräldrar får ta del av barnens vardag i ord och bild. Det finns många pedagogiska spel på appar bland annat i matematik som vi har för avsikt att låta våra femåringar testa till hösten. Ser vi att det fungerar bra kommer vi att utöka det. 8

9 7 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering Värden anges i procent - nöjda + mycket nöjda. Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2012 KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100% 100% 93% "Det är arbetsro i barngruppen" 100 % 100% 93% Kommentarer och analys till nyckeltal Tyvärr har en förälder svarat vet ej på nästan alla frågor. Vi har tolkat det som att det är samma förälder rakt igenom enkäten. Det kan man förstås inte veta helt säkert. Vår upplevelse är att fler föräldrar inte har ork och tid att engagera sig i sitt barns barnomsorg och utveckling. Svarat vet ej är säkert helt adekvat för dem. Deltar föräldern inte på samtal, föräldramöten, och inte heller hämtar eller lämnar sitt barn är det naturligtvis svårt att ta ställning. Att barnen känner sig trygga med vuxna och barn i verksamheten är vårt största fokus. Att utveckla barnens självkänsla och självförtroende tidigt i åldern gör skillnad. Barn som vistas i mindre barngrupper med fast personal får långvariga relationer i sin barnomsorg. Vi tror att det är väldigt viktigt för barns trygghet och inverkar positivt på barnens utveckling. Detta år har vi haft fler mindre barn. Vi har stort utrymme för barnen att sitta i knä. Alla barn får sin dagpappa/dagmamma som håller i inskolning och kontakt med familjen, men vi är oerhört uppmärksamma om barnet fungerar bäst med någon av de andra vuxna. Barnets trygghet går alltid först. Vi delar ofta upp oss med ett mindre antal barn när vi leker/går till parken mm. På em. sover de mindre barnen och sen har de egen småbarnstid med någon av oss vuxna. Det har varit lugnt och skönt för dem och något vi gärna fortsätter med. Då finns även utrymme för riktade lekar/sångstund/sagor för de riktigt små barnen. 9

10 8 Systematiskt kvalitetsarbete i Pedagogisk omsorg Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi planerar och utvärderar ständigt vårt kvalitetsarbete. Beroende på vilka barn vi har anpassar vi vår verksamhet och ändrar vartefter när vi ser hur det fungerar. Vi har t.ex. under några år haft en 5-årsklubb för de femåringar som går på Nora och Anita Haglunds Familjedaghem där vi fått anpassa verksamheten efter årets barngrupp. Vissa saker som fungerade med förra årets grupp har inte fungerat så bra med årets grupp och då har vi fått göra annorlunda. Under året har vi lagt fokus på att utveckla vår Montessoriverksamhet som är en del i vår helhet. Detta år har vi haft två grupper varje dag med 8 barn i varje. Vi har varit flexibla och låtit de yngre barnen gå några dagar i veckan och när något barn inte orkat har de kunnat stanna i familjedaghemmet och vilat istället. Vi har valt detta för att behålla de små barngrupperna, eftersom det är vad föräldrarna i vår verksamhet efterfrågar. Under hela året har utevistelse och rörelse prioriterats högt. Det ger ett bra komplement till vår Montessoriverksamhet. Vi har sedan hösten 2013 haft vår Montessoriverksamhet på Prästkragen, S2H Förskolor och har nu fått den fantastiska möjligheten att permanenta den lösningen. Vi behövde den tryggheten för att vi i personalen likväl som föräldrar och barn ska kunna känna trygghet i framtiden. Vi har under året haft möjlighet att få lunch lagad och levererad av S2H förskolor. Det har gett oss mer barntid och mindre arbete utanför barntid. Vi uppskattar att kunna erbjuda barnen vällagad ekologisk lunch. Analys Trots att vi försökt att förbättra informationen till föräldrarna blir det fortfarande en del missförstånd och barnen kommer t.ex. då inte rätt utrustade till verksamheten, Vi behöver förtydliga och förenkla informationen Vi kommer att ta upp det på föräldramötet i höst och se om vi kan utveckla det. Kan en hemsida underlätta? Vi har ju haft glädjen att inte märkta av att antalet barn i kommunen minskar utan 10

11 vi har ett stort tryck på våra platser och det gör oss trygga att vi bedriver en verksamhet som är eftertraktad. En styrka är också att vi är lösningsbenägna och flexibla vilket vi kan vara på grund av noggrann planering och hög personaltäthet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under nästa år ska vi titta på om det skulle hjälpa oss i vår planering och med kommunikation med föräldrar att vi har en egen hemsida. Vi planerar att ha ett projekt tillsammans med de familjedaghem som ingår i Sätragruppen. Detta för att stärka samarbete och på sikt kunna få inspiration att utveckla och driva familjedaghem vidare. Nora Familjedaghem AnnSofi Kjerrman Klingstavägen Danderyd annsofikjerrman@hotmail.com mobil: