Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

Transkript

1 s årsrapport för 2018 Presskonferens

2 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström

3 Industrins avtal Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent ,0 procent ,3 procent 2019 Flexpension 0,5 procent 0,2 procent ,3 procent 2019 Sista avtalsåret är uppsägningsbart Låglönesatsning i vissa avtal (LO-förbund) Industrins avtal blev normerande för övriga avtal 2017 (totalt ca 500)

4 Avtalsrörelsen 2018 Begränsad omfattning 30 avtal nytecknades (cirka anställda) Läraravtalet mellan SKL/Sobona och lärararfacken via medling Vårdavtalen mellan Vårdföretagarna och Kommunal innehåller en extra pott för individuella lönehöjningar på 0,3% 2018 och 0,2% 2019 Läraravtalet som tecknades av SKL/Sobona löper ut 2021 övriga 2020

5 Avtalsrörelsen 2019 och avtal ( anställda) - Hälso- och Sjukvårdsavtalet mellan SKL/Sobona och Vårdförbundet (cirka anställda) - Sas-piloter (här utnyttjades möjligheten att säga upp avtalet i förtid) Cirka 500 avtal (2,8 miljoner anställda) - Industrins avtal

6 Lönebildningen och samhällsekonomin Valter Hultén

7 Nominell löneökning i utfall och centrala avtal Diagram 9.1 Årlig procentuell förändring : 2,3 procent 2018: 2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall inkl. prognos Restpost Industrins kostnadsmärke Källa:

8 Dämpad men positiv reallöneutveckling Diagram 9.3 Årlig procentuell förändring : 0,4 procent 2018: 0,5 procent Reallön Nominallön KPIF Källor:, SCB och Macrobond

9 Från låg- till högkonjunktur Diagram 2.4 Procentuell avvikelse från medelvärde, normaliserade värden 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2, RU-indikatorn KI RU-indikatorn Riksbanken Konfidensindikatorn Industrin KI Konfidensindikatorn Hushåll KI Barometerindikatorn KI Inköpchefsindex Industrin Swedbank (PMI) Inköpchefsindex Tjänstesektorn Swedbank (PMI) Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Swedbank och Macrobond

10 Pris, produktivitet och arbetskostnader i näringslivet Tabell 10.2 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Produktivitet 3,3-0,2 1,6 Förädlingsvärdepris 0,9 1,5 1,4 Förädlingsvärde per timme (löpande pris) 4,2 1,3 3,0 Arbetskostnad per timme 4,2 2,4 2,6 Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

11 Vinstandel och lönsamhet i näringslivet Diagram 10.3 Procent respektive nettotal Justerad vinstandel näringslivet Lönsamhetsomdöme näringslivet (höger) Vinstandel medelvärde Lönsamhetsomdöme medelvärde (höger) Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

12 Förbättrad situation på arbetsmarknaden Diagram 10.7 Procent Arbetslöshet, totalt Arbetslöshet, över 25 veckor Jämviktsarbetslöshet (KI) Arbetslöshet, 1-25 veckor Arbetslöshet, tid ej känd Sysselsättningsgrad (höger) Källa: Konjunkturinstitutet och SCB

13 Löner och arbetskostnader Tabell 9.3 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Arbetskostnad per timme Timlöner OECD-13 1,8 1,9 EU-8 1,6 1,7 Sverige 2,4 2,3 Sverige (SCB) 2,6 2,3 Tyskland 2,4 2,5 Norge 3,0 2,9 Danmark 1,8 1,8 Finland 0,8 1,0 USA 2,2 2,2 Källa: OECD, KI, Riksbanken och SCB (nationalräkenskaper)

14 Reallöner anställda i näringslivet Lönekomponenten i Labour cost index och inflation enligt HIKP eller motsvarande Diagram 9.7 Årlig procentuell förändring OECD-13 EU-8 Sverige Tyskland Sverige (KL) Källor: Eurostat, U.S. Bureau of labor statistics, Statistics Canada, Japanese Ministry of health, och Macrobond

15 Relativa enhetsarbetskostnader Tabell 11.1 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Nationella valutor Enhetsarbetskostnad Enhetsarbetskostnad Kronor Förändring Sveriges RULC Tillverkningsindustrin Sverige 0,7 0,7 EU-8-0,3 1,8-1,0 OECD-13 0,2 2,0-1,2 Hela ekonomin Sverige 1,3 1,3 EU-8 0,9 3,0-1,6 OECD-13 1,1 2,9-1,5

16 Exportmarknadsandel Diagram 11.5 Index 2012= Sverige EU-8 OECD-13 Källor: OECD och Macrobond

17 BNP och BNI per invånare Diagram 11.9 Procent BNI Sverige relativt OECD-13 BNI Sverige relativt EU-8 BNP Sverige relativt OECD-13 BNP Sverige relativt EU-8 Källor: Världsbanken och Macrobond

18 Sysselsättningsgrad år Diagram Procent Sverige Sverige relativt OECD-13 (höger) Sverige relativt EU-8 (höger) Källor: OECD och Macrobond

19 Sammanfattning Dämpade men positiva reala löneökningar i Sverige 2017 och 2018 Lägre produktivitetstillväxt i industrin en faktor bakom lägre löneökningar sedan finanskrisen 2008 Arbetskostnadernas utveckling sedan 2013 har varit förenlig med ökad vinstandel i näringslivet och förbättrad situation på arbetsmarknaden Svagare krona sedan 2013 har förbättrat Sverige kostnadsmässig konkurrenskraft BNI per capita och sysselsättning i Sverige har utvecklats minst lika bra som i omvärlden sedan finanskrisen

20 Utfall av lönestrukturstatistiken Petter Hällberg

21 Fördelning av genomsnittlig månadslön 2017 Procent av alla anställda Diagram ,5 Medianlön kronor Genomsnittslön kronor 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

22 Lönespridning efter kön Diagram 14.7

23 Lönespridning efter sektor Diagram 14.6

24 Förändring av genomsnittliga månadslöner 2017 jämfört med 2016 Tabell 14.2 Kvinnor Män Totalt Hela ekonomin 3,3 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Privat sektor 3,2 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Arbetare 2,8 (700) 2,5 (700) 2,6 (700) Tjänstemän 3,0 (1 100) 2,3 (1000) 2,5 (1 000) Offentlig sektor 2,6 (800) 2,3 (800) 2,5 (800) Kommuner 2,8 (800) 2,7 (800) 3,1 (900) Landsting 2,7 (900) 2,1 (900) 2,5 (900) Staten 2,9 (1 000) 1,9 (700) 2,5 (900)

25 Fördelning av löneökningar i procent Diagram 14.3

26 Årlig förändring av genomsnittlig månadslön Diagram 14.1

27 Löneskillnad mellan kvinnor och män John Ekberg

28 Löneskillnad sedan 2005 Diagram 16.2

29 Löneskillnad i procent Tabell 16.1 Ovägd skillnad Standardvägd skillnad Samtliga sektorer 11,3 4,3 Privat sektor 10,9 5,3 Arbetare 10,0 3,6 Tjänstemän 17,1 6,5 Offentlig sektor 10,1 1,9 Kommuner 3,1 0,3 Landsting 20,6 3,8 Staten 6,5 4,0

30 En interaktiv bild av könssamansättningen på

31 Löneskillnad i procent 2016 Diagram 16.3

32 Löneskillnad och kvinnors sysselsättningsgrad 2016 Diagram 16.5 AT: Österrike BE: Belgien BG: Bulgarien CH: Schweiz CY: Cypern CZ: Tjeckien DE: Tyskland DK: Danmark EE: Estland ES: Spanien FI: Finland FR: Frankrike HU: Ungern IS: Island IT: Italien LT: Litauen LU: Luxemburg LV: Lettland MT: Malta NL: Nederländerna NO: Norge PL: Polen PT: Portugal RO: Rumänien SE: Sverige SK: Slovakien SL: Slovenien UK: Storbritannien

33 Löneskillnadens utvecklingstakt Diagram 16.6

34 Konflikter och medling 2018 Per Ewaldsson

35 Konflikter och medling 2018 Förbundsförhandlingar: inga varsel, inga förlorade arbetsdagar, inga medlingar i MI:s regi Lokala tvister: Totalt elva ärenden, varav åtta avtalstvister. Stridsåtgärder utlöstes i tre avtalstvister, varav en strejk. 50 förlorade arbetsdagar.

36 Lokala ärenden Avtalstvister varav LOförbund varav TCOförbund varav Sacoförbund varav övriga SAC Övriga ärenden Totalt

37 Internationella jämförelser är svåra att göra, men

38 Flest arbetsdagar förloras i Cypern Frankrike Belgien Spanien (Grekland och Italien) och i de nordiska länderna utom Sverige

39 Minst antal dagar förloras i Österrike Polen Schweiz Sverige I ett europeiskt perspektiv ligger Norden utom Sverige högt I ett nordiskt perspektiv ligger Sverige lågt, även i absoluta tal

40 Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Internationella jämförelser är svåra att göra, men Vissa länder (till exempel Frankrike, Österrike, Belgien) har hög täckningsgrad trots låg organisationsgrad. Förklaring till hög täckningsgrad: allmängiltigförklaring samt kollektivavtal på branschnivå

41 Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Allmän trend inom OECD: täckningsgraden minskar (mer splittrad bild bland ILO-länderna) Sverige och övriga Norden (särskilt Danmark) kännetecknas Diagram av hög/stabil täckningsgrad Lagstadgade minimilöner vanliga även i länder med hög KAtäckning. Alla EU-länder utom Norden, Österrike och Italien har sådana system