Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+ Täckning: EU 27 ( europeiska medborgare) Fältarbete: mitten av januari mitten av februari 2009 Sammanfattning Inför det förestående valet till Europaparlamentet har det varit viktigt att mäta européernas uppfattning om EU:s åtgärder i ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen. Denna undersökning som utfördes genom personliga intervjuer med EU-medborgare visar på en kollektiv oro inför krisen, en önskan om mer samordnade åtgärder på EU-nivå och även påtagligt olikartade nationella tolkningar av eurons betydelse. Den visar även på tydliga variationer mellan olika samhälls- och åldersgrupper (sociodemografiska skillnader). Kvinnor är mer oroade och mer kritiska när det gäller euron. Detta gäller även personer som avslutat skolgången vid 15 års ålder eller tidigare. Följande viktiga punkter bör noteras: Européerna är mycket oroade över krisens återverkningar. Denna oro som upplevs mycket starkt i alla länder (mellan 80 och 90 %) omfattar alla nivåer av ekonomin, dvs. den internationella, europeiska och nationella ekonomin. Detta gäller läget både i dag och i framtiden. Oron är inte så tydlig på personlig nivå (58 % i dag, 56 % i framtiden). Européerna stöder samordnade åtgärder för att bekämpa krisen. Medborgarnas ställer en klar diagnos. Enligt 44 % av medborgarna har medlemsstaterna agerat var för sig, medan 39 % anser att de agerade på ett samordnat sätt. 61 % anser dock européerna skulle vara bättre skyddade om medlemsstaterna antog en samordnad strategi. Parlamentet har upprepade gånger uttalat sig till förmån för en sådan strategi och anser att den bör antas snarast.

2 På vilken nivå kan krisen bäst bekämpas? Denna fråga framträder tydligare än andra på grund av att den avslöjar stora skillnader mellan medlemsstaterna. Detta kan vara beroende av om ett land hör till G8-gruppen eller inte eller av hur allvarligt den ekonomiska krisen drabbat det berörda landet. I genomsnitt valde 25 % G8 och 17 % EU, medan 15 % svarade USA och 14 % hänvisade till nationella regeringar. Vilka åtgärder bör vidtas på EU-nivå? Europaparlamentet har upprepade gånger förklarat sig stödja olika åtgärder på EU-nivå. Det finns ett bredd stöd bland européerna (66 71 %) för detta synsätt när det gäller samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitiken, tillsyn från EU:s sida i fall då offentliga medel används för att rädda finansinstitut, övervakning av verksamheten inom de viktigaste internationella finansiella koncernerna och EU:s roll som reglerare av finansiella tjänster på internationell nivå. Euron: ett skydd? Denna fråga om eurons roll när det gäller att mildra krisens negativa återverkningar ställdes i alla medlemsstater. På europeisk nivå var svaret i genomsnitt negativt. Detta innebär att 44 % av européerna anser att euron inte har mildrat effekterna av krisen, i jämförelse med 39 % som anser att den faktiskt har det, medan 17 % inte kunde uttala sig. Resultatet visar faktiskt att uppfattningen om euron varierar mycket från ett land till ett annat. Den detaljerade tabellen (se s. 15) visar att 17 länder svarade jakande på frågan. Av dessa kom 13 från euroområdet, 3 var länder som är skyldiga att införa euron och 1 land hade vägrat införa euron. Det bör dock noteras att 8 medlemsstater, av vilka två ingår i den grupp som först antog euron, är mer benägna att svara nekande, och ett sista land anser att bägge alternativen är likvärdiga. Slutligen framkommer det att i de två länderna som senast anslöt sig till Europeiska unionen 2007 svarade många vet ej (51 % för Bulgarien och 41 % för Rumänien). Det kan konstateras att det inom de 27 medlemsländerna, och till och med inom de 13 länder som ingår i euroområdet, råder nyanserade uppfattningar om huruvida euron fungerar som en buffert under krisen. Anser sålunda länderna i euroområdet att deras tidigare valuta skulle ha skyddat dem bättre än euron? Den tidigare valutan ett bättre skydd än euron? Det övergripande resultatet måste än en gång analyseras i förhållande till de nationella resultaten. I euroområdet svarare 45 % av européerna jakande på denna fråga och 45 % nekande. Samtidigt visar tabellen (se s. 17) för denna fråga tydligt att medborgarna i 12 av 16 länder i euroområdet anser att deras tidigare nationella valuta inte skulle ha skyddat dem bättre än euron under denna kris. Bland dessa länder ingår de tidigare nämnda två länderna ur den grupp som först införde den gemensamma valutan. 2

3 Medborgarna i fyra av sexton länder, av vilka två ingår i den grupp som först införde den gemensamma valutan anser tvärtom att deras nationella valuta skulle ha skyddat dem bättre än euron. Euron ett bättre skydd än den nationella valutan? Denna fråga ställdes i de elva länder som ännu inte hade infört den gemensamma valutan. Resultatet visar ett genomsnitt på 46 % nekande svar och 36 % jakande svar för hela EU. I de tre länder som vägrat anta euron svarade en tydlig majoritet (mellan 54 och 61 %) nekande på denna fråga. Av de åtta länder som enligt anslutningsfördraget är skyldiga att införa euron svarade fyra jakande (mellan 39 och 61 %) på frågan och fyra nekande (mellan 43 och 58 %). Införandet av euron: ska processen påskyndas, fördröjas, fortsätta som tidigare eller stoppas? Denna fråga som ställdes i de åtta länder som är skyldiga att införa euron gav följande svar: 29 % anser att processen bör påskyndas, 29 % anser att den bör fördröjas, 19 % anser att den bör fortsätta som tidigare och 6 % anser att den bör stoppas. I det följande behandlas hela enkäten i detalj. Den består av tre delar: I. Krisens återverkningar: i dag och i framtiden. II. III. Den lämpligaste nivån för hantering av krisen och vilka åtgärder som ska vidtas. Eurons betydelse i finanskrisen. 3

4 I. Krisens återverkningar i dag och i framtiden a. I dag: QD1 I vilken utsträckning anser du att den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen har eller inte har återverkningar på vart och ett av följande? b. I framtiden: QD2 Och när du tänker på framtiden, tror du att den ekonomiska och finansiella krisen kommer att ha eller inte ha återverkningar på vart och ett av följande, under de närmaste fem åren? A. Återverkningar på världsekonomin a. I dag På EU-nivå: Av de tillfrågade uppger 90 % att krisen har stora återverkningar på världsekonomin (mycket stora och ganska stora återverkningar). 4

5 Hälften av européerna (50 %) anser att den nuvarande finanskrisen har mycket stora återverkningar på världsekonomin. 40 % anser att återverkningarna är ganska stora. Endast 5 % av européerna anser att inga eller inga egentliga återverkningar kan konstateras. Relativt få (5 %) svarade vet ej. Skillnader mellan medlemsstaterna: De nationella skillnaderna är mycket små. Andelen personer som anser att konsekvenserna blir stora är störst i Grekland och Slovakien (98 %), Cypern och Nederländerna (97 %). Andelen är lägst i Portugal (80 %), Lettland och Italien (85 %). b. I framtiden På EU-nivå: En stor majoritet av de tillfrågade (81 %) anser att den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen kommer att ha stora återverkningar på världsekonomin under de närmaste fem åren (35 % anser att återverkningar kommer att blir mycket stora och 46 % anser att det kommer att bli ganska stora). Skillnader mellan medlemsstaterna: Pessimismen angående återverkningarna i framtiden är åter mest utbredd i Grekland och Slovakien (93 %), men även i Luxemburg (90 %). Andelen medborgare som anser detta är lägst i Danmark (53 %), Bulgarien (70 %), Finland och Lettland (74 %). B. Återverkningar på den europeiska ekonomin a. I dag På EU-nivå: Av de tillfrågade anser 90 % att finanskrisen har stora återverkningar på den europeiska ekonomin. Andelen personer som svarade mycket stora återverkningar är 48 %, medan 42 % anser att den nuvarande krisen har ganska stora återverkningar på den europeiska ekonomin. Endast 5 % svarade vet ej. Skillnader mellan medlemsstaterna: Variationerna är återigen små (13 %) och oron påfallande. 5

6 Andelen är högst i Grekland (99 %), Belgien och Slovakien (96 %). Andelen är lägst i Portugal (81 %), Rumänien, Polen, Italien och Bulgarien (86 %). b. I framtiden På EU-nivå: I genomsnitt anser 81 % av de tillfrågade att krisen kommer att ha stora återverkningar på den europeiska ekonomin under de närmaste fem åren (33 % anser att återverkningarna kommer att blir mycket stora och 48 % anser att det kommer att bli ganska stora). Andelen som svarade vet ej var 8 %. Skillnader mellan medlemsstaterna: De tre mest pessimistiska medlemsstaterna på denna punkt är Grekland (92 % anser att konsekvenserna är stora), Slovakien (91 %) och Ungern (90 %). Den lägsta andelen sådana svar kom från Danmark (50 %), följt av Bulgarien (71 %) och Finland (72 %). C. Återverkningar på den nationella ekonomin. a. I dag På EU-nivå: Av de tillfrågade i EU ansåg åter 90 % att finanskrisen redan har viktiga återverkningar på deras lands ekonomi (51 % ansåg att återverkningarna är mycket stora och 39 % att de är ganska stora ). Skillnader mellan medlemsstaterna: Estland, Grekland och Ungern är de medlemsstater där andelen medborgare anser att återverkningarnas på den nationella ekonomin är störst (97 % i vart och ett av dessa länder). Andelen sådana svar var lägst i Danmark (77 %), Polen (82 %), Portugal och Österrike (83 %). b. I framtiden På EU-nivå: 81 % av de tillfrågade européerna anser att återverkningarna på deras nationella ekonomi under de närmaste fem åren kommer att bli stora (36 % anser att återverkningarna kommer att blir mycket stora och 45 % anser att de kommer att bli ganska stora). Skillnader mellan medlemsstaterna: 6

7 Andelen som anser att konsekvenserna blir stora är högst i Grekland (93 %), Ungern (93 %) och Slovakien (91 %). Andelen sådana svar är åter klart lägst i Danmark (45 %), följt av Finland (70 %) och Tyskland (73 %). D. Återverkningar på den personlig situationen Även om resultaten visar att många européer är oroade över krisens återverkningar på deras personliga situation verkar de oroa sig mer för återverkningarna på andra nivåer. a. I dag På EU-nivå: Över hälften av de tillfrågade (58 %) känner redan personligen av krisens återverkningar. Av dessa anser 20 % att krisen har mycket stora återverkningar på deras personliga situation, 38 % att återverkningarna på den personliga situationen är ganska stora. Skillnader mellan medlemsstaterna Variationerna mellan medlemsstaterna är större i detta sammanhang än om man analyserar återverkningarna på olika nivåer av ekonomin. Skillnaderna kan till och med uppgå till 61 %. Andelen medborgare som uppger att återverkningarna är stora för dem personligen är störst i Grekland och Ungern (88 %) och Estland (82 %). Denna andel är minst i de tre skandinaviska länderna: Danmark (22 %), Sverige (24 %) och Finland (27 %). b. I framtiden På EU-nivå Av de tillfrågade européerna anser 56 % att den ekonomiska och finansiella krisen kommer att ha stora återverkningar på deras personliga situation under de närmaste fem åren (i genomsnitt 18 % uppger att återverkningar kommer att blir mycket stora och 38 % anser att det kommer att bli ganska stora ). Skillnader mellan medlemsstaterna: Det förekommer stora skillnader (upp till 51 %) mellan medlemsstaterna. 7

8 Pessimismen angående krisens återverkningar på den personliga situationen är mest utbredd i Grekland (89 %), Ungern (86 %) och Litauen (77 %). Minst pessimism noteras i Danmark (15 %), Finland (27 %) och Nederländerna (28 %). II. Aktörer som effektivast kan hantera återverkningarna av den finansiella krisen och vilka åtgärder som bör vidtas A. Aktörer QD3 Enligt din åsikt, vilken av följande aktörer kan effektivast hantera återverkningarna av den ekonomiska och finansiella krisen? På EU-nivå: 25 % av de tillfrågade anser att G8 är den aktör som effektivast kan axla denna roll. 17 % uppger Europeiska unionen. 15 % uppger Förenta staterna. 14 % uppger sin nationella regering. 10 % uppger Internationella valutafonden. 8

9

10 Skillnader mellan medlemsstaterna: Uppfattningen om vem som effektivast kan hantera krisen varierar mycket mellan de olika EU-medlemsstaterna. G8: - G8 som den aktör som effektivast kan hantera krisen får mest stöd av de tillfrågade i Nederländerna (36 %), Tyskland (35 %) och Sverige (34 %). - G8 anses vara den aktör som minst effektivt kan hantera krisen enligt svaren från Malta (10 %), Rumänien (11 %) och Irland (12 %). Europeiska unionen: - EU som den aktör som effektivast kan hantera den ekonomiska och finansiella krisen får mest stöd av de tillfrågade i Grekland (28 %), Cypern (27 %) och Polen (26 %). - EU anses vara den aktör som minst effektivt kan hantera krisen enligt svaren från Förenade kungariket (6 %), Sverige (8 %) och Danmark (9 %). Förenta staterna: - Förenta staterna som den aktör som effektivast kan hantera krisen får mest stöd av de tillfrågade i Sverige (31 %), Danmark (29 %), Frankrike och Belgien (22 %). - Denna aktör får lägsta antalet svar från Grekland (6 %), Bulgarien och Litauen (8 %). Den nationella regeringen: IMF: - Den nationella regeringen som den aktör som effektivast kan hantera krisen får mest stöd av de tillfrågade i Rumänien (32 %), Förenade kungariket (20 %) och Irland (20 %). - Denna aktör får lägsta antalet svar från medborgarna i Tjeckien (6 %), Nederländerna och Bulgarien (7 %). - IMF valdes mest i Finland (22 %), Nederländerna (17 %), Lettland och Grekland (14 %). - IMF erhöll det lägsta antalet svar från Bulgarien (5 %), Sverige (6 %), Polen, Portugal och Irland (7 %). Sociodemografiska skillnader: Yngre tillfrågade och personer med högre utbildningsnivå litar i genomsnitt mer på G8.

11 Personer som inte förvärvsarbetar (hemmafruar/hemmamän) är mindre benägna att betrakta Europeiska unionen som den aktör som effektivast kan hantera krisen. B. Agera individuellt eller kollektivt? a. Uppfattning: QD4 Skulle du säga att EU:s medlemsstater i sin hantering av den ekonomiska och finansiella krisen hittills har agerat var för sig eller kollektivt? Den första frågan som ställdes gällde vilken uppfattning man hade om de olika medlemsstaternas hantering av den ekonomiska och finansiella krisen hittills. På EU-nivå 44 % av européerna anser att medlemsstaterna tenderar att agera var för sig. 39 % anser att medlemsstaterna tenderar att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna. Ett stort antal (17 %) av de tillfrågade medborgarna svarade vet ej på denna fråga. Skillnader mellan medlemsstaterna: Åsikten att medlemsstaterna agerat var för sig är mest utbredd i Danmark (71 %), Nederländerna (66 %) och Belgien (58 %). Åsikten att agerandet skett på ett samordnat sätt är mest utbredd i Finland (55 %, Tjeckien (53 %) och Lettland (50 %). I vissa länder valde majoriteten av de tillfrågade alternativet vet ej, framför allt i de två nyaste medlemsstaterna Rumänien (43 %) och Bulgarien (41 %). 11

12 b. Preferens QD5 Som medborgare skulle du säga att du skulle vara bättre skyddad (mot den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen) om (DITT LAND) vidtog och genomförde åtgärder på egen hand eller om (DITT LAND) samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder? På EU-nivå 61 % av de tillfrågade européerna uppger att det skulle känna sig bättre skyddade om deras land samordnade åtgärderna med övriga EU-länder. 26 % skulle känna sig bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder på egen hand. 13 % svarade vet ej. 12

13

14 Skillnader mellan medlemsstaterna: Samordnade åtgärder med andra medlemsstater stöds mest i Estland (83 %), Grekland (78 %) och Ungern (76 %). Individuellt vidtagna åtgärder får mest stöd i Förenade kungariket (41 %), Rumänien (36 %), Danmark och Österrike (33 %). Man måste emellertid påpeka att antalet tillfrågade i dessa länder som stöder ett gemensamt agerande fortfarande är högre än stödet för individuellt vidtagna åtgärder. Antalet personer som svarade vet ej är rätt stort i tre länder, nämligen Irland, (30 %), Portugal (28 %) och Rumänien (25 %). Sociodemografiska skillnader: Personer som avslutat sin utbildning efter 20 års ålder och personer i ledande ställning skulle känna sig bättre skyddade om åtgärder vidtogs på ett samordnat sätt. Hemmafruar och hemmamän skulle känna sig bättre skyddade om staterna agerade var för sig. C. De effektivaste åtgärderna som kan vidtas av EU QD9 Vissa åtgärder för att bekämpa den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen diskuteras just nu i EU-institutionerna. Säg om du tror att följande åtgärder skulle vara verkningsfulla eller verkningslösa för att bekämpa krisen.

15 Resultaten visar att alla de fyra åtgärder som diskuteras i Europaparlamentet stöds av en majoritet av de tillfrågade. a. En starkare samordning av den ekonomiska och finansiella politiken mellan alla EU:s medlemsstater bedöms som mycket eller ganska effektivt av 71 % av européerna. Skillnader mellan medlemsstaterna: Den anses som effektiv av den största andelen av de tillfrågade i Grekland (89 %), Cypern (87 %) och Belgien (85 %). I Förenade kungariket (57 %) och i Portugal (58 %) återfinns de minsta andelarna av de tillfrågade som svarat att de bedömer åtgärden effektiv. b. Att EU bedriver övervakning och tillsyn av de största internationella finansiella koncernernas verksamhet anses som en effektiv åtgärd i kampen mot den ekonomiska och finansiella krisen av 67 % av de tillfrågade inom EU. Skillnader mellan medlemsstaterna: De flesta som svarat att de bedömer denna åtgärd som effektiv återfinns i Grekland och Cypern (83 %) och Slovakien (82 %). Där denna åsikt delas av minst antal tillfrågade är i Förenade kungariket, Estland (52 %) och Lettland (54 %). c. Att EU bedriver tillsyn när offentliga medel används för att undsätta finansiella institutioner bedöms också som en effektiv åtgärd av 67 % av de tillfrågade inom EU. Skillnader mellan medlemsstaterna: Den anses som effektiv av den största andelen av medborgarna i Grekland (85 %), Slovakien (83 %) och Cypern (82 %). Denna åtgärd har minst stöd i Förenade kungariket och Danmark (49 %) och Estland (52 %). d. Att EU spelar en mer framträdande roll internationellt när det gäller regleringen av finansiella tjänster anses som en effektiv åtgärd av 66 % av européerna (17 % anser den vara mycket effektiv och 49 % ganska effektiv ). Skillnader mellan medlemsstaterna: Denna åtgärd stöds mest av de tillfrågade i Grekland (86 %), Cypern (85 %) och Slovakien (81 %). Den får minst stöd i Lettland (46 %), Förenade kungariket (51 %) och Estland (54 %). 15

16 III. Eurons roll i den finansiella krisen A. Eurons skyddande roll i de 27 medlemsstaterna På EU-nivå: QD8 Totalt sett har euron mildrat de negativa effekterna av den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen. 44 % av medborgarna anser att euron inte mildrade de negativa effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen (18 % tar helt och hållet avstånd och 26 % är inte benägna att instämma). 39 % av de tillfrågade anser att euron mildrade de negativa effekterna (10 % instämmer helt och hållet och 29 % är benägna att instämma). En relativt stor andel (17 %) besvarade inte denna fråga. 16

17

18 Skillnader mellan medlemsstaterna: Tabellen visar följande resultat: Andelen svarande som instämmer när det gäller eurons positiva roll är högst i Slovakien (66 %), Finland (61 %) och Belgien (54 %). Åsikten att euron inte motverkade de negativa effekterna av krisen är minst förekommande i Tjeckien (56 % anser detta), Tyskland och Förenade kungariket (54 %) I 17 länder är andelen svarande som anser att euron hade en positiv roll när det gällde att mildra effekterna av krisen större än andelen med motsatt åsikt (SK, FI, BE, SI, IT, EL, NL, LU, CY, MT, AT, HU, IE, PT, EE, PL, RO). I 9 länder ansåg en relativ majoritet att euron inte mildrade effekterna av krisen (BG, UK, LV, LT, CZ, DE, SE, DK, FR). I Spanien är åsikterna jämnt fördelade (41 % mot 41 %). I de två länder som senast blev medlemmar (BG och RO) är andelen vet ej mycket hög: Bulgarien 51 % och Rumänien 41 %.

19 B. Känsla av att vara skyddad: länderna i euroområdet Medborgarna i euroområdet tillfrågades om de instämde med följande påstående: QD6a (VÅRT LAND) hade varit bättre skyddat mot den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen om vi hade behållit (DEN TIDIGARE NATIONELLA VALUTAN). Svaren på denna fråga är jämnt fördelade på EU-nivå men uppvisar stora nationella variationer. På EU-nivå 45 % av de tillfrågade instämmer i påståendet (22 % instämmer helt och hållet och 23 % är benägna att instämma). 45 % av de tillfrågade instämmer inte (24 % tar helt och hållet avstånd och 21 % är inte benägna att instämma). 10 % av de tillfrågade svarade vet ej. 19

20 Skillnader mellan medlemsstaterna: I Portugal (62 %), Italien och Spanien (53 %) får påstående att landet skulle ha varit bättre skyddat med den tidigare nationella valutan det största stödet. Det minsta stödet får påståendet i Slovakien och Finland (72 %) samt i Slovenien (71 %). Slovakien och Slovenien är bland de länder som senast infört euron. I 12 av 16 länder anser en majoritet av befolkningen att den var bättre skyddad med euron (SK, FI, SI, NL, LU, IE, MT, BE, AT, FR, DE, EL). Uppfattningen att man skulle ha varit bättre skyddad med den tidigare nationella valutan än med euron är bara högre i fyra länder (PT, IT, ES och CY). Sociodemografiska skillnader: Kvinnor är mer benägna att anse att deras land skulle ha varit bättre skyddat med den tidigare nationella valutan än män (49 % mot 41 %). Detta är också fallet med de tillfrågade som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare (59 % mot 45 % för EU-genomsnittet) och personer som inte förvärvsarbetar (56 %). Känslan av att vara skyddad med euron är mer utbredd bland förvärvsarbetande. Medan EU-genomsnittet är 45 %, är det 67 % för företagsledare, 51 % för egenföretagare, 64 % för människor som avslutat sin utbildning vid 20 års ålder eller mer och 53 % för dem som fortfarande studerar. C. Känsla av att vara bättre skyddad: Länder som inte ingår i euroområdet Tre länder har vägrat att införa euron. Åtta länder är skyldiga att införa den. Följande fråga ställdes till dem: QD6b (VÅRT LAND) hade varit bättre skyddat mot den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen om vi hade infört den gemensamma europeiska valutan, euron. 20

21 Om genomsnittssvaret bland de tillfrågade i euroområdet visar att de inte känner sig bättre skyddade med euron än med sin tidigare nationella valuta, finns det stora variationer mellan medlemsstater som vägrat införa euron och dem som är skyldiga att införa den. Utanför euroområdet 46 % i genomsnitt instämmer inte med att de skulle ha varit bättre skyddade med euron (23 % tar helt och hållet avstånd och 23 % är inte benägna att instämma). 36 % av de tillfrågade instämmer (11 % instämmer helt och hållet och 25 % är benägna att instämma). Återigen är genomsnittsandelen hög för svaret vet ej, nämligen 18 %. Skillnader mellan stater som är skyldiga att införa euron: De tillfrågade som är mest övertygade om att de skulle vara bättre skyddade mot den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen om de hade euron återfinns i Ungern (61 %), Rumänien (44 %) och Polen (41 %). Dessa tre länder är skyldiga att införa euron i framtiden. Vid sidan av de tre länder som redan vägrat införa euron (se nästa stycke) är känslan av att euron inte skulle ha skyddat dem mer än den nationella valutan framträdande i Tjeckien (58 %), Litauen (55 %) och Lettland (50 %). I de tre länder som redan vägrat införa euron, instämmer inte 61 % i Danmark, 59 % i Förenade kungariket och 54 % i Sverige. 21

22 I de två länder som anslöt sig till EU 2007 är andelen vet ej hög: i Bulgarien 40 % och i Rumänien 37 %. Sociodemografiska skillnader: Män (40 %) anser i högre grad än kvinnor (31 %) att deras land skulle vara bättre skyddat med euron. Samma trend kan man se när det gäller utbildningsnivån. Medan genomsnittet är 36 %, uppgår svaren för att euron ger ett bättre skydd till 43 %. Denna uppfattning ökar med utbildningsnivån och studenter uppvisar också ett stöd över genomsnittet (43 % jämfört med 36 %). Motsatsen gäller för tillfrågade som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare där 51 % inte instämmer i påståendet, och dem som gått i pension vilka till 50 % inte instämmer. 22

23 D. Länder som är skyldiga att införa euron: Att påskynda eller inte påskynda dess införande Frågan ställdes i Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Litauen, Lettland, Polen och Rumänien. Dessa länder är skyldiga att införa euron under de kommande åren. QD7 Som ni vet är (VÅRT LAND) skyldigt att införa den gemensamma europeiska valutan, euron, under de kommande åren. Skulle du personligen vilja att...? I länder som är skyldiga att införa euron: 29 % av de tillfrågade är positiva till att påskynda processen. 29 % är positiva till att fördröja processen. 19 % av de tillfrågade säger att processen bör fortgå som planerat utan att hastigheten förändras. Bara 7 % säger att den bör stoppas helt. 16 % svarade vet ej. 23

24 Skillnader mellan medlemsstaterna: Stödet för att påskynda processen är störst i Ungern (47 %) och Rumänien (35 %). Önskan att fördröja processen är störst i Litauen (50 %) och Polen (41 %). I Estland anser 42 % av de tillfrågade att processen bör fortsätta som planerat. Detta gäller också för 34 % i Bulgarien. Sociodemografiska skillnader: Män är mer benägna att anse att processen bör påskyndas än kvinnor 34 % mot 24 %). Denna uppfattning minskar med åldern på de tillfrågade, ökar med deras utbildningsnivå och är mer utbredd bland egenföretagare (36 %) och företagsledare (35 %). Personer äldre än 55 år, pensionärer och de som avslutat utbildningen vid 15 års ålder eller tidigare är mest positiva till att processen stoppas (samtliga 10 %). Enheten för opinionsundersökningar Jacques Nancy Tfn Nives Žun Tfn Elise Defourny Tfn