Välkommen! Medlingsinstitutets konferens Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: Twitter: #mi19

Transkript

1 Välkommen! s konferens Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: Twitter: #mi19

2 s årsrapport för 2018

3 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström

4 Industrins avtal Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent ,0 procent ,3 procent 2019 Flexpension 0,5 procent 0,2 procent ,3 procent 2019 Sista avtalsåret är uppsägningsbart Låglönesatsning i vissa avtal (LO-förbund) Industrins avtal blev normerande för övriga avtal 2017 (totalt ca 500)

5 Avtalsrörelsen 2018 Begränsad omfattning 30 avtal nytecknades (cirka anställda) Läraravtalet mellan SKL/Sobona och lärararfacken via medling Vårdavtalen mellan Vårdföretagarna och Kommunal innehåller en extra pott för individuella lönehöjningar på 0,3% 2018 och 0,2% 2019 Läraravtalet som tecknades av SKL/Sobona löper ut 2021 övriga 2020

6 Avtalsrörelsen 2019 och avtal ( anställda) - Hälso- och Sjukvårdsavtalet mellan SKL/Sobona och Vårdförbundet (cirka anställda) - Sas-piloter (här utnyttjades möjligheten att säga upp avtalet i förtid) Cirka 500 avtal (2,8 miljoner anställda) - Industrins avtal

7 Konflikter och medling 2018 Per Ewaldsson

8 Konflikter och medling 2018 Förbundsförhandlingar: inga varsel, inga förlorade arbetsdagar, inga medlingar i MI:s regi Lokala tvister: Totalt elva ärenden, varav åtta avtalstvister. Stridsåtgärder utlöstes i tre avtalstvister, varav en strejk. 50 förlorade arbetsdagar.

9 Lokala ärenden Avtalstvister varav LOförbund varav TCOförbund varav Sacoförbund varav övriga SAC Övriga ärenden Totalt

10 Internationella jämförelser är svåra att göra, men

11 Flest arbetsdagar förloras i Cypern Frankrike Belgien Spanien (Grekland och Italien) och i de nordiska länderna utom Sverige

12 Minst antal dagar förloras i Österrike Polen Schweiz Sverige I ett europeiskt perspektiv ligger Norden utom Sverige högt I ett nordiskt perspektiv ligger Sverige lågt, även i absoluta tal

13 Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Internationella jämförelser är svåra att göra, men Vissa länder (till exempel Frankrike, Österrike, Belgien) har hög täckningsgrad trots låg organisationsgrad. Förklaring till hög täckningsgrad: allmängiltigförklaring samt kollektivavtal på branschnivå

14 Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Allmän trend inom OECD: täckningsgraden minskar (mer splittrad bild bland ILO-länderna) Sverige och övriga Norden (särskilt Danmark) kännetecknas av hög/stabil täckningsgrad

15 Lönebildningen och samhällsekonomin Valter Hultén

16 Nominell löneökning i utfall och centrala avtal Diagram 9.1 Årlig procentuell förändring : 2,3 procent 2018: 2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall inkl. prognos Restpost Industrins kostnadsmärke Källa:

17 Dämpad men positiv reallöneutveckling Diagram 9.3 Årlig procentuell förändring : 0,4 procent 2018: 0,5 procent Reallön Nominallön KPIF Källor:, SCB och Macrobond

18 Från låg- till högkonjunktur Diagram 2.4 Procentuell avvikelse från medelvärde, normaliserade värden 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2, RU-indikatorn KI RU-indikatorn Riksbanken Konfidensindikatorn Industrin KI Konfidensindikatorn Hushåll KI Barometerindikatorn KI Inköpchefsindex Industrin Swedbank (PMI) Inköpchefsindex Tjänstesektorn Swedbank (PMI) Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Swedbank och Macrobond

19 Löner och arbetskostnader Tabell 9.1 Årlig procentuell förändring Hela ekonomin Näringslivet Offentlig sektor Industrin Utfall avtalsrörelser Industrins kostnadsmärke 2,2 Centralt avtalade löneökningar 2,2 2,1 2,3 1,9 Utfall löntagare Konjunkturlöner (KL) 2,5 2,4 2,8 2,3 Lön (NR) 2,4 2,3 2,6 2,5 Reallön (KL, KPIF) 1,2 1,1 1,5 1,1 Utfall arbetsgivare Arbetskostnad per timme (NR) 2,7 2,6 2,8 2,7 Källor:, SCB och Macrobond

20 Pris, produktivitet och arbetskostnader i näringslivet Tabell 10.2 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Produktivitet 3,3-0,2 1,6 Förädlingsvärdepris 0,9 1,5 1,4 Förädlingsvärde per timme (löpande pris) 4,2 1,3 3,0 Arbetskostnad per timme 4,2 2,4 2,6 Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

21 Bidrag till produktivitetstillväxten Diagram 10.6 Procentenheter 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25-0,50-0, Jordbruk skogsbruk fiske (A01-A03) Insatsvaruindustri (B+del C) Investeringsvaruindustri (del C) Konsumtionsvaruindustri (del C) Byggindustri (F41-F43) Parti- och detaljhandel (G45-G47) IKT (J58-63) Företagstjänster (M69-M75, N71-N82) Övriga branscher Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

22 Vinstandel och lönsamhet i näringslivet Diagram 10.3 Procent respektive nettotal Justerad vinstandel näringslivet Lönsamhetsomdöme näringslivet (höger) Vinstandel medelvärde Lönsamhetsomdöme medelvärde (höger) Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

23 Förbättrad situation på arbetsmarknaden Diagram 10.7 Procent Arbetslöshet, totalt Arbetslöshet, över 25 veckor Jämviktsarbetslöshet (KI) Arbetslöshet, 1-25 veckor Arbetslöshet, tid ej känd Sysselsättningsgrad (höger) Källa: Konjunkturinstitutet och SCB

24 Utvalda jämförelseländer Tabell 8.1 Omräknade KIX-vikter i procent Länder EU-8 OECD-13 Tyskland Nederländerna 13 9 Belgien 11 7 Frankrike 11 7 Italien 9 6 Finland 9 6 Danmark 9 6 Österrike 3 2 USA 12 Storbritannien 8 Kanada 3 Norge 6 Japan 3 Summa Källor: Riksbanken och Macrobond

25 Löner och arbetskostnader Tabell 9.3 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Arbetskostnad per timme Timlöner OECD-13 1,8 1,9 EU-8 1,6 1,7 Sverige 2,4 2,3 Sverige (SCB) 2,6 2,3 Tyskland 2,4 2,5 Norge 3,0 2,9 Danmark 1,8 1,8 Finland 0,8 1,0 USA 2,2 2,2 Källa: OECD, KI, Riksbanken och SCB (nationalräkenskaper)

26 Reallöner anställda i näringslivet Lönekomponenten i Labour cost index och inflation enligt HIKP eller motsvarande Diagram 9.7 Årlig procentuell förändring OECD-13 EU-8 Sverige Tyskland Sverige (KL) Källor: Eurostat, U.S. Bureau of labor statistics, Statistics Canada, Japanese Ministry of health, och Macrobond

27 Relativa enhetsarbetskostnader Tabell 11.1 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Nationella valutor Enhetsarbetskostnad Enhetsarbetskostnad Kronor Förändring Sveriges RULC Tillverkningsindustrin Sverige 0,7 0,7 EU-8-0,3 1,8-1,0 OECD-13 0,2 2,0-1,2 Hela ekonomin Sverige 1,3 1,3 EU-8 0,9 3,0-1,6 OECD-13 1,1 2,9-1,5 Källa: OECD, Conference board, Riksbanken och Macrobond

28 Exportmarknadsandel Diagram 11.5 Index 2012= Sverige EU-8 OECD-13 Källor: OECD och Macrobond

29 BNP och BNI per invånare Diagram 11.9 Procent BNI Sverige relativt OECD-13 BNI Sverige relativt EU-8 BNP Sverige relativt OECD-13 BNP Sverige relativt EU-8 Källor: Världsbanken och Macrobond

30 Sysselsättningsgrad år Diagram Procent Sverige Sverige relativt OECD-13 (höger) Sverige relativt EU-8 (höger) Källor: OECD och Macrobond

31 Arbetslöshet år Diagram Procent Sverige Sverige relativt OECD-13 (höger) Sverige relativt EU-8 (höger) Källor: OECD och Macrobond

32 Sammanfattning Dämpade men positiva reala löneökningar i Sverige 2017 och 2018 Lägre produktivitetstillväxt i industrin en faktor bakom lägre löneökningar sedan finanskrisen 2008 Arbetskostnadernas utveckling sedan 2013 har varit förenlig med ökad vinstandel i näringslivet och förbättrad situation på arbetsmarknaden Svagare krona sedan 2013 har förbättrat Sverige kostnadsmässig konkurrenskraft BNI per capita och sysselsättning i Sverige har utvecklats minst lika bra som i omvärlden sedan finanskrisen

33 Utfall av lönestrukturstatistiken Petter Hällberg

34 Fördelning av genomsnittlig månadslön 2017 Procent av alla anställda Diagram ,5 Medianlön kronor Genomsnittslön kronor 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

35 Lönespridning efter kön Diagram 14.7

36 Lönespridning efter kön P90/P50 och P50/P10 Diagram 14.8

37 Lönespridning efter sektor Diagram 14.6

38 Förändring av genomsnittliga månadslöner 2017 jämfört med 2016 Tabell 14.2 Kvinnor Män Totalt Hela ekonomin 3,3 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Privat sektor 3,2 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Arbetare 2,8 (700) 2,5 (700) 2,6 (700) Tjänstemän 3,0 (1 100) 2,3 (1000) 2,5 (1 000) Offentlig sektor 2,6 (800) 2,3 (800) 2,5 (800) Kommuner 2,8 (800) 2,7 (800) 3,1 (900) Landsting 2,7 (900) 2,1 (900) 2,5 (900) Staten 2,9 (1 000) 1,9 (700) 2,5 (900)

39 Fördelning av löneökningar i procent Diagram 14.3

40 Årlig förändring av genomsnittlig månadslön Diagram 14.1

41 Löneskillnad mellan kvinnor och män John Ekberg

42 Löneskillnad sedan 2005 Diagram 16.2

43 Löneskillnad i procent Tabell 16.1 Ovägd skillnad Standardvägd skillnad Samtliga sektorer 11,3 4,3 Privat sektor 10,9 5,3 Arbetare 10,0 3,6 Tjänstemän 17,1 6,5 Offentlig sektor 10,1 1,9 Kommuner 3,1 0,3 Landsting 20,6 3,8 Staten 6,5 4,0

44 En interaktiv bild av könssamansättningen på

45 Löneskillnad i procent 2016 Diagram 16.3

46 Löneskillnad och kvinnors sysselsättningsgrad 2016 Diagram 16.5 AT: Österrike BE: Belgien BG: Bulgarien CH: Schweiz CY: Cypern CZ: Tjeckien DE: Tyskland DK: Danmark EE: Estland ES: Spanien FI: Finland FR: Frankrike HU: Ungern IS: Island IT: Italien LT: Litauen LU: Luxemburg LV: Lettland MT: Malta NL: Nederländerna NO: Norge PL: Polen PT: Portugal RO: Rumänien SE: Sverige SK: Slovakien SL: Slovenien UK: Storbritannien

47 Löneskillnadens utvecklingstakt Diagram 16.6

48

49 Plattformsekonomi då

50 Plattformsekonomi nu

51 Den svenska arbetsmarknadsmodellen och gig-ekonomin JUR.DR NIKLAS SELBERG

52 Plattformen: en ny aktör eller en ny icke-aktör? Teknikutveckling; smartphones och internet, har möjliggjort ett omedelbart möte mellan utbud och efterfrågan på arbete i form av en app på bl.a. telefoner Plattformen är en matchningstjänst eller mellanhand; en marknadsplats och endast detta Möjliggör att vilande värden/överkapaciteter kan utnyttjas effektivt Fenomenet är nytt och ryms inte i nedärvda rättsliga kategorier Kund och utförare är båda privatpersoner Avgift om % på transaktionerna

53 Plattform v. anställning? Anställningsförhållandet: om det är billigare att utföra arbete inom företaget än utanför det dvs. företaget kan ersätta en serie enskilda avtal om arbete med ett enda anställningsavtal (arbetsledningsrätt) Plattformen: teknikutvecklingen sänker transaktionskostnader kring arbete uppstår ett nytt paradigm? Istället för ett enda anställningsavtal blir det nu billigare att ingå en myriad mindre avtal om köp av arbete?

54 Plattformsarbetets former Crowd-work via plattform genom Internet - Arbete som kan delas upp i mikroenheter och utföras med dator - T.ex. översättning, programmering, bokföring, övervaka Internet - Beställt i globala nordväst utfört i Sydostasien, Afrika? - Utförarna anonyma; enorm arbetsmarknad Work on-demand genom app lokalt utfört - Leveranser av varor och personer, vaktmästeri, ärenden, vardagliga sysslor - Del av den lokala arbetsmarknaden

55 Plattformsarbetet och arbetsmarknaden Låg tröskel för att bli del av gig-arbetsmarknaden enkelt registrera sig på plattform Låg tröskel för att starta plattform? inte stora investeringar för att utveckla mjukvaran Resultatet blir stort utbud av arbetskraft; alla med en bil och några timmar ledigt blir en potentiell taxichaufför Arbetsmarknaden avlänkas från en viss plats; global arbetsmarknad över Internet

56 Utbredning av plattformsarbete i Sverige; andel av vuxna befolkningen 7,2 % har någonsin arbetat 3,5 % har regelbundet arbetat mer än 10 tim/vecka 1,6 % har tjänat mer än halva månadsinkomsten Statistisk profil för EU; unga män med hög utbildning, med familj och barn, kortare arbetsmarknadserfarenhet Egenanställningsbranschen: personer egenanställda

57 Plattformens roll Skiftande grad av inverkan på transaktionen - Från inget åtagande om resultatet; anslagstavla, till - Att leverera en tjänst eller en kundupplevelse, genom att t.ex. Välja ut utförare samt förbehålla sig rätten att stänga av utförare Föreskriva hur arbetet ska prissättas och utföras, samt övervaka det och administrera betalningen I viss utsträckning är arbetsledning utfört av algoritmer Kund och utförare betygsätter varandra

58 De arbetspresterandes ställning Frihet att avböja arbetspass; dvs. fria att inte slå på appen man väljer sina egna arbetstider Delvis fria att avböja enskilda uppgifter; dvs. neka uppdrag när man är inloggad på plattformen, men: - Får sämre ställning på plattformen (tillfrågad mer sällan) - I vissa fall otillåtet neka uppdrag - Kort betänketid snabbast att acceptera får jobbet Hur arbetet ska utföras styrs i varierande utsträckning av plattformen Vad arbetet ska kosta styrs i varierande utsträckning av plattformen

59 De arbetspresterande ur rättslig synvinkel Uppdragstagare Arbetstagare korta visstidsanställningar utan avtalad arbetsmängd Uppdragstagare via egenanställningsföretag

60 Egenanställning? Kan vara krav från plattformen Egenanställningsföretaget är part i två avtal: - Ingår anställningsavtal med person som vill utföra arbete - Ingår uppdragsavtal med den som vill ha arbete utfört Blir den enes arbetsgivare och den andres kommersiella motpart Anställningen varar exakt så länge som arbete finns Initiativet ligger helt hos den som vill utföra arbete - Jfr hyr en arbetsgivare

61 Plattformsekonomins fördelning av sociala risker med arbete Oavsett rättslig form så har den arbetspresterande inkomst endast under de relativt begränsade perioder då ens arbete tas i anspråk Branschen karaktäriseras av en behovslogik som står i ett visst spänningsförhållande med antaganden bakom anställningsavtalet Anställningsförhållandet bygger på att sociala och ekonomiska risker omfördelas så att företaget står kostnaden för vissa fluktuationer i efterfrågan på det producerade jfr busschauffören får betalt även om inga passagerare sitter i bussen men arbetsbrist är saklig grund för uppsägning

62

63 Ett problem för arbetsrätten? Grundtemat: hur hantera marknadsmekanismen i relation till mänskligt arbete Varken förbud eller särreglering De nedärvda rättsliga begreppens relevans aktualiseras Plattformen utövar ofta många arbetsgivarfunktioner - Att kunderna delvis också gör det har inte avgörande betydelse De arbetande framstår ofta i hög grad som arbetstagare - Ekonomiskt beroende; ej faktisk autonomi

64 Nya utmaningar för arbetsrätten Internationell trend: plattformen som arbetsgivare? Är plattformen arbetsförmedlare? dvs. utanför arbetsförhållandet Internationell diskussion + rättsprocesser i många jurisdiktioner: uppdragstagare är felklassificerade arbetstagare (hos plattformen) Vad är ett egenanställningsföretag? - Arbetsgivare? T.ex. ifråga om arbetsmiljö? - Bemanningsföretag?

65 Nya utmaningar för arbetsrätten Avsaknad av fast arbetsplats arbete utanför rådighet? Ingen klar gräns mellan arbete och fritid; arbetets början och slut? - Hur se på väntetiden mellan uppdrag? Övertid? Ob? Vilken betydelse har det att kunder utför arbetsgivarfunktion? Ökade möjligheter till övervakning av de arbetande (i realtid via GPS) Det upparbetade genomsnittliga betyget är inte portabelt; inlåsningseffekter

66 Utmaningar för svenska modellen I utkanten av arbetsrätten (utanför?); klassificeringsfrågan ej avgjord Avsaknad av fast arbetsplats försvårar facklig organisering Företagandet lämnar en tydlig partsställning och avgränsade parter Nya konfliktmönster? Fokus på kunder? Arbetstid blir fritid fritid blir arbetstid? Billig arbetskraft genom individualisering och hög konkurrens om arbetet Urvattnat arbete och en ny marknad för extraknäck?

67 Utmaningar för svenska modellen Socialförsäkringssystem och A-kassa som inte blir branschunderstöd Skattesystem lämpligt för decentraliserade transaktioner Framförallt: hur hantera behovslogik på arbetsmarknaden? Större fråga: intermittenta anställningsavtal; oförutsägbar arbetstid/inkomst (jfr SOU 2019:5) Kollektivavtalsreglering? (certifiering?) - Jfr lön mellan uthyrningsperioder för bemanningsanställda arbetare Labour is not a commodity? Diskurs om effektivt resursutnyttjande i relation till mänskligt arbete? Hur fördela riskerna med arbetet?

68

69 I panelen Maria Arkeby, Transport Stephen Schad, vd för Frilans Finans och ordförande för Egenanställningsföretagen Niklas Selberg, Lunds Universitet Bodil Sidén, konsult och tidigare talesperson för Uber Martin Wästfeldt, Unionen