Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin 2017 Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal En av våra rutiner efter lunch är att vi läser för/tillsammans med barnen. Genom att dela upp barngruppen får en mindre grupp barn möjlighet att komma ned i varv efter lunchen tillsammans med en pedagog. Genom att dela upp barnen i mindre grupper blir det lättare för samtliga barn att vara delaktiga i läsningen och känna sig som en viktig del i gruppens sammanhållning. Det blir också lättare för oss pedagoger att komma nära barnen och ta in deras tankar och funderingar samt se åt vilket håll deras intressen ligger för att kunna utmana dem i deras lärande. Att tillsammans komma ned i varv och läsa en bok bidrar på flera olika sätt till barns utveckling och lärande. Genom läsning kommer barnen i kontakt med bokstäver, ord och språk vilket bidrar till barnens ord, skrift, tal och språkförståelse. Vid vissa ord stannar vi upp läsningen för att diskutera ordets betydelse. På så sätt kan barnen få ett bättre sammanhang av boken vi läser och ges en bättre möjlighet till att följa bokens röda tråd. Via detta skapas även boksamtal, där ges barnen utrymme till att lyssna, reflektera, ställa frågor, öva turtagning genom rundan, prata inför grupp och respektera varandras tankar och åsikter. De äldre barnen utmanas vid boksamtalen då vi ibland läser kapitelböcker. Dessa böcker innehåller mer text och mindre bilder vilket gör att barnen lär sig följa den röda tråden i berättelsen utan hjälp av bilder i boken men istället får använda sin kreativitet och fantasi för att skapa sig en egen uppfattning om hur bilderna kan ha sett ut. Barnen får själva välja sina böcker till boksamtalen och läsningen vilket skapar ett större intresse för böckerna samt att de får känna sig delaktiga till att påverka sin egen situation på förskolan. Vid boksamtalen är barnens frågor och funderingar som ligger i fokus. På så sätt bli de delaktiga och visar förmåga till att lyssna och reflektera kring andras tankar och funderingar vilket leder till att de övar att visa respekt mot andra. Vi pedagoger leder barnen i boksamtalet så att alla barn får talutrymme och öva turtagning.

2 Vårt största syfte som pedagog är att vara en aktiv och närvarande pedagog vid boksamtal/läsning. Fokus ligger på att fånga upp barnens tankar och vägleda dem i samtal med varandra. Vad barnen får ut av måltidssituationer Dagen på förskolan består av tre olika måltidssituationer, frukost, lunch och mellanmål. Vid frukost och lunch serveras maten via buffé där barnen själva får hämta sin mat och grönsaker för att sedan ta med sin tallrik själv till bordet. Vid buffébordet står det alltid en pedagog som uppmuntrar barnen till att smaka av allt men vi tvingar aldrig barnen att äta något de inte vill. Att barnen själva får hämta sin mat och bestämma vad de vill äta ger dem ett större ansvar och inflytande över sig själva och sin egen situation. Vi vill att barnen ska få känna eget ansvar och tillit till sin egen förmåga i måltidssituationerna då de får öva på att skära/skala och äta maten själva beroende på barnets ålder. De övar även turtagning då de får vänta i kö vid buffébordet och om de vill hämta mer mat och ett annat barn är där. Barnen får själva gå och hämta en till portion och om de behöver en pedagog så följer det alltid med en. Vi har också ett barn varje vecka som är veckans matvärd denna person är ansvarig för att gå från samlingen till kokerskan och fråga vilken mat det är idag för att sedan komma tillbaka till samlingen och berätta för barngruppen. Via detta övar barnen på att prata inför grupp och ta ansvar för sitt uppdrag. Några dagar i veckan får barnen turvis följa med och hämta mat på Barnportalen då vi inte har ett tillagningskök här på Kåge förskola. På så vis blir barnen medvetna om sin närmiljö och var vår förskolas mat kommer ifrån. Vid matborden sitter det mellan tre och sex barn i varje bord tillsammans med en eller två pedagoger. Här har vi försökt att variera åldrarna på barnen för att de äldre barnen ska få känna sig som förebilder för de mindre barnen då de små barnen får ta del av de äldre barnens kunskaper. Vid borden finns det alltid jämngamla barn för att dialoger lättare ska kunna skapas. Vi har en buffé där barnen får inflytande genom att själva bestämma vilka grönsaker de vill smaka av och ta för sig av huvudrätten. Vi uppmuntrar alltid barnen till att smaka men tvingar aldrig ett barn att äta något de inte vill. De är också delaktiga genom att veckovis få vara matvärd samt genom att de får

3 ansvara för bortplockningen. Vi har bestämda platser med deras första bokstav hängda från taket, detta för skapa trygghet men ibland får de sitta på önskad plats. Vår roll som pedagog är att stötta barnen i hämtning av mat och erbjuda dem av de olika grönsakerna och mat som finns. De yngre barnen får hjälp att lägga och skära upp maten medan de äldre får hämta själva och prova skära/skala, självklart finns vi där för stöttning. Vid måltiderna försöker vi pedagoger att vara som ett bollplank och aktiv i deras dialoger genom att ställa öppna frågor till barnen, leder in barnen i samtal med varandra istället för med oss pedagoger. Genom barnens dialoger, beroende på vad de samtalar om lyfter vi pedagoger in matematik, språk, naturkunskap för att barnen ska få ta del av dessa olika ämnen men på ett lustfyllt lärande sätt. En annan roll vi pedagoger har vid måltiderna är omsorgsbiten, vi arbetar för lugna och harmoniska måltidssituationer för att barnen ska känna ro och kunna äta. När måltiden är slut får barnen fundera över vad de vill göra efter maten. Sedan får de succesivt lämna bordet för att slippa kö på toaletterna, dels för att de barn som fortfarande äter ska få känna matro, dels för att vi vill uppmuntra till att skapa mer samtal och dialoger barnen emellan. Hallsituationer Vi vill att hallen ska vara en lugn och trygg plats där barnen kan säga hejdå till sin vårdnadshavare och börja sin dag på förskolan. Hallen är också en plats där barnen ska klä på/av sig i samband med utgång. På grund av detta så försöker vi hålla en pedagog i hallen tillsammans med några barn åt gången. Dels för att varje barn ska få tid med pedagogen och den hjälp de behöver, dels för att pedagogen ska kunna ge barnen det mångsidiga lärandet som uppstår i hallen. Vi vill lära barnen att genom stöttning klä på sig själva och ha tillit till sin egen förmåga samtidigt som vi får in matematik i hallen då vi exempelvis räknar fingrar på handen eller benämner ord som exempelvis kortare, längre, större, mindre, 1:a 2:a höger och vänster. Vi försöker också benämna ord och ge barnen ett brett ordförråd genom att ge synonymer till olika ord som till exempel blixtlås som också kan benämnas som dragkedja. Barnen blir delaktiga i hallen då de med stöd och samtal med oss pedagoger och

4 samtal med andra barn skapar sig en tro på sig själv och en tillit till sin egen förmåga att såsmåningom kunna klä på sig själv och ta beslut i vilka kläder man bör ha på sig beroende på väder. Barnen blir också delaktiga i vilka samtal som förs i hallen. I hallen har även alla barn sin hylla där deras kläder och andra tillhörigheter finns. Om ett barn har målat en teckning eller pysslat ihop nått annat så vet barnen om att de kan lägga sitt pyssel på sin hylla. Hur föräldrar är delaktiga Föräldrarna är delaktiga i hallen då de där har möjlighet att ge och få information om sitt barn och om den pedagogiska verksameten i samband med lämning och hämtning. Föräldrarna ansvarar också för sitt barns hylla och de extrakläder som barnet ska ha tillgängligt här på förskolan. Vi pedagoger vill att hallen ska vara en plats för trygghet samt där vi kan skapa goda relationer till barn och föräldrar. Vi vill ha en rak samt tydlig kommunikation varje dag på förskolan där vi pedagoger bjuder in till samtal med öppna frågor till både barnen och föräldrar. Vi pedagoger arbetar även för det mångsidiga lärandet vi kan skapa för barnen i hallen. Vi arbetar mycket med språket så som benämningar och sätta rätt ord på rätt ting, matematik så som former och antal men även reflektion. Vad behöver barnen ha på sig för kläder utomhus idag. Där får barnen reflektera vad de tror de behöver ha på sig idag. Vi anser att genom alltid erbjuda barnen reflektion och samtal ger dem ett ökat ordförråd samt förståelse för innebörden av begrepp och väder. Vad barnen får ut vid lämning När barnen kommer till förskolan är det viktigt för oss att de känner sig välkomna och trygga. Vi försöker att alltid fråga föräldrarna om barnets mående, hur de har sovit, ätit eller om det är något annat vi bör veta som kan påverka barnets dag på förskolan. Detta gör vi för att skapa en brygga mellan hemmet och förskolan så att barnet får en bra dag. Om barnet är stort nog att prata själv så får hen själv berätta om sitt mående. Vid lämningen får barnet också ett tydligt hejdå från sin förälder och ett tydligt hej och välkomnande av oss här på förskolan. Barnet är delaktigt vid lämningen då det är hen som ska säga hejdå till sin förälder och börja sin dag på förskolan. Barnen får själv berätta för pedagogen om sitt mående och sedan säga hejdå till sin förälder.

5 Hur föräldrar är delaktiga Föräldrarna är delaktiga genom att de kommer in tillsammans i verksamheten med sitt barn och hjälper hen att klä av sig. Föräldrar och pedagoger samtalar med varandra om allmän information om sitt barn om det är något vi pedagoger bör veta. Sedan ger föräldrarna sitt barn ett tydligt hej då till sitt/sina barn för att visa att barnens dag på förskolan börjar. Vår roll som pedagog är att se till att kommunikationen mellan oss och föräldrar/barn fungerar så att alla kan känna sig trygga med dagen på förskolan. Vi frågar hur barnet mår och om det är något speciellt vi bör veta samt att vi informerar föräldrar och barn om vad som kommer hända under dagen. Vad barnen får ut av hämtning Vi vill att alla ska känna sig trygga i vår förskoleverksamhet både barn, föräldrar och personal. Genom att ha trygga föräldrar tror vi ger trygga barn. Vid hämtning har vi alltid en ur personalen som möter föräldrarna utomhus eller inomhus och berättar om barnets/barnens dag i vår verksamhet. Vi uppmuntrar även att barnen själva får berätta vad de har gjort under dagen för att öva språket samt att reflektera över sin dag. Vi försöker ge barnen ett tydligt avslut på dagen då föräldrar kommer och hämtar genom att alltid säga hejdå och tacka för dagen. Vid hämtning uppmuntras barnen till att själva berätta om sin dag på förskolan sedan får barnen ett tydligt hejdå och dagen på förskolan är slut. Hur föräldrar är delaktiga Föräldrarna är delaktiga genom att de säger hej till sitt/sina barn och går sedan in på förskolan och kollar anslagstavlan samt barnets hylla om det finns ny information eller annat att ta med sig hem. Föräldrarna blir även delaktiga då barnen berättar om sin dag på förskolan samt då personalen samtalar med föräldrarna. Vi vill ha en god föräldrakontakt för att ha trygga föräldrar som även gör oss trygga och stärkta. Vår roll är att informera om det barnet själva inte kan

6 informera. Vi försöker alltid att bjuda in barnen till samtal om hur dagen har varit för att de själva ska få berätta vad de har gjort och vilka de har lekt med. Beslut om utvecklingsområden: Fortsatt arbete med grundverksamheten för att vi får en ny/yngre barngrupp och nytt arbetslag. Vi kommer att gå vidare med hållbar framtid tillsammans med barngruppen samt att ha ett fokus på det sociala samspelet.