RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa"

Transkript

1 RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, Stockholm, Telefon Box 404, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Restaurangkonsumtionen i Sverige... 5 Restaurangkonsumtion har ökat med 100 miljarder kronor sedan Restaurangkonsumtions andel har fördubblats... 6 Svag produktivitetstillväxt ger hög ökningstakt av restaurangpriserna... 7 Restaurangkonsumtionen i volym följer utvecklingen av den totala konsumtionsvolymen... 8 Vilka faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige?... 9 Befolkningsökning... 9 Ökat välstånd... 9 Turismen Större och mer varierat utbud Politiska beslut Restaurangkonsumtionen i Norden Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion likartad Total konvergens i restaurangandelens utvecklingen av den totala livsmedelskonsumtionen Restaurangkonsumtionen i Europa Restaurangkonsumtionen stor i stora turistländer och liten i fattiga länder På Irland och Spanien läggs mer pengar på restaurangkonsumtion än på övrig mat- och dryckeskonsumtion. 15 Bilaga 1 Utvecklingen av arbetsproduktiviteten Bilaga 2 Utvecklingen av sysselsättningen Bilaga 3 Utvecklingen av livsmedelskonsumtion exkl. restaurangkonsumtionen i Norden Bilaga 4 livsmedelskonsumtion exkl. restaurangkonsumtionen andel i Europa Sida 2 av 20

3 SAMMANFATTNING Den privata restaurangkonsumtionen i Sverige har ökat från 10 miljarder kronor 1980 till nästan 110 miljarder kronor 2016, en ökning med procent. Samtidigt har den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen ökat från 3,5 till 5,5 procent under perioden. En stor del av den ökade restaurangkonsumtionen i kronor beror på att priserna ökat snabbt på restaurangtjänster. Att andelen av den totala konsumtionen ökat förklaras också av att priserna på restaurangtjänster ökat snabbare än den allmänna prisnivån. Den högre prisökningstakten i restaurangbranschen beror till stor del på en mycket svag utveckling av produktiviteten i jämförelse med näringslivet. Trots en snabb ökning av priserna på restaurangtjänster har konsumtionen av restaurangtjänster även i volym ökat kraftigt. Sett över perioden 1980 till 2016 har den privata restaurangkonsumtionen i volym ökat snabbare än den totala privata konsumtionen i volym. I synnerhet gäller detta de senaste knappa 10 åren. Vad är det då för faktorer som ligger bakom den positiva utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionen i Sverige. För det första ökar befolkningen i Sverige, vilket ökar konsumtionen av i stort sett alla typer av varor och tjänster. Svenska folkets köpkraft ökar dessutom succesivt när vi blir allt produktivare. Ju rikare vi blir och ju fler av de basala konsumtionsbehoven som är tillfredsställda så gynnas konsumtion av den typen av tjänster som restaurangtjänster är. Den utländska turismen till Sverige ökar också från år till år, vilket driver upp den totala restaurangkonsumtionen i Sverige. Det beror på att av de utländska turisternas totala konsumtion utgörs ungefär var femte krona av konsumtion på restaurang. Ett ökat utbud av olika typer av restauranger gör också att restaurangkonsumtionen ökar. Slutligen har också ett antal politiska beslut tagits som varit positiva för restaurangkonsumtionen, såsom sänkt moms på mat serverad på restaurang. Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion är mycket likartad i den fyra nordiska länderna. Andelarna varierar från 5,3 procent i Norge till 5,9 procent i Finland. Det gäller även restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen där variationen är från 27,9 procent i Norge till 28,6 procent i Finland. Det har skett en mycket tydlig konvergens under perioden sedan Utvecklingen av andelarna har dock varierat kraftigt mellan länderna. Snabbast utveckling av andelarna har skett i Norge medan den har varit långsammast i Finland. Det är dock inte självklart utifrån viktiga parametrar som köpkraft per capita och turismens storlek att förstå varför nivån blivit så likartad. Det finns ganska tydliga skillnader i köpkraftskorrigerad BNP per capita och utländska gästnätter per capita mellan länderna. I jämförelsen av restaurangkonsumtionen i Sverige med 27 andra europeiska länder är skillnaderna mycket stora. Sverige ligger ganska precis i mitten ibland de undersökta länderna både vad gäller restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion och av den totala livsmedelskonsumtionen. Högre andelar hittar man framförallt i de stora turistländerna som Grekland, Spanien och Österrike. Lägre andelar hittar man framförallt i de fattigare länderna såsom Serbien och Rumänien. Sida 3 av 20

4 INLEDNING Den privata restaurangkonsumtionen i Sverige har haft en stark tillväxt under lång tid. Andelen av den totala konsumtionen har ökat trendmässigt, vilket inneburit att det öppnats fler restauranger och att antalet personer som sysselsätts i branschen ökat kraftigt. Det finns flera orsaker bakom den relativt kraftiga tillväxt i restaurangkonsumtionen vi har sett. Befolkningen i Sverige ökar, svenska folkets köpkraft ökar, den utländska och inhemska turismen i Sverige ökar, utbudet av olika typer av restauranger ökar och politiska beslut har fattats som varit positiva för restaurangkonsumtionen. Syftet med den här rapporten är att ge en övergripande bild av utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige över en längre tidsperiod och förklara orsakerna bakom utvecklingen. Vi kommer dessutom att ställa utvecklingen och nivån av restaurangkonsumtionen i Sverige mot den i våra nordiska grannländer för att få en benchmark mot vilken den svenska utvecklingen kan jämföras. För att få ytterligare perspektiv på den svenska utvecklingen kommer vi att ställa den svenska restaurangkonsumtionen mot nivån i 27 andra europeiska länder utifrån några olika jämförelser. Rapporten disponeras på följande sätt. Först visar vi hur den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i Sverige utvecklats, vad som beror på prisutvecklingen på restaurangtjänster respektive vad som är en faktisk ökning av konsumtionsvolymen av restaurangtjänster. Vi kommer att lyfta fram förklaringar till den utveckling som redovisas. Därefter görs en jämförelse av utvecklingen av nivån på restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen med våra tre nordiska grannländer. Avslutningsvis görs en jämförelse av nivån på andelen restaurangkonsumtion mellan ett stort antal europeiska länder. Vi kommer att försöka lyfta fram förklaringar till de skillnader som redovisas. Sida 4 av 20

5 RESTAURANGKONSUMTIONEN I SVERIGE I det här avsnittet ska vi studera hur restaurangkonsumtionen i Sverige har utvecklats under perioden Vi tittar på hur mycket konsumtionen ökat i kronor, hur den privata restaurangkonsumtionens andel utvecklats i förhållande till total privat konsumtion respektive total privat livsmedelskonsumtion, hur restaurangpriserna utvecklats i förhållande till den allmänna prisnivån, hur volymen restaurangkonsumtion utvecklats i förhållande till den totala konsumtionsvolymen och slutligen lyfts några förklaringar fram till den relativt snabba tillväxten i den privata restaurangkonsumtionen. Restaurangkonsumtion har ökat med 100 miljarder kronor sedan 1980 Det har skett en mycket kraftig tillväxt i den privata konsumtionen på restaurang i Sverige under de senaste dryga 35 åren spenderades totalt 10 miljarder kronor som privat konsumtion på restaurang i Sverige, se diagram hade summan ökat till 107 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på procent. Det är endast under en kort del under perioden som den privata restaurangkonsumtionen i kronor faktiskt sjönk. Mellan 1990 och 1992 sjönk restaurangkonsumtionen med nästan två miljarder kronor. Det finns två huvudsakliga orsaker bakom den utvecklingen. Dels gick den svenska ekonomin in i en djup kris med sjunkande total produktion i ekonomin. BNP sjönk tre år i rad åren 1991 till Dels höjdes momsen på restaurangtjänster från 12 procent till 25 i och med den stora skattereformen Sammantaget slog dessa två händelser mycket hårt på restaurangkonsumtionen. Utvecklingen av restaurangkonsumtionen har varit särskilt positiv under de senaste åren. Det beror på att momsen på mat serverad på restaurang sänktes Det ledde till en långsammare prisökningstakt på restaurangtjänster, vilket stimulerade efterfrågan i förhållande till hur det skulle sett ut om inte momsen sänkts. Den positiva utvecklingen under de sista åren syns tydligt längre fram i detta avsnitt när utvecklingen av restaurangkonsumtionen i volym visas. Mot den bakgrunden är det viktigt att påpeka att den ökning som redovisas i diagram 1 är i kronor och inte i volym. Som vi kommer att visa så har prisökningstakten på restaurangtjänster varit hög under perioden, betydligt högre än den allmänna prisökningstakten, vilket innebär att en stor del av ökningen bara betyder att vi betalar mer för samma restaurangtjänst. Sida 5 av 20

6 Miljarder kronor Diagram 1 Utveckling av den privata restaurangkonsumtionen i Sverige perioden Miljarder kronor Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Restaurangkonsumtions andel har fördubblats Restaurangkonsumtion har alltså ökat mycket kraftigt i kronor under perioden , med totalt nästan 100 miljarder. Hur har det påverkat den andel som den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata konsumtionen och av den totala privata livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurangkonsumtionen)? I diagram 2 visas hur den privata restaurangkonsumtionens andel utvecklats under perioden Som framgår av diagrammet har andelen av den totala privata konsumtionen ökat från 3,5 procent till 5,5 procent, (se den ljusgröna linjen och läs mot vänster skala). Det motsvarar en ökning av andelen med nästan 60 procent. Restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurang) 1 har ökat ännu snabbare, från 14 procent 1980 till 28 procent 2016, vilket är en fördubbling an andelen (se den mörkgröna linjen och läs mot höger skala). 1 Konsumtion på restaurang + konsumtion av livsmedel + konsumtion av alkoholhaltiga drycker Sida 6 av 20

7 Procent Procent Diagram 2 6,0 Utveckling av den privata restaurangkonsumtionens andel den totala privata matkonsumtionen och av den totala privata konsumtionen i Sverige perioden Procent 30 5,0 25 4,0 20 3,0 15 2,0 10 1,0 5 0, Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Restaurangkonsumtionens andel av totala konsumtion (v.s) Restaurangkonsumtionens andel av totala matkonsumtion (h.s) Svag produktivitetstillväxt ger hög ökningstakt av restaurangpriserna Restaurangkonsumtionen i kronor har ökat kraftigt de sista 35 åren och restaurangkonsumtionens andel av hushållens totala konsumtion ökar trendmässigt. Hur mycket av ökningen av andelen kan tillskrivas en snabbare tillväxt i konsumtionen av restaurangtjänster i volym och hur mycket beror på att prisökningstakten på restaurangtjänster är högre än den allmänna prisökningstakten. Vi börjar med att titta på prisökningstakten. Priserna på restaurangtjänster har ökat med 400 procent under perioden 1980 till 2016 motsvarande 4,8 procent i genomsnitt per år, se diagram 3. Detta kan jämföras med den allmänna prisökningstakten som samtidigt ökat med 250 procent, motsvarande 3,3 procent i genomsnitt per år, och livsmedelspriserna i konsumentledet som ökat lika mycket. Restaurangpriserna har därmed ökat 60 procent snabbare än den allmänna prisnivån och livsmedelspriserna. Prisökningstakten är betydligt lägre perioden efter att riksbanken fick sitt inflationsmål i mitten på 90-talet. Dock är skillnaden i ökningstakt mellan restaurangpriser och den allmänna prisnivån fortsatt stor. Varför ökar priserna snabbare på restaurangtjänster än för priserna i allmänhet? Förklaringen ligger i huvudsak i svårigheterna att effektivisera en arbetskraftsintensiv verksamhet som restaurangproduktion. I kombination med att restaurangföretag ungefär har samma kostnadsutveckling som produktionen av andra varor och tjänster (löner, hyror m.m.) leder detta till att restaurangerna måste höja sina priser mer än många andra producenter av varor och tjänster för att bibehålla sina marginaler. Perioden 1980 till 2016 ökade arbetsproduktiviteten i det svenska näringslivet med drygt två procent per år samtidigt minskade arbetsproduktiviteten i hotell- och restaurangbranschen med ca en procent per år, se diagram 9 bilaga 1. Sida 7 av 20

8 Index 1980=100 Diagram Prisutveckling på restaurang, prisutveckling på livsmedel och utveckling av konsumentprisindex i Sverige perioden Index 1980= Restaurangpriser KPI Livsmedelspriser Källa: Konsumentprisindex (SCB) Restaurangkonsumtionen i volym följer utvecklingen av den totala konsumtionsvolymen Hur har då utvecklingen av restaurangkonsumtionen i volym utvecklats jämfört med utvecklingen av den totala privata konsumtionen och den privata livsmedelskonsumtion (exkl. restaurang) under perioden ? Med utvecklingen i volym menas tillväxten i omsättning som är rensad för ren prisutveckling, dvs att man ökar priset för samma tjänst utan att kvaliteten förändras. Volymökningen kan bestå i dels att man producerar mer av samma sak, dels att man producerar varor eller tjänster av högre kvalitet. Det är så klart inte alldeles lätt att utröna var som är ren prisutveckling och vad som är prisutveckling som beror på förändrad kvalitet. Det gäller inte minst olika typer av tjänster. I diagram 4 visas utvecklingen av volymen restaurangkonsumtionen, den totala privata konsumtionen och livsmedelskonsumtionen perioden Som framgår av diagrammet är utvecklingen betydligt mer likartad än vad prisutvecklingen varit. Restaurangkonsumtion har dock även här haft den snabbast utvecklingen. Man ser tydligt att tillväxten i restaurangkonsumtionen i volym haft en snabbare tillväxt de senaste fem till sex åren. Den sänkta momsen på mat serverat på restaurang har, som vi nämnde tidigare i avsnittet, varit en klart bidragande orsak till detta. En snabb produktionstillväxt utan någon egentlig förbättring av arbetsproduktiviteten har inneburit att sysselsättningen i restaurangbranschen ökat snabbt under perioden. Som nämndes tidigare har arbetsproduktiviteten i genomsnitt varit negativ i hotell- och restaurangbranschen enligt nationalräkenskaperna perioden När den privata konsumtionen av restaurangtjänster ökat med mer än 100 procent samtidigt som produktionen per arbetad timme (arbetsproduktiviteten) minskat måste det skett en kraftig ökning av antalet arbetade timmar i branschen. Enligt Nationalräkenskaperna har antalet arbetade timmar i branschen ökat med nästan 140 procent. Antalet sysselsatta i hotell- och Sida 8 av 20

9 restaurangbranschen ökade samtidigt med 143 procent mellan , vilket motsvarar fler sysselsatta. I näringslivet totalt ökade under samma period arbetade timmar och sysselsättningen med 22 procent respektive 19 procent, se diagram 10 bilaga 2. Diagram Utvecklingen i volym av den privata restaurangkonsumtionen, den privata livsmedelskonsumtionen (exkl. konsumtionen på restaurang) och den totala privata konsumtionen i Sverige perioden Index 1980= Index 1980= Restaurangkonsumtion Total konsumtion Livsmedelskonsumtion Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Vilka faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige? Trots en betydligt snabbare prisökningstakt för restaurangtjänster, vilket innebär att relativpriset på restaurangtjänster ökat, så ökar restaurangkonsumtionen i volym snabbare än den privata konsumtionen totalt. Vilka orsaker ligger bakom den ökning i volymen av restaurangkonsumtion vi kan se i diagram 4? Nedan följer några av de viktigaste orsakerna. Befolkningsökning Den enklaste delförklaringen till att konsumtionen av restaurangtjänster ökar och för att den totala konsumtionen också ökar är att befolkningen ökar. Givet samma BNP per capita och i övrigt allt annat lika så kommer ökad befolkning leda till att den totala konsumtionen ökar. Under perioden 1980 till 2016 ökade den svenska befolkningen med 20 procent, vilket innebär 1,7 miljoner fler invånare i Sverige Ökat välstånd När hushållens reala inkomster ökar, till följd av att vi blir mer produktiva, så ökar också deras möjligheter att konsumera större volymer. Under perioden 1980 till 2016 har den reala disponibla inkomsten per invånare ökat med ca 1,8 procent per år. Det innebär nästan en fördubbling av den reala disponibla inkomsten per invånare under perioden och därmed av hushållens köpkraft. Som vi kommer Sida 9 av 20

10 att visa längre fram i rapporten, där vi jämför restaurangkonsumtionen mellan länder i Europa, så innebär högre välstånd att en allt större del av den privata konsumtionen läggs på restaurangtjänster. Så det är inte bara så att vi blir rikare och konsumerar mer av allt utan vi tenderar också att lägga en allt större del av de pengarna vi tjänar på marginalen på konsumtion typ restaurangtjänster. Turismen En annan förklaring till den ökande restaurangkonsumtionen är den ökande turismen, inte minst den utländska turismen. Utländsk konsumtion i Sverige har ökat från en procent av den totala privata konsumtionen till fem procent mellan 1980 och Utländska turister spenderar nästan 20 procent, eller var femte krona, av sin totala konsumtion på restaurangtjänster. Med en ökad andel utländska konsumtion i Sverige bidrar detta till att öka restaurangkonsumtionens andel. Även den inhemska turismen och det inhemska resandet är en viktig faktor. Svenska turister spenderar inte lika stor del av sin totala konsumtion på restaurang som utländska turister men andelen är hög. Ungefär var tionde krona som de svenska turisterna i Sverige spenderar är på restaurangtjänster. Större och mer varierat utbud Den ökande restaurangkonsumtionen har även i sig bidragit till att restaurangkonsumtionen ökat. Fler restauranger har tillkommit, vilket gett ett större och mer varierat utbud, vilket i sin tur gynnat efterfrågan på restaurangtjänster. Politiska beslut Förutsättningarna för en bransch påverkar så klart utvecklingen. Under perioden har ett antal olika politiska beslut tagits som påverkat restaurangbranschen både positivt och negativt. I samband med den stora skattereformen 1990 höjdes momsen på restaurangtjänster från 12 procent till 25 procent. Detta sammanföll med den djupa ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin då BNP i den svenska ekonomin sjönk tre år i rad ( ). Sammantaget ledde detta till att den privata restaurangkonsumtionen minskade med totalt 18 procent i volym under perioden 1990 till Det tog 9 år innan nivån på den privata restaurangkonsumtionen, i volym, var tillbaka på 1990 års nivå sänktes momsen på mat köpt i butik från 25 procent till 12 procent. Även take-away från restauranger sänktes på motsvarande sätt. Sammantaget innebar dock detta, enligt vår bedömning, en ogynnsam konkurrensnackdel för restaurangerna jämfört med om hushållen köpte maten och lagade den själv. Perioden 2007 till 2009 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga i två steg, från 31,42 procent till 15,49 procent. I restaurangbranschen utförs ca 30 procent av alla arbetade timmar av personer vars arbetsgivaravgifter sänktes. Då arbetskraftskostnaderna i genomsnitt utgör nästa 40 procent av restaurangföretagens totala kostnader innebar det en relativt kraftig kostnadssänkning för många restaurangföretag. Det gav restaurangföretagen bättre möjligheter att investera, höja kvaliteten och minskade behovet av att höja priserna. Det har dock skett en återställare av denna sänkning i två steg under 2015 och Den första januari 2012 sänktes momsen på mat serverad på restaurang från 25 procent till 12 procent. Det gynnade efterfrågan på restaurangtjänster tydligt under åren därefter. Detta skedde dels genom att prisökningstakten blev lägre än vad den skulle blivit utan momssänkningen samtidigt som sänkningen skapade möjligheter för restaurangföretagen att investera och höja kvaliteten på sina tjänster. Sida 10 av 20

11 Myndigheten Tillväxtanalys uppskattar att den sänkta momsen på mat serverad på restaurang höjde omsättningsvolymen i restaurangbranschen med 14,1 procent mer än vad som skulle skett utan en momssänkning. Sida 11 av 20

12 Procent RESTAURANGKONSUMTIONEN I NORDEN Restaurangkonsumtionen har utvecklats starkt under den här perioden i Sverige. En intressant fråga är om utvecklingen i Sverige avseende hushållens restaurangkonsumtion skiljer sig från den vi ser i våra nordiska grannländer. I det här avsnittet jämför vi utvecklingen och nivån på restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen och restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurangkonsumtionen) mellan de fyra nordiska länderna. Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion likartad Många av de orsaker vi pekat på för att förklara att restaurangkonsumtionens andel ökat i Sverige gäller också i våra nordiska grannländer, såsom ökad turism och ökat välstånd. I diagram 5 visas utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionen som andel av den totala privata konsumtionen under perioden 1980 till 2016 i de nordiska länderna. Av diagrammet kan två intressanta saker utläsas. För det första är andelen av hushållens totala konsumtion som läggs på restaurangtjänster väldigt likartad mellan de fyra länderna, inte minst i slutet av perioden. Andelen varierar 2016 mellan som lägst 5,3 procent i Norge (avser 2015) och som högst med 5,9 procent i Finland. Andelarna i de olika länderna har tydligt konvergerat under tidsperioden. För det andra har inte andelen ökat i samtliga länder under perioden. I Finland var nivån på 5,9 procent 2016, vilket är i stort sett samma nivå som andelen år Dock var andelen så hög som 7,1 procent i Finland Inte heller i Norge var andelen 2016 den högsta under perioden var andelen så hög som 5,8 procent i Norge. I Danmark och Sverige var dock nivån 2016 den högsta någon gång under perioden. Diagram 5 8 Utvecklingen i av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i de nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge* *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 12 av 20

13 Procent Total konvergens i restaurangandelens utvecklingen av den totala livsmedelskonsumtionen Jämför man utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata livsmedelskonsumtionen ser vi att andelen har ökat i samtliga nordiska länder sedan 1980, se diagram 6. Ökningen skiljer sig dock åt ganska kraftigt mellan länderna. Ökningen är störst i Norge där ökningen av andelen varit drygt 140 (t.o.m. 2015) procent, från 12 till 28 procent. Ökningen i Sverige har också varit stor med drygt 100 procent, från 14 till 28 procent. Ökningen av andelen har varit minst i Finland med 50 procent, från 19 till 28 procent. Som vi såg i de diagram 5 har restaurangtjänsternas andel av den totala konsumtionen inte ökat under perioden i Finland. Att restaurangtjänsternas andel av den totala livsmedelskonsumtionen trots detta ökat beror på att andelen som den privata konsumtionen av livsmedels (exkl. restaurang) utgör av den totala konsumtionen har kraftigt minskat under perioden, se diagram 11 bilaga 3. Andelen har i Finland minskat från 25 procent till 15 procent mellan 1980 och Det som är slående när man jämför de fyra länderna är hur lika nivån på restaurangkonsumtionens andel är mot slutet av perioden. Andelen varierar mellan som högst 28,7 i Finland och som lägst 27,9 (2015) procent i Norge. Det har alltså skett en i stort sett total konvergens i hur stor andel av pengarna som läggs på mat och dryck i de nordiska länderna som utgörs restaurangkonsumtion. Det är dock inte självklart utifrån viktiga parametrar som köpkraft per capita och turismens storlek att förstå varför nivån i slutet på perioden är så likartad. Köpkraftskorrigerad BNP per capita skiljer sig en hel del åt mellan länderna Även utländska kommersiella gästnätter per capita 2016 skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Diagram 6 35 Utvecklingen i av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata matkonsumtionen i de nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge* *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 13 av 20

14 RESTAURANGKONSUMTIONEN I EUROPA I följande avsnitt jämfört vi restaurangkonsumtionen i 28 europeiska länder. Här studerar vi inte utvecklingen över tiden utan jämför nivåerna Först jämför vi hur stor del den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata konsumtionen och sedan jämför vi hur stor del den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurang). Restaurangkonsumtionen stor i stora turistländer och liten i fattiga länder I diagram 7 visas hur den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen för 28 europeiska länder, från störst andel till minst andel. Eftersom även utländsk konsumtion ingår i den privata konsumtionen så ser man tydligt att det är i stora turistländer, såsom Spanien, Irland, Grekland och Österrike, som andelen restaurangkonsumtionen är störst. Det beror på att turister normalt spenderar en ganska stor del av sin totala konsumtion på restaurang. I exempelvis Sverige uppskattas att de utländska turisterna i genomsnitt spendera 18 procent av sin totala konsumtion på restaurang. I Spanien uppgick restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen till hela 15 procent. Det är nästan tre gånger så stor andel som i Sverige. Sverige ingår i en ganska stor grupp länder (12 stycken) där andelen ligger på mellan 5,3 och 6,3 procent. På Island är andelen nästan 10 procent. Här har skett en exceptionell utveckling de sista sju till åtta åren. Orsaken är att utvecklingen av den utländska turismen fullständigt exploderat efter finanskrisen. En kraftig försvagning av den isländska kronan en viktig förklaring till den utvecklingen. Den isländska kronan har exempelvis tappat ca 50 procent i värde mot US-dollarn perioden 2007 till Om andelen restaurangkonsumtion är stor i stora turistländer så är den mycket liten i vissa länder där den ekonomiska levnadsstandarden är relativt låg. I Rumänien ligger andelen på drygt en procent medan den i Serbien ligger på knappt två procent. Den köpkraftskorrigerade BNP per capita jämfört med Sverige var 30 procent för Serbien och 48 procent för Rumänien Det innebär att utrymmet att konsumera på restaurang är relativt litet och de flesta invånarna spenderar sina pengar på mer basala varor och tjänster. Sida 14 av 20

15 Diagram 7 Den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Spanien Irland Grekland Österrike Island Cypern Portugal Italien Ungern Storbritannien Tjeckien Estland Luxemburg Finland Sverige Belgien* Frankrike Slovenien Lettland Danmark Slovakien Norge* Tyskland Bulgarien Litauen Polen Serbien Rumänien* 1,7 1,1 2,7 2,5 Källa: National Accounts (Eurostat) 4,4 4,3 6,3 6,3 6,1 5,9 5,6 5,6 5,5 5,5 5,4 5,4 5,3 5,3 7,8 7,7 7,3 8,7 8,6 10,3 9, Procent *Avser ,5 13,2 14,8 På Irland och Spanien läggs mer pengar på restaurangkonsumtion än på övrig mat- och dryckeskonsumtion Hur stor del utgör den privata restaurangkonsumtionen av den totala privat livsmedelskonsumtion i de 28 europeiska länder 2016? Som vi såg i avsnittet om restaurangkonsumtionen i norden låg denna andel för de fyra nordiska länderna på mellan 28 och 29 procent Ser vi andelarna bland de övriga 24 europeiska länderna är spridningen mycket stor, se diagram 8. I topp hittar vi Irland och Spanien där andelen av den totala livsmedelskonsumtionen i pengar som restaurangkonsumtionen utgör var över 50 procent. Strax under 50 procent hittar vi Österrike på 48,4 procent och på 43 procent Storbritannien. Spanien och Österrike är stora turistländer med extremt många utländska gästnätter per capita på kommersiellt boende, 6,3 respektive 9,6. Irland har också relativt många utländska gästnätter per capita, 3,4, medan Storbritannien ligger en bra bit under snittet för den 28 länderna på 1,8. Vad är det som gör att man på de brittiska öarna trots att man inte sticker ut som turistländer har så hög andel restaurangkonsumtion i förhållande till den totala livsmedelskonsumtionen. I Storbritanniens fall beror det inte på en särskilt hög köpkraft hos befolkningen. Den ligger strax över snittet för de 28 länderna och lägre än i samtliga de nordiska länderna. En möjlig delförklaring skulle kunna vara att restaurangpriser är relativt lägre i Storbritannien i förhållande till många andra europeiska länder på ungefär samma ekonomiska utvecklingsnivå. En annan är att konsumtionen av livsmedel exkl. restaurang är särskilt låg i Storbritannien spenderades 9,7 procent av den totala privata konsumtionen i Storbritannien på mat och dryck exkl. restaurangkonsumtion. Det är den lägsta andelen av de 28 europeiska länderna som vi jämför här, se diagram 12 bilaga 4. Sida 15 av 20

16 De nordiska länderna ligger ungefär i mitten av de 28 länderna, platserna 11 till 14, vad gäller andelen av livsmedelskonsumtionen i pengar som läggs på restaurang. De nordiska länderna ligger i en grupp på 10 länder där andelen ligger mellan 25 och 30 procent. Det är tre av länderna där andelen understiger 10 procent, Rumänien, Serbien och Litauen. Precis som vi konstaterade i det tidigare avsnittet finns en tydlig koppling mellan andelen restaurangkonsumtion i förhållande till total konsumtion och den köpkraftsjusterade köpkraften per capita. Av de länder med en andel under 20 procent låg den köpkraftsjusterade köpkraften per capita på mellan 30 procent och 60 procent av den svenska Diagram 8 Den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata matkonsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Irland Spanien Österrike Storbritannien Grekland Island Cypern Italien Luxemburg Portugal Danmark Finland Sverige Norge* Ungern Belgien* Tyskland Frankrike Slovenien Tjeckien Slovakien Estland Lettland Bulgarien Polen Litauen Serbien Rumänien* 3,4 5,9 11,0 9,3 Källa: National Accounts (Eurostat) 20,8 19,5 19,0 17,0 38,9 37,8 34,8 33,9 33,7 32,0 29,1 28,4 28,2 27,9 27,1 27,0 26,8 26,5 24,9 24,5 43,2 48,4 53,2 52, Procent *Avser 2015 Sammanfattningsvis visar jämförelsen att det i huvudsak är storleken på den utländska turismen och köpkraften som avgör skillnader mellan länderna i Europa i hur stora andel restaurangkonsumtionen utgör av den totala konsumtionen respektive av den totala livsmedelskonsumtionen. Sida 16 av 20

17 Index 1980=100 BILAGA 1 UTVECKLINGEN AV ARBETSPRODUKTIVITETEN Diagram Utveckling av arbetsproduktiviteten i näringslivet totala och i hotell- och restaurangbranschen, perioden Index 1980= Näringslivet Hotell- och restaurang Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Sida 17 av 20

18 Index 1980=100 BILAGA 2 UTVECKLINGEN AV SYSSELSÄTTNINGEN Diagram Utveckling av sysselsättning och arbetade timmar i näringslivet totala och i hotell- och restaurangbranschen, perioden Index 1980= Näringslivets syss Hotell- och restaurang syss Näringslivets arb tim Hotell- och restaurang arb tim Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Sida 18 av 20

19 Procent BILAGA 3 UTVECKLINGEN AV LIVSMEDELSKONSUMTION EXKL. RESTAURANGKONSUMTIONEN I NORDEN Diagram Den totala privata matkonsumtionens (exkl. restaurang) andel av den totala privata konsumtionen i nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 19 av 20

20 BILAGA 4 LIVSMEDELSKONSUMTION EXKL. RESTAURANGKONSUMTIONEN ANDEL I EUROPA 2016 Diagram 12 Den totala privata matkonsumtionens (exkl. restaurang) andel av den totala privata konsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Rumänien* Serbien Litauen Estland Lettland Bulgarien Polen Ungern Slovakien Tjeckien Portugal Grekland Slovenien Cypern Island Italien Frankrike Belgien* Finland Sverige Norge* Spanien Danmark Tyskland Luxemburg Irland Österrike Storbritannien 9,7 21,2 20,6 20,5 20,2 19,6 18,3 18,1 16,5 16,2 16,0 15,1 15,1 15,0 15,0 14,3 13,7 13,6 13,1 12,1 11,9 11,6 11,0 23,1 27,9 26,3 25,9 32, Procent *avser 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 20 av 20

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Rapport över 1-3 kvartalet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40

Läs mer

Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis

Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis Juli 2018 RESTAURANGPRISER Utvecklingen av restaurangpriserna som redovisas i denna rapport ingår som en delmängd när SCB varje månad mäter den genomsnittliga

Läs mer

Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis

Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis Januari 2018 RESTAURANGPRISER Utvecklingen av restaurangpriserna som redovisas i denna rapport ingår som en delmängd när SCB varje månad mäter den

Läs mer

Diagram 1 Omsättningsutveckling (volym kalenderkorrigerad) i restaurangnäringen tom 4:e kv. 2018

Diagram 1 Omsättningsutveckling (volym kalenderkorrigerad) i restaurangnäringen tom 4:e kv. 2018 RESTAURANGINDEX 4:e kvartalet 2018 Positiv men svag tillväxt i volym i restaurangnäringen fjärde kvartalet Restaurangomsättningen i kronor ökade med 3,6 procent under fjärde kvartalet 2018 jämfört med

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 17 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018 Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

April 2014 prel. uppgifter

April 2014 prel. uppgifter Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta

Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta Rapport över första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas

Läs mer

Konjunkturrådets rapport 2018

Konjunkturrådets rapport 2018 Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå

Läs mer

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga

Läs mer

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/ Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Konsumentprisindex. April 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. April 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:4 19.5.2015 Konsumentprisindex April 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer