Utbildningskostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningskostnader"

Transkript

1 Utbildningskostnader 7

2 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landet för användning till konsumtion, export och investeringar under ett år. De redovisade utbildningskostnaderna innefattar både utbildningar inom offentliga och privata institutioner. Utbildningskostnadernas storlek beror både på behovet av utbildning, dvs. på storleken på barnoch ungdomskullarna och satsningar på vuxna, på utbildningsdeltagandet och på hur mycket varje land satsar på varje elev eller student. Ländergenomsnittet är ett ovägt medelvärde för de länder för vilka data finns tillgängligt och är jämförbart. Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. De nordiska länderna satsar allt mer på utbildning Utbildningskostnadernas andel av BNP för Norden år 2002 var den högsta någonsin, nästan 7 procent. Sverige och Norge låg på genomsnittsvärdet för Norden. Danmark och Island låg över medan Finland på 6 procent låg under genomsnittet. För många OECD-länder var förändringarna relativt stora under perioden Danmark och Grekland hör till de länder som ökade sin andel mest, nästan en procentenhet vardera, men för Greklands del från en lägre nivå. Under samma period minskade andelarna i Irland och Spanien med 0,9 respektive 0,5 procentenheter. Irland hade en kraftig BNP-tillväxt under perioden , störst bland samtliga EU-länder. Det betyder att oförändrade utbildningskostnader gav en minskning av deras andel av BNP. För OECD-länderna totalt pendlade utbildningskostnadernas andel av BNP mellan 5,5 och 5,8 procent under perioden Bara Turkiet låg under fyra procent Fyra länder, USA, Sydkorea, Danmark och Island låg över sju procent. Förutom USA är det bara Sydkorea som under perioden satsat en relativt stabil och hög andel av BNP på utbildning. USA och Sydkorea, som satsade mycket resurser på utbildning i förhållande till BNP, var också de länder som hade störst andel kostnader för universitets- och högskoleutbildning. Störst andel 2002, liksom 1995, hade USA med 2,6 procent följt av Sydkorea med 2,2 procent. I Norden låg Danmark i topp 2002 med 1,9 procent följt av Finland och Sverige med 1,8 procent. Under perioden låg ländergenomsnittet för OECD-länderna relativt konstant mellan 1,3 och 1,4 procent. 98 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Utbildningskostnadernas andel av BNP år 2002 Island USA Danmark Sydkorea Sverige Norge Nya Zeeland Belgien Mexico Schweiz Frankrike Polen Finland Australien Storbrit. Portugal Österrike Ungern Tyskland Nederl. Spanien Italien Japan Irland Tjekien Slovakien Grekland Turkiet Källa: OECD, Education at a Glance Högskolenivå Övrig utbildning Procent Låg kostnadsandel för utbildning i privat regi De nordiska ländernas kostnadsandel för utbildningar i privat regi är och har av tradition varit låg. Den ökade något i Sverige under slutet av 1990-talet men är ändå fortfarande bland de lägsta inom OECD. År 2002 uppgick den till tre procent av de totala utbildningskostnaderna. Andra länder med låga kostnadsandelar för privata utbildningar är Finland och Portugal. Inom EU har Tyskland och Storbritannien en relativt hög andel kostnader för utbildningar i privat regi med 17 respektive 15 procent år Inom OECD har Sydkorea länge haft den överlägset högsta andelen. Den uppgick 2002 till 41 procent. Motsvarande andel för USA var 26 procent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 99

4 Utbildningskostnader i förhållande till BNP åren 1995, 2001 och 2002 uppdelade efter utbildningar i offentlig respektive privat regi. Urval av länder. Procent Offent- Pri- Offent- Pri- Offent- Pri- Total lig vat lig vat lig vat Australien 4,5 1,2 4,5 1,4 4,4 1,6 6,0 Danmark 6,1 0,2 6,8 0,3 6,8 0,3 7,1 Finland 6,2 0,1 5,7 0,1 5,9 0,1 6,0 Frankrike 5,9 0,4 5,6 0,4 5,7 0,4 6,1 Norge 6,8 0,4 6,1 0,2 6,6 0,3 6,9 Spanien 4,5 0,9 4,3 0,6 4,3 0,6 4,9 Sverige 6,1 0,1 6,3 0,2 6,7 0,2 6,9 Sydkorea 4,8 3,4 4,2 2,9 7,1 Tyskland 4,5 1,0 4,3 1,0 4,4 0,9 5,3 USA 5,0 2,2 5,1 2,3 5,3 1,9 7,2 Kostnadernas fördelning på olika nivåer Totalt sett skedde inga större förändringar vad gäller kostnadsandelar av BNP för olika utbildningsnivåer inom OECD och EU under perioden I flertalet länder, däribland Sverige, har kostnadsandelen per utbildningsnivå i stort varit oförändrat under perioden. I länder som Storbritannien och Norge har kostnadsandelen ökat för grund- och gymnasieskola. Grekland, Spanien, och Irland ökade sina satsningar, mer än 50 procent, på högre utbildning mellan 1995 och I dessa länder har samtidigt ökningarna varit klart lägre för grund- och gymnasieskolan. År 2002 var det relativt små skillnader inom EU mellan utbildningskostnaderna för förskolan i förhållande till BNP. Lägst andel noterades för Portugal, 0,3 procent och högst för Danmark, 0,8 procent. Sverige andel var 0,5 procent. Desto större var skillnaderna mellan förskolans kostnadsandelar bland OECD-länderna. Andelen var lägst i Australien, 0,1 procent och högst i Norge, 1,0 procent. Olikheter i när barn börjar förskola, hur redovisningen av andelen utbildning respektive omsorg görs samt i deltagande förklarar stora delar av skillnaderna mellan länderna. Två tredjedelar av utbildningskostnaderna inom EU och OECD år 2002 låg på grund- och gymnasieutbildningar. Av de nordiska länderna hade Sverige den högsta kostnadsandelen med 67 procent. Genomsnittet för de nordiska länderna var 63 procent. Stora skillnader råder också när det gäller satsningar på högre utbildning. Sveriges kostnadsandel för högskoleutbild- 100 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Utbildningskostnadernas andel av BNP år 2002 fördelad på utbildningsnivå. Procentuell fördelning mellan utbildningsnivåer. Urval av länder samt OECD Grund /gym- Förskolenivå nasieskolenivå Högskolenivå Utb.kostnad/ Utb.kostnad/ Utb.kostnad/ BNP Andel BNP Andel BNP Andel (%) (%) (%) Australien 0,1 2 4,2 71 1,6 27 Danmark 0,8 11 4,2 61 1,9 28 Finland 0,4 6 3,9 64 1,8 30 Frankrike 0,7 12 4,2 70 1,1 18 Italien 0,4 8 3,5 73 0,9 19 Japan 0,2 5 3,0 70 1,1 25 Norge 1,0 15 4,3 63 1,5 22 Spanien 0,5 10 3,2 65 1,2 25 Sverige 0,5 7 4,6 67 1,8 26 Storbritannien 0,5 8 4,3 73 1,1 19 Sydkorea 0,2 3 4,1 63 2,2 34 Tyskland 0,5 10 3,6 69 1,1 21 USA 0,5 7 4,1 57 2,6 36 OECD 0,5 9 3,8 67 1,4 24 ningen har pendlat kring 25 procent sedan 1995 och låg på 26 procent år Samma år låg genomsnittet för högskoleutbildningar i de nordiska länderna (exkl. Island) på 27 procent. Finland hade den högsta andelen med 30 procent. Frankrike, Italien och Storbritannien är bland de länder där högskolornas/universitetens andel av utbildningskostnaderna är mindre än 20 procent. Både USA och Sydkorea redovisar en hög och stabil andel, mer än 30 procent. Utbildningskostnader i förhållande till BNP efter utbildningsnivå år 2002 Procent Sverige Norden EU15 OECD Högskolenivå Gymnasie- och eftergymnasial nivå Grundskolenivå Förskolenivå SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 101

6 Utbildningskostnadernas andel av de offentliga kostnaderna Utbildningskostnadernas andel av de totala offentliga kostnaderna visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till andra offentliga kostnader inom landet såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och försvar. Störst ökning i Nya Zeeland, Danmark och Sverige Utbildningskostnadernas andel av de totala offentliga kostnaderna ökade med 1 procentenhet till 12,9 inom OECD under perioden De största andelsökningarna skedde i Danmark, Sverige och Nya Zeeland. Inom Norden hade Norge den högsta andelen 2002 liksom I samtliga EU-länder utom Frankrike ökade utbildningskostnadernas andel under perioden. Bland OECD-länderna redovisade Mexiko den största andelen år 2002 medan Slovakien och Grekland återfanns i botten. Satsningarna på olika utbildningsnivåer varierar en hel del mellan olika OECD-länder. Kostnaderna för utbildningar på för-, grund- och gymnasieskolnivåerna utgjorde mellan 5 och 16 procent av respektive lands offentliga kostnader år Sveriges andel på 8,5 procent var något under OECD-genomsnittet på 8,9 procent. Mer än 10 procent spenderades av Aus- Andelen offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna åren 1995 och Procent Procent Sverige Norden EU15 OECD 102 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 Länder inom EU med högst respektive lägst andel av offentliga utgifter för utbildning åren 1995 och 2002 tralien, Island, Mexico, Nya Zeeland och Sydkorea med Mexiko i topp med 16 procent. Slovakien och Grekland med drygt 5 procent var de länder som satsade minst. För högskoleutbildningar varierade kostnadsandelen från drygt 1 procent till över 5 procent av ländernas offentliga kostnader. Sverige, med en andel på 3,7 procent, låg över OECDsnittet 3,0 procent men var det enda land i Norden (exkl. Island) som redovisade mindre än 4 procentenheter för högskoleutbildningar. Skillnad % Högskole nivå 2002 Danmark 12,7 15, ,9 Sverige 10,7 13, ,7 Tyskland 9,7 9,8 +1 2,4 Grekland 6,6 8, ,7 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 103

8 Utbildningskostnader per elev Kostnaden per elev ger en uppskattning av ländernas investering per elev. Den påverkas av många faktorer, bland annat lärarlöner, antal och andel elever i utbildning. Fortsatt stora variationer mellan OECD-länderna I genomsnitt spenderade OECD-länderna USD under 2002 per elev på förskolenivå och USD per elev på grundskolenivå. På gymnasienivå var kostnaden USD per elev och på högskolenivå USD per student. Ovanstående avser ländergenomsnitt. Vägda genomsnitt för kostnader per elev och nivå var i stort sett desamma för grund- och gymnasienivån som de ovägda. För högskolenivån, med bland annat USA:s höga kostnader per student, var det vägda genomsnittet USD klart högre än ländergenomsnittet. Det är mycket stora skillnader i kostnad per elev och utbildningsnivå bland OECD-länderna. Störst är skillnaderna på förskole- och högskolenivå. Kostnaderna på förskolenivå varierade 2002 från USD i Mexiko till USD i Storbritannien. För Sverige och OECD var motsvarande kostnad USD respektive USD. Grekland hade den lägsta kostnaden per heltidsstuderande högskolestudent med USD medan Schweiz låg högst med USD per student eller fem gånger kostnaden i Grekland. För Sverige och OECD var motsvarande kostnad USD respektive USD. Bland OECD-länderna var det bara Schweiz och USA som hade högre utbildningskostnader per högskolestudent än Sverige. 104 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Utbildningskostnad per heltidselev i förhållande till OECD-genomsnittet efter utbildningsnivå år 2002 Urval av länder samt genomsnitt för Norden Norden USA Tyskland Sydkorea Sverige Norge 1 Nederl. Japan Frankrike Högskolenivå Gymnasienivå Grundskolenivå Förskolenivå Finland Danmark Procent 1) Uppgift saknas för förskolenivån. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 105

10 Låga elevkostnader sämre resultat? Låga kostnader per elev är inte liktydigt med lägre kvalitet på utbildningstjänsterna. Finland, Sydkorea och Irland har låga eller genomsnittliga utbildningskostnader per elev på grundskolan. Dessa länder uppvisar de högsta prestationsnivåerna i PISA, det internationella jämförande kunskapstestet inom kärnämnesområdena för 15-åriga elever. Sverige, vars elever presterade något över genomsnittet i PISA 2003, hade en kostnad per grundskolelev på USD, klart högre än OECD-genomsnittet USD. Norges, Danmarks och USA:s 15-åringar presterade sämre än OECD-genomsnittet i PISA både 2000 och 2003 samtidigt som dessa länder hade de högsta kostnaderna per elev i grundskolan. Sveriges kostnad per kunskapspoäng, 14 USD, ligger klart över OECD-genomsnittet 11 USD. Ett flertal länder, bland andra USA, Norge och Danmark hade en kostnad per kunskapspoäng i PISA på över 15 USD. Kostnader per kunskapspoäng under 10 USD noterades för Sydkorea (8) och Irland (9). Utbildningskostnader per elev i grundskolan 2002 samt genomsnittspoäng i kärnämnen för 15-åriga elever i det internationella jämförande kunskapstestet PISA 2003 Urval av länder samt genomsnitt för Norden och OECD Kostnad per Genom- Elevkostnad grundskol- snittspoäng per genomelev 2002 i PISA snittspoäng Land (USD) 2003 (USD) USA Norge Danmark Italien Island Sverige Japan Finland Nederländerna Frankrike Australien Portugal Irland Sydkorea Norden OECD SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Sveriges elevkostnader lägre på gymnasienivå Sveriges utbildningskostnader per elev i förhållande till BNP per capita ligger över OECD-genomsnittet för elever på grund- och högskolenivå men under snittet på förskole- och gymnasienivå. En förklaring till att gymnasienivån är låg är Sveriges stora satsning på gymnasiala utbildningar för vuxna. Dessa kostar bara hälften så mycket per elev som ungdomsgymnasieskolan. BNP per capita i Sverige: År Kr Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå åren 1997 och 2002 Procent 100 Förskolenivå Procent 100 Grundskolenivå Sverige Norden EU15 OECD Sverige Norden EU15 OECD Procent 100 Gymnasienivå Procent 100 Högskolenivå Sverige Norden EU15 OECD Sverige Norden EU15 OECD SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 107

12 Högre utbildning är dyrare per elev Utbildningskostnaderna per heltidsstuderande högskolestudent i förhållande till BNP per capita har länge varit högst i Sverige bland de nordiska länderna. Norge och Finland har legat på eller under OECD-genomsnittet sedan Sverige låg med sina 70 procent högst bland OECD-länderna Därefter skedde en successiv minskning till 2002, då Sverige med sina 56 procent hamnade på en femte plats. Schweiz låg högst 2002 med 73 procent. Danmark har ökat sin andel under 2000-talet och låg 2002 klart över OECD-genomsnittet. Ökningen beror till en del på att Danmark redovisar viss kortare eftergymnasial utbildning som högskoleutbildning. Utbildningskostnader per högskolestuderande relativt BNP 1 per capita åren 1995, 1997, 1999, 2001 och Procent Danmark Finland Norge Sverige OECD ) 1995, 1997 och 1999 års BNP-värden ej reviderade. Källor till kapitlet OECD, Education at a Glance 2005 OECD, Education at a Glance 2004 Skolverket, Rapport 234 Kostnader Tabeller till kapitlet Sid Tabell 7.1 Utbildningskostnader i procent av BNP efter finansieringskälla åren 1995 och Direkta och indirekta utbildningskostnader, offentliga och privata, för alla utbildningsnivåer 177 Tabell 7.2 Kostnader för utbildningsväsendet per studerande år Årliga kostnader för utbildning per studerande efter studiernas nivå i USD per helårsstuderande, köpkraftskorrigerat enligt PPP-metoden 178 Tabell 7.3 Totala offentliga kostnader för utbildning efter utbildningsnivå åren 1995 och Offentliga kostnader i procent av de totala offentliga kostnaderna SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Internationell utblick

Internationell utblick Internationell utblick Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? När vi bakade kakor m.m. på lanthushållsskolan. Om vi misslyckades fick vi äta upp det. Karin, 47 år Matematik pga fallenhet och intresse

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition

Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer - 2005 års utgåva Sammanfattning på svenska Utbildning och livslångt lärande spelar en avgörande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser Både inom Europeiska unionen och inom Förenta Nationerna har länderna enats om ett antal strategiska mål som bland annat rör utbildning. Det är en av flera anledningar till

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge

Läs mer

Förskolenivå. Kapitel 3

Förskolenivå. Kapitel 3 Kapitel 3 Förskolenivå Avsnittet är baserat på Key data on education in Europe (EU), utgåvorna 1999 2000 och 2000 2001 samt Starting Strong 2001 (OECD). 41 Att förbättra tillgången och kvalitén på utbildning

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga. Sammandrag

Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga. Sammandrag Health at a Glance: OECD Indicators 2005 Edition Summary in Swedish Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sammandrag Hälso- och sjukvårdssystemens storlek och

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition Summary in Swedish Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Sammanfattning på svenska "Samhällspolitisk översikt" (Society

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Turism 2016:6 20.7.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2016 Minskning av hotellgästnätter i juni, preliminära siffror Antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer