Penningpolitisk rapport April 2016
|
|
- Hugo Forsberg
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Penningpolitisk rapport April 2016
2 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
3 Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
4 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
5 Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
6 Diagram 1.5. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
7 Diagram 1.6. KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
8 Diagram 1.7. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
9 Diagram 1.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
10 Diagram 1.9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent, medelvärde Källa: TNS Sifo Prospera
11 Diagram Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till slutet av Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 245 miljarder kronor. Källa: Riksbanken
12 Diagram Tillgångsköp som andel av BNP Procent ECB 16 Sverige okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 Anm. Köpen visas som andel av BNP För ECB:s del inkluderas alla program under deras utökade tillgångsköpsprogram (APP). Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. 0 Källor: ECB och Riksbanken
13 Diagram Statsobligationsköp som andel av stock Procent ECB Statsobligationer Sverige Nominella statsobligationer 30 Sverige Reala statsobligationer okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 0 Anm. För ECB antas här ca 70% av de totala köpen utgöras av nominella och reala statsobligationer och den nuvarande stocken med löptid 2 30 år beräknas till ca 6100mdr euro. Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. Källor: ECB, Reuters och Riksbanken
14 Diagram Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
15 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källor: SCB och Riksbanken
16 Diagram Realräntor Procent Anm. 10 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Bank of England, Federal Reserv, Thomson Reuters och Riksbanken
17 Diagram Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källa: Valueguard
18 Diagram Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken
19 Diagram 2.1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken
20 Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Macrobond
21 Diagram 2.3. Ränteskillnad mot Tyskland Procent Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken
22 Diagram 2.4. Bidrag och förändring i KIX växelkurser Procent respektive procentenheter Anm. Diagrammet visar förändring i KIX och bidrag från olika valutor mellan och EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken
23 Diagram 2.5. Börsutveckling Index, = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters
24 Diagram 2.6. Ränteskillnad mellan bostads och statsobligationer Procentenheter Anm. Bostads och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond och Riksbanken
25 Diagram 2.7. Reporänta samt inoch utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent Anm. MFI:s genomsnittliga in och utlåningsränta för hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
26 Diagram 2.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från Med penningmängd avses M3 utestående belopp. Källa: SCB
27 Diagram 2.9. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
28 Diagram Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
29 Diagram Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
30 Diagram Indikativa finansieringskostnader för ett urval av europeiska banker Räntepunkter Anm. Mäts som femåriga CDS premier och avser det senaste årets genomsnitt. Källor: Macrobond och Riksbanken
31 Diagram Stibor och inlåningsräntan Procent Anm. Avser inlåningsräntor till hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
32 Diagram Svenska bankers balansräkning i svenska kronor Fördelning i procent Anm. Balansräkningen avser svenska bankers verksamhet i svenska kronor. Totalt uppgår balansomslutningen i svenska kronor till miljarder kronor. I övriga skulder ingår också eget kapital. Källor: SCB och Riksbanken
33 Diagram 3.1. KPI och KPIF, prognos PPR februari Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
34 Diagram 3.2. Varor och övriga tjänster i KPI Årlig procentuell förändring Varor Övriga tjänster Anm. Med övriga tjänster avses här tjänster i KPI exklusive Källor: SCB och Riksbanken utrikes resor, hyror och fastighetsskatt. I delaggregatet varor inkluderas inte livsmedel. Delaggregatens vikt är 31 respektive 25 procent av den totala KPI korgen.
35 Diagram 3.3. Försäljningspriser i detaljhandeln, förväntningar Nettotal, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser medel från maj 2003 till och Källa: Konjunkturinstitutet med senaste utfall. Konjunkturinstitutet frågar om förväntade försäljningspriser de närmaste tre månaderna.
36 Diagram 3.4. Modellprognos KPIF exklusive energi med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 2,5 90 procent 2,5 2,0 50 procent Prognos 2,0 1,5 Modellprognos 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas Källor: SCB och Riksbanken historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
37 Diagram 3.5. Inköpschefsindex i omvärlden Index, säsongsrensade data 65 USA Euroområdet Världen Anm. Index över 50 indikerar tillväxt. 45 Källa: Markit
38 Diagram 3.6. Kärninflation i omvärlden Årlig procentuell förändring 4 Storbritannien, KPI 4 3 USA, PCE USA, KPI Euroområdet, HIKP Anm. För Euroområdet visas HIKP exklusive energi och Källor: Macrobond och nationella källor icke förädlade livsmedel. För USA visas KPI och PCE exklusive energi och livsmedel och för Storbritannien visas KPI exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak.
39 Diagram 3.7. Indikatorer för tillverkningsindustrin Index Anm. Konfidensindikatorn är standardiserad så att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 10. Inköpschefsindex är ett diffusionsindex där värden över 50 indikerar tillväxt. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
40 Diagram 3.8. Modellprognos BNP med osäkerhetsintervall Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data procent 50 procent 8 Prognos 8 Modellprognos jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda Källor: SCB och Riksbanken med olika statistiska modeller som tar hänsyn till månadsstatistik för efterfrågan och produktion samt enkätdata i Konjunkturbarometern och inköpschefsindex. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel.
41 Diagram 3.9. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år Källor: SCB och Riksbanken
42 Diagram Lediga jobb och anställningsplaner Årlig procentuell förändring respektive nettotal, säsongsrensade data 100 Lediga jobb Anställningsplaner (höger skala) Anm. Anställningsplaner avser förväntningar om antal Källor: Konjunkturinstitutet och SCB anställda i näringslivet. Streckade linjer avser medel från 2003 till och med senaste utfall.
43 Diagram Brist på arbetskraft Andel ja svar, säsongsrensade data Bygg och anläggning Industri Handel Tjänstenäringar Anm. Bygg och anläggning avser andel företag som Källa: Konjunkturinstitutet angett brist på arbetskraft som främsta hindret för ökat byggande. Övriga branscher avser andelen företag som svarat ja på en fråga om det råder brist på arbetskraft.
44 Diagram RU indikatorn Standardavvikelse Anm. RU indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken
45 Diagram KPI och olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Anm. Fältet visar det högsta och lägsta utfallet bland olika mått på Källor: SCB och Riksbanken underliggande inflation. De mått som inkluderas är KPIF, KPIF exklusive energi, KPIF med konstant skatt, UND24, Trim85, HIKP exklusive energi och icke förädlade livsmedel, persistensviktad inflation, faktor från principalkomponentanalys och viktad medianinflation.
46 Diagram Varor, tjänster och livsmedel i KPI Årlig procentuell förändring Varor (24,8 %) Källor: SCB och Riksbanken Anm. Undergrupperna i diagrammet utgör tillsammans cirka 88 procent av KPI. Siffrorna inom parentes anger respektive undergrupps vikt i KPI. Utöver dessa grupper ingår energipriser och hushållens räntekostnader. Måttet tjänster underliggande avser tjänstepriser exklusive hyror, utrikes resor, fastighetsskatt och tele. Måttet är dessutom rensat för effekter av förändrade indirekta skatter. Livsmedel (17,8 %) Tjänster underliggande (27,8 %) Tjänster (45,5 %) -2
47 Diagram 3.15 KPIF och deflatorer Årlig procentuell förändring BNP KPIF Förädlingsvärde i näringslivet Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
48 Diagram Priser på konsumtionsvaror i producentledet Årlig procentuell förändring Prisindex för inhemsk tillgång Importpriser -4 Hemmamarknadspriser Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
49 Diagram Arbetslöshet och bristtal Procent av arbetskraften år respektive nettotal 50 Bristtal i näringslivet Arbetslöshet (höger skala) Anm. Streckad linje avser medel från 1996 till och med Källor: Konjunkturinstitutet och SCB senaste utfall.
50 Diagram Arbetssökande per ledigt jobb Antal personer, säsongsrensade data Anm. Diagrammet visar antalet arbetssökande samt Källor: SCB och Riksbanken antalet latent arbetssökande per ledigt jobb enligt SCB.
51 Diagram Genomsnittlig rekryteringstid i näringslivet och arbetslöshet Månader respektive procent av arbetskraften år 1,0 10 Rekryteringstid 0,8 Arbetslöshet (höger skala) 9 0,6 8 0,4 7 0,2 6 0, Källor: SCB och Riksbanken
52 Diagram Arbetslöshet bland in och utrikes födda Procent av arbetskraften, år Utrikes födda 5 Inrikes födda (höger skala) Källa: SCB
53 Diagram Genomsnittlig tid i arbetslöshet Veckor 50 Totalt 50 Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB
54 Diagram 4.1. Pris på råolja USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15 dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Macrobond och Riksbanken
55 Diagram 4.2. BNP i Norden Index, 2008 kv1 = Finland Danmark 110 Norge Källor: Nationella källor
56 Diagram 4.3. Tillväxt i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
57 Diagram 4.4. Arbetslöshet i omvärlden Procent av arbetskraften 16 Japan Storbritannien USA Euroområdet Källor: Nationella källor
58 Diagram 4.5. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
59 Diagram 4.6. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionen mellan 1994 och Källor: SCB och Riksbanken
60 Diagram 4.7. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken
61 Diagram 4.8. BNP i Sverige Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
62 Diagram 4.9. BNP och BNP per capita Årlig procentuell förändring Anm. Streckade linjer avser genomsnitt mellan 1995 och Källor: SCB och Riksbanken
63 Diagram Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
64 Diagram Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år Källor: SCB och Riksbanken
65 Diagram Sysselsättningsgrad och befolkningsandel Andel av befolkningen i procent, år 80 Sysselsättningsgrad utrikes födda (vänster skala) 40 Sysselsättningsgrad inrikes födda (vänster skala) Andel utrikes födda (höger skala) Källa: SCB
66 Diagram BNP gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. Gapen avser BNP:s, arbetade timmars, respektive antalet sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
67 Diagram Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
68 Diagram Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
69 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
70 Diagram KPIF och HIKP Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
71
72
73
74
Penningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Penningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Penningpolitisk rapport juli 2017
Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport september 2017
Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport Februari 2015
Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Redogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Penningpolitisk rapport december 2015
Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport februari 2016
Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport oktober 2015
Penningpolitisk rapport oktober 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport april 2017
Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Penningpolitisk rapport. Oktober 2014
Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som
Penningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Penningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Det ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Penningpolitisk rapport Juli 2014
Penningpolitisk rapport Juli 214 Diagram 1.1. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Redogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Perspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Penningpolitisk rapport Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Penningpolitisk rapport Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Penningpolitisk rapport Juli 2013
Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Sverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Diagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Riksbankens roll i samhällsekonomin
Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
4 Den makroekonomiska utvecklingen
4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Varför har inflationen varit så låg?
Varför har inflationen varit så låg? Björn Andersson, Vesna Corbo och Mårten Löf* Författarna är verksamma på Riksbankens avdelning för penningpolitik Inflationen i Sverige har varit låg under en längre
Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan
Konjunkturläget December 2011
Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och
Riksbankens och penningpolitiken
Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken
Riksbankens direktion
Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med
Kostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
De senaste årens penningpolitik leaning against the wind
De senaste årens penningpolitik leaning against the wind Lars E O Svensson är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
Business Region Göteborg
Business Region Göteborg Stabil tillväxt för viktiga marknader * Genomsnitt för de fem senaste prognoserna i Konjunkturinstitutets sammanställning från EU, Swedbank, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Sveriges
Är hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Diagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Penning- och valutapolitik 2015:3
Penning- och valutapolitik 2015:3 s v e r i g e s r i k s b a n k Penning- och valutapolitik webbtidskrift utgiven av sveriges riksbank 2015:3 1 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK utges av Sveriges riksbank. ANSVARIG
Skulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Varför är inflationen låg?
Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna
Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och
Konjunktur laget December 2015
Konjunktur laget December Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, STOCKHOLM TEL: 8-9 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor
Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar
Riksbankens roll i svensk ekonomi
Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Riksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Dags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Penningpolitik med inflationsmål
Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9
Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler
BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent
Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild
Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7
6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976
Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet
Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Konjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet
Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur
Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell