TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

Transkript

1 Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika inkomsttagare skulle få om den svenska a-kassan hade regler som i de jämförda länderna. Ersättning från svenska a-kassan vid olika inkomstnivåer Inkomst Sverige Vad skulle du fått om det svenska systemet hade haft samma inkomsttak som i Finland Frankrike Tyskland Nederl Norge Danmark Storbrit Rapportens slutsatser om allt hårdare villkor för dem som erhåller arbetslöshetsersättning bekräftas av en rapport från det franska forskningsinstitutet L Institut de Recherches Economiques et Sociales, IRES som noterat att flera länder i Europa försämrat arbetslöshetsförsäkringen och infört striktare regler i densamma. OECD har också jämfört nettoersättningsnivån för medelinkomsttagare i industrin. Enligt den har den svenska nettoersättningsnivån fallit från 65 % 2001 till 61 % TCO:s prognos är att den 2009 är 51 % vilket skulle placera Sverige under genomsnittet av OECD-länderna.

2 Tabell 2. Nettoersättningsnivå i procent för medelinkomsttagare i industrin Källa: OECD År 2001 % 2002 % 2003 % 2004 % 2005 % 2006 % 1 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 2 Portugal 83 Portugal 83 Portugal 83 Portugal 84 Portugal 84 Portugal 84 3 Schweiz 70 Frankrike 70 Schweiz 70 Schweiz 70 Schweiz 70 Island 71 4 Frankrike 70 Schweiz 70 Frankrike 67 Frankrike 67 Frankrike 67 Schweiz 70 5 Nederländerna 67 Nederländ. 67 Nederländ. 66 Nederländ. 66 Nederländ. 65 Nederländ Sverige 65 Sverige 67 Sverige 66 Sverige 64 Norge 64 Frankrike 67 7 Danmark 64 Kanada 64 Kanada 64 Kanada 64 Slovakien 64 Slovakien 64 8 Spanien 64 Danmark 63 Norge 64 Norge 64 Kanada 63 Italien 63 9 Norge 64 Norge 63 Danmark 63 Slovakien 64 Danmark 63 Norge Kanada 64 Spanien 63 Spanien 62 Danmark 62 Italien 63 Kanada Tyskland 60 Finland 62 Belgien 60 Spanien 62 Spanien 62 Danmark Finland 59 Japan 61 Tyskland 60 Tyskland 60 Sverige 62 Ungern Japan 59 Belgien 60 USA 60 USA 59 Tyskland 60 Tyskland Belgien 58 Tyskland 60 Finland 56 Belgien 58 Belgien 58 Spanien Österrike 55 Österrike 55 Österrike 55 Finland 55 USA 58 Sverige Korea 55 Korea 55 Korea 55 Österrike 55 Österrike 55 USA Slovakien 54 Italien 52 Italien 54 Japan 54 Finland 54 Österrike USA 54 Slovakien 52 Japan 54 Italien 54 Japan 54 Belgien Tjeckien 52 USA 52 Slovakien 53 Island 52 Polen 51 Finland Italien 52 Tjeckien 51 Tjeckien 51 Polen 51 Tjeckien 50 Japan 53

3 Takens höjd varierar i de olika länderna I Sverige får alla som tjänar upp till kronor 80 procent av lönen från den gemensamma a-kassan. Om man tjänar kronor eller mer får man ut kronor, vilket är maxbeloppet även om man har en högre inkomst. Effekten blir att merparten på arbetsmarknaden har blivit underförsäkrade. I jämförelse med de övriga länderna ligger det svenska taket lågt vilket innebär att den verkliga ersättningen för många blir väldigt låg.. Inkomsttaket som andel av genomsnittslön i industrin samt inkomsttaket för varje land omvandlat i svenska kronor SEK Andel SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK 50 0 Frankrike Tyskland Nederländerna Norge Finland Sverige Danmark Storbritannien Land Som framgår av diagrammet är den svenska nettoersättningen låg vid medelinkomster. Länder som Frankrike, Nederländerna och Tyskland har högre ersättningsnivåer. Löneuppgifterna utgörs av uppgifter från arbetare och tjänstemän inom industrin, vilket är de internationellt jämförbara uppgifter som finns tillgängliga hos OECD och Eurostat. OECD har under många år samlat in uppgifter om sina medlemsländers bidragssystem och beräknat de ekonomiska effekterna av en individs arbetslöshet. År 2006 är valt som jämförelseår eftersom det är det senaste året det finns data. Genom att vi använder oss av dessa data kan vi också jämföra genomsnittslönen mellan länderna och därmed neutralisera de skillnader i lönenivå som finns. Resultaten baseras därför på jämförbara uppgifter och inte på nominella löner som kan variera mellan länderna. Studien begränsar sig till att analysera det ekonomiska bortfallet för de offentliga arbetslöshetsersättningarna när en person blir arbetslös (ersättningsnivån), med fokus på medelinkomsttagare i varje land.

4 A-kassan ger de flesta löntagare under 80 procent av tidigare lön Nedan visas hur stor andel av den genomsnittliga inkomsten som olika yrkesgrupper får vid arbetslöshet via den gemensamma statliga arbetslöshetsförsäkringen. % av lön i Yrkesgrupp Lön, kr ersättning Jurister % Civilingenjör % Företagsekonomer % Dataspecialister % Lärare, högskolan % Journalister % Administratörer % Sjuksköterskor, spec % Polis % Lärare, special % Lokförare % Socialsekreterare % Administrativa assistenter % Lärare, gymnasiet % Sjuksköterskor % Socialförsäkringstjänstemän % Byggnadsarbetare % Lärare, grundskolan % Löneadministratörer % Målare, lackerare % Kontorssekreterare % Behandlingsassistenter % Kundinformatörer % Få grupper på arbetsmarknaden har så låg lön, att ett takbelopp på kronor i månaden ger en ersättning på 80 procent. Lärare, administratörer och poliser, till exempel, får bara cirka 50 procent av sin tidigare lön.

5 De fackföreningar som har möjlighet tvingas skapa egna inkomstförsäkringar Åtta LO-förbund, nio TCO-förbund och elva SACO-förbund erbjuder inkomstförsäkring via medlemsavgiften, under minst de första 100 dagarna av arbetslöshet. I få fall är ersättningsperioden längre. Den ger 80 procent av inkomsten upp till ett tak som för LOförbunden är ca kr, för TCO- och SACO-förbunden något högre. Kravet för att omfattas av försäkringen är att man är medlem i fackförbund och a-kassa samt att man kvalificerat sig genom medlemskap i minst 12 alternativt 18 månader och arbete i minst 80 timmar per månad under 12 månader. Dessutom finns en åldersgräns uppåt. Den som varit sjuk eller föräldraledig under en längre tid kan få svårigheter att uppfylla arbetsvillkoret, eftersom sjukskrivningstid och större delen av föräldraledigheten endast får räknas som överhoppningsbar tid. Endast två månader av föräldraledigheten får räknas som arbetad tid. Med överhoppningsbar tid menas att man kan räkna ihop perioder av arbetad tid före och efter sjukdomsperioden, för att uppfylla arbetsvillkoret. Mellan 60 och 70 procent av LO-, TCO- och SACO- medlemmarna är medlemmar i förbund som tecknat inkomstförsäkring. Men det betyder inte att så många omfattas av försäkringen. Alla medlemmar klarar inte de kvalifikationskrav, till exempel vad gäller anställningsform, som krävs för att få ersättning från inkomstförsäkringen. Alla förbundsmedlemmar är heller inte med i a-kassan, vilket är ett krav för att få ersättning. Slutligen kan inte alla fackliga förbund åstadkomma en kompletterande försäkring. Förbund vars medlemmar har hög och återkommande arbetslöshet har mycket svårt att klara ekonomin för en sådan försäkring, samtidigt som det är dessa medlemmar som skulle behöva den mest. Räknar vi bort de som inte är med i facket, de om inte har tillgång till tilläggsförsäkringar via sitt medlemskap och de som inte är kvalificerade, är det rimligt att anta att under 40 procent av de yrkesverksamma har tillgång till kompletterande inkomstförsäkringar. Bara var fjärde arbetslös får ut 80 procent av inkomsten från a-kassan För de arbetslösa medlemmarna som uppfyller kraven för att få ersättning så har det låga takbeloppet och övriga försämringar i ersättningsvillkoren inneburit en betydande underförsäkring. En mätning sista veckan i augusti 2008 visar att endast 25 procent av de arbetslösa, som tidigare arbetade heltid, fick 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning. Tre av fyra arbetslösa är alltså underförsäkrade idag. De fackliga inkomstförsäkringarna hjälper många till bättre ersättning, men långt från alla. Det här vill TCO Taket måste höjas så att försäkringen omfattar merparten av vanliga arbetstagare. 80 procent av de yrkesverksamma bör få 80 procent av sin inkomst skyddad vid arbetslöshet. Den förhöjda delen av a-kasseavgiften, den så kallade arbetslöshetsavgiften, maximeras till högst 90 kronor i månaden per medlem. Det skulle ge över 70 procent av medlemmarna i a- kassorna en sänkning av avgiften, för många med 100 kronor eller mer. Kostnaden för staten i form av minskade intäkter från finansieringsavgiften skulle bli cirka 1,2 miljarder kronor för 2009.