Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Transkript

1 Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare

2 Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS, 10-åringar i olika länder (Finland deltog senast 2011) - Nationella utvärderingar, främst i årskurs 9 (senast 2010) - PIAAC, åringar (2012) 2

3 Resultat i PISA och PIRLS i nordiska länder Källa: Jan Mejding & Louise Rönberg, Århus universitet, Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 (2014) 3

4 15-åringars läsförmåga, medelpoäng i PISA 2012 Källa: Harju-Luukkainen m.fl., PISA 2012, Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland (2014) Finland som helhet Svenskspråkiga skolor Finskspråkiga skolor OECD 4

5 Tillbakagången i Svenskfinland PISA Källa:PISA12 Ensituloksia, Resultat i Svenskfinland (2013) Matematik Läsning Naturvetenskap 5

6 Resultatutveckling i läsförmåga över tid och enligt kön, hela Finland Källa: Sari Sulkunen, Jyväskylä universitet Alla deltagare Flickor Pojkar

7 Läsförmågan i Svenskfinland PISA 2012, PIRLS 2011, modersmålsutvärderingar och PIAAC 2012 Svenskspråkiga skolor svagare resultat än finskspråkiga skolor (PISA, mod.utv., PIRLS?) fler elever bland de svagaste läsarna största delen pojkar jämfört med finska skolor (PISA, mod.utv.) stor könsskillnad i läsförmåga (PISA, mod.utv., PIRLS) och ännu större skillnad i skrivförmåga (mod.utv.) regionala skillnader inom Svenskfinland (PISA) nedåtgående trend (PISA) INTRESSANT IAKTTAGELSE: Ingen skillnad i läsförmåga mellan finsk- och svenskspråkiga vuxna, inte heller någon skillnad i läsförmåga mellan könen 7

8 Hemspråkets betydelse Källa: Jan Hellgren, Modersmål och litteratur i årskurs 9 (2011) och NCU:s datamaterial Språkanvändning med familjemedlemmar Antal elever Läsning Skrivande Språkkännedom Aldrig svenska % 70 % 74 % Ganska sällan svenska % 61 % 60 % Lika mycket svenska som annat språk % 66 % 65 % Mest svenska % 66 % 62 % Alltid svenska % 68 % 66 % 8

9 Läsundervisningen i åk 4: aktiviteter veckovis för att utveckla lässtrategier i % Källa: Rapporten PIRLS 2011.Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv, Skolverket (2012) REDOGÖRA FÖR FÖRFATTARENS PERSPEKTIV ELLER AVSIKTER BESKRIVA TEXTERS STIL OCH UPPBYGGNAD GÖRA GENERALISERINGAR OCH DRA SLUTSATSER FRÅN TEXT FÖRUTSÄGA VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA I TEXTEN JÄMFÖRA OLIKA TEXTER JÄMFÖRA TEXT MED EGNA ERFARENHETER FÖRKLARA DEN EGNA FÖRSTÅELSEN AV EN TEXT IDENTIFIERA EN TEXTS HUVUDBUDSKAP SÖKA INFORMATION I TEXTEN Sverige Finland 9

10 Vad mer händer i läsundervisningen? 10-åringar, PIRLS 2011 Källa: Rapporten PIRLS 2011.Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv, Skolverket (2012) De flesta finländska elever läser högt i klassen och tyst för sig själva varje vecka. Bara 76 % av lärarna läser högt för eleverna. I Finland bygger läsundervisningen på läroböcker: 86 % av klasslärarna uppger att läroboken är det huvudsakliga undervisningsmaterialet. Hälften av lärarna använder dessutom en arbetsbok eller övningsmaterial som bas för undervisningen. Skönlitteratur fungerar som komplement: 77 % uppger att barnböcker är komplement i undervisningen. 10

11 Läsning av längre kapitelindelade böcker Källa: Jan Mejding & Louise Rönberg, Århus universitet, Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 (2014) 11

12 Andel 15-åringar (%) som läser olika material flera gånger i veckan, PISA 2009 Källa: Astrid Roe & Karin Taube, Northern Lights on PISA 2009 (2012) Veckotidningar Serier Skönlitteratur Faktaböcker Dagstidningar Danmark Finland Island Norge Sverige 12

13 Andel elever som läser minst en bok per månad på fritiden i Svenskfinland Källa: Chris Silverström & Jan Hellgren, modersmålsutvärderingar 2005, 2010, 2014 (opublicerad) Årskurs 9 år 2005 Årskurs 9 år 2010 Årskurs 9 år 2014 Hela samplet Flickor Pojkar Årskurs 9 Årskurs 9 Årskurs 9 år 2005 år 2010 år 2014 Hela samplet Södra Finlands län Västra Finlands län

14 Läsning som en grundläggande färdighet God läsförmåga är en rättighet för våra elever: den är avgörande för elevernas lärande och kunskapsutveckling, ger stora möjligheter till personlig utveckling och till att delta i sociala sammanhang och verksamheten i samhället. Elever som läser bra når bättre resultat på andra områden (t.ex. skrivförmåga och andra ämnen i NCU:s utvärderingar). God läsförmåga korrelerar med hög utbildning bland vuxna (PIAAC). 14

15 Resultat ur olika undersökningar att ta fasta på Läslusten och ett varierat läsmaterial är viktigt! Upplevelsen av nyttan med modersmålsämnet korrelerar med bättre resultat i läsuppgifter och skrivuppgifter för pojkar i grundskolans högre klasser (0,28-0,30 år 2010). Läsning på fritiden: Elever som läser många böcker på fritiden presterar bättre i modersmålet, särskilt i skrivuppgifter (0,33 år 2010). Läsning av skönlitteratur på modersmålslektionerna: Elever som har läst mycket skönlitteratur på modersmålslektionerna, har ett bättre resultat i alla modersmålsuppgifter (0,33 år 2010). Läsning av tryckt material korrelerar mer med läsresultaten än läsning online (0,35 mot 0,20 i PISA 2009). Av de tryckta materialen korrelerar skönlitteratur starkast. Undervisning i lässtrategier och kontrollstrategier vid läsning behövs. 15