RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa"

Transkript

1 RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, Stockholm, Telefon Box 404, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Restaurangkonsumtionen i Sverige... 5 Restaurangkonsumtion har ökat med 100 miljarder kronor sedan Restaurangkonsumtions andel har fördubblats... 6 Svag produktivitetstillväxt ger hög ökningstakt av restaurangpriserna... 7 Restaurangkonsumtionen i volym följer utvecklingen av den totala konsumtionsvolymen... 8 Vilka faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige?... 9 Befolkningsökning... 9 Ökat välstånd... 9 Turismen Större och mer varierat utbud Politiska beslut Restaurangkonsumtionen i Norden Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion likartad Total konvergens i restaurangandelens utvecklingen av den totala livsmedelskonsumtionen Restaurangkonsumtionen i Europa Restaurangkonsumtionen stor i stora turistländer och liten i fattiga länder På Irland och Spanien läggs mer pengar på restaurangkonsumtion än på övrig mat- och dryckeskonsumtion. 15 Bilaga 1 Utvecklingen av arbetsproduktiviteten Bilaga 2 Utvecklingen av sysselsättningen Bilaga 3 Utvecklingen av livsmedelskonsumtion exkl. restaurangkonsumtionen i Norden Bilaga 4 livsmedelskonsumtion exkl. restaurangkonsumtionen andel i Europa Sida 2 av 20

3 SAMMANFATTNING Den privata restaurangkonsumtionen i Sverige har ökat från 10 miljarder kronor 1980 till nästan 110 miljarder kronor 2016, en ökning med procent. Samtidigt har den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen ökat från 3,5 till 5,5 procent under perioden. En stor del av den ökade restaurangkonsumtionen i kronor beror på att priserna ökat snabbt på restaurangtjänster. Att andelen av den totala konsumtionen ökat förklaras också av att priserna på restaurangtjänster ökat snabbare än den allmänna prisnivån. Den högre prisökningstakten i restaurangbranschen beror till stor del på en mycket svag utveckling av produktiviteten i jämförelse med näringslivet. Trots en snabb ökning av priserna på restaurangtjänster har konsumtionen av restaurangtjänster även i volym ökat kraftigt. Sett över perioden 1980 till 2016 har den privata restaurangkonsumtionen i volym ökat snabbare än den totala privata konsumtionen i volym. I synnerhet gäller detta de senaste knappa 10 åren. Vad är det då för faktorer som ligger bakom den positiva utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionen i Sverige. För det första ökar befolkningen i Sverige, vilket ökar konsumtionen av i stort sett alla typer av varor och tjänster. Svenska folkets köpkraft ökar dessutom succesivt när vi blir allt produktivare. Ju rikare vi blir och ju fler av de basala konsumtionsbehoven som är tillfredsställda så gynnas konsumtion av den typen av tjänster som restaurangtjänster är. Den utländska turismen till Sverige ökar också från år till år, vilket driver upp den totala restaurangkonsumtionen i Sverige. Det beror på att av de utländska turisternas totala konsumtion utgörs ungefär var femte krona av konsumtion på restaurang. Ett ökat utbud av olika typer av restauranger gör också att restaurangkonsumtionen ökar. Slutligen har också ett antal politiska beslut tagits som varit positiva för restaurangkonsumtionen, såsom sänkt moms på mat serverad på restaurang. Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion är mycket likartad i den fyra nordiska länderna. Andelarna varierar från 5,3 procent i Norge till 5,9 procent i Finland. Det gäller även restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen där variationen är från 27,9 procent i Norge till 28,6 procent i Finland. Det har skett en mycket tydlig konvergens under perioden sedan Utvecklingen av andelarna har dock varierat kraftigt mellan länderna. Snabbast utveckling av andelarna har skett i Norge medan den har varit långsammast i Finland. Det är dock inte självklart utifrån viktiga parametrar som köpkraft per capita och turismens storlek att förstå varför nivån blivit så likartad. Det finns ganska tydliga skillnader i köpkraftskorrigerad BNP per capita och utländska gästnätter per capita mellan länderna. I jämförelsen av restaurangkonsumtionen i Sverige med 27 andra europeiska länder är skillnaderna mycket stora. Sverige ligger ganska precis i mitten ibland de undersökta länderna både vad gäller restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion och av den totala livsmedelskonsumtionen. Högre andelar hittar man framförallt i de stora turistländerna som Grekland, Spanien och Österrike. Lägre andelar hittar man framförallt i de fattigare länderna såsom Serbien och Rumänien. Sida 3 av 20

4 INLEDNING Den privata restaurangkonsumtionen i Sverige har haft en stark tillväxt under lång tid. Andelen av den totala konsumtionen har ökat trendmässigt, vilket inneburit att det öppnats fler restauranger och att antalet personer som sysselsätts i branschen ökat kraftigt. Det finns flera orsaker bakom den relativt kraftiga tillväxt i restaurangkonsumtionen vi har sett. Befolkningen i Sverige ökar, svenska folkets köpkraft ökar, den utländska och inhemska turismen i Sverige ökar, utbudet av olika typer av restauranger ökar och politiska beslut har fattats som varit positiva för restaurangkonsumtionen. Syftet med den här rapporten är att ge en övergripande bild av utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige över en längre tidsperiod och förklara orsakerna bakom utvecklingen. Vi kommer dessutom att ställa utvecklingen och nivån av restaurangkonsumtionen i Sverige mot den i våra nordiska grannländer för att få en benchmark mot vilken den svenska utvecklingen kan jämföras. För att få ytterligare perspektiv på den svenska utvecklingen kommer vi att ställa den svenska restaurangkonsumtionen mot nivån i 27 andra europeiska länder utifrån några olika jämförelser. Rapporten disponeras på följande sätt. Först visar vi hur den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i Sverige utvecklats, vad som beror på prisutvecklingen på restaurangtjänster respektive vad som är en faktisk ökning av konsumtionsvolymen av restaurangtjänster. Vi kommer att lyfta fram förklaringar till den utveckling som redovisas. Därefter görs en jämförelse av utvecklingen av nivån på restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen med våra tre nordiska grannländer. Avslutningsvis görs en jämförelse av nivån på andelen restaurangkonsumtion mellan ett stort antal europeiska länder. Vi kommer att försöka lyfta fram förklaringar till de skillnader som redovisas. Sida 4 av 20

5 RESTAURANGKONSUMTIONEN I SVERIGE I det här avsnittet ska vi studera hur restaurangkonsumtionen i Sverige har utvecklats under perioden Vi tittar på hur mycket konsumtionen ökat i kronor, hur den privata restaurangkonsumtionens andel utvecklats i förhållande till total privat konsumtion respektive total privat livsmedelskonsumtion, hur restaurangpriserna utvecklats i förhållande till den allmänna prisnivån, hur volymen restaurangkonsumtion utvecklats i förhållande till den totala konsumtionsvolymen och slutligen lyfts några förklaringar fram till den relativt snabba tillväxten i den privata restaurangkonsumtionen. Restaurangkonsumtion har ökat med 100 miljarder kronor sedan 1980 Det har skett en mycket kraftig tillväxt i den privata konsumtionen på restaurang i Sverige under de senaste dryga 35 åren spenderades totalt 10 miljarder kronor som privat konsumtion på restaurang i Sverige, se diagram hade summan ökat till 107 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på procent. Det är endast under en kort del under perioden som den privata restaurangkonsumtionen i kronor faktiskt sjönk. Mellan 1990 och 1992 sjönk restaurangkonsumtionen med nästan två miljarder kronor. Det finns två huvudsakliga orsaker bakom den utvecklingen. Dels gick den svenska ekonomin in i en djup kris med sjunkande total produktion i ekonomin. BNP sjönk tre år i rad åren 1991 till Dels höjdes momsen på restaurangtjänster från 12 procent till 25 i och med den stora skattereformen Sammantaget slog dessa två händelser mycket hårt på restaurangkonsumtionen. Utvecklingen av restaurangkonsumtionen har varit särskilt positiv under de senaste åren. Det beror på att momsen på mat serverad på restaurang sänktes Det ledde till en långsammare prisökningstakt på restaurangtjänster, vilket stimulerade efterfrågan i förhållande till hur det skulle sett ut om inte momsen sänkts. Den positiva utvecklingen under de sista åren syns tydligt längre fram i detta avsnitt när utvecklingen av restaurangkonsumtionen i volym visas. Mot den bakgrunden är det viktigt att påpeka att den ökning som redovisas i diagram 1 är i kronor och inte i volym. Som vi kommer att visa så har prisökningstakten på restaurangtjänster varit hög under perioden, betydligt högre än den allmänna prisökningstakten, vilket innebär att en stor del av ökningen bara betyder att vi betalar mer för samma restaurangtjänst. Sida 5 av 20

6 Miljarder kronor Diagram 1 Utveckling av den privata restaurangkonsumtionen i Sverige perioden Miljarder kronor Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Restaurangkonsumtions andel har fördubblats Restaurangkonsumtion har alltså ökat mycket kraftigt i kronor under perioden , med totalt nästan 100 miljarder. Hur har det påverkat den andel som den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata konsumtionen och av den totala privata livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurangkonsumtionen)? I diagram 2 visas hur den privata restaurangkonsumtionens andel utvecklats under perioden Som framgår av diagrammet har andelen av den totala privata konsumtionen ökat från 3,5 procent till 5,5 procent, (se den ljusgröna linjen och läs mot vänster skala). Det motsvarar en ökning av andelen med nästan 60 procent. Restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurang) 1 har ökat ännu snabbare, från 14 procent 1980 till 28 procent 2016, vilket är en fördubbling an andelen (se den mörkgröna linjen och läs mot höger skala). 1 Konsumtion på restaurang + konsumtion av livsmedel + konsumtion av alkoholhaltiga drycker Sida 6 av 20

7 Procent Procent Diagram 2 6,0 Utveckling av den privata restaurangkonsumtionens andel den totala privata matkonsumtionen och av den totala privata konsumtionen i Sverige perioden Procent 30 5,0 25 4,0 20 3,0 15 2,0 10 1,0 5 0, Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Restaurangkonsumtionens andel av totala konsumtion (v.s) Restaurangkonsumtionens andel av totala matkonsumtion (h.s) Svag produktivitetstillväxt ger hög ökningstakt av restaurangpriserna Restaurangkonsumtionen i kronor har ökat kraftigt de sista 35 åren och restaurangkonsumtionens andel av hushållens totala konsumtion ökar trendmässigt. Hur mycket av ökningen av andelen kan tillskrivas en snabbare tillväxt i konsumtionen av restaurangtjänster i volym och hur mycket beror på att prisökningstakten på restaurangtjänster är högre än den allmänna prisökningstakten. Vi börjar med att titta på prisökningstakten. Priserna på restaurangtjänster har ökat med 400 procent under perioden 1980 till 2016 motsvarande 4,8 procent i genomsnitt per år, se diagram 3. Detta kan jämföras med den allmänna prisökningstakten som samtidigt ökat med 250 procent, motsvarande 3,3 procent i genomsnitt per år, och livsmedelspriserna i konsumentledet som ökat lika mycket. Restaurangpriserna har därmed ökat 60 procent snabbare än den allmänna prisnivån och livsmedelspriserna. Prisökningstakten är betydligt lägre perioden efter att riksbanken fick sitt inflationsmål i mitten på 90-talet. Dock är skillnaden i ökningstakt mellan restaurangpriser och den allmänna prisnivån fortsatt stor. Varför ökar priserna snabbare på restaurangtjänster än för priserna i allmänhet? Förklaringen ligger i huvudsak i svårigheterna att effektivisera en arbetskraftsintensiv verksamhet som restaurangproduktion. I kombination med att restaurangföretag ungefär har samma kostnadsutveckling som produktionen av andra varor och tjänster (löner, hyror m.m.) leder detta till att restaurangerna måste höja sina priser mer än många andra producenter av varor och tjänster för att bibehålla sina marginaler. Perioden 1980 till 2016 ökade arbetsproduktiviteten i det svenska näringslivet med drygt två procent per år samtidigt minskade arbetsproduktiviteten i hotell- och restaurangbranschen med ca en procent per år, se diagram 9 bilaga 1. Sida 7 av 20

8 Index 1980=100 Diagram Prisutveckling på restaurang, prisutveckling på livsmedel och utveckling av konsumentprisindex i Sverige perioden Index 1980= Restaurangpriser KPI Livsmedelspriser Källa: Konsumentprisindex (SCB) Restaurangkonsumtionen i volym följer utvecklingen av den totala konsumtionsvolymen Hur har då utvecklingen av restaurangkonsumtionen i volym utvecklats jämfört med utvecklingen av den totala privata konsumtionen och den privata livsmedelskonsumtion (exkl. restaurang) under perioden ? Med utvecklingen i volym menas tillväxten i omsättning som är rensad för ren prisutveckling, dvs att man ökar priset för samma tjänst utan att kvaliteten förändras. Volymökningen kan bestå i dels att man producerar mer av samma sak, dels att man producerar varor eller tjänster av högre kvalitet. Det är så klart inte alldeles lätt att utröna var som är ren prisutveckling och vad som är prisutveckling som beror på förändrad kvalitet. Det gäller inte minst olika typer av tjänster. I diagram 4 visas utvecklingen av volymen restaurangkonsumtionen, den totala privata konsumtionen och livsmedelskonsumtionen perioden Som framgår av diagrammet är utvecklingen betydligt mer likartad än vad prisutvecklingen varit. Restaurangkonsumtion har dock även här haft den snabbast utvecklingen. Man ser tydligt att tillväxten i restaurangkonsumtionen i volym haft en snabbare tillväxt de senaste fem till sex åren. Den sänkta momsen på mat serverat på restaurang har, som vi nämnde tidigare i avsnittet, varit en klart bidragande orsak till detta. En snabb produktionstillväxt utan någon egentlig förbättring av arbetsproduktiviteten har inneburit att sysselsättningen i restaurangbranschen ökat snabbt under perioden. Som nämndes tidigare har arbetsproduktiviteten i genomsnitt varit negativ i hotell- och restaurangbranschen enligt nationalräkenskaperna perioden När den privata konsumtionen av restaurangtjänster ökat med mer än 100 procent samtidigt som produktionen per arbetad timme (arbetsproduktiviteten) minskat måste det skett en kraftig ökning av antalet arbetade timmar i branschen. Enligt Nationalräkenskaperna har antalet arbetade timmar i branschen ökat med nästan 140 procent. Antalet sysselsatta i hotell- och Sida 8 av 20

9 restaurangbranschen ökade samtidigt med 143 procent mellan , vilket motsvarar fler sysselsatta. I näringslivet totalt ökade under samma period arbetade timmar och sysselsättningen med 22 procent respektive 19 procent, se diagram 10 bilaga 2. Diagram Utvecklingen i volym av den privata restaurangkonsumtionen, den privata livsmedelskonsumtionen (exkl. konsumtionen på restaurang) och den totala privata konsumtionen i Sverige perioden Index 1980= Index 1980= Restaurangkonsumtion Total konsumtion Livsmedelskonsumtion Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Vilka faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen av restaurangkonsumtionen i Sverige? Trots en betydligt snabbare prisökningstakt för restaurangtjänster, vilket innebär att relativpriset på restaurangtjänster ökat, så ökar restaurangkonsumtionen i volym snabbare än den privata konsumtionen totalt. Vilka orsaker ligger bakom den ökning i volymen av restaurangkonsumtion vi kan se i diagram 4? Nedan följer några av de viktigaste orsakerna. Befolkningsökning Den enklaste delförklaringen till att konsumtionen av restaurangtjänster ökar och för att den totala konsumtionen också ökar är att befolkningen ökar. Givet samma BNP per capita och i övrigt allt annat lika så kommer ökad befolkning leda till att den totala konsumtionen ökar. Under perioden 1980 till 2016 ökade den svenska befolkningen med 20 procent, vilket innebär 1,7 miljoner fler invånare i Sverige Ökat välstånd När hushållens reala inkomster ökar, till följd av att vi blir mer produktiva, så ökar också deras möjligheter att konsumera större volymer. Under perioden 1980 till 2016 har den reala disponibla inkomsten per invånare ökat med ca 1,8 procent per år. Det innebär nästan en fördubbling av den reala disponibla inkomsten per invånare under perioden och därmed av hushållens köpkraft. Som vi kommer Sida 9 av 20

10 att visa längre fram i rapporten, där vi jämför restaurangkonsumtionen mellan länder i Europa, så innebär högre välstånd att en allt större del av den privata konsumtionen läggs på restaurangtjänster. Så det är inte bara så att vi blir rikare och konsumerar mer av allt utan vi tenderar också att lägga en allt större del av de pengarna vi tjänar på marginalen på konsumtion typ restaurangtjänster. Turismen En annan förklaring till den ökande restaurangkonsumtionen är den ökande turismen, inte minst den utländska turismen. Utländsk konsumtion i Sverige har ökat från en procent av den totala privata konsumtionen till fem procent mellan 1980 och Utländska turister spenderar nästan 20 procent, eller var femte krona, av sin totala konsumtion på restaurangtjänster. Med en ökad andel utländska konsumtion i Sverige bidrar detta till att öka restaurangkonsumtionens andel. Även den inhemska turismen och det inhemska resandet är en viktig faktor. Svenska turister spenderar inte lika stor del av sin totala konsumtion på restaurang som utländska turister men andelen är hög. Ungefär var tionde krona som de svenska turisterna i Sverige spenderar är på restaurangtjänster. Större och mer varierat utbud Den ökande restaurangkonsumtionen har även i sig bidragit till att restaurangkonsumtionen ökat. Fler restauranger har tillkommit, vilket gett ett större och mer varierat utbud, vilket i sin tur gynnat efterfrågan på restaurangtjänster. Politiska beslut Förutsättningarna för en bransch påverkar så klart utvecklingen. Under perioden har ett antal olika politiska beslut tagits som påverkat restaurangbranschen både positivt och negativt. I samband med den stora skattereformen 1990 höjdes momsen på restaurangtjänster från 12 procent till 25 procent. Detta sammanföll med den djupa ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin då BNP i den svenska ekonomin sjönk tre år i rad ( ). Sammantaget ledde detta till att den privata restaurangkonsumtionen minskade med totalt 18 procent i volym under perioden 1990 till Det tog 9 år innan nivån på den privata restaurangkonsumtionen, i volym, var tillbaka på 1990 års nivå sänktes momsen på mat köpt i butik från 25 procent till 12 procent. Även take-away från restauranger sänktes på motsvarande sätt. Sammantaget innebar dock detta, enligt vår bedömning, en ogynnsam konkurrensnackdel för restaurangerna jämfört med om hushållen köpte maten och lagade den själv. Perioden 2007 till 2009 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga i två steg, från 31,42 procent till 15,49 procent. I restaurangbranschen utförs ca 30 procent av alla arbetade timmar av personer vars arbetsgivaravgifter sänktes. Då arbetskraftskostnaderna i genomsnitt utgör nästa 40 procent av restaurangföretagens totala kostnader innebar det en relativt kraftig kostnadssänkning för många restaurangföretag. Det gav restaurangföretagen bättre möjligheter att investera, höja kvaliteten och minskade behovet av att höja priserna. Det har dock skett en återställare av denna sänkning i två steg under 2015 och Den första januari 2012 sänktes momsen på mat serverad på restaurang från 25 procent till 12 procent. Det gynnade efterfrågan på restaurangtjänster tydligt under åren därefter. Detta skedde dels genom att prisökningstakten blev lägre än vad den skulle blivit utan momssänkningen samtidigt som sänkningen skapade möjligheter för restaurangföretagen att investera och höja kvaliteten på sina tjänster. Sida 10 av 20

11 Myndigheten Tillväxtanalys uppskattar att den sänkta momsen på mat serverad på restaurang höjde omsättningsvolymen i restaurangbranschen med 14,1 procent mer än vad som skulle skett utan en momssänkning. Sida 11 av 20

12 Procent RESTAURANGKONSUMTIONEN I NORDEN Restaurangkonsumtionen har utvecklats starkt under den här perioden i Sverige. En intressant fråga är om utvecklingen i Sverige avseende hushållens restaurangkonsumtion skiljer sig från den vi ser i våra nordiska grannländer. I det här avsnittet jämför vi utvecklingen och nivån på restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen och restaurangkonsumtionens andel av den totala livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurangkonsumtionen) mellan de fyra nordiska länderna. Restaurangkonsumtionens andel av total konsumtion likartad Många av de orsaker vi pekat på för att förklara att restaurangkonsumtionens andel ökat i Sverige gäller också i våra nordiska grannländer, såsom ökad turism och ökat välstånd. I diagram 5 visas utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionen som andel av den totala privata konsumtionen under perioden 1980 till 2016 i de nordiska länderna. Av diagrammet kan två intressanta saker utläsas. För det första är andelen av hushållens totala konsumtion som läggs på restaurangtjänster väldigt likartad mellan de fyra länderna, inte minst i slutet av perioden. Andelen varierar 2016 mellan som lägst 5,3 procent i Norge (avser 2015) och som högst med 5,9 procent i Finland. Andelarna i de olika länderna har tydligt konvergerat under tidsperioden. För det andra har inte andelen ökat i samtliga länder under perioden. I Finland var nivån på 5,9 procent 2016, vilket är i stort sett samma nivå som andelen år Dock var andelen så hög som 7,1 procent i Finland Inte heller i Norge var andelen 2016 den högsta under perioden var andelen så hög som 5,8 procent i Norge. I Danmark och Sverige var dock nivån 2016 den högsta någon gång under perioden. Diagram 5 8 Utvecklingen i av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i de nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge* *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 12 av 20

13 Procent Total konvergens i restaurangandelens utvecklingen av den totala livsmedelskonsumtionen Jämför man utvecklingen av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata livsmedelskonsumtionen ser vi att andelen har ökat i samtliga nordiska länder sedan 1980, se diagram 6. Ökningen skiljer sig dock åt ganska kraftigt mellan länderna. Ökningen är störst i Norge där ökningen av andelen varit drygt 140 (t.o.m. 2015) procent, från 12 till 28 procent. Ökningen i Sverige har också varit stor med drygt 100 procent, från 14 till 28 procent. Ökningen av andelen har varit minst i Finland med 50 procent, från 19 till 28 procent. Som vi såg i de diagram 5 har restaurangtjänsternas andel av den totala konsumtionen inte ökat under perioden i Finland. Att restaurangtjänsternas andel av den totala livsmedelskonsumtionen trots detta ökat beror på att andelen som den privata konsumtionen av livsmedels (exkl. restaurang) utgör av den totala konsumtionen har kraftigt minskat under perioden, se diagram 11 bilaga 3. Andelen har i Finland minskat från 25 procent till 15 procent mellan 1980 och Det som är slående när man jämför de fyra länderna är hur lika nivån på restaurangkonsumtionens andel är mot slutet av perioden. Andelen varierar mellan som högst 28,7 i Finland och som lägst 27,9 (2015) procent i Norge. Det har alltså skett en i stort sett total konvergens i hur stor andel av pengarna som läggs på mat och dryck i de nordiska länderna som utgörs restaurangkonsumtion. Det är dock inte självklart utifrån viktiga parametrar som köpkraft per capita och turismens storlek att förstå varför nivån i slutet på perioden är så likartad. Köpkraftskorrigerad BNP per capita skiljer sig en hel del åt mellan länderna Även utländska kommersiella gästnätter per capita 2016 skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Diagram 6 35 Utvecklingen i av den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata matkonsumtionen i de nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge* *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 13 av 20

14 RESTAURANGKONSUMTIONEN I EUROPA I följande avsnitt jämfört vi restaurangkonsumtionen i 28 europeiska länder. Här studerar vi inte utvecklingen över tiden utan jämför nivåerna Först jämför vi hur stor del den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata konsumtionen och sedan jämför vi hur stor del den privata restaurangkonsumtionen utgör av den totala privata livsmedelskonsumtionen (inkl. restaurang). Restaurangkonsumtionen stor i stora turistländer och liten i fattiga länder I diagram 7 visas hur den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen för 28 europeiska länder, från störst andel till minst andel. Eftersom även utländsk konsumtion ingår i den privata konsumtionen så ser man tydligt att det är i stora turistländer, såsom Spanien, Irland, Grekland och Österrike, som andelen restaurangkonsumtionen är störst. Det beror på att turister normalt spenderar en ganska stor del av sin totala konsumtion på restaurang. I exempelvis Sverige uppskattas att de utländska turisterna i genomsnitt spendera 18 procent av sin totala konsumtion på restaurang. I Spanien uppgick restaurangkonsumtionens andel av den totala konsumtionen till hela 15 procent. Det är nästan tre gånger så stor andel som i Sverige. Sverige ingår i en ganska stor grupp länder (12 stycken) där andelen ligger på mellan 5,3 och 6,3 procent. På Island är andelen nästan 10 procent. Här har skett en exceptionell utveckling de sista sju till åtta åren. Orsaken är att utvecklingen av den utländska turismen fullständigt exploderat efter finanskrisen. En kraftig försvagning av den isländska kronan en viktig förklaring till den utvecklingen. Den isländska kronan har exempelvis tappat ca 50 procent i värde mot US-dollarn perioden 2007 till Om andelen restaurangkonsumtion är stor i stora turistländer så är den mycket liten i vissa länder där den ekonomiska levnadsstandarden är relativt låg. I Rumänien ligger andelen på drygt en procent medan den i Serbien ligger på knappt två procent. Den köpkraftskorrigerade BNP per capita jämfört med Sverige var 30 procent för Serbien och 48 procent för Rumänien Det innebär att utrymmet att konsumera på restaurang är relativt litet och de flesta invånarna spenderar sina pengar på mer basala varor och tjänster. Sida 14 av 20

15 Diagram 7 Den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Spanien Irland Grekland Österrike Island Cypern Portugal Italien Ungern Storbritannien Tjeckien Estland Luxemburg Finland Sverige Belgien* Frankrike Slovenien Lettland Danmark Slovakien Norge* Tyskland Bulgarien Litauen Polen Serbien Rumänien* 1,7 1,1 2,7 2,5 Källa: National Accounts (Eurostat) 4,4 4,3 6,3 6,3 6,1 5,9 5,6 5,6 5,5 5,5 5,4 5,4 5,3 5,3 7,8 7,7 7,3 8,7 8,6 10,3 9, Procent *Avser ,5 13,2 14,8 På Irland och Spanien läggs mer pengar på restaurangkonsumtion än på övrig mat- och dryckeskonsumtion Hur stor del utgör den privata restaurangkonsumtionen av den totala privat livsmedelskonsumtion i de 28 europeiska länder 2016? Som vi såg i avsnittet om restaurangkonsumtionen i norden låg denna andel för de fyra nordiska länderna på mellan 28 och 29 procent Ser vi andelarna bland de övriga 24 europeiska länderna är spridningen mycket stor, se diagram 8. I topp hittar vi Irland och Spanien där andelen av den totala livsmedelskonsumtionen i pengar som restaurangkonsumtionen utgör var över 50 procent. Strax under 50 procent hittar vi Österrike på 48,4 procent och på 43 procent Storbritannien. Spanien och Österrike är stora turistländer med extremt många utländska gästnätter per capita på kommersiellt boende, 6,3 respektive 9,6. Irland har också relativt många utländska gästnätter per capita, 3,4, medan Storbritannien ligger en bra bit under snittet för den 28 länderna på 1,8. Vad är det som gör att man på de brittiska öarna trots att man inte sticker ut som turistländer har så hög andel restaurangkonsumtion i förhållande till den totala livsmedelskonsumtionen. I Storbritanniens fall beror det inte på en särskilt hög köpkraft hos befolkningen. Den ligger strax över snittet för de 28 länderna och lägre än i samtliga de nordiska länderna. En möjlig delförklaring skulle kunna vara att restaurangpriser är relativt lägre i Storbritannien i förhållande till många andra europeiska länder på ungefär samma ekonomiska utvecklingsnivå. En annan är att konsumtionen av livsmedel exkl. restaurang är särskilt låg i Storbritannien spenderades 9,7 procent av den totala privata konsumtionen i Storbritannien på mat och dryck exkl. restaurangkonsumtion. Det är den lägsta andelen av de 28 europeiska länderna som vi jämför här, se diagram 12 bilaga 4. Sida 15 av 20

16 De nordiska länderna ligger ungefär i mitten av de 28 länderna, platserna 11 till 14, vad gäller andelen av livsmedelskonsumtionen i pengar som läggs på restaurang. De nordiska länderna ligger i en grupp på 10 länder där andelen ligger mellan 25 och 30 procent. Det är tre av länderna där andelen understiger 10 procent, Rumänien, Serbien och Litauen. Precis som vi konstaterade i det tidigare avsnittet finns en tydlig koppling mellan andelen restaurangkonsumtion i förhållande till total konsumtion och den köpkraftsjusterade köpkraften per capita. Av de länder med en andel under 20 procent låg den köpkraftsjusterade köpkraften per capita på mellan 30 procent och 60 procent av den svenska Diagram 8 Den privata restaurangkonsumtionens andel av den totala privata matkonsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Irland Spanien Österrike Storbritannien Grekland Island Cypern Italien Luxemburg Portugal Danmark Finland Sverige Norge* Ungern Belgien* Tyskland Frankrike Slovenien Tjeckien Slovakien Estland Lettland Bulgarien Polen Litauen Serbien Rumänien* 3,4 5,9 11,0 9,3 Källa: National Accounts (Eurostat) 20,8 19,5 19,0 17,0 38,9 37,8 34,8 33,9 33,7 32,0 29,1 28,4 28,2 27,9 27,1 27,0 26,8 26,5 24,9 24,5 43,2 48,4 53,2 52, Procent *Avser 2015 Sammanfattningsvis visar jämförelsen att det i huvudsak är storleken på den utländska turismen och köpkraften som avgör skillnader mellan länderna i Europa i hur stora andel restaurangkonsumtionen utgör av den totala konsumtionen respektive av den totala livsmedelskonsumtionen. Sida 16 av 20

17 Index 1980=100 BILAGA 1 UTVECKLINGEN AV ARBETSPRODUKTIVITETEN Diagram Utveckling av arbetsproduktiviteten i näringslivet totala och i hotell- och restaurangbranschen, perioden Index 1980= Näringslivet Hotell- och restaurang Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Sida 17 av 20

18 Index 1980=100 BILAGA 2 UTVECKLINGEN AV SYSSELSÄTTNINGEN Diagram Utveckling av sysselsättning och arbetade timmar i näringslivet totala och i hotell- och restaurangbranschen, perioden Index 1980= Näringslivets syss Hotell- och restaurang syss Näringslivets arb tim Hotell- och restaurang arb tim Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) Sida 18 av 20

19 Procent BILAGA 3 UTVECKLINGEN AV LIVSMEDELSKONSUMTION EXKL. RESTAURANGKONSUMTIONEN I NORDEN Diagram Den totala privata matkonsumtionens (exkl. restaurang) andel av den totala privata konsumtionen i nordiska länderna perioden Procent Danmark Finland Sverige Norge *Data tom 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 19 av 20

20 BILAGA 4 LIVSMEDELSKONSUMTION EXKL. RESTAURANGKONSUMTIONEN ANDEL I EUROPA 2016 Diagram 12 Den totala privata matkonsumtionens (exkl. restaurang) andel av den totala privata konsumtionen i 28 europeiska länder 2016 Procent Rumänien* Serbien Litauen Estland Lettland Bulgarien Polen Ungern Slovakien Tjeckien Portugal Grekland Slovenien Cypern Island Italien Frankrike Belgien* Finland Sverige Norge* Spanien Danmark Tyskland Luxemburg Irland Österrike Storbritannien 9,7 21,2 20,6 20,5 20,2 19,6 18,3 18,1 16,5 16,2 16,0 15,1 15,1 15,0 15,0 14,3 13,7 13,6 13,1 12,1 11,9 11,6 11,0 23,1 27,9 26,3 25,9 32, Procent *avser 2015 Källa: National Accounts (Eurostat) Sida 20 av 20