Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Vår förskola Kojans förskola: Förskolan ligger i ett villakvarter med en skogsdunge runt knuten. På vår gård finns öppna ytor, gungställningar, stora stenar, gungbräda, träbilar, sandlåda samt en grillring. Förskolan har promenadavstånd till idrottshall, skridskoplan, skidspår, lekparker mm. Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år. Målsättningen vi arbetar utifrån är: Mycket utevistelse ger friska och glada barn. Eftersom vi har många barn från olika kulturer så arbetar vi mångkulturellt för att vi vill att alla ska känna sig accepterade och trygga här hos oss. Vår verksamhet ska främja barnens lek, fantasi och lustfyllt lärande. Vi försöker att vara ute minst en gång varje dag. Det ger barnen en möjlighet att utveckla kroppsuppfattning, nyfikenhet och träna sina sinnen. Barnen får möjlighet att träna sina färdigheter varje dag genom att klä på sig själva innan utevistelse, äta själva och tvätta sig både före och efter lunch. Barnen får möjlighet att lära sig samspel och turtagning vid samlingen. Vi har delat upp barnen i mindre grupper. På så vis kan vi jobba mer mot deras behov och förmåga. Vi strävar efter ett gott samarbete med föräldrar, med en rak och ärlig kommunikation. Vi anser att föräldrarna känner sina barn bäst och därför är det viktigt att vi har ett gott samarbete. Vår vision är att se varje barns potential och behov. På Kojans förskola vill vi att barnen ska trivas, ha roligt och känna glädje att komma hit.

2 Vår barn- och kunskapssyn på Kojans förskola Se alla barn alla dagar. Barn kan utmana dem att komma på egna lösningar. Respektera varandras likheter och olikheter. Respektera varandras åsikter. Våga vara sig själva. Våga visa sina känslor. Alla ska känna trygghet. Lustfyllt och roligt lärande. Lärandet pågår hela tiden. Grundverksamhet en förutsättning för barns lärande och utveckling Grundverksamheten bildar ramarna för förskolans hela verksamhet. Det är den grund som pedagogerna ska förlita sig på när de planerar avdelningens vidare verksamhet. I grundverksamheten är pedagogernas barn- och kunskapssyn samt värdegrundstänk de viktigaste byggstenarna. Grundverksamheten består av: 1. Förskolans umgänge 2. Förskolans omsorg och rutiner 3. Förskolans lek- och lärande miljö 1. Varje barn i gruppen ska trivas och ha roligt. Gruppen i förskolan skiljer sig från många andra grupper i samhället. Alla deltar utifrån var och ens förutsättningar. De har kommit olika långt i sitt växande Barnen lär av varandra. Pedagogerna skapar förutsättningar och är förebilder; - att hälsa på varandra, vara delaktiga, - turtagning, hänsyn, demokrati, - sätta stopp, integritet, gränser, - göra förlåt 2. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskaper. Nu ska de lära sig att vara i ett nytt sammanhang och detta tillsammans med många andra barn och vuxna. Exempelvis äta, sova, klä på sig, vara i hallen, ute mm. De ska också lära sig hur man använder förskolans material, hur man gör i sandlådan, i målarrummet mm. Barn tar gärna till sig rutiner och gör dem till sina, bara de får lära sig hur man gör på förskolan.

3 3. Lek- och lärandemiljön ska väcka och möta barnens nyfikenhet, lust och intresse att lära sig. Förskolan är ett komplement till hemmet. Allt på förskolan bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnen kring läroplanens mål. Så här gick det: Resultat: Vi tycker att vi har en bra måluppfyllelse. Alla barn är trygga i gruppen och förskolan. Lämning hämtning: Vi har en bra relation med Kojans föräldrar mycket på grund av bra inskolning, ge varandra tid att prata vid hämtning och lämning, lyssnar och har en rak och öppen kommunikation. Innelek: Leken fungerar bra! Bättre kommunikation mellan barnen än innan. Ibland kommer de och ber vuxen om hjälp De yngre barnen leker bredvidlekar/börjar leka tillsammans. Behöver fortfarande vuxenhjälp. Utelek:.Barnen tycker om att vara ute, de springer, klättrar, hoppar, balanserar. De större barnen går gärna ut en stund själva. God lekfantasi. Barnen utforskar gärna skogen, med fantasi och med fysiska utmaningar. Samlingar: Barnen visar intresse för våra samlingar genom att vara aktiva, föreslår saker, frågar osv. Barnen har genom vårt arbete med Språktåget lärt sig rim, ramsor, sammansatta ord mm. Vi ser att de har nyfikenhet och lust genom att de använder de nya lärdomarna spontant. Tex. Nonsenrim, hitta på ramsor, hör rimord i sång och ramsor, sätter ihop två ord till ett mm. Nyfikenheten på teknik har de äldsta barnen fått genom programmering och roboten Beebot. Barnen har visat stor glädje och lust inför att lära sig programmera, först genom att använda kroppen och sedan att programmera roboten. Lusten för språket och sagorna har vi jobbat med genom sagosamlingar. Barnen har fantiserat ihop sagor tillsammans med en pedagog. Under samlingen har de även haft en temasaga: Bockarna bruse. Den blev även en teater som spelades upp i olika skepnader. Alla barnen fick vara med under teatern. Vi har även kopierat upp boken och satt den i hallen för att visa föräldrarna. Vi har haft bokstavssamlingar ibland. Det är barnen som är 3 år och uppåt som visat

4 intresse på bokstäver. Det hänger också ihop med språkarbetet och olika ljud. Många vill gärna skriva sina namn, och de pratar gärna om vilken bokstav orden börjar med, osv. Siffror och tal har vi jobbat med i samlingen. Under våren har vår lunchramsa handlat om att räkna hur många vi är runt bordet. Barnen spontan räknar ex. stenar ute, hur många bollar det är i boken osv. Sjunger gör vi varje dag. Barnen är alltid sugna på att välja sin sång. De sjunger inte alltid med men de kan sjunga den sen eller hemma. De kan spontansjunga ute vid leken. De kanske ser en ekorre eller spindel och börjar sedan sjunga den sången. Intensivträning av påklädning gav stort resultat. Måltider: Barnen tycker om att ta maten själva, skicka maten och att skära så mycket de kan. De har också blivit duktigare på det. De flesta barnen (inte de yngsta) bär bort sina tallrikar och skrapar av maten. Vi pratar mycket vid bordet. Vi har pratat mycket om begrepp som bredvid, mittemot, framför, mittemellan, mm. Även siffror, tal, bokstäver. Bokstund: Alla barnen har fått större uthållighet att lyssna på sagor. Barnen vill självmant läsa sagor, själv och för varandra. Ut och ingång: Genom att ha färre barn i hallen har barnen kunnat koncentrera sig bättre och pedagogerna har kunnat ge tid till barnen att klara sig själva. Genom att ha en hög och en låg pall i hallen har de flesta barnen kunnat ta ner sina egna kläder från hyllan. Analys: Kojans resultat beror mycket på en väl inarbetad grundverksamhet som ger trygga barn och pedagoger. Vi har även synliggjort våra regler och rutiner för alla som kommer in och arbetar här. Att vi personal har blivit trygga i vad grundverksamheten står för och att SKA arbetet blir mer och mer inarbetat i personalgruppen. Pedagogerna har roligt tillsammans och med barnen. Det här ska vi satsa på nästa år: Att arbeta fram ett bra dokumentationsunderlag och rutin som fungerar för Kojan. Sänka ljudnivån vid måltiderna. Fler leklådor både inomhus och utomhus. Starta upp tema för hela gruppen och planera ihop.

5 Ha mindre grupper i hallen vid på- och avklädning. Böcker på barnens höjd, lära barnen att vara försiktiga med böckerna. Utveckla skogsmiljön tillsammans med barnen. Synliggöra våra SKA-mål.