Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22

2 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2015 Författare: Håkan Andersson, Staffan Nilsson Grafisk form: AB Typoform Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post

3 Innehåll Inledning....4 Fokus på gruppen åringar Sammanfattning...6 Definitioner Sysselsättningsgrad och arbetslöshet....8 Hög sysselsättningsgrad i Sverige... 8 Lägre arbetslöshet med längre utbildning... 9 Mindre könsskillnader i sysselsättningsgrad i Sverige än OECD-genomsnittet Färre eftergymnasialt utbildade kvinnor än män arbetar heltid i Sverige...14 Relativ lön Lönepremien av eftergymnasial utbildning låg i Sverige i internationell jämförelse...16 Längre utbildningar lönar sig....17

4 Inledning En alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad ställer allt större krav på tillgången på en välutbildad befolkning och högutbildade individer värdesätts alltmer av arbetsgivare. Detta leder till att arbetsmarknadsutsikterna för högutbildade bör vara goda. Syftet med denna rapport är att belysa högutbildades ställning på arbetsmarknaden i Sverige ur ett internationellt perspektiv. Detta är den andra i en serie av analyser där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beskriver olika dimensioner och effekter av utbildningssatsningarna i OECD-länderna. I den första analysen beskrevs Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD (UKÄ, Rapport 2015:2). I denna analys fokuserar vi alltså på den högre utbildningens betydelse för individens utsikter på arbetsmarknaden och belyser frågor som: ökar sannolikheten att få ett arbete om individen läser vidare efter gymnasiet och minskar risken att vara arbetslös? Lönar det sig i form av högre lön att läsa en längre utbildning inom högskolan istället för en kortare? Rapporten baseras på data från OECD:s årliga publikation Education at a Glance (EAG). EAG är väldigt omfattande och kan uppfattas som svårgenomtränglig för en ovan läsare. UKÄ vill därför dels göra data från EAG mer tillgängliga, dels sätta Sverige i fokus i de internationella jämförelserna. Högskoleutbildades anställningsbarhet och relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden är en livligt debatterad fråga. UKÄ genomför regelbundet uppföljningar av hur de som examineras från högskolan etablerar sig på arbetsmarknaden med hjälp av ett mått som är konstruerat genom att kombinera data om individens sysselsättning, arbetslöshet och inkomstnivå. Dessa uppföljningar är relativt detaljerade och kan utgöra ett underlag för en nationell analys av olika grupper högskoleutbildades arbetsmarknadsutsikter. För att möjliggöra en internationell utblick är det dock viktigt att även studera arbetsmarknadsutsikterna för högskoleutbildade i Sverige i förhållande till andra länder. I Sverige finns det tillgång på nationella register som omfattar hela populationen och det finns bra möjligheter att göra mer djuplodande analyser i uppföljningarna. Vid internationella jämförelser finns inte alltid lika utvecklad statistik att tillgå. Jämförelser av balansen mellan tillgång och efterfrågan på olika högskoleutbildade kan endast göras baserat på nationella nyckelvariabler som sysselsättningsgrad, arbetslöshet och lön på en mer övergripande nivå. Det är alltså dessa variabler denna analys utgår ifrån. Sysselsättningsgraden och arbetslösheten i ett land påverkas av en lång rad faktorer som också samverkar med varandra på olika sätt. Hur arbetsmarknadsutsikterna för högskoleutbildade ser ut över tid beror bland annat på utvecklingen av den lokala och globala ekonomin, den strukturella sammansättningen av olika typer av branscher och yrken på den lokala arbetsmarknaden, olika former av lagstiftning och regler, utformning av socialförsäkringssystem, den demografiska strukturen i befolkningen (storleken på olika åldersgrupper, pensionsavgångar i olika branscher mm.), benägenheten till geografisk mobilitet i olika grupper etc. Detta innebär att det också är 4 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

5 komplicerat att försöka tolka de skillnader som finns mellan olika länder och sådana tolkningar bör därför göras med viss försiktighet. Fokus på gruppen åringar Rapporten fokuserar framför allt på gruppen åringar, dels för att utfallet för denna åldersgrupp bäst speglar den verklighet som de som är på väg ut i arbetslivet kan förvänta sig. Dels görs denna begränsning på grund av utrymmesskäl. I några fall används andra åldersgrupper för att en viss typ av frågor bäst belyses på detta sätt och ibland på grund av tillgängligheten på data. Uppgifterna gäller i de flesta fall 2013 och Vi redovisar i rapporten endast de länder för vilka data fanns tillgängliga för respektive indikator för samtliga aktuella år. Detta innebär att det varierar vilka länder som presenteras i de olika figurerna. Det är också viktigt att notera att eftergymnasial utbildning i jämförelserna innebär minst 2 års eftergymnasial utbildning. I Sverige inkluderar det avslutad högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning om minst 2 år, utan krav på examen. 5 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

6 Sammanfattning Sverige har generellt sett en hög sysselsättningsgrad och en av de högsta inom OECD för dem med eftergymnasial utbildning. Även om fler män än kvinnor har ett arbete så är skillnaderna mellan kvinnornas och männens sysselsättningsgrad mindre i Sverige än för OECD i genomsnitt. Minst är könsskillnaden för dem med eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten bland de med eftergymnasial utbildning i Sverige är lägre än OECD-genomsnittet och sedan 2009 har gapet mellan Sverige och OECD ökat alltmer. Arbetslösheten bland de eftergymnasialt utbildade i Sverige är lägre för kvinnorna än bland männen, samtidigt som det motsatta gäller inom OECD. Endast 59 procent av de eftergymnasialt utbildade kvinnorna i Sverige som har en sysselsättning arbetar också heltid. Detta kan jämföras med 83 procent för männen. Även om det är i nivå med genomsnittet för OECD så är det klart lägre än för exempelvis Finland där 89 procent av kvinnorna och 96 procent av männen med eftergymnasial utbildning (som har en sysselsättning) också arbetar heltid. Lönepremien i Sverige för eftergymnasialt utbildade är en av de lägsta inom hela OECD. En kvinna med eftergymnasial utbildning tjänar i snitt 25 procent mer än en kvinna med endast gymnasial utbildning. Motsvarande lönepremie för männen är 29 procent. Individer med en längre eftergymnasial utbildning (minst mastersnivå) i Sverige tjänar i genomsnitt mer än individer med en utbildning motsvarande kandidatexamen, men skillnaden mellan nivåerna är mindre än i övriga nordiska länder. 6 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

7 DEFINITIONER Utbildningsnivå i Education at a Glance klassificeras i år enligt den nya internationella standarden ISCED Den nya standarden möjliggör att mer detaljerad statistik för eftergymnasial utbildning kan redovisas (högskoleutbildning har delats in enligt Bolognaprocesens olika överenskomna nivåer). Utbildningsnivå definieras som individens högst uppnådda utbildningsnivå och de nivåer som används i denna rapport är: Förgymnasial utbildning (Endast genomgått utbildning motsvarande grundskolan), Gymnasial utbildning (Avklarad utbildning på gymnasial nivå. Inkluderar även kortare eftergymnasial utbildning) och Eftergymnasial utbildning (Minst 2 års eftergymnasial utbildning. Inkluderar i Sverige avklarad högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning om minst 2 år utan krav på examen). Sysselsatta individer är de som under referensveckan för undersökningen: i) arbetar för lön (anställda) eller vinst (egenföretagare eller obetalda familjearbetare) under minst en timme, eller ii) har ett arbete men är temporärt inte i arbete (på grund av skada, sjukdom, semester, strejk eller lock-out, utbildning eller träning eller föräldraledighet etc.). Sysselsättningsgrad definieras som andelen individer i arbete av det totala antalet individer i den arbetsföra befolkningen och uttrycks i procent (antalet individer i arbete divideras med det totala antalet individer i arbetsför ålder). Sysselsättningsgraden beräknas separat för varje grupp som undersöks, exempelvis kvinnor och män, åldersgrupper, per utbildningsnivå etc. Heltidsarbetande är de som har arbetat under hela året och minst 30 timmar per vecka. För mer detaljerad information över hur respektive land definierar heltidsarbete se metodavsnittet för indikator A6 i EAG 2015 (sid 123). Arbetslösa individer är de som under referensveckan för undersökningen inte hade ett arbete men som aktivt sökte arbete någon gång under de fyra veckorna som föregick referensveckan och som hade möjlighet att påbörja en anställning inom två veckor efter referensveckan. Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa individer av det totala antalet individer i den arbetsföra befolkningen och uttrycks i procent (antalet arbetslösa individer divideras med det totala antalet individer i arbetsför ålder). Andelen arbetslösa beräknas separat för varje grupp som undersöks, exempelvis kvinnor och män, åldersgrupper, per utbildningsnivå etc. 7 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

8 Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Hög sysselsättningsgrad i Sverige En av förutsättningarna för att det ska vara attraktivt att utbilda sig vidare är att utbildningen leder till ett arbete efter avslutade studier. Hur ser då möjligheterna ut att få ett arbete för individer med olika utbildningsbakgrunder? Inom samtliga OECD-länder är sannolikheten för att ha ett arbete högre om individen har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med om hon eller han har gymnasial utbildning eller lägre. Individer med en gymnasial utbildning har även i högre utsträckning ett arbete i jämförelse med de som endast har en förgymnasial utbildning. I Sverige har 89 procent av de eftergymnasialt utbildade i gruppen åringar ett arbete (Figur 1), vilket 2014 var 6 procentenheter högre än OECD-genomsnittet på 83 procent och en av de högsta andelarna inom OECD. Figur 1. Sysselsättningsgrad för åringar per utbildningsnivå 2014 sorterat efter sysselsättningsgrad för eftergymnasial utbildningsnivå. Procent Island Norge Sverige Schweiz Tyskland Holland Nya Zeeland Eftergymnasial utbildning Danmark Polen Israel Österrike Belgien UK Luxemburg Tjeckien Frankrike Estland Finland OECD-genomsnitt Slovenien Australien Portugal Ungern Kanada Irland USA Slovakien Mexiko Italien Korea Spanien Turkiet Grekland Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 8 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

9 Ser vi istället till utvecklingen av sysselsättningsgraden i gruppen åringar med eftergymnasial utbildning, i jämförelse med OECD-genomsnittet (Figur 2), har Sverige sedan 2007 legat över genomsnittet inom OECD. Sverige har också haft en mer positiv utvecklingskurva. Figur 2. Sysselsättningsgrad för eftergymnasialt utbildade åringar i Sverige i jämförelse med OECD-genomsnittet perioden Procent OECD-genomsnitt Sverige Sysselsättningsgraden ökar också med tid efter examen för åringarna som har genomgått en eftergymnasial utbildning. Ett år efter examen var sysselsättningsgraden i OECD för år 2013 i genomsnitt 74 procent och två år efter examen var den 80 procent. I Sverige var den 85 procent efter ett år och 89 procent efter två år. UKÄ har också i Etablering på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 (UKÄ, Rapport 2015:26) visat att andelen som etablerar sig ökar med tid efter examen och att ökningen är som störst för dem som har tagit ut en konstnärlig eller en generell examen. De som tar ut en yrkesexamen etablerar sig i stor utsträckning redan inom ungefär ett år, samtidigt som det är en lägre andel av dem som tagit ut en konstnärlig och även av dem som tagit ut en generell examen som etablerar sig efter ett år, men för de två senare grupperna ökar alltså sedan andelen mer över tid än för dem med yrkesexamen. Lägre arbetslöshet med längre utbildning Minskar också risken för att vara arbetslös för dem med eftergymnasial utbildning? Statistik om sysselsättning och arbetslöshet är komplement till varandra. Sysselsättningen i ett land visar hur stor del av den arbetsföra delen av befolkningen som arbetar och detta beror bland annat på en rad strukturella faktorer som exempelvis hur barnomsorgen är uppbyggd. Exempelvis avstår i vissa länder den ena maken från att stå till arbetsmarknadens förfogande för att istället ta hand om barn i större utsträckning än i andra länder. Detta kan påverka sysselsättningsnivåerna. Arbetslösheten avser dock hur stor del av de som avser att arbeta som faktiskt gör det respektive inte gör det. Detta innebär att arbetslösheten i olika grupper bland annat tydligare påverkas av lokala konjunkturer. 9 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

10 Sysselsättningen och arbetslösheten i olika grupper påverkas alltså av olika faktorer i olika stor utsträckning, även om de grovt sett ofta samvarierar på nationell nivå över tid. Variationer i arbetslöshet över tid kan också påverkas av till exempel förändringar i utformningen av socialförsäkringssystemet. En individ som enligt regelverket inom ett system hamnar inom gruppen sjukskrivna kan inom ett annat regelverk räknas som arbetslös och detta kan påverka arbetslöshetssiffrorna. Risken för att vara arbetslös är generellt lägre för dem som har en längre utbildning. Arbetslösheten var i de flesta OECD-länderna lägre för de (25 64 år) som hade en eftergymnasial utbildning 2014 jämfört med de som hade en gymnasial utbildning. De med gymnasial utbildning hade sedan i sin tur en lägre arbetslöshet än dem som bara hade en förgymnasial utbildning. Det finns dock några undantag (bland annat Mexiko, Korea och Turkiet) i vilka de med en kortare utbildning hade en lägre arbetslöshet än de med en längre. Det varierar också kraftigt mellan länderna hur stora skillnaderna är mellan olika utbildningsnivåer (Figur 3). Dessa skillnader beror bland annat på att sammansättningen av arbetsmarknaderna skiljer sig kraftigt åt i olika länder. Arbetslösheten varierar också med kön och ålder inom länderna. Figur 3. Arbetslöshet per utbildningsnivå 2014 för åringar sorterat efter arbetslöshet för eftergymnasial nivå. Procent Norge Tyskland Japan Storbritannien Tjeckien Ungern Nya Zeeland Korea Australien Schweiz Luxemburg Island Litauen Österrike USA Nederländerna Israel Sverige Kosta Rica Polen Belgien Danmark Estland Kanada Mexiko Finland OECD-genomsnitt Lettland Slovakien Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial Slovenien Irland Colombia Italien Turkiet Portugal Spanien Grekland I Sverige var arbetslösheten 2014 bland åringar med en eftergymnasial utbildning 4 procent vilket kan jämföras med 4,9 procent bland de med en gymnasial utbildning och 12,6 procent bland de med en förgymnasial utbildning. Detta var överlag något lägre än OECD-genomsnittet bland de med en eftergymnasial utbildning (5,2 procent) samt de med en gymnasial (7,8 procent), men det var ingen större skillnad jämfört med OECD-genomsnittet bland de med en förgymnasial utbildning (12,7 procent). Dessa siffror gäller alltså för genomsnittet i den arbetsföra befolkningen bland åringar. Om fokus istället riktas mot dem som mer nyligen har avslutat sin utbildning, d.v.s. åldersgruppen år, framgår att skillnaden mellan arbetslösheten 10 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

11 för eftergymnasialt utbildade i Sverige (4,9 procent) och OECD-genomsnittet (7,6 procent) är ännu större (Figur 4). Figur 4. Arbetslöshet för eftergymnasialt utbildade åringar i jämförelse med OECD-genomsnittet perioden Procent OECD-genomsnitt Sverige Arbetslösheten bland de åringar som har en eftergymnasial utbildning har varit lägre i Sverige än i OECD totalt sedan Sedan 2009 har skillnaden också ökat relativt kraftigt (se Figur 4) till 2,7 procentenheter Samma mönster över tid gäller även för åringarna med en gymnasial utbildning, men skillnaden var ännu större än tidigare mellan Sverige (6,2 procent) och OECD-genomsnittet (10,2 procent) 2014, en skillnad på 4 procentenheter. För de med en gymnasial utbildning har arbetslösheten i Sverige legat under OECD-genomsnittet sedan Bland de i samma åldersgrupp med en förgymnasial utbildning var 2014 den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige 16,6 procent och i OECD 18,7 procent. Detta är det första året under det senaste decenniet som arbetslösheten bland dem med en förgymnasial utbildning var lägre i Sverige än i förhållande till genomsnittet inom OECD. Det skedde något av ett trendbrott med relativt kraftiga minskningar i arbetslöshet bland svenska åringarna med förgymnasial och gymnasial utbildning mellan 2013 och 2014 (se indikator A5 i EAG 2015). En liknande trend gäller även för sysselsättningsgraden med relativt kraftigt ökad sysselsättningsgrad bland dem med en förgymnasial och gymnasial utbildning mellan 2013 och Vad dessa förändringar beror på är oklart men över tid följer ofta arbetslösheten lokala konjunkturer som i sin tur är beroende på bland annat arbetsmarknadsstrukturer. Det förefaller också som om de yngre med en kortare utbildning och kvinnorna har varit mest känsliga för konjunkturförändringarna det senaste decenniet. Statistiken tyder också på att den ekonomiska krisen drabbade många andra OECD-länder hårdare än Sverige efter Vid en jämförelse av åringar med eftergymnasial utbildning mellan de olika OECD-länderna över tid ser vi att det finns stora variationer i arbetslöshetsmönster. I vissa länder som Grekland, Spanien, Portugal och Italien har arbetslösheten legat över OECD-genomsnittet och framförallt ökade nivåerna kraftigt från 2009 och framåt (Figur 5). 11 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

12 Figur 5. Arbetslöshet bland åringar som tagit examen från eftergymnasial utbildning fördelat efter land OECD-genomsnitt Sverige Grekland Spanien Italien Portugal Slovenien Turkiet Slovakien Polen Mexiko Danmark Frankrike Irland Finland Luxemburg Belgien Kanada Israel Österrike Korea Schweiz Tjeckien Nederländerna USA Ungern Japan Tyskland Australien Nya Zeeland Storbritannien UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

13 Mindre könsskillnader i sysselsättningsgrad i Sverige än OECD-genomsnittet Generellt inom OECD är det fler män som arbetar än kvinnor och denna skillnad är större inom grupperna med en lägre utbildningsnivå. Sverige är ett av de länder där skillnaden mellan könen är som lägst när man ser till gruppen högutbildade. För gruppen åringar har gapet mellan könen även minskat något mellan 2005 och 2014, från 4,7 till 3,2 procentenheter, medan det inom OECD i genomsnitt har legat relativt stabilt runt 9 procentenheter (Figur 6). För grupperna med gymnasial utbildningsnivå eller förgymnasial utbildning ökar könsskillnaderna mellan dessa år. Figur 6. Sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med OECD-genomsnittet för åringar 2005 och 2014 fördelat per utbildningsnivå och kön Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige OECD-genomsnitt För åringar var könsskillnaden i Sverige för gymnasialt utbildade 6,4 procentenheter 2014 vilket kan jämföras med ett snitt inom OECD på 16,9 procentenheter. Gapet mellan könen bland de gymnasialt utbildade har minskat något både i Sverige och för OECD i genomsnitt sedan För gruppen med endast förgymnasial utbildning var könsskillnaden i Sverige hela 19,5 procentenheter, vilket emellertid är drygt 5 procentenheter under OECD-genomsnittet. Könsskillnaderna för OECD-genomsnittet är alltså ännu större. Även för förgymnasialt utbildade har könsskillnaden minskat något både i Sverige och för OECD i genomsnittet sedan Skillnaderna mellan män och kvinnor är överlag inte lika stora för arbetslöshet som de är för sysselsättningsgrad. I Sverige hade de eftergymnasialt utbildade kvinnorna i gruppen åringar 2014 en lägre arbetslöshet (4,6 procent) än männen (5,3 procent), en skillnad på 0,6 procentenheter. Detta innebär att det har skett en relativt stor förändring sedan 2005 då de eftergymnasialt utbildade kvinnornas arbetslöshet i Sverige var högre än männens och motsvarande siffror var 7,3 procent för kvinnorna och 6,9 procent för männen. 13 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

14 Samtidigt har arbetslösheten ökat inom OECD för både män och kvinnor på samtliga utbildningsnivåer (Figur 7). För eftergymnasialt utbildade åringar har emellertid könsskillnaden i arbetslöshet för OECD i genomsnitt legat stabilt på runt 1 procentenhet men till skillnad från Sverige har alltså kvinnorna en något högre arbetslöshet än männen. Figur 7. Arbetslöshet i Sverige i jämförelse med OECD-genomsnittet för åringar 2005 och 2014 per utbildningsnivå och kön. 25 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige OECD-genomsnitt Färre eftergymnasialt utbildade kvinnor än män arbetar heltid i Sverige Även om Sverige är ett av de länder inom OECD där skillnaden mellan könen är som lägst hos dem med eftergymnasial utbildning som har ett arbete, så är bilden en annan när man ser till hur stor andel som också arbetar heltid. I snitt inom OECD i åldersgruppen år arbetade 80 procent av de eftergymnasialt utbildade männen som hade en anställning och 58 procent av de eftergymnasialt utbildade kvinnorna som hade en anställning heltid, en skillnad på 22 procentenheter. I Sverige är motsvarande siffror 83 procent för männen respektive 59 procent för kvinnorna, en skillnad på 25 procentenheter vilket är strax över genomsnittet för OECD. 14 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

15 Figur 8. Andel heltidsarbetande i gruppen eftergymnasialt utbildade åringar som är sysselsatta fördelat på kön Sorterat efter andel heltidsarbetande kvinnor. Procent Portugal Polen Finland Män Kvinnor Ungern Turkiet Mexiko Grekland Israel Italien Frankrike Slovakien Sverige Luxemburg OECD-genomsnitt Spanien Danmark USA Nya Zeeland Estland Kanada UK Belgien Tyskland Irland Norge Australien Österrike Tjeckien Schweiz Holland Korea Notera. Om data saknades för 2013 användes landets data från OECD-genomsnittet är beräknat på samtliga länder i figuren. Om vi som jämförelse ser till de andra nordiska länderna arbetade betydligt fler heltid i Finland än i Sverige med 96 procent av männen och 89 procent av kvinnorna som arbetade heltid. Danmark låg mer i nivå med Sverige, medan i Norge arbetar både färre män och kvinnor med eftergymnasial utbildning heltid (av dem som har ett arbete). En bidragande faktor till att kvinnor i Sverige i större utsträckning arbetar deltid är att många kvinnor (och män) i ålder har småbarn hemma och där kvinnorna ägnar mer tid åt obetalt arbete i hemmet. Skillnaden mellan länderna kan bland annat bero på skillnader i möjligheterna att arbeta deltid under småbarnstiden. 15 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

16 Relativ lön Lönepremien av eftergymnasial utbildning låg i Sverige i internationell jämförelse Förutom vinsterna i form av personlig utveckling, möjlighet till ett intressant jobb och kanske ökad status i samhället söker sig många till högre utbildning för möjligheterna till ett mer högavlönat arbete. Hur ser då löneskillnaderna ut för de som genomgått eftergymnasial utbildning? I figuren har vi valt att visa data för gruppen åringar. För eftergymnasialt utbildade ökar den relativa lönen med ålder inom alla OECD-länder, i snitt med 36 procentenheter om gruppen åringar jämförs med gruppen åringar. Att presentera relativ lön för enbart de yngre åldersgrupperna blir därmed inte meningsfullt. Sverige är ett av de länder där skillnaden i lön mellan eftergymnasialt utbildade och de med gymnasial utbildning är som minst. I figuren motsvarar ett index =100 ingen skillnad i lön mellan utbildningsnivåerna. Ett index över 100 innebär att de med eftergymnasial utbildning tjänar mer än de med gymnasial utbildning. Exempelvis innebär ett index på 125 att de med eftergymnasial utbildning i genomsnitt tjänar 25 procent mer än motsvarande grupp med gymnasial utbildning. Figur 9. Relativ lön inom respektive kön för eftergymnasialt utbildade åringar i förhållande till gymnasialt utbildade (index = 100) Sorterat efter index för Kvinnor. Index Turkiet Iralnd Ungern Slovvenien Män Kvinnor Portugal USA Polen UK Estland Luxemburg Spanien Holland Tjeckien Japan OECD-genomsnitt Israel Belgien Kanada Schweiz Australien Frankrike Grekland Finland Österrike Italien Nya Zeeland Norge Danmark Sverige Slovakien Notera. Där inga uppgifter från 2013 fanns att tillgå så användes uppgifter från senaste tillgängliga året, dock senast UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

17 I Sverige tjänar män med eftergymnasial utbildning i snitt 29 procent mer än gymnasialt utbildade män och motsvarande siffra för kvinnorna är 25 procent. För männen har endast Schweiz lägre löneskillnader och för kvinnorna är det endast Slovakien som ligger under Sverige. Sverige ligger 32 procentenheter under OECD-genomsnittet för båda könen även om kvinnorna ligger något under männen. I ett nordiskt perspektiv är det endast kvinnorna i Danmark som ligger på samma låga nivåer som Sverige. Högst relativ lön inom norden har eftergymnasialt utbildade i Finland med 58 respektive 47 procent högre lön för männen respektive kvinnorna i jämförelse med gymnasialt utbildade av samma kön. Det är viktigt att komma ihåg att siffrorna beskriver ett genomsnitt för lönepremien av eftergymnasial utbildning. För vissa utbildningsgrupper, exempelvis läkare och civilingenjörer (eller motsvarande), är oftast lönepremien klart högre. Längre utbildningar lönar sig Allt fler tar ut en examen från längre utbildningar i Sverige (Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 1501, UKÄ och SCB). Längre studier innebär en större ekonomisk investering från individens sida i form av bland annat högre studielån och senare inträde på arbetsmarknaden. En anledning till längre studier bör då vara en relativt sett högre lön i jämförelse med att läsa kortare eftergymnasiala utbildningar. I figuren nedan visas den relativa lönen för individer med minst en masterexamen eller motsvarande (minst 5 års studier) och kandidatexamen eller motsvarande (3 års studier) där båda nivåerna jämförs i förhållande till lönen för individer med endast en gymnasial utbildning. Endast länder med tillgänglig data för båda nivåerna visas i figuren medan genomsnittet för OECD är beräknat på samtliga länder med tillgänglig data för respektive nivå. I figuren motsvarar ett index=100 ingen skillnad i lön mellan utbildningsnivåerna. Ett index över 100 innebär att de med eftergymnasial utbildning tjänar mer än de med gymnasial utbildning. I alla länder med tillgänglig data har individer med en längre utbildning i snitt en högre lön än individer med en 3-årig utbildning. OECD-genomsnittet ligger på 37 procentenheters skillnad mellan nivåerna. Sverige ligger strax under genomsnittet för OECD med en skillnad på 36 procentenheter. Sverige har även mindre löneskillnader än övriga nordiska länder där Finland uppvisar störst löneskillnad med 60 procentenheter mellan dem med minst en masterexamen och dem med en kandidatexamen. 17 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

18 Figur 10. Relativ lön för eftergymnasialt utbildade med minst en masterexamen alternativt en kandidatexamen i jämförelse med gymnasialt utbildade. Sorterat efter Differensen Master-Kandidat. Data avser Index USA Ungern Frankrike Israel Finland Danmark Slovakien Master, forskarutbildning el. liknande Kandidat el. liknande Norge Nta Zeeland Tjeckien OECD-genomsnitt Sverige Kanada Australien UK Differens Master Kandidat 18 UKÄ RAPPORT 2015:22 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR EFTERGYMNASIALT UTBILDADE

19

20 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet.

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser Både inom Europeiska unionen och inom Förenta Nationerna har länderna enats om ett antal strategiska mål som bland annat rör utbildning. Det är en av flera anledningar till

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad En viktig funktion för högre utbildning är att utbilda studenter för arbetsmarknaden. En stor utmaning idag är att tillgodose arbetsmarknadens behov inom områden där efterfrågan

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-11-22 2012/12 Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Sverige har länge tillhört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv har under lång tid placerat sig högt i internationella jämförelser av hur mycket som satsas på utbildning och av utbildningsnivån i befolkningen. Den globala konkurrensen har

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017 Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer