PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Transkript

1 PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

2 Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65 deltagande länder, varav samtliga 34 Prov, elevenkät, skolenkät I Sverige deltog knappt elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca elever.

3 PISA Resultaten Svenska elevers resultat har försämrats inom samtliga tre kunskapsområden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap, jämfört med PISA Svenska elever presterar numera sämre än OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden. Sverige uppvisar den sämsta resultatutvecklingen av samtliga OECDländer.

4 Poäng PISA - Resultatutvecklingen Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

5 PISA Matematik Länder med bättre resultat än Sverige Sydkorea 554 Frankrike 495 Japan 536 Storbritannien 494 Schweiz 531 Island 493 Nederländerna 523 Luxemburg 490 Estland 521 Norge 489 Finland 519 Portugal 487 Kanada 518 Italien 485 Polen 518 Spanien 484 Belgien 515 Tyskland 514 Övriga länder Österrike 506 Shanghai-Kina 613 Australien 504 Singapore 573 Irland 501 Hongkong-Kina 561 Slovenien 501 Taiwan 560 Danmark 500 Macao-Kina 538 Nya Zeeland 500 Vietnam 511 Tjeckien 499 Lettland 491 Länder med liknande resultat som Sverige Slovakien 482 USA 481 Sverige 478 Ungern 477 Övriga länder Ryssland 482 Litauen 479 Länder med sämre resultat än Sverige Israel 466 Grekland 453 Turkiet 448 Chile 423 Mexiko 413 OECD-medelvärde: 494

6 PISA Läsförståelse Länder med bättre resultat än Sverige Övriga länder Japan 538 Shanghai-Kina 570 Sydkorea 536 Hongkong-Kina 545 Finland 524 Singapore 542 Irland 523 Taiwan 523 Kanada 523 Macao-Kina 509 Polen 518 Vietnam 508 Estland 516 Nya Zeeland 512 Australien 512 Nederländerna 511 Belgien 509 Schweiz 509 Tyskland 508 Frankrike 505 Norge 504 Storbritannien 499 USA 498 Danmark 496 Tjeckien 493 Länder med liknande resultat som Sverige Italien 490 Österrike 490 Ungern 488 Spanien 488 Luxemburg 488 Portugal 488 Israel 486 Sverige 483 Island 483 Slovenien 481 Grekland 477 Turkiet 475 Övriga länder Lettland 489 Litauen 477 Ryssland 475 Länder med sämre resultat än Sverige Slovakien 463 Chile 441 Mexiko 424 OECD-medelvärde: 496

7 PISA Naturvetenskap Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre resultat än Sverige Japan 547 Danmark 498 Finland 545 USA 497 Estland 541 Spanien 496 Sydkorea 538 Norge 495 Polen 526 Ungern 494 Kanada 525 Italien 494 Tyskland 524 Luxemburg 491 Nederländerna 522 Irland 522 Övriga länder Australien 521 Shanghai-Kina 580 Nya Zeeland 516 Hongkong-Kina 555 Schweiz 515 Singapore 551 Slovenien 514 Vietnam 528 Storbritannien 514 Taiwan 523 Tjeckien 508 Macao-Kina 521 Österrike 506 Lettland 502 Belgien 505 Litauen 496 Frankrike 499 Portugal 489 Slovakien 471 Sverige 485 Israel 470 Island 478 Grekland 467 Turkiet 463 Övriga länder Ryssland 486 Chile Mexico OECD- medelvärde: 501

8 PISA 2012 Pojkar och flickor Pojkar Flickor Differens (P-F) Matematik Sverige OECD Differens (Sv-OECD) Läsförståelse Sverige OECD Differens (Sv-OECD) Naturvetenskap Sverige OECD Differens (Sv-OECD)

9 Skillnad i poäng mot OECD PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever Resultat i matematik jämfört med OECD efter percentiler p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Matematik 2003 Matematik 2012

10 Skillnad i poäng mot OECD PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever Resultat i läsförståelse jämfört med OECD efter percentiler p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012

11 Skillnad i poäng mot OECD PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever Resultat i naturvetenskap jämfört med OECD efter percentiler p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Naturvetenskap 2006 Naturvetenskap 2012

12 Resultaten för samtliga svenska elever och för infödda elever - matematik

13 PISA Likvärdighet Hur likvärdigheten i den svenska skolan utvecklats beror delvis på vilket kunskapsområde som analyseras. Utifrån resultaten i matematik har likvärdigheten inte försämrats mellan 2003 och Den totala variationen i resultat: på OECD-nivå och oförändrad - Variationen mellan skolor: lägre än OECD och oförändrad - Betydelsen av socioekonomisk bakgrund: på OECD-nivå och oförändrad - Skolsegregationen (beror ej på resultat): mindre än OECD och oförändrad.

14 PISA Likvärdighet Utifrån resultaten i läsförståelse och naturvetenskap är bilden delvis annorlunda Den totala variationen i läsförståelse har ökat (från 85 till 127 procent mellan år 2000 och 2012). Den totala variationen i naturvetenskap har ökat (från 95 till 114 procent mellan 2006 och 2012). Variationen mellan skolor i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat (från ca 8 procent 2003 till drygt 17 procent 2012).

15 Skolmiljö PISA 2012 Skolmiljö och inställning (enligt eleverna) Sen ankomst förekommer mest i Sverige av alla. Ökning sedan Attityd till skola, samhörighet. Minskar sedan 2003 Klassrumsklimatet är sämre i Sverige jämfört med OECDgenomsnittet. Ingen förändring sedan Relationen lärare - elev i matematik är bättre i Sverige än OECDgenomsnittet. Förbättring sedan Det finns en positiv samvariation mellan skolmiljö och resultaten i matematik (inom länder). Elevers inställning till matematik Svenska elevers intresse, motivation och självuppfattning i matematik högre än OECD-genomsnittet och har ökat sedan 2003.

16 PISA 2012 Sammanfattning Svenska 15-åringar har haft den sämsta resultatutvecklingen av samtliga. Försämringen har skett inom samtliga tre kunskapsområden matematik, läsförståelse, naturvetenskap. De svenska kunskapsresultaten ligger numera under OECD-genomsnittet i alla tre kunskapsområden. Pojkar och lågpresterande elever är de som har tappat mest. Likvärdighetsmåtten ger delvis olika bilder i matematik jämfört med i läsförståelse och naturvetenskap

17 PISA 2012 Hur kan resultaten förklaras? Vi litar på PISA-undersökningen. Jämför TIMSS åk 8, Liknande resultat i samma kohort PISA belyser inte hela skolans uppdrag. Men det handlar om tre kunskapsområden som också har betydelse för andra ämnen Tidigare förklaringar individualisering, resursfördelning sannolikt aktuella. Stora reformer sedan 90-talet. Valfrihetsreformerna kan ha bidragit till likvärdighetsförsämring. Kommunalisering utreds av Lewin. Nya förklaringar elevernas värderingar av skolan och förändrade fritidsvanor?